319/2009

Rättelser till förordningen.

Given i Helsingfors den 13 maj 2009

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning samt kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet,

upphävs i statsrådets förordning av den 27 november 2008 om från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning samt kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning (759/2008) 13 § 3 mom., 14 § 3 mom. och 15 § 3 mom.,

ändras 1 och 3 §, 6 § 2 mom. och 10 § samt bilaga 1 och 2, samt

fogas till 4 § nya 5 och 6 mom., till 7 § ett nytt 4 mom. samt till förordningen en ny 9 a §, som följer:

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas på det från produktionen frikopplade stöd för svin- och fjäderfähushållning, nedan från produktionen frikopplat stöd, och den kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning, nedan kompensation för strukturförändringar, som beviljas som nationellt stöd till södra Finland enligt 6 § 1 mom. 1 punkten och som nordligt stöd enligt 6 § 1 mom. 2 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen.

3 §
Införande av nationellt stöd

Från produktionen frikopplat stöd och kompensation för strukturförändringar enligt 10 c―10 g § i stödlagen tas stödåret 2009 i bruk i stödområdena A och B samt C1―C4. Stödområdena har angetts i bilaga 1.

Referenskvantiteten för från produktionen frikopplat stöd kan på ansökan fastställas enligt var gårdsbruksenhetens driftcentrum ligger antingen för stödområde A och B eller för stödområde C1―C4. En förutsättning för fastställande av en referenskvantitet är att till sökanden som nationellt stöd till södra Finland eller som nordligt stöd har betalats nationellt stöd för svin- och fjäderfähushållning i enlighet med 10 c § i stödlagen eller om sökanden är berättigad till en höjning av referenskvantiteten i enlighet med 10 d § i stödlagen på grundval av att det gjorts en investering i en produktionsbyggnad, hyrts en produktionsbyggnad eller i sökandens besittning återbördats en produktionsbyggnad som varit uthyrd.

4 §
Omräkningskoefficienter

I stödområdena C1–C4 är omräkningskoefficienterna följande:

Djurslag Omräkningskoefficient
Svin (stödområdena C1―C4) 1,00
Hönor och moderhönor
stödområde C1 0,96
stödområde C2 0,96
stödområde C2 norr och skärgården 0,99
stödområde C3 och C4 1,22
Broilrar, moderdjur av köttfjäderfän och övriga köttfjäderfän Omräkningskoefficient
stödområde C1 0,88
stödområde C2 0,90
stödområde C2 norr och skärgården 0,95
stödområde C3 och C4 0,95

Det sammanlagda beloppet av de gårdsspecifika referenskvantiteterna för från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning och de gårdsspecifika referenskvantiteterna för kompensation för strukturförändringar får vara högst 139 200 djurenheter inom stödområdena C1―C4. Om det sammanlagda antalet djurenheter som i övrigt ska fastställas överstiger ovan nämnda maximiantal, minskas omräkningskoefficienterna i 5 mom.

6 §
Antal djurenheter som utgör grund för höjning av referenskvantiteten

I fråga om gäss, ankor, slaktade änder och slaktade fasaner och avelsuppfödning av dessa kan som grund för höjning av referenskvantiteten en sådan bedömning av sökanden användas som kan betraktas som tillförlitlig och som gäller det antal djurenheter som vid fortlöpande produktion med iakttagande av gängse produktionssätt hade berättigat till nationellt stöd enligt grunderna för fastställande av det nationella stödet till södra Finland år 2007 inom stödområdena A och B eller enligt grunderna för fastställande av nordligt stöd inom stödområdena C1―C4. På det antal djurenheter som fås på detta sätt tillämpas omräkningskoefficienterna i 4 §.


7 §
Redogörelse för grunderna för ansökan om höjning av referenskvantiteten

Om ett skriftligt och bindande föravtal om att köpa eller hyra en produktionsbyggnad har gjorts senast den 31 augusti 2007, produktionsbyggnaden avses ha köpts eller hyrts enligt 10 § 1 mom. 2 punkten i stödlagen.

9 a §
Utredningar vid användning av antalet djurenheter för år 2006

Om sökanden yrkar på att referenskvantiteten ska beräknas enligt 10 c § 2 mom. 2 punkten i stödlagen på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom, ska till ansökan fogas ett läkarintyg eller annan tillförlitlig utredning av arbetsoförmågan och dess varaktighet.

Om sökanden yrkar på att referenskvantiteten ska beräknas enligt 10 c § 2 mom. 2 punkten i stödlagen på grund av djursjukdom, ska till ansökan fogas ett veterinärintyg över den konstaterade djursjukdomen och dess varaktighet.

10 §
Husdjurslägenhet

En gårdsbruksenhet motsvarar de krav som i 10 e § 1 mom. i stödlagen ställs på en husdjurslägenhet om det på gårdsbruksenheten under stödåret bedrivs husdjursskötsel till den sista dagen för ansökan om kompensationsbidrag, den nämnda dagen inräknad, såvida det inte gäller ett sådant kortvarigt avbrott i produktionen som godtas i fråga om den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget.

En förutsättning är dessutom att djurtätheten på gårdsbruksenheten är

1) minst 0,4 djurenheter per hektar mark som berättigar till stöd, eller

2) minst 0,2 djurenheter per hektar mark som berättigar till stöd och gårdsbruksenheten har minst 10 djurenheter under hela perioden för fastställande av antalet djurenheter, såvida det inte är fråga om ett sådant kortvarigt avbrott i produktionen som godtas i fråga om den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget.

Vid beräkning av djurtätheten används antalet djurenheter under det år som föregår stödåret och antalet stödberättigande hektar under stödåret. Om det inte är möjligt för sökanden att ingå en femårig förbindelse som gäller en stödform som avses i 2 § 1 mom. 12 eller 15 punkten i stödlagen, kan vid beräkning av djurtätheten till skillnad från vad som anges ovan i 2 mom. användas den åkerareal som sökanden under stödåret har i sin besittning under växtperioden.

Antalet djurenheter för nötkreatur är årsgenomsnittet för det antal djur enligt nötkreatursregistret som är minst sex månader gamla det år som föregår stödåret. I fråga om antalet djurenheter för andra djur används antalet djurenheter för det år som föregår stödåret på samma grunder som för den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget.

På jordbrukarens yrkande kan det djurantal som konstaterats vid tillsynen användas.

Djurantalet omräknas till djurenheter med hjälp av djurenhetskoefficienterna enligt bilaga 3.


Denna förordning träder i kraft den 20 maj 2009.

Helsingfors den 13 maj 2009

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Äldre regeringssekreterare
Katri Valjakka

Bilaga 1

REGIONINDELNING FÖR NATIONELLT STÖD

Område A

Askola, Aura, Borgå1), Borgnäs, Esbo, Helsingfors, Ingå1), Grankulla, Kervo, Kimitoön1), Koski, Kouvola2), Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Loimaa, Lojo3), Lovisa, Lundo, Marttila, Masku4), Mynämäki5), Mörskom, Nurmijärvi, Nådendal6), Oripää, Pemar, Pernå1), Pukkila, Pöytyä7), Raseborg8), Reso, Rusko9), Sagu1), Salo10), Sibbo, Sjundeå, Somero, S:t Karins1) Strömfors, Tarvasjoki, Träskända, Tusby, Vanda, Vichtis, Väståboland1) och Åbo1).

Område B

Akaa, Artsjö, Asikkala, Birkala, Björneborg, Brändö, Eckerö, Eura, Euraåminne, Finström, Forssa, Fredrikshamn, Föglö, Geta, Gustavs, Hammarland, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hausjärvi, Heinola, Hollola, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Högfors, Iitti, Ikalis, Imatra, Janakkala, Jockis, Jomala, Juupajoki, Jämijärvi, Jämsä11), Kangasala, Kankaanpää, Karislojo, Kiikoinen, Kjulo, Kotka, Kuhmalahti, Kuhmoinen, Kumlinge, Kumo, Kylmäkoski, Kärkölä, Kökar, Lahtis, Laitila, Lavia, Lemi, Lemland, Lempäälä, Loppi, Lumparland, Luumäki, Luvia, Mariehamn, Miehikkälä, Mäntsälä, Mäntyharju, Nakkila, Nastola, Nokia, Norrmark, Nousis, Nummi-Pusula, Nystad, Orimattila, Orivesi, Padasjoki, Punkalaidun, Pyttis, Pyhäranta, Påmark, Pälkäne, Raumo, Riihimäki, Saltvik, Sastamala, Sottunga, Sund, Sysmä, Säkylä, Tammela, Tammerfors, Tavastehus, Tavastkyro, Tövsala, Ulvsby, Urjala, Valkeakoski, Vehmaa, Vesilahti, Villmanstrand, Virolahti, Vårdö, Ylämaa, Ylöjärvi12) och Ypäjä samt skärgårdsdelarna av Borgå, Ingå, Kimitoön, Masku, Nådendal, Pernå, Sagu, Salo, S:t Karins, Väståboland och Åbo.

Skärgårdsområden

Yttre skärgården

Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö samt dessutom de genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i följande kommuner: Borgå, Gustavs, Hammarland, Ingå, Kimitoön, Lemland, Masku, Nystad, Nådendal, Pernå, Raseborg, Sagu, Salo, S:t Karins, Tövsala, Väståboland och Åbo.

Inre skärgården

De genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområden i följande kommuner: Hartola, Jämijärvi, Jämsä, Kangasala, Kouvola, Kuhmoinen, Orivesi, Padasjoki, Pälkäne, Sysmä, Tavastehus och Villmanstrand.

Fasta Åland

Eckerö, Finström, Geta, Jomala, Lumparland, Mariehamn, Saltvik och Sund samt dessutom de genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i kommunerna Hammarland och Lemland.

Region C1

Enonkoski, Hankasalmi, Heinävesi, Ilmajoki, Jalasjärvi, Joensuu13), Jorois, Juva, Jyväskylä, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava14), Kerimäki, Kesälahti, Kitee, Korsholm15), Korsnäs, Kristinestad, Kuopio, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappo, Laukaa, Leppävirta, Liperi, Lillkyro, Malax, Maaninka, Muurame, Mänttä-Vilppula, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Outokumpu, Parikkala, Pieksämäki, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rautjärvi, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, Rääkkylä, Savitaipale, Seinäjoki16), Siilinjärvi, S:t Michel, Storkyro, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Tuusniemi, Vasa, Varkaus, Vörå-Maxmo17) och Östermark.

Region C2

Alajärvi, Alavieska, Alavus, Brahestad, Bötom, Etseri, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Himanka, Hirvensalmi, Honkajoki,Idensalmi, Jakobstad, Joutsa, Juankoski, Kaavi, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karleby, Karstula, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kempele, Keuru, Kihniö, Kinnula, Kiuruvesi, Kivijärvi, Konnevesi, Kontiolahti, Kronoby, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lestijärvi, Limingo, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo18), Parkano, Pedersöre, Perho, Pertunmaa, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Polvijärvi, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Rautalampi, Reisjärvi, Saarijärvi, Sastmola, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Siikalatva, Soini, Sonkajärvi, Storå, Tervo, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Tyrnävä, Töysä, Uurainen, Varpasjärvi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, Ylivieska, och Äänekoski.

Region C2 norra

Ilomants, Juuka, Kajana, Lieksa, Nurmes, Paltamo, Rautavaara, Ristijärvi, Sotkamo, Vaala och Valtimo.

Region C3

P1

Haukipudas, Kiiminki, Uleåborg och Utajärvi.

P2

Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kemi, Keminmaa, Kuhmo, Simo, Tervola, Torneå och Yli-Ii.

P3

Kemijärvi, Pello, Pudasjärvi, Puolanka, Ranua, Rovaniemi, Suomussalmi, Taivalkoski och Övertorneå

P4

Kuusamo och Posio.

Region C4

P4

Kittilä19), Kolari, Pelkosenniemi, Salla, Savukoski och Sodankylä20).

P5

Enare, Enontekis, Muonio och Utsjoki.

Skärgården i region C1 och C2

De delområden i följande kommuner i region C1 och C2 som bestäms särskilt genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet:

Region C1

Enonkoski, Hankasalmi, Heinävesi, Jorois, Jyväskylä, Kerimäki, Kesälahti, Kuopio, Leppävirta, Liperi, Malax, Mänttä-Vilppula, Nyslott, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Ristiina, Ruovesi, S:t Michel, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari och Varkaus.

Region C2

Hirvensalmi, Joutsa, Juankoski, Kangasniemi, Kannonkoski, Karttula, Keuruu, Kiuruvesi, Kivijärvi, Kontiolahti, Lapinlahti, Luhanka, Nilsiä, Pertunmaa, Pielavesi, Polvijärvi, Rautalampi, Saarijärvi, Tervo, Vesanto, Vieremä, Virdois och Äänekoski.

1) Frånsett kommunens skärgårdsdelarna som hör till område B.

2) Frånsett före detta Anjalankoski stad, Jaala kommun, Kuusankoski stad och Valkeala kommun, som hör till område B.

3) Frånsett före detta Sammatti kommun, som hör till område B.

4) Frånsett före detta Villnäs kommun samt skärgårdsdelar, som hör till område B.

5) Frånsett före detta Mynämäki kommun, som hör till område B.

6) Frånsett före detta Merimasku och Rimito kommuner samt skärgårdsdelar, som hör till område B.

7) Frånsett före detta Yläne kommun, som hör till område B.

8) Frånsätt före detta Ekenäs stad, som hör till område B.

9) Frånsett före detta Vahto kommun, som hör till område B.

10) Frånsett före detta Kisko och Suomusjärvi kommuner samt skärgådsdelar, som hör till område B.

11) Frånsett före detta Jämsänkoski och Kuorevesi kommuner, som hör till område C 1.

12) Frånsett före detta Kuru kommun som hör till område C 2.

13) Frånsett före detta Pyhäselkä kommun, som hör till område C2 och före detta Eno, Kiihtelysvaara och Tuupovaara kommun, som hör till område C2 norra.

14) Frånsett före detta Kortesjärvi kommun, som hör till område C2.

15) Frånsett Björköby och Replot, som hör till område C2 norra.

16) Frånsett före detta Peräseinäjoki kommun, som hör till område C2.

17) Frånsett områdena utanför fastlandet, som hör till område C2 norra.

18) Frånsett de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom före detta Ylikiiminki kommuns gränser och som gör till område C3.

19) Frånsett det område som har i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3733/514/96 av den 10 juli 1996 godkänts höra till området P5.

20) Frånsett det område som har i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3039/514/95 av den 9 augusti 1995 godkänts höra till området P5.

Bilaga 2

KALKYLERADE DJURANTAL
Byggnader för fjäderfä Djur (st) /kvadratmeter
Hönor och moderhönor
Burhönshus
en burvåning 6
två burvåningar 10
tre burvåningar 16
fyra burvåningar 20
fem burvåningar 25
sex burvåningar 30
Golvhönshus 9
Flervåningssystem för frigående hönor 18
Hönshus för broilermödrar 5,7
Uppfödningsstall för broilrar 20
Uppfödningsstall för kalkoner 4,6(*
Svinstall Djur Djur (st)/kvadratmeter
Slaktsvinsstall slaktsvin 1,00 (*
Grisningsstall, inte vidareuppfödning suggor 0,18
Svinstall med integrerad produktion, grisning och uppfödning suggor 0,18
slaktsvin 1,00 (*
grisningsavdelning suggor 0,22
avdelning för sinsuggor, liggbås suggor 0,40
avdelning för sinsuggor, lösdriftsstall suggor 0,25
betäcknings- eller semineringsavdelning suggor 0,50
(* omsättningshastigheten beaktas enligt följande:
Kalkoner 2,5 uppfödningsomgångar/år
Slaktsvin 3,0 uppfödningsomgångar/år.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.