189/2009

Given i Helsingfors den 26 mars 2009

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 11 § 4 mom. i lagen av den 8 december 1994 om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994), sådant det lyder i lag 423/2007:

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas i hela Finland på åtgärder som utgör minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som jordbrukare som får direktstöd ska iaktta. Dessa åtgärder bestäms på det sätt som förutsätts i artikel 6 och bilaga III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003, nedan rådets förordning om gårdsstöd.

Denna förordning tillämpas även på åtgärder som jordbrukare som får stöd som avses i artikel 37, 39 och 40 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), nedan EG:s landsbygdsförordning, och stöd som avses i artikel 14.1 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar, ska iaktta på hela gårdsbruksenheten och som utgör minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden inom tillämpningsområdet för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland.

Denna förordning tillämpas även på åtgärder som jordbrukare som får nationella tilläggsdelar för kompensationsbidrag som avses i 10 a § och stöd som avses i 10 b § i lagen om nationellt stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) ska iaktta och som utgör minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i Fastlandsfinland. Förordningen tillämpas även i tillämpliga delar på åtgärder som jordbrukare som får stöd som avses i 2 kap. i statsrådets förordning om nordligt stöd 2009 (41/2009) ska iaktta och som utgör minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) direktstöd stöd som beviljas jordbrukare enligt de stödsystem som anges i bilaga I till rådets förordning om gårdsstöd,

2) icke odlad åker som sköts åkrar som inte används för produktion, som kan vara naturvårdsåkrar eller trädesåkrar,

3) naturvårdsåker icke odlad åker som sköts som kan vara fleråriga vallåkrar eller mångfaldsåkrar som har besåtts med frön till vilt- eller landskapsväxter eller vall som med stödansökan har anmälts som naturvårdsåker enligt utvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland,

4) trädesåker icke odlad åker som sköts som kan bestå av grönträda, stubbträda eller svartträda,

5) grönträda åkrar som besåtts med frön till en- eller fleråriga vilt- och landskapsväxter eller vall,

6) svarttäda åkrar som under växtperioden är utan växttäcke eller stubb,

7) odlad åker åker som odlas för produktion av grödor i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten,

8) permanent betesmark mark som används för odling av gräsväxter eller andra vallfoderväxter antingen naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd), och som inte har ingått i gårdens växtföljd i fem års tid eller längre.

9) kommissionens förordning kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, liksom även de tvärvillkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 479/2008.

3 §
Motverkande av markerosion

På åkerskiften längs med vattendrag och utfallsdiken ska lämnas en minst 60 centimeter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas. Åkerrenen behöver inte lämnas om

1) det mellan åkern och vattenfåran finns i genomsnitt minst 10 meter skog, tomtmark, vägområde eller annat område och vattnet inte når fram till åkern ens vid översvämning

2) det mellan åkern och vattenfåran alltid finns i genomsnitt minst 10 meter buskage, impediment eller tvinmark eller motsvarande och vattnet inte når fram till åkern ens vid översvämning, eller

3) åkern ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet till exempel pumpas bort.

Icke odlade åkrar som sköts måste i regel vara täckta av växtlighet eller stubb och växtligheten ska förnyas vid behov. Icke odlade åkerskiften som sköts och som finns på grundvattenområden av klass I och II ska vara täckta av växtlighet. Vallväxtligheten på en icke odlad åker som sköts ska om det inte tidigare har såtts vall på skiftet före den 30 juni sås in med vall med användning av en tillräcklig mängd frön av vall- eller gräsväxter. Vallfröblandningen kan också innehålla frön av ängsväxter. Då en ny icke odlad åker som sköts anläggs på ett grundvattenområde av klass I eller II kan högst 20 procent av fröblandningens vikt utgöra frö av kvävefixerande växter. Med kvävefixerande växter avses klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta, sötväppling och andra motsvarande växter. Jordbrukaren ska på begäran visa fröblandningens innehåll. På en icke odlad åker som sköts kan även vilt-, landskaps- och ängsväxter samt blandningar av dessa odlas.

Av särskilda skäl kan man dock avvika från kravet på växttäcke på en icke odlad åker som sköts, till exempel om åkerns kulturtillstånd förbättras genom bekämpning av svåra ogräs eller genom iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur. Av särskilda skäl är det tillåtet att på en dikesren punktbekämpa ogräs med ogräsmedel. Iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur kan vara bland annat täckdikning, kalkning samt grävning och rensning av utfallsdiken. Från kravet på växttäcke kan avvikas endast i den omfattning som en iståndsättningsåtgärd av kortvarig natur förutsätter. Från kravet på växttäcke på en icke odlad åker som sköts kan inte avvikas om det är fråga om ett skifte som första gången tas i odlingsbruk.

En icke odlad åker som sköts kan bestå av svartträda endast enligt de särskilda skäl som avses i 3 mom. Stubbträda ska vara täckt av stubb av spannmål, oljeväxter, spånadsväxter eller frökryddor från föregående eller ännu äldre växtperiod och obearbetad. Icke odlade åkerskiften som sköts som ligger invid utfallsdiken eller vattenfåror som är större än utfallsdiken, på mark som översvämmas eller kring brunnar för hushållsvatten ska bestå av stubbträda om de inte är täckta av växter.

4 §
Skötsel av odlad åker

En odlad åker ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska användas växtarter och sorter som lämpar sig för området. Sådden eller planteringen ska utföras senast den 30 juni. Om det är fråga om sådana trädgårdsväxter enligt bilaga till förordningen som inte sås senast det datum som nämns ovan ska skiftet sås in med förgröda senast den 30 juni. Om det planteras salladsväxter, kinakål, blomkål eller broccoli på skiftet behöver ingen förgröda sås in. Till odlingssättet hör också att växtskyddet ombesörjs, vilket kan ske med hjälp av växtföljd eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska ha som mål att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om ingen skörd bärgas från åkern ska den växtlighet som produceras på åkern vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på skiftet.

5 §
Växtföljd

På en gårdsbruksenhet som förfogar över jordbruksmark enligt artikel 2 punkt a i kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare ska man mellan den 1 maj och den 30 september ha minst två olika odlingsväxter eller en andra former för skötsel eller användning av jordbruksmark. Kravet på växtföljd uppfylls också om man har endast en odlingsväxt och en form för skötsel eller användning av jordbruksmark. Området för en odlingsväxt eller en form för skötsel eller användning av jordbruksmark ska ha en sammanhängande areal av minst 0,05 hektar. En areal som inte odlas eller tillfälligt inte odlas godkänns inte som skötsel- eller användningsform. Kravet på växtföljd gäller inte de gårdsbruksenheter som endast förfogar över åkerareal för vall eller fleråriga odlingsväxter. Till fleråriga odlingsväxter hör jordgubbe, vinbär, övriga frukt- och bärplantor samt plantbestånd av dessa, minst femåriga prydnadsväxter, snittgrönt, barrväxter, vide som odlas för flätning, energived med kort växtföljd och skogsplantor som odlas på åker.

6 §
Skötsel av icke odlad åker som sköts

Icke odlad åker som sköts ska bevaras i sådant skick att dess användning för jordbruksändamål inte äventyras. Icke odlade åkrar som sköts får utnyttjas ekonomiskt.

En flerårig grönträda får gödslas endast i samband med anläggandet med beaktande av vad som bestäms om gödsling i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) och på Åland i Ålands landskapsstyrelses beslut om begränsning av utsläpp i vatten från nitrater från jordbruket (ÅFS 79/2000). En jordbrukare som har ingått en sådan förbindelse som avses i 5 § 1 mom. i lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd (1440/2006) ska därtill beakta vad som bestäms om gödsling i förbindelsevillkoren.

Grönträda samt vid behov svartträda och stubbträda ska slås en gång under växtperioden före den 31 augusti. De naturvårdsåkrar som är fleråriga vallåkrar ska slås vart tredje år. Slåtterskyldigheten tillämpas inte på ett rörflensbestånd om det ekonomiska utnyttjandet för energibruk av en icke odlad åker som sköts förutsätter att skörden bärgas under den vårvinter som följer på vegetationsperioden eller om det är frågan om ett växtbestånd som har anlagts under det aktuella året. Ovan nämnda trädesåkrar ska också skötas genom slåtter, bearbetning, växtskyddsmedel eller på annat sätt så att ogräsen inte kan sprida sig. Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att det utöver en lyckad ogräsbekämpning också tas hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur. Betesgång är tillåtet på grönträda om åkerns yta förblir gräs- och vallbevuxen.

Växtligheten kan avslutas på en trädesåker antingen kemiskt eller mekaniskt fr.o.m. den 1 september. Växtligheten kan avslutas tidigare om på trädesåkern sås vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten. Härvid ska bearbetningen och gödslingen av trädesåkern ske i samband med sådden.

7 §
Bevarande av markens skick och miljön

Halmbränning på åkermark ska undvikas. Halmbränning är tillåten endast om det är nödvändigt med tanke på en lyckad sådd eller bekämpning av flyghavre och andra ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur.

Körning med tunga maskiner på våta åkrar och i synnerhet på icke odlade åkerskiften som sköts ska undvikas i syfte att förhindra markpackning.

8 §
Förhindrande av spridning av flyghavre

På ett basskifte som är smittat med flyghavre ska flyghavren bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder så som bestäms i lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002) och på Åland i landskapslagen om bekämpning av flyghavre (ÅFS 68/1977). Den anvisning eller plan för bekämpning av flyghavre som behörig myndighet har gjort upp ska följas.

9 §
Bibehållande av landskapets särdrag

I syfte att bevara åkermiljöns särdrag ska små grupper av träd och buskar samt stenrösen på åkern bevaras. Dessa får inte röjas till åker. Av odlingstekniska skäl är det ändå möjligt att i enskilda fall röja väsentliga odlingshinder men inte ändå de skyddade naturtyperna enligt 29 § i naturvårdslagen (1096/1996) och på Åland enligt landskapslagen om naturvård (ÅFS 82/1998). Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska dock på förhand skriftligen underrättas om röjningen och motiveringarna för den.

10 §
Permanent betesmark

Permanent betesmark är i enlighet med artikel 3.2 i kommissionens förordning avsedd areal som ska räknas in i referensandelen och den årliga andelen fasta betesmarker under förutsättning att den permanenta betesmarken under de år som är föremål för granskning

1) har utnyttjats till att odla gräsväxter eller vallfoderväxter som avses i artikel 2 punkt a i kommissionens förordning, och

2) är täckt av träd och buskar till högst en tredjedel av områdets areal och att högst 50 träd per hektar växer på området.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. förutsätts att arealen under de fem år som föregår tidpunkten för granskning

1) har varit bevuxen enbart med gräsväxter eller vallfoderväxter på det sätt som avses i artikel 2.2 i kommissionens förordning, och

2) inte genom årlig ansökan om stöd har varit anmäld som sådan trädesareal som avses i artikel 2.2 i kommissionens förordning, och

3) inte har ingått i växtföljden. Areal som utnyttjats för odling av gräsväxter eller vallfoderväxter anses som åkerareal om jordbrukaren påvisar att åkern ingått i växtföljden.

Som permanent betesmark godkänns inte areal som

1) omfattas av ett produktionsändringsavtal eller av en sådan förbindelse att inte odla åker som avses i 6 § 2 mom. 3 punkten i lagen om avträdelsepension (16/1974), 9 § i lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller 12 § i lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994),

2) för minst ett år i stödansökan har anmälts som blandat växtbestånd, i vilket andra frön än frön från gräsväxter och vallfoderväxter har ingått under de fem år som föregår tidpunkten för en granskning,

3) ingår i ett 5-, 10- eller 20-årigt avtal om miljöspecialstöd för jordbruket när avtalsområdet gäller åker.

Med de år som är föremål för granskning enligt 1 mom. avses året 2003 och stödåret i fråga. Tidpunkterna för granskning enligt 2 och 3 mom. är 30 maj 2003 samt den sista dagen då stödansökan kan lämnas in under stödåret i fråga.

11 §
Bibehållande av permanent betesmark

Ett markområde som är permanent betesmark så som avses i artikel 3.4 a i kommissionens förordning ska huvudsakligen bibehållas som permanent betesmark i enlighet med den nämnda artikeln och artikel 4. Kravet berör inte arealer som beskogas med beaktande av miljöaspekterna i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning om gårdsstöd.

Om den i artikel 3.1 i kommissionens förordning avsedda permanenta betesmarkens andel av den totala jordbruksarealen på nationell nivå något år minskar med över fem procent i förhållande till den referensandel för år 2003 som beräknas enligt artikel 3.4 i samma förordning, ska de jordbrukare som får direkt stöd på ett sätt som bestäms senare anhålla om förhandstillstånd för att ställa om användningssättet för mark. Om jordbrukaren har ett gällande avtal om miljöspecialstöd för jordbruket berörs den betesmark som ingår i detta avtal inte av förfarandet för förhandstillstånd.

12 §
Skötsel av permanent betesmark

Om skiften som har anmälts som permanent betesmark inte används för betesgång ska de hållas öppna genom slåtter. Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att skyddet för vilda fåglar och däggdjur beaktas. Vid behov ska sly och trädplantor röjas från sådana delar av skiftet som inte kan slås. Jordbrukaren kan utnyttja slåtterresterna om han så önskar. Det är emellertid inte nödvändigt att föra bort slåtterresterna från betesmarken.

Permanenta betesmarker berörs inte av krav på att hålla djur på bete och de behöver inte vara ingärdade.

13 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft 1 april 2009.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 16 mars 2006 om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd (183/2006) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 26 mars 2009

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Regeringssekreterare
Suvi Ruuska

Bilaga

Trädgårdsväxter

Till trädgårdsväxter hänförs de jordbruksskiften där prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor, krydd- och medicinalväxter odlas. Med prydnadsväxter avses här ett- och fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland för att användas som snittblommor eller eterneller. Till grönsakerna hänförs också bland annat dill, persilja och pepparrot samt fleråriga grönsaker såsom jordärtskocka, rabarber och sparris. Till frökryddor hänförs bland annat koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medicinalväxterna kan hänföras bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjam, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äktamalört, gullris, libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod, kungsmynta, brunört, nässla, dock inte nässla som odlas för fiber, rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram, vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, kryddtimjam, turkisk drakblomma, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide. I fråga om medicinalvide förutsätts avtal med en läkemedelsfabrik.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.