130/2008

Given i Helsingfors den 28 februari 2008

Statsrådets förordning om stöd för djurens välbefinnande åren 2008―2013

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av lagen av den 29 december 2006 om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd (1440/2006) och 13 § 1 mom. i lagen av den 18 december 1992 om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992):

1 §
Mål

Målet med stödet för djurens välbefinnande är att förbättra djurens välbefinnande och hälsa, främja en mer artspecifik skötsel av produktionsdjuren och höja jordbrukarnas medvetenhet om de faktorer som inverkar på djurens välbefinnande.

2 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas på genomförandet av det stöd för djurens välbefinnande som avses i artikel 36 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), och som ingår i det program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007―2013 som godkänts av Europeiska gemenskapernas kommission.

Jordbrukare kan under giltighetstiden för det program som avses i 1 mom. från och med 2008 beviljas stöd för djurens välbefinnande när det gäller nötkreatur och svin, enligt vad som närmare föreskrivs i denna förordning. Stöd för djurens välbefinnande kan betalas till jordbrukare inom ramen som fastställs i motiveringarna till momentet 30.20.43 i statsbudgeten (Miljöstöd för jordbruket, stöd för animalieproduktionsdjurens välbefinnande samt icke-produktiva investeringar).

3 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) nötkreatur ett nötkreatur, oberoende av ålder, som hålls för produktion av mjölk, kött eller andra livsmedel eller hudar eller för andra ändamål,

2) svin ett svin, oberoende av ålder, som hålls för produktion av kött eller andra livsmedel eller för avelsändamål eller för något annat ändamål,

3) slaktsvin ett svin från tio veckors ålder tills det slaktas,

4) diko ett nötkreatur som kalvat minst en gång, som används enbart till produktion av kalvar och vars kalvar föds upp för köttproduktion eller för att utöka dikoproduktionen,

5) sugga ett svin i samband med första grisningen och därefter,

6) kalv ett nötkreatur, oberoende av kön, som är yngre än sex månader,

7) sinsugga en sugga från smågrisarnas avvänjning till slutskedet av nästa dräktighet,

8) gylta ett svin från den första betäckningen eller insemineringen fram till grisningen,

9) dräktig sugga en sugga efter de fyra första dräktighetsveckorna till grisningen,

10) dräktig gylta en gylta efter de fyra första dräktighetsveckorna till grisningen,

11) axel 2-lagen lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd (1440/2006).

4 §
Grundvillkor för stödet för djurens välbefinnande på nöt- och svingårdar

Jordbrukaren ska förbinda sig att iaktta grundvillkoren för nöt- eller svingårdar. Om gården har produktionsdjur för både nöt- och svingårdar, kan jordbrukaren förbinda sig att iaktta grundvillkoren för både nöt- och svingårdar. Gården ska då ha minst tio stödberättigade djurenheter av produktionsdjur för vardera produktionsinriktningen. Jordbrukaren ska förbinda sig att iaktta grundvillkoren för de produktionsdjur som han eller hon innehar.

En jordbrukare som förbinder sig att iaktta grundvillkoren ska iaktta en helhet som omfattar följande åtgärder:

1) hälsovårdsavtal,

2) hälsovårdsbesök,

3) hälsovårdsplan,

4) sjukdomsskyddet på gårdsnivå,

5) utfodring och skötsel av djuren,

6) beredskap för funktionsstörningar på gården.

Jordbrukaren ska på gården genomföra de åtgärder som grundvillkoren omfattar under det första förbindelseåret senast den 31 december, om inte annat föreskrivs någon annanstans.

5 §
Hälsovårdsavtal

Jordbrukaren ska ha ett skriftligt hälsovårdsavtal som gjorts upp tillsammans med en veterinär på en blankett som fastställts av Landsbygdsverket.

Om jordbrukaren inte ingått ett sådant hälsovårdsavtal som avses i 1 mom. ska han eller hon ha bokat det veterinärbesök som behövs för hälsovårdsavtalet senast när ansökan om förbindelsen lämnas in. Hälsovårdsavtalet ska ingås före utgången av det första förbindelseåret.

6 §
Hälsovårdsbesök

På de gårdar med nötkreatur som förbundit sig till grundvillkoren ska veterinären företa minst ett hälsovårdsbesök per förbindelseår. På gårdar med svin ska veterinären företa hälsovårdsbesök så, att gårdar med grisproduktion och integrerad produktion besöks minst fyra gånger per år och gårdar med slaktsvinsproduktion besöks en gång per uppfödningsparti. Med gårdar med integrerad produktion avses gårdar där det bedrivs både gris- och slaktsvinsproduktion. Ett skriftligt dokument över hälsovårdsbesöket ska göras upp.

7 §
Hälsovårdsplan

Utgående från det eller de hälsovårdsbesök som avses i 6 § ska det utarbetas en skriftlig hälsovårdsplan, där man kommer överens om vilka korrigerings- och utvecklingsåtgärder som behövs. I hälsovårdsplanen ska det finnas en utredning om hur kraven i 8 och 9 § har beaktats på gården. Planen ska uppdateras årligen i samband med hälsovårdsbesöket eller hälsovårdsbesöken. Veterinären utarbetar planen och följer upp hur den utfaller. Veterinären ska göra anteckningar om hur planen utfaller i det dokument som ska göras upp över hälsovårdsbesöket enligt 6 §.

8 §
Sjukdomsskyddet på gårdsnivå

Jordbrukaren ska på gården iaktta de hälsovårdskrav som gäller sjukdomsskyddet. Jordbrukaren ska också iaktta de föreskrifter om sjukdomsskydd och import av djurmaterial och foder som veterinären meddelat separat.

9 §
Utfodring och skötsel av djuren

Djur får inte hållas ensamma, om inte sjukdom, skada, aggressivt beteende eller någon annan grundad och godtagbar anledning förutsätter detta eller om inte något annat förutsätts i tilläggsvillkoren.

Nötkreatur som uppföds för köttproduktion, inklusive dikor, får inte hållas tjudrade i bås om inte något tillfälligt, motiverat och godtagbart skäl förutsätter detta. Nötkreatur ska ha tillgång till tillräckligt med grovfoder som lämpar sig för deras ålder och avkastning. Alla djur ska hela tiden ha tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet.

Suggor ska få material för bobygge.

10 §
Beredskap för funktionsstörningar på gården

Om djurhållningsplatsen är försedd med ett maskinellt ventilations-, utfodrings- eller vattningssystem eller något annat motsvarande system som djurens välbefinnande är beroende av, ska en gård med nötkreatur ha en skriftlig plan över åtgärder som ska vidtas i händelse av störningar i utrustningens funktion. På en gård med nötkreatur ska det i händelse av elavbrott finnas ett reservsystem för alstring av elektricitet, med vars hjälp den maskinella ventilationen och vid behov mjölkningen, vattningen, utfodringen och utgödslingen kan fungera.

På gårdar med svin ska produktionsbyggnaderna vara försedda med ett sådant alarm- och övervakningssystem som slår larm när temperaturen stiger eller sjunker för mycket och vid elavbrott, störningar i ventilationssystemets funktion eller motsvarande störningar som inverkar på djurens välbefinnande. Om djurhållningsplatsen är försedd med ett maskinellt ventilations-, utfodrings- eller vattningssystem eller något annat motsvarande system som djurens välbefinnande är beroende av, ska gården med svin ha en skriftlig plan över åtgärder som ska vidtas i händelse av störningar i utrustningens funktion. På en gård med svin ska det i händelse av elavbrott finnas ett reservsystem för alstring av elektricitet, med vars hjälp den maskinella ventilationen och vid behov vattningen, utfodringen och utgödslingen kan fungera.

11 §
Byte av produktionsinriktning

Om produktionsinriktningen för gårdens djurproduktion ändrar till en annan inom ramen för stödet för djurens välbefinnande stödberättigad produktionsinriktning, ska gården iaktta grundvillkoren för den nya produktionsinriktningen under den återstående tiden av förbindelseperioden. Denna ändring kan också göras om en generationsväxling eller en överföring av besittningen av hela gårdsbruksenheten och förbindelsen sker under förbindelseperioden på det sätt som avses i 22 §. Byte av produktionsinriktning kan för den återstående förbindelseperioden göras en gång under förbindelseperioden.

Jordbrukaren ska göra en anmälan om byte av produktionsinriktning inom den tid som förutsätts i 11 § i axel 2-lagen. I fråga om ändringarna betalas stödet från och med följande utbetalning.

12 §
Förvaring av handlingar

Jordbrukaren ska på gården förvara hälsovårdsavtalet, de årligen uppdaterade hälsovårdsplanerna, intygen av en veterinär över hälsovårdsbesök som företagits och andra handlingar som avses i 12 § i axel 2-lagen.

13 §
Valbara djurartsspecifika tilläggsvillkor för stödet för djurens välbefinnande

Jordbrukaren kan på en gård med nötkreatur välja följande tilläggsåtgärder för förbindelseperioden:

1) brandbekämpnings- och räddningsplan,

2) främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls, inbegriper utrymmeskrav,

3) främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls,

4) större möjligheter för uppbundna nötkreatur att röra sig,

5) främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls,

6) betesgång under växtperioden och rastning om vintern för nötkreatur,

7) sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur.

Jordbrukaren kan på en gård med svin välja följande tilläggsåtgärder för förbindelseperioden:

1) brandbekämpnings- och räddningsplan,

2) betesgång och rastning för sinsuggor och gyltor,

3) betäckning och inseminering av suggor och gyltor,

4) krav på utrymme och liggplatser i fråga om dräktiga svin,

5) fri grisning för suggor,

6) sjukbox för svin,

7) bättre förhållanden för svinen i boxarna.

14 §
Val av tilläggsvillkor

Jordbrukaren kan i samband med att förbindelsen ingås välja högst två tilläggsvillkor. Tilläggsvillkor kan väljas om jordbrukaren har förbundit sig vid grundvillkoren för produktionsinriktningen i fråga, djurantalet på gården i fråga om produktionsinriktningen är minst tio djurenheter under hela förbindelseperioden och tilläggsvillkoret lämpar sig för gårdens produktionsstruktur och dess tekniska arrangemang. Jordbrukaren ska förbinda sig att iaktta tilläggsvillkoren för de produktionsdjur som han eller hon innehar.

Om en jordbrukare som förbundit sig vid grundvillkoren för både nöt- och svingårdar väljer både det tilläggsvillkor som anges i 13 § 1 mom. 1 punkten och det som anges i 13 § 2 mom. 1 punkten, betraktas de tilläggsvillkor som valts som ett villkor.

Jordbrukaren ska på gården genomföra de åtgärder som tilläggsvillkoren omfattar under det första förbindelseåret senast den 31 december, om inte annat föreskrivs någon annanstans.

15 §
Begränsningar som gäller valet av tilläggsvillkor

En jordbrukare vars förbindelse som gäller bas- och tilläggsåtgärderna i samband med miljöstödet för jordbruket enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000) och vars tilläggsåtgärd för främjande av animalieproduktionsdjurens välbefinnande enligt 16 § i samma förordning är i kraft hela det förbindelseår då jordbrukaren förbinder sig att iaktta stödet för djurens välbefinnande, kan inte välja tilläggsvillkoren i 13 § 1 mom. 6 punkten och 2 mom. 2 punkten.

Jordbrukaren kan inte välja det tilläggsvillkor som avses i 13 § 1 mom. 6 punkten och 2 mom. 2 punkten, om ett sådant avtal som avses i 25 a § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller ett sådant avtal som avses i 46 § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007―2013 (366/2007) är i kraft på gården. Jordbrukaren kan av tilläggsvillkoren som anges i 13 § 1 mom. 2 och 3 punkten välja endast det ena.

16 §
Byte och frångående av tilläggsvillkor

Ett tilläggsvillkor kan bytas, om

1) en generationsväxling eller en överföring av besittningen av hela gårdsbruksenheten och förbindelsen sker under förbindelseperioden på det sätt som avses i 22 §, eller

2) produktionsinriktningen för gårdens djurproduktion huvudsakligen ändrar till en annan produktionsinriktning som berättigar till stöd inom ramen för stödet för djurens välbefinnande, eller

3) en sådan ändring i förhållandena för gårdens djurproduktion sker att de åtgärder som tilläggsvillkoret omfattar inte längre kan genomföras.

Jordbrukaren kan byta de tilläggsvillkor han eller hon valt i samband med förbindelsen för den återstående förbindelseperioden en gång under förbindelseperioden. Ett byte förutsätter att förutsättningarna för det tilläggsvillkor som väljs uppfylls. Jordbrukaren kan inte välja ytterligare tilläggsvillkor i samband med bytet.

Ett tilläggsvillkor ska frångås, om gården upphör med sådan husdjursproduktion i fråga om vilken tilläggsvillkoret har valts eller om det sker sådana ändringar i förhållandena för gårdens djurproduktion att de åtgärder som det valda tilläggsvillkoret omfattar inte längre kan genomföras eller om djurantalet minskar annat än tillfälligt så att minimiantalet som anges i 6 § 4 mom. i axel 2-lagen inte längre uppfylls.

Jordbrukaren ska göra en anmälan om ändringarna inom den tid som förutsätts i 11 § i axel 2-lagen. I fråga om ändringarna betalas stödet från och med följande utbetalning.

17 §
Djurenhetskoefficienter

Djuren omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i följande tabell:

Djurslag Djurenheter (de)
tjurar, kor och övriga nötkreatur över 2 år 1,0
Nötkreatur (6 månader―2 år) 0,6
nötkreatur (under 6 månader) 0,4
suggor (som grisat eller sinsuggor) 0,5
övriga svin 0,3

I kategorin övriga svin som avses ovan i 1 mom. beaktas hälften av det antal grisar som är tre månader gamla eller yngre och som anmälts till det register som avses i 4 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av svin (1296/2001).

18 §
Beräkning av det djurantal som förutsätts för att stöd ska betalas

Antalet nötkreatur beräknas på basis av de uppgifter som avses i det register över nötkreatur som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97. Det antal djurenheter som utbetalningen av stödet grundar sig på är det år förbindelsen inleds medelvärdet av antalet djurenheter för perioden mellan den 1 maj och den 1 augusti, nämnda dagar inräknade. De följande åren är antalet djurenheter medelvärdet av antalet djurenheter för perioden mellan den 2 augusti föregående år och den 1 augusti innevarande år, nämnda dagar inräknade.

I fråga om svinen är det antal djurenheter som utbetalningen av stödet grundar sig på det år förbindelsen inleds medelvärdet av antalet djurenheter den 1 maj, den 1 juni, den 1 juli och den 1 augusti. De följande åren är antalet djurenheter medelvärdet av antalet djurenheter den första dagen i varje månad under perioden mellan den 1 september föregående år och den 1 augusti innevarande år. I fråga om svin kan antalet djurenheter också beräknas på basis av uppgifterna i det register som avses i 4 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av svin.

Vid beräkning av antalet svin utesluts det år förbindelsen inleds det största antalet och de två minsta antalen under räkningsdagarna. När antalet beräknas de följande åren utesluts det största antalet och de två minsta antalen.

19 §
Minskning av djurantalet

Jordbrukaren ska betala tillbaka stödet för djurens välbefinnande, om gården upphör med husdjursproduktionen eller om antalet produktionsdjur inte uppnår det minimiantal som anges i 6 § 4 mom. i axel 2-lagen, utom när det gäller tillfällig minskning av djurantalet. En tillfällig minskning av djurantalet är det fråga om i situationer som uppstår på grund av ett produktionsuppehåll som vissa produktionsinriktningar förutsätter, en grundlig renovering eller utbyggnad av husdjursbyggnaden, ändring av produktionsinriktningen eller en orsak som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

Stöd för djurens välbefinnande behöver inte betalas tillbaka om djurantalet på gården tillfälligt minskar betydligt på grund av en djursjukdom som ska bekämpas eller på grund av en infektion som ska saneras bort från gården. Vid utrotning av en infektion som ska bekämpas enligt lag ska myndighetsbestämmelser iakttas och i fråga om annan infektion än sådan som ska bekämpas enligt lag ska allmänt godtagbara metoder iakttas.

20 §
Stödbeloppen för bas- och tilläggsvillkoren

Till jordbrukare som ingått en förbindelse gällande stödet för djurens välbefinnande betalas årligen stöd för grundvillkoren för djurens välbefinnande för de enligt förbindelsen stödberättigade nötkreaturen och svinen, per djurenhet enligt följande:

euro
- nötkreatur 17,50
- svin 5,00

Till jordbrukare som ingått en förbindelse gällande stöd för djurens välbefinnande betalas årligen stöd för tilläggsvillkoren för stödet för djurens välbefinnande, per stödberättigad djurenhet enligt följande:

euro
- brandbekämpnings- och räddningsplan
- nötkreatur 3,58
- svin 1,53
- främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls inbegriper utrymmeskrav 12,17
- främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls 9,92
- bättre möjligheter för uppbundna nötkreatur att röra sig 8,73
- främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls 21,06
- betesgång under växtperioden och rastning om vintern för nötkreatur 21,29
- sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur 12,35
- betesgång eller rastning för sinsuggor och gyltor 11,03
- betäckning och inseminering av suggor och gyltor 6,69
- krav på utrymme och liggplatser i fråga om dräktiga svin 3,07
- fri grisning för suggor 13,29
- sjukbox för svin 8,84
- bättre förhållanden för svinen i boxarna 9,40

Per gårdsbruksenhet kan årligen betalas stöd för djurens välbefinnande högst 5 000 euro.

21 §
Begynnelsetidpunkten för förbindelseperioden för stödet för djurens välbefinnande och förbindelsens giltighetstid.

Förbindelseperioden för stödet för djurens välbefinnande är fem år och den inleds den 1 maj under det år förbindelsen ingås.

Jordbrukarens förbindelse förblir giltig även om jordbrukaren inte ansöker om utbetalning av stödet årligen, när utbetalning inte söks på grund av force majeure eller exceptionella omständigheter enligt 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

22 §
Överföring av förbindelse

När en förbindelse överförts ska den jordbrukare som fortsätter med verksamheten iaktta den förbindelse som gäller stödet i fråga under den tid som återstår av den förbindelse som den tidigare jordbrukaren har ingått.

23 §
Frånträdande av förbindelse

En jordbrukare som börjar få full invalidpension, deltidspension eller förtida ålderspension kan frånträda sin förbindelse.

Om jordbrukarens förbindelse varit i kraft i minst tre år, kan jordbrukaren frånträda förbindelsen genom att sälja hela gårdsbruksenheten eller genom att lägga ner husdjursproduktionen helt och hållet på något annat sätt.

24 §
Tillsyn

Bestämmelser om tillsynen över grund- och tilläggsvillkoren för stödet för djurens välbefinnande utfärdas särskilt.

25 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 5 mars 2008.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 28 februari 2008

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Lantbruksråd
Arja-Leena Kirvesniemi

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.