331/2008

Given i Helsingfors den 20 maj 2008

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ersättande av skördeskador

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av lagen av den 21 december 2000 om ersättande av skördeskador (1214/2000) och med stöd av 13 § i lagen av den 18 december 1992 om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992), sådan denna paragraf lyder i lag 428/2007:

1 §
Tillämpningsområde

I denna förordning föreskrivs om fastställandet av de skördeskadeersättningar som beviljas med stöd av lagen om ersättande av skördeskador (1214/2000), nedan skördeskadelagen, samt statsrådets förordning om ersättande av skördeskador (297/2008), nedan skördeskadeförordningen, samt det förfarande som ska iakttas i samband med behandling och utbetalning av ersättningarna.

2 §
Kvalitativ skada

Med kvalitativ skada enligt 2 § 2 mom. i skördeskadelagen avses en av en skadefaktor som anges i 1 mom. i nämnda paragraf föranledd skördeskada på ett vidsträckt område, vilken kan konstateras i samband med värdering av skördeskadan och med anledning av vilken

1) grobarheten hos vallfrö försämras så att de inte uppfyller de krav som föreskrivs med stöd av 4 § i lagen om handel med utsäde (728/2000), eller

2) det uppkommer en mögelskada som inverkar på skördens försäljningsduglighet eller användbarhet.

3 §
Normal odlingssed på orten

Med normal odlingssed på orten, vilken i 4 § 4 mom. i skördeskadelagen anges som förutsättning för utbetalning av ersättning, avses att

1) åkern bearbetas och gödslas på ändamålsenligt sätt,

2) sådden eller planteringen sker på ett sätt som möjliggör jämn groning,

3) det vid odlingen används växtarter och växtsorter som lämpar sig för området,

4) det vid odlingen används en utsädes- eller plantmängd som är tillräcklig till sin omfattning och beskaffenhet,

5) växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt och flyghavre har bekämpats,

6) skiftets kulturtillstånd möjliggör produktionen av en för området normal bärgnings- och marknadsduglig skörd,

7) en ändamålsenlig växtföljd ombesörjs, samt att

8) skörden äger rum vid växtens sedvanliga skördetid, om det är möjligt att skörda.

En nyodling anses först den tredje vegetationsperioden uppfylla kravet på den i 4 § 4 mom. i skördeskadelagen avsedda odlingssed som är normal på orten.

4 §
Ålderskrav på bärväxtbestånd

För skador på svarta och gröna vinbär kan skördeskadeersättning betalas det andra tillväxtåret efter planteringsåret. För skador på röda och vita vinbär kan skördeskadeersättning betalas det tredje tillväxtåret efter planteringsåret.

Har ett bärväxtbestånd föryngrats genom nedklippning betalas inte skördeskadeersättning för skador som uppstår under nedklippningsåret eller om nedklippningen sker på hösten för skador som uppstår under den vegetationsperiod som följer efter nedklippningen.

Har ett bärväxtbestånd inte föryngrats genom nedklippning, betalas inte skördeskadeersättning för skador på över 15-åriga växtbestånd. För skador på över 20-åriga bärväxtbestånd betalas skördeskadeersättning inte, även om växtbeståndet har föryngrats genom nedklippning.

5 §
Allmän förutsättning för betalning av ersättning

Skördeskadeersättning kan sökas enbart för skador som gäller den växt och det användningsändamål som har uppgetts i stödansökan gällande vegetationsperioden och det odlade skiftet.

De arealer som till följd av att normal odlingssed inte iakttagits eller av andra skäl har lämnats utanför det skadeområde som ligger till grund för skördeskadeersättningen, innefattas i den areal som används vid uträkningen av normskörden.

6 §
Värdering av skördeskador

Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska bedöma storleken av sådana skador som föranletts av en i 2 § i skördeskadelagen avsedd skadefaktor. För konstaterande av en kvalitativ skada som avses i 2 § i denna förordning ska den som söker skördeskadeersättning till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet sända analysbevis som påvisar skördens kvalitet.

Om det konstateras att andra skadefaktorer än de som anges i 2 § i skördeskadelagen har orsakat odlingen skada, ska också uppgifter om dessa antecknas i värderingshandlingarna. Även skadefaktorerna och skadans omfattning ska bedömas.

Om det på samma jordbruksskifte har inträffat både en skördeskada och en skada som orsakats av hjortdjur eller rovdjur, beaktas inte vid värderingen av skördeskadan de skador som orsakats av hjortdjuren eller rovdjuren.

7 §
Värderingsavgifter och ersättningar

För värdering av lägenhetsbestämda skördeskador kan kommunen hos den som söker skördeskadeersättning ta ut en avgift som uppgår till högst 20 euro per värderingsgång och högst 2 euro för varje påbörjat hektar av skadeområdet.

Fakturan från en rådgivningsorganisation som anlitats vid värderingen av skördeskador godkänns av kommunen, och sänds därefter till Landsbygdsverket.

För sakkunniginsatser som används vid värdering av skördeskador kan ersättning betalas enligt följande:

1) för den tid som använts till uppgiften högst 50 euro i timarvode, och

2) i resekostnadsersättning högst maximibeloppet av en ersättning som ska betraktas såsom skattefri enligt skattestyrelsens för tillfället gällande beslut om skattefria resekostnadsersättningar.

8 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 23 maj 2008.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 15 maj 2003 om ersättande av skördeskador (364/2003) jämte ändringar.

Helsingfors den 20 maj 2008

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Konsultativ tjänsteman
Esa Hiiva

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.