1552/2009

Vid överträdelse av förbud som föreskrivs i 16 § 2 mom. kan regionförvaltningsverket ge näringsidkaren eller sammanslutningen en anmärkning eller skriftlig varning eller för viss tid, högst sex månader, förbjuda försäljning av de drycker som avses i bestämmelsen.

Vid överträdelse av förbud som föreskrivs i 24 § 2 mom. kan regionförvaltningsverket ge näringsidkaren eller sammanslutningen en anmärkning eller skriftlig varning eller för viss tid, högst sex månader, förbjuda servering av de drycker som avses i bestämmelsen.

Regionförvaltningsverket ska inom sitt verksamhetsområde sköta tillståndsförvaltningen för och övervakningen av detaljhandel med och servering av alkoholdrycker samt övervaka reklam och säljfrämjande verksamhet för alkoholdrycker, enligt vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Regionförvaltningsverket övervakar inom sitt verksamhetsområde också detaljhandeln med och serveringen av drycker som innehåller minst 1,2 och högst 2,8 volymprocent etylalkohol.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket har för tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den rätt att

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken ska för handläggning och övervakning av tillståndsärenden som avses i denna lag samt för alkoholstatistiken föra ett alkoholnäringsregister över näringsidkare som har beviljats eller ansökt om tillstånd enligt denna lag. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården är registeransvarig.

Följande uppgifter ska registreras:

I fråga om rätten att kontrollera uppgifter om övervakningsobjekt och om rättelse av fel gäller det som bestäms i personuppgiftslagen. Uppgifter om näringsidkare och andra i 3 mom. 2 punkten nämnda personer ska förvaras i alkoholnäringsregistret så att de avförs ur detta när fem år har förflutit från den senaste registreringen.

Behöriga tjänstemän vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket har rätt att av övriga myndigheter få handräckning för att övervaka efterlevnaden av och för att verkställa denna lag samt de bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den samt för att utreda missbruk av alkoholhaltiga ämnen.

Polis-, straffregister-, åklagar-, tull-, utsöknings-, skatte- och befolkningsregistermyndigheterna samt övriga myndigheter ska utan hinder av bestämmelserna om tystnadsplikt ge Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket de upplysningar som tillsynsmyndigheterna behöver för tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt de med stöd av den utfärdade bestämmelserna och föreskrifterna eller för handläggning av tillstånd som avses i denna lag.

På information som med stöd av denna paragraf har erhållits från en annan myndighet ska det som i 45 § 1 mom. bestäms om tystnadsplikt tillämpas.

Om det vid tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna om reklam för alkoholdrycker eller andra sådana marknadsförings- eller säljfrämjande åtgärder som avses i 33 § eller annars konstateras missförhållanden eller verksamhet som strider mot gällande bestämmelser eller föreskrifter, ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket meddela behövliga anvisningar för avhjälpande av missförhållandena eller avslutande av den felaktiga verksamheten samt utsätta en tid inom vilken detta ska ske.

Om saken inte har rättats till inom den utsatta tiden eller om den i anvisningarna nämnda verksamheten inte har avslutats, eller om den har återupptagits efter att den utsatta tiden löpt ut, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket förelägga vite eller hot om tvångsutförande på den försumliges bekostnad enligt viteslagen (1113/1990), om inte något annat bestäms i denna lag.

Om det görs reklam för alkoholdrycker eller vidtas andra sådana marknadsförings- eller säljfrämjande åtgärder som strider mot 33 §, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket förbjuda den som gett eller utför uppdraget samt hans anställda att fortsätta eller upprepa den lagstridiga verksamheten.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan förbjuda att alkoholdrycker släpps ut på marknaden eller ålägga den som har släppt ut alkoholdrycker på marknaden att utan ersättning dra tillbaka dem, om produkten eller presentationen av den strider mot gällande bestämmelser och föreskrifter eller om dryckens kvalitet eller de skadeverkningar och risker som den eventuellt orsakar för hälsan inte har kontrollerats på behörigt sätt eller om ett förbud annars är motiverat för skyddande av människors hälsa.

Om det på grund av förfarandets stora omfattning eller betydelse är påkallat att skyndsamt hindra att ett mot gällande bestämmelser eller föreskrifter stridande eller hälsovådligt förfarande som avses i 1 och 2 mom. fortgår eller upprepas, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården temporärt, innan ärendet slutgiltigt avgörs, förbjuda förfarandet. Ett förordnande om att temporärt förbjuda ett sådant förfarande träder i kraft omedelbart och kan återkallas innan ärendet slutgiltigt avgörs.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan när det beslutar om ett förbud som avses i 49 § 1 och 2 mom. och regionförvaltningsverket när det beslutar om ett förbud som avses i 49 § 1 mom. ålägga den som förbudet avser att inom utsatt tid och på ett angivet sätt företa en rättelseåtgärd, om en sådan ska anses behövlig på grund av de uppenbara skadeverkningar som ett mot bestämmelserna stridande förfarande har.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket kan förena ett förbud eller åläggande enligt denna lag med vite eller med hot om att det som efter utgången av den utsatta tiden fortfarande är ogjort tvångsutförs enligt viteslagen på den försumliges bekostnad, om inte något annat bestäms i denna lag.

Ändring i beslut av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller av regionförvaltningsverket får, om besvärsförbud inte gäller i enlighet med 52 §, sökas så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, och regionförvaltningsverket i fall där regionförvaltningsverket har avgjort den fråga som är föremål för besvär, har också rätt att överklaga beslut som förvaltningsdomstolen har fattat med anledning av att ändring sökts.

Även om ändring har sökts ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens och regionförvaltningsverkets beslut iakttas, om besvärsmyndigheten inte beslutar något annat.

Alkoholbolagets beslut om upptagande av alkoholdrycker i detaljhandelssortimentet eller avlägsnande av alkoholdrycker ur detaljhandelssortimentet samt om prissättningsgrunderna för detaljhandeln kan överklagas hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

Ändring får inte sökas genom besvär i Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens och regionförvaltningsverkets i 48―50 § avsedda beslut om förbud eller temporärt förbud eller beslut om föreläggande av vite eller tvångsutförande.

Den som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket har ålagt ett förbud eller temporärt förbud som avses i 1 mom. eller förelagt i 48 och 50 § avsett vite eller hot om tvångsutförande får genom ansökan inom 30 dagar efter delfåendet av beslutet eller föreläggandet föra ärendet till marknadsdomstolen.

Marknadsdomstolen dömer ut vite som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket har förelagt och fattar beslut om verkställighet av hot om tvångsutförande i ärenden som avses i 1 mom., på ansökan av den som har förelagt vitet eller hotet om tvångsutförande.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket tar ut avgifter för tillståndsbeslut som avses i denna lag och för andra myndighetsbeslut som meddelas med stöd av denna lag samt för tillsyn som avses i denna lag enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992), dock så att det för tillsynen över verksamhet som enligt denna lag kräver tillstånd tas ut en årlig avgift hos dem som har tillstånd.