141/2010

Given i Helsingfors den 24 februari 2010

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

ändras jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 26 mars 2009 om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren (189/2009) 2 § 9 punkten, 5 §, 6 § 3 mom., 9 §, 10 § 1 och 2 mom., 11 § och 12 § 1 mom. samt

fogas till 2 § en ny 10 punkt och till förordningen en ny 9 a § som följer:

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med


9) kommissionens förordning I kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn,

10) kommissionens förordning II kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.

5 §
Växtföljd

På en gårdsbruksenhet som förfogar över jordbruksareal enligt artikel 2 h i rådets förordning om gårdsstöd ska man mellan den 1 maj och den 30 september ha minst två olika odlingsväxter eller andra former för skötsel eller användning av jordbruksareal. Kravet på växtföljd uppfylls också om man har endast en odlingsväxt och en form för skötsel eller användning av jordbruksareal. Området för en odlingsväxt eller en form för skötsel eller användning av jordbruksareal ska ha en sammanhängande areal av minst 0,05 hektar. De arealer som under något år på grund av växelbruk besitts av en annan gårdsbruksenhet kan beaktas vid bedömning av om den gårdsbruksenhet som i huvudsak besitter arealen uppfyller kravet på växtföljd. En areal som inte odlas eller tillfälligt inte odlas godkänns inte som skötsel- eller användningsform. Kravet på växtföljd gäller inte växthusarealer och inte heller de gårdsbruksenheter som endast förfogar över åkerareal för vall eller fleråriga odlingsväxter eller vars totala jordbruksareal omfattas av det avtal om specialstöd som avses i 40, 41, 51 eller 54 c § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007―2013 (366/2007). Till fleråriga odlingsväxter hör jordgubbe, vinbär, övriga frukt- och bärplantor samt plantbestånd av dessa, minst femåriga prydnadsväxter, snittgrönt, barrväxter, vide som odlas för flätning, energived med kort växtföljd och skogsplantor som odlas på åker.

6 §
Skötsel av icke odlad åker som sköts

Grönträda samt vid behov svartträda och stubbträda ska slås en gång under växtperioden före den 31 augusti. Slåtterskyldigheten tillämpas inte på åkrar som har besåtts med en ettårig fröblandning av viltväxter för vinterutfodring av vilt. De naturvårdsåkrar som är fleråriga vallåkrar ska slås minst vart tredje år, men dock alltid om förhindrandet av spridning av ogräs kräver det. Slåtterskyldigheten tillämpas inte på ett rörflensbestånd om det ekonomiska utnyttjandet av en icke odlad åker som sköts förutsätter att skörden bärgas under den vårvinter som följer på vegetationsperioden eller om det är frågan om ett växtbestånd som har anlagts under det aktuella året. Ovan nämnda trädesåkrar ska också skötas genom slåtter, bearbetning, växtskyddsmedel eller på annat sätt så att ogräsen inte kan sprida sig. Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att det utöver en lyckad ogräsbekämpning också tas hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur. Betesgång är tillåtet på grönträda om åkerns yta förblir gräs- och vallbevuxen.


9 §
Bibehållande av landskapselement

I syfte att bevara åkermiljöns landskapselement enligt bilaga III till rådets förordning om gårdsstöd ska sådana trädgrupper och enstaka träd bevaras som är skyddade enligt 29 § 1 mom. 9 punkten i naturvårdslagen (1096/1996) och på Åland enligt 5 § 8 punkten i landskapsförordningen om naturvård (ÅFS 113/1998) och som växer på en areal om högst 0,2 hektar på ett basskifte för vilket åker har uppgetts som gårdsstödsegenskap, en dikesren på ett basskifte eller i området mellan angränsande basskiften. Dessutom ska sådana högst 0,2 hektar stora naturminnesmärken bevaras som finns på ett basskifte, på en dikesren på ett basskifte eller i ett område mellan angränsande basskiften och som avses i 23 och 26 § i naturvårdslagen och på Åland i 6 § i landskapslagen om naturvård (ÅFS 82/1998).

9 a §
Bevattning

Vid användning av bevattningsvatten ska det tillståndsförfarande som avses i 9 kap. i vattenlagen (264/1961) och i 6 kap. i vattenlagen för landskapet Åland (ÅFS 61/1996) iakttas.

10 §
Permanent betesmark

Permanent betesmark är i enlighet med artikel 3.2 i kommissionens förordning I avsedd areal som ska räknas in i referensandelen och den årliga andelen fasta betesmarker under förutsättning att den permanenta betesmarken under de år som är föremål för granskning

1) har utnyttjats till att odla gräsväxter eller vallfoderväxter som avses i artikel 2 c i kommissionens förordning II, och

2) är täckt av träd, buskar och trädformade enar till högst en tredjedel av områdets areal och att högst 50 träd per hektar växer på området så att antalet träd per hektar inte överskrids på någon del av området.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. förutsätts att arealen under de fem år som föregår tidpunkten för granskning

1) har varit bevuxen enbart med gräsväxter eller vallfoderväxter på det sätt som avses i artikel 2 c i kommissionens förordning II, och

2) inte genom årlig ansökan om stöd har varit anmäld som sådan trädesareal som avses i artikel 2 c i kommissionens förordning II, och

3) inte har ingått i växtföljden. Areal som utnyttjats för odling av gräsväxter eller vallfoderväxter anses som åkerareal om jordbrukaren påvisar att åkern ingått i växtföljden.


11 §
Bibehållande av permanent betesmark

Ett markområde som är permanent betesmark så som avses i artikel 3.4 a i kommissionens förordning I ska huvudsakligen bibehållas som permanent betesmark i enlighet med den nämnda artikeln och artikel 4. Kravet berör inte arealer som beskogas med beaktande av miljöaspekterna i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning om gårdsstöd.

Om den i artikel 3.1 i kommissionens förordning I avsedda permanenta betesmarkens andel av den totala jordbruksarealen på nationell nivå något år minskar med över fem procent i förhållande till den referensandel för år 2003 som beräknas enligt artikel 3.4 i samma förordning, ska de jordbrukare som får direkt stöd på ett sätt som bestäms senare anhålla om förhandstillstånd för att ställa om användningssättet för mark. Om jordbrukaren har ett gällande avtal om miljöspecialstöd för jordbruket berörs den betesmark som ingår i detta avtal inte av förfarandet för förhandstillstånd.

12 §
Skötsel av permanent betesmark

Om skiften som har anmälts som permanent betesmark inte används för betesgång ska de hållas öppna genom slåtter. Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att skyddet för vilda fåglar och däggdjur beaktas. Vid behov ska sly och trädplantor röjas från sådana delar av skiftet som inte kan slås. Jordbrukaren kan utnyttja slåtterresterna om han så önskar. Det är emellertid inte nödvändigt att föra bort slåtterresterna från betesmarken. Betesgången på permanent betesmark ska ske så att den inte medför jorderosion och så att markytan förblir täckt av växtlighet.



Denna förordning träder i kraft den 3 mars 2010.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 24 februari 2010

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Äldre regeringssekreterare
Suvi Ruuska

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.