1370/2009

Given i Helsingfors den 22 december 2009

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

ändras i jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 26 april 2007 om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket (503/2007) 3 §, 7 § 1 och 2 mom., 8 § 2 mom., 25 § 3 mom., 26 § 2 mom., 27 § 2 mom., 28 § 2 mom., 35 §, 37 § 5 mom., 38 § 4 mom., 45 § 2 mom., 47 § 3 mom., 49 c § 1 mom. och 49 d §,

av dem 7 § 1 och 2 mom., 8 § 2 mom., 25 § 3 mom., 26 § 2 mom., 27 § 2 mom., 28 § 2 mom., 38 § 4 mom. och 49 c § 1 mom. sådana de lyder i förordning 246/2009, 35 § och 49 d § sådana de lyder i förordning 339/2008 och 37 § 5 mom. sådant det lyder i förordning 662/2007, samt

fogas till 11 § ett nytt 6 mom. som följer:

3 §
Provtagning

Varje prov för markkartering ska bestå av minst sju delprov. Proven ska tas från hela bearbetningsskiktets djup. Prov för markkartering ska omfatta minst ett prov per basskifte, om basskiftet överstiger 0,5 hektar. Om basskiftet är större än fem hektar ska ett prov tas per varje påbörjat femtal hektar. I fråga om de basskiften som är högst 0,5 hektar ska ett prov tas per varje påbörjat tvåtal hektar. Vid linjeprovtagning, där prover tas vart tredje år, räcker det med provfrekvensen ett prov per varje påbörjat tiotal hektar.

7 §
Anläggning av mångfaldsåkrar

Mångfaldsåkrar ska anläggas genom sådd av utsädesblandningar av ängsväxter, viltväxter eller landskapsväxter senast den 30 juni. Viltväxter och landskapsväxter ska sås varje år. Vid sådden ska målet vara att åstadkomma ett tillräckligt växtbestånd. Växtbeståndet på mångfaldsåkrar får inte anläggas det första året genom direktsådd i föregående års vall. Sådd i stubb och användning av inhemskt utsäde rekommenderas.

Utsädesblandningar av ängsväxter ska innehålla frön av rödven, fårsvingel eller hårdsvingel och frön av minst en flerårig ängsväxt. Ängsväxterna kan vara ängsklocka, vitblära, rödklint, färgkulla, backnejlika, tjärblomster, ängsglim, ängsvädd, skogslyst, prästkrage, åkervädd, fyrkantig johannesört eller någon annan motsvarande ängsväxt. Klöver godkänns inte som ängsväxter. I utsädesblandningar av ängsväxter kan det dessutom finnas frön av ettåriga växter såsom luddvicker eller honungsfacelia. I utsädesblandningar av landskapsväxter ska det ingå frön av åtminstone två av följande växter: solros, honungsfacelia, blålusern, luktklöver, gullupin, luddvicker, blåklint, malva, ringblomma, kornvallmo, vit och gul sötväppling. I fröblandningar av landskapsväxter kan det också finnas frön av vall- och gräsväxter, men deras andel i fröblandningen får vara högst 30 procent. I fröblandningar av viltväxter ska det ingå frön av åtminstone två av följande växter: spannmål, bovete, solros, oljelin, ärt, rybs, raps, senap, foderkål, foderraps, oljerättika, foderbetor (fodersockerbeta, rova eller turnips), gräsväxter och klöver. I en fröblandning av viltväxter bestående av gräsväxter och klöver ska det alltid även ingå frö av någon ettårig växt som inte är en gräsväxt eller en klöver. Viltväxter kan sås i rader enligt växtarten. Mångfaldsåkrar som har anlagts med utsädesblandningar av viltväxter får inte anläggas intill livligt trafikerade vägar.


8 §
Skötsel av mångfaldsåkrar

På mångfaldsåkrar får växtskyddsmedel inte användas. Mångfaldsåkrar får inte bearbetas annat än i samband med anläggning eller brytande av växtbeståndet. Växtbestånd bestående av landskaps- och viltgrödor får brytas följande vår efter sådden. Växtbestånd bestående av utsäde av ängsväxter får brytas efter det andra året från och med den 31 augusti eller den 15 juli, om växtbeståndet bryts med sådd av höstsådda grödor. Växtbestånd bestående av ängsväxter ska på hösten brytas mekaniskt, genom plöjning eller bearbetning. Om nytt växtbestånd inte sås på hösten, ska bearbetningen göras så sent som möjligt på hösten. Det rekommenderas att ett växtbestånd bestående av ängsväxter bryts först följande vår.

11 §
Gödselmängder

En ökning av mängden kväve- eller fosforgödsel som görs på basis av den skördenivå som avses i 3 och 4 mom. kan också genomföras steglöst.

25 §
Preciserad kvävegödsling av jordbruksgrödor

Proven för analys ska i första hand tas från de jordbruksskiften på vilka stallgödsel har spridits föregående höst eller sådana skiften där förgrödan har varit vall, gröngödslingsvall eller baljväxter och som har plöjts eller bearbetats hösten innan. Om kravet på 30 procent av arealen inte uppfylls med detta, kan jordbrukaren ta prov från vilka skiften han eller hon vill. Det rekommenderas då att mängden lösligt kväve utreds på t.ex. de skiften där föregående års skörd blev mycket mindre än planerat med den genomförda gödslingen, eller om skörden på grund av väta lämnades obärgad helt och hållet, eller om det på skiftet har odlats en växt som eventuellt fått markens kväveinnehåll att stiga över det normala. Proven ska tas från de jordbruksskiften där mätning förutsätts, dock så att minst ett prov per fem hektar tas. Varje prov ska bestå av 15―25 delprov. Proven ska tas från hela bearbetningsskiktets djup (20―30 cm).


26 §
Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning

Följande skiften uppfyller villkoret vad gäller växttäcke:

1) flerårig odlad vall och rörflen samt gröngödslingsvall som inte bearbetas på hösten,

2) på åker anlagda arealer med avtal som förutsätter flerårig vall enligt 40, 51, 54 a eller 54 c § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007―2013 (366/2007),

3) naturvårdsåkrar, vars växtbestånd bryts på våren,

4) fleråriga trädgårdsväxter såsom fleråriga bärväxter och fruktträd, havtorn och bäraronia samt fleråriga plantskoleväxter, prydnadsväxter, kryddväxter, medicinalväxter, frökryddor och snittgrönt,

5) odling av botten- och fånggrödor om skiftet plöjs eller bearbetas först följande vår,

6) stubb av spannmål, oljeväxter, frökryddor och spånadslin samt stubbträda, dock inte om höstråg, rågvete, höstvete eller speltvete, höstrybs eller höstraps har såtts i stubben eller på stubbträdan på hösten,

7) lin och hampa som bärgas på våren, och

8) icke odlad åker som sköts enligt systemet med gårdsstöd, om åkern får behålla sitt växttäcke över vintern.


27 §
Växttäcke vintertid

Följande skiften uppfyller villkoret vad gäller växttäcke:

1) flerårig odlad vall och rörflen samt gröngödslingsvall som inte bearbetas på hösten,

2) på åker anlagda arealer med avtal som förutsätter flerårig vall enligt 40, 51, 54 a eller 54 c § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007―2013,

3) naturvårdsåkrar, vars växtbestånd bryts på våren,

4) fleråriga trädgårdsväxter såsom fleråriga bärväxter och fruktträd, havtorn och bäraronia samt fleråriga plantskoleväxter, prydnadsväxter, kryddväxter, medicinalväxter, frökryddor och snittgrönt,

5) stubb av spannmål, oljeväxter, frökryddor och spånadslin samt stubbträda, dock inte om höstråg, rågvete, höstvete eller speltvete, höstrybs eller höstraps har såtts i stubben eller på stubbträdan på hösten,

6) lin och hampa som bärgas på våren, och

7) icke odlad åker som sköts enligt systemet med gårdsstöd, om åkern får behålla sitt växttäcke över vintern.


28 §
Effektiverat växttäcke vintertid

Följande skiften uppfyller villkoret vad gäller växttäcke:

1) flerårig odlad vall och rörflen samt gröngödslingsvall som inte bearbetas på hösten,

2) på åker anlagda arealer med avtal som förutsätter flerårig vall enligt 40, 51, 54 a eller 54 c § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007―2013,

3) naturvårdsåkrar, vars växtbestånd bryts på våren,

4) fleråriga trädgårdsväxter såsom fleråriga bärväxter och fruktträd, havtorn och bäraronia samt plantskoleväxter, prydnadsväxter, kryddväxter, medicinalväxter, frökryddor och snittgrönt,

5) stubb av spannmål, oljeväxter, frökryddor och spånadslin samt stubbträda, dock inte om höstråg, rågvete, höstvete eller speltvete, höstrybs eller höstraps har såtts i stubben eller på stubbträdan på hösten,

6) lin och hampa som bärgas på våren, och

7) icke odlad åker som sköts enligt systemet med gårdsstöd, om åkern får behålla sitt växttäcke över vintern.


35 §
Preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter

Jordbrukaren ska mäta mängden lösligt kväve på våren före vårgödslingen och under vegetationsperioden före tillskottsgödslingarna. För varje jordbruksskifte utförs en separat analys. Proven ska tas från hela bearbetningsskiktets djup (20―30 cm). Om mängden lösligt kväve i marken överstiger 20 kg per hektar före vårgödslingen ska den andel som överstiger 20 kg dras av från den årliga kvävegivan för skiftet. Minskningen görs utgående från gödslingsvillkoren enligt 4 kap. som gårdsbruksenheten följer. Jordbrukaren kan analysera eller låta analysera mängden lösligt kväve med hjälp av en metod för snabbestämning, en så kallad kväveportfölj, eller beställa en laboratorieanalys av mängden lösligt kväve. Med metoden för snabbmätning avses den utrustning som är avsedd för analys av mängden vattenlösligt kväve i åkermarken och vars analysresultat visar mängden vattenlösligt kväve i åkermarken i kilogram per hektar. Laboratorieanalysen ska utföras vid ett laboratorium som har specialiserat sig på kväveanalyser. Mätresultaten ska föras in i de skiftesvisa anteckningar som avses i 4 §.

37 §
Metoder för uppföljning av skadedjur

Valet av bekämpningsmetoder baserar sig på anteckningarna om iakttagelser. Uppföljningen görs under perioden från den 1 maj till den 31 augusti alltid då det förekommer skadeinsekter som orsakar skador på odlingsväxterna och när odlingsväxten har etablerat sig eller planterats på skiftet. Jordbrukaren ska skaffa sig guiden "Avomaavihannesten taudit ja tuholaiset" eller "Aktuella växtskyddsanvisningar" som getts ut av Kasvinsuojeluseura år 2002 eller "Hedelmä- ja marjakasvien tuhoeläimet" som getts ut av Kasvinsuojeluseura år 1997 eller Kasvinsuojeluseuras publikation nr 100 "Ajankohtaisia kasvinsuojeluohjeita".

38 §
Anläggning och skötsel av skyddszon

Vid förnyandet av växtligheten på skyddszoner ska målet vara att ett växttäcke uppkommer så snabbt som möjligt. Vid avlägsnandet av besvärliga ogräs ska mekaniska metoder tillgripas i första hand. Punktvis behandling kan tillåtas av särskilda skäl. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska underrättas om punktvis behandling innan åtgärden vidtas. I ett sådant fall ska målet vid åstadkommandet av ny växtlighet vara att ett växttäcke uppkommer så snabbt som möjligt.


45 §
Skötsel av vårdbiotoper

En vårdbiotop får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan i enskilda fall godkänna stubbbehandling vid kemisk bekämpning av sly. Betesgången ska ske så att den inte medför skadlig gödning av växtligheten i området eller jorderosion. Vårdbiotoper som ska användas för betesgång ska i allmänhet avskiljas med stängsel från övriga betesvallar. Området får inte dräneras eller beskogas.


47 §
Främjande av naturens och landskapets mångfald

Avtalsområdet får inte beskogas, gödslas eller behandlas med bekämpningsmedel. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan i enskilda fall tillåta gödsling på åkerområden som utgör rast- och matplatser för vilda fåglar och användning av bekämpningsmedel, t.ex. vid stubbehandling på områden som ska slås. Betesgång som tillåts i enskilda fall ska ske så att den inte medför skadlig gödning av växtligheten i området eller erosion. Djuren kan få mineraler och vitaminer om de innehåller endast en liten mängd fosfor och de inte bidrar till övergödning av området. Utfodringen med mineraler och vitaminer ska ordnas på en täckt plats så att de inte kan spridas med regn eller med djuren till den närmaste omgivningen. Utfodringsstället bör placeras i ett skogsbryn eller på en del av området som har ett mindre värdefullt artbestånd.


49 c §
Långvarig vallodling på torvåkrar

På avtalsområdet ska mångåriga vall- eller gräsväxter odlas under hela avtalsperioden. Vall- eller gräsväxtlighet kan anläggas medeller utan skyddsväxt under den växtperiod som föregår ingåendet av avtalet eller så kan den anläggas under det första avtalsåret. Växtligheten får inte förnyas genom bearbetning under avtalsperioden. Vallväxtligheten kan dock förnyas utan bearbetning, genom direktsådd. Täckdikning är tillåten på avtalsområdet. Områden med växtlighet som skadats eller förstörts i samband med täckdikning ska genast efter dikningen besås med vall- eller gräsväxter.


49 d §
Utbildning i växtskyddsfrågor

Utbildning i aktuella växtskyddsfrågor i anslutning till minimikraven för miljöstöd för jordbruket, nedan växtskyddsutbildning, kan arrangeras av enskilda, företag, föreningar, sammanslutningar, läroanstalter, rådgivningsorganisationer och motsvarande. Växtskyddsutbildningen godkänns av den närings-, trafik- och miljöcentral inom vars område utbildningen arrangeras. I enskilda fall kan växtskyddsutbildningen godkännas också av den närings-, trafik- och miljöcentral inom vars verksamhetsområde de jordbrukare som utbildningen är riktad till finns.

För en utbildningsdag ska namnges en huvudansvarig utbildare. Alla utbildare ska ha utbildning på minst institutnivå eller yrkeshögskolenivå inom naturbruk eller miljöbranschen eller någon annan utbildning som närings-, trafik- och miljöcentralen godkänner som tillräcklig med hänsyn till det ämne som ska behandlas.

Utbildningsarrangören ska ge jordbrukaren ett intyg över deltagandet i utbildningen. Av intyget ska framgå tidpunkt, längd och innehåll för utbildningsdagen samt uppgift om att det har varit fråga om en av närings-, trafik- och miljöcentralen godkänd utbildning som uppfyller minimikraven för miljöstöd.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Bestämmelserna i 7 § 2 mom. ska till den del de gäller klöverns godtagbarhet som ängsväxt samt andelen frön av vall- och gräsväxter i fröblandningar av landskapsväxter tillämpas på växtbestånd som anläggs år 2010 eller senare.

Helsingfors den 22 december 2009

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Regeringssekreterare
Suvi Ruuska

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.