1787/2009

Upphörandet med att bedriva jordbruk kan ske så att avträdaren genomför en generationsväxling på sin gårdsbruksenhet genom att överlåta gårdsbruksenhetens åkermark och produktionsbyggnader för bedrivande av jordbruk till en förvärvare som fortsätter med gårdsbruket och

Som generationsväxlingsöverlåtelse enligt 1 mom. anses ändå inte överlåtelse av gårdsbruksenhetens åkermark och produktionsbyggnader till en sådan förvärvare som redan före överlåtelsen enligt 1 mom. har börjat med gårdsbruk så att han eller hon har beviljats startstöd till unga jordbrukare enligt 6 § i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) eller motsvarande startstöd till unga jordbrukare eller andra startstöd enligt tidigare lagstiftning och gårdsbruk inte har inletts på samma gårdsbruksenhet som avträdaren ansöker om avträdelsestöd för.

Upphörandet med att bedriva jordbruk kan också ske så att avträdaren arrenderar ut gårdsbruksenhetens åkermark i delar eller som en helhet som tillskottsmark för bedrivande av jordbruk till en eller flera förvärvare som uppfyller villkoren i 1 mom. 1, 2, 4 och 5 punkten och som inte har fyllt 40 år vid avträdelsen.

En i 1 mom. avsedd förvärvares gårdsbruksenhet skall vara belägen på ett sådant avstånd från den åkerareal som överlåtits som tillskottsmark att gemensam odling är möjlig. Om avträdaren arrenderar ut åkerareal till en förvärvare enligt 2 mom., ska förvärvarens gårdsbruksenhet vara belägen i omedelbar närhet av åkerarealen. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om maximiavståndet för tillskottsmarken.

När makar som bedriver renhushållning upphör med verksamheten vid olika tidpunkter

Om avträdarens lägenhet är en renhushållningslägenhet eller en därmed jämförbar lägenhet, kan avträdarens make fortsätta att bedriva renhushållning för egen räkning utan hinder av 12 § 1 mom., om

Båda makarna kan var för sig upphöra med verksamheten på det sätt som avses i 17 § 1 mom. 1 punkten endast om båda äger var sin renhushållningslägenhet eller en därmed jämförbar lägenhet.

En överlåtelse som avses i 15 och 16 §, 18 § 3 mom. och 19 § 4 mom. kan också ske till två förvärvare och deras makar gemensamt. Om en gårdsbruksenhet eller en gårdsbruksenhets åkermark överlåts till två förvärvare för gemensam odling, ska båda förvärvarna uppfylla det som föreskrivs om förvärvare i 15 och 16 §. Om överlåtelsen dock sker till makar gemensamt, ska åtminstone den ena maken uppfylla det som föreskrivs om förvärvare i 15 och 16 §.

Om gårdsbruksenhetens åkrar eller en del av dem överlåts till sådana förvärvare gemensamt som avses i 1 mom. för gemensam odling, ska förvärvarna förbinda sig att behålla åkrarna oskiftade i sin ägo och besittning under den tid de förbindelser som anges i denna lag är i kraft. Det som föreskrivs ovan tillämpas också när åkrarna överlåts till makar gemensamt även om bara den ena av dem uppfyller villkoren för en förvärvare.

En överlåtelse som avses i 19 § 1 mom. och 21 § kan också ske till förvärvaren och dennes make gemensamt. Då ska den ena av makarna uppfylla alla villkoren och bägge ska förbinda sig att tillsammans med sin make behålla ett sådant antal aktier i sin ägo att förvärvarna tillsammans har bestämmande inflytande i ett aktiebolag enligt 19 eller 21 § så länge som avträdelsestöd betalas, dock under minst fem år.

Det som i 2 mom. sägs om skyldigheten att förbinda sig att behålla åkrarna oskiftade i sin ägo och besittning gäller också besittning på grundval av utarrendering.

Utan hinder av det som föreskrivs i 23 § kan en generationsväxlingsöverlåtelse enligt 15 §, 18 § 3 mom. och 19 § 4 mom. ske även så att av den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen överlåts separata gårdsbruksenheter till förvärvare som uppfyller villkoren i 15 § för att odlas separat,

En överlåtelse enligt 17 § 1 mom. 1 eller 2 punkten kan ske till flera förvärvare separat, om det för respektive förvärvare bildas en renbesättning på minst 150 livrenar till följd av överlåtelsen.

Avträdarna har dock rätt att utanför avträdelsen lämna följande områden av skälig storlek:

Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas närmare om de situationer där en avträdare har ett i 2 mom. 2 punkten avsett särskilt skäl att behålla ett över två hektar stort åkerområde för eget bruk.

Om avträdaren ensam eller tillsammans med sin make äger en gårdsbruksenhet tillsammans med en eller flera andra och gårdsbruksenheten odlas gemensamt, kan gårdsbruksenheten utan hinder av 11 § 2 mom. och 26 § 1 mom. avträdas på så sätt att avträdelsen bara gäller en del av gårdsbruksenheten. Ett villkor för avträdelsestöd är att företagsinkomsten från den gemensamt ägda gårdsbruksenheten kan beräknas överstiga 50 000 euro om året och att det av gårdsbruksenheten kan bildas flera funktionellt självständiga gårdsbruksenheter på det sätt som föreskrivs i 2 mom. Om överlåtelsen av en gårdsbruksenhet som bildats på detta sätt i övrigt uppfyller villkoren för en generationsväxlingsöverlåtelse enligt 15 §, kan avträdelsestöd beviljas till den avträdare som har ägt en del av den gårdsbruksenhet som varit i gemensam ägo och odlats gemensamt samt till dennes make.

Före avträdelsen kan gårdsbruksenheten skiftas så att den bildar flera gårdsbruksenheter, om

En gårdsbruksenhet som har bildats i enlighet med 1 och 2 mom. och som ska avträdas ska enligt förvärvarens utredningar och affärsplan vara ekonomiskt livskraftig så att förvärvaren under de fem år som följer efter avträdelsen kan få en inkomst som är minst 25 000 euro per år av företagsverksamheten på gårdsbruksenheten. I fråga om uträknandet och uppskattandet av företagsinkomsten från en i 1 mom. avsedd gårdsbruksenhet och en gårdsbruksenhet som överlåts till en förvärvare iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs om inkomst av företagsverksamhet och upprättandet av en affärsplan i en förordning som statsrådet utfärdat med stöd av 15 §.

Till ansökan ska fogas en utredning om äganderätten och arealen beträffande den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen samt vid generationsväxlingsöverlåtelse utredningar om förvärvarens yrkesskicklighet, om att den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen är ekonomiskt livskraftig och att kraven i fråga om miljön, hygienen och djurs välfärd uppfylls. Till ansökan ska dessutom fogas en utredning om de arealbaserade stöd som avträdaren har ansökt om.

Om avträdaren är en sådan avträdare som avses i 6 § 2 mom., ska till ansökan fogas ett handelsregisterutdrag över det bolag som äger den gårdsbruksenhet som är föremål för avträdelsen samt vid överlåtelser som avses i 19 § 1 mom. och 21 § 1 mom. en kopia av aktieboken och aktieägarförteckningen samt av bolagsordningen för aktiebolaget.

Om överlåtelsen sker på det sätt som anges i 18 eller 20 §, skall pensionsanstalten tillställas det öppna bolagets eller kommanditbolagets bolagsavtal samt vid en överlåtelse enligt 18 § en utredning om att de andra bolagsmännen samtycker till avträdarens planerade överlåtelse av bolagsandelen, om inte något annat följer av bolagets bolagsavtal.

Om avträdelsen i fråga om en renhushållningslägenhet eller en därmed jämförbar lägenhet sker på det sätt som föreskrivs i 17 a §, ska till ansökan fogas ett intyg av en renvärd enligt 19 § i renskötsellagen (848/1990) där det redogörs för handeln med renar mellan avträdaren och dennes make under de fem år som föregått avträdarens ansökan om avträdelsestöd och där det också uppges hur många renar vardera maken har.

Pensionsanstalten kan kräva att också andra utredningar som behövs för att avgöra ansökan ska fogas till den.

Ansökan om avträdelsestöd och de handlingar och förbindelser som avses i 15—21 §, 23 § 2 och 3 mom. och 33 § ska lämnas till pensionsanstalten eller pensionsanstaltens ombud. Ansökan anses ha blivit anhängiggjord den dag då den har anlänt till pensionsanstalten eller pensionsanstaltens ombud. I 18 § i förvaltningslagen (434/2003) bestäms närmare om den dag då ansökan anses ha anlänt.

I stället för till pensionsanstalten eller pensionsanstaltens ombud kan ansökan lämnas till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun inom vars område gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Ansökan anses ha blivit anhängiggjord på det sätt som avses i 1 mom. den dag den anlänt. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska utan dröjsmål skicka ansökan jämte bilagor till pensionsanstalten.

Pensionsanstalten eller pensionsanstaltens ombud kan efter att ha tagit emot ansökan begära att den som ansöker om avträdelsestöd inom utsatt skälig tid lämnar sådan tilläggsutredning som behövs för att avgöra saken.

Om den som ansöker om stöd inte inom utsatt skälig tid lämnar nödvändig tilläggsutredning till den som enligt 3 mom. begärt tilläggsutredning, kan pensionsanstalten avvisa ansökan utan prövning eller avgöra den utan tilläggsutredning.

Pensionsanstalten kan vid behov be att den landsbygdsnäringsmyndighet som avses i 34 § 2 mom. eller närings-, trafik- och miljöcentralen ger ett utlåtande om huruvida villkoren för avträdelsestöd uppfylls. Om avträdaren bedriver renhushållning, kan pensionsanstalten även begära Renbeteslagsföreningens utlåtande om ansökan.

Pensionsanstalten avgör en ansökan om avträdelsestöd efter att ha fått det utlåtande som avses i 1 mom.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid givande av utlåtanden kan vid behov utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om mottagaren av avträdelsestöd beviljas annan än i 2 mom. avsedd full invalidpension, individuell förtidspension, arbetslöshetspension, ålderspension eller förtida ålderspension enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare eller i lagar om införande av dem, indras avträdelsestödets kompletteringsdel. Vad som bestäms ovan tillämpas också på motsvarande pensioner enligt de lagar eller den pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/1961), nedan 1961 års lag om pension för arbetstagare.

Betalningen av kompletteringsdelen upphör från det att sådan pension som avses i 43 § 3 eller 4 mom. börjar betalas.

Om den pension enligt 43 § 3 och 4 mom. som beviljats en mottagare av avträdelsestöd upphör, inleds betalningen av kompletteringsdelen på nytt från ingången av den månad som följer på pensionens upphörande.

Om förvärvaren avbryter eller upphör med infriandet av en förbindelse som avses i denna lag, ska han eller hon omedelbart meddela pensionsanstalten om detta.

Om avträdelsestöd har betalats utan grund eller till ett för stort belopp, ska pensionsanstalten återkräva det som betalats för mycket.

Återkrav kan avstås från helt eller delvis, om detta anses skäligt och om den grundlösa betalningen av avträdelsestöd inte har berott på svikligt förfarande från mottagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som har betalats utan grund är ringa. Efter att ett beslut om återkrav har meddelats kan återkrav också avstås från helt och hållet i de fall det inte är ändamålsenligt att fortsätta återkravet med hänsyn till mottagarens ekonomiska situation eller när fortsatt återkrav skulle orsaka oskäliga kostnader i förhållande till det avträdelsestöd som inte ännu indrivits.

Återkrav ska dock inte avstås från, om återkravet beror på att det stöd som betalats inte har motsvarat de regler för statligt stöd till jord- och skogsbruket som ligger till grund för godkännandet av systemet med avträdelsestöd.

De kostnader för avträdelsestöd jämte förvaltningskostnader som verkställigheten av denna lag åsamkar betalas av statens medel.

Den ersättning som betalas till pensionsanstalten för förvaltningskostnaderna får inte överstiga beloppet för skäliga förvaltningskostnader. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer genom sitt beslut på ansökan av pensionsanstalten på förhand grunderna för beräkning av de i 1 mom. avsedda skäliga förvaltningskostnaderna. De skäliga förvaltningskostnader som ersätts kan bestå av de personal-, databehandlings-, kontors- och lokalkostnader, administrativa kostnader och andra motsvarande kostnader som verkställigheten av lagen orsakar pensionsanstalten. Genom förordning av statsrådet bestäms närmare om de förvaltningskostnader som ersätts. Till pensionsanstalten betalas likväl ersättning endast för de faktiska förvaltningskostnaderna för verkställigheten av stödsystemet.

Staten ska i enlighet med det som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet varje år månatligen i förskott betala ett belopp som motsvarar vad staten enligt 1 mom. uppskattas vara skyldig att betala.

Om den i 2 mom. avsedda ersättning som under ett kalenderår betalats till pensionsanstalten enligt de skäliga förvaltningskostnaderna har överstigit pensionsanstaltens faktiska förvaltningskostnader, ska pensionsanstalten återbetala den del av ersättningen som har betalats till för stort belopp, om inte pensionsanstalten visar att det sammanlagda beloppet av ersättningar som ska betalas för det innevarande året och för de tre följande åren inte kommer att överstiga de skäliga förvaltningskostnaderna för dessa år. Om de ersättningar som betalats för hela perioden har överstigit de skäliga förvaltningskostnaderna för perioden, ska den överstigande andelen återbetalas till staten. Återbetalning krävs dock inte, om överskridningen har orsakats av oförutsedda extra kostnader som inte har berott på pensionsanstalten och om de kan beaktas i de skäliga förvaltningskostnader som fastställs för följande fyraårsperiod.

Om den ersättning som betalats till pensionsanstalten under kalenderåret har varit mindre än pensionsanstaltens faktiska förvaltningskostnader, kan skillnaden mellan den betalda ersättningen och de faktiska förvaltningskostnaderna beaktas vid betalningen av förskottet för det följande kalenderåret, om betalning av skillnaden inte leder till att de skäliga förvaltningskostnaderna för nämnda fyraårsperiod överskrids eller om det är fråga om sådana oförutsedda utgifter som avses i 4 mom.