64/2008

Given i Helsingfors den 31 januari 2008

Statsrådets förordning om nordligt stöd 2008

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av lagen av den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Som nordligt stöd enligt 6 § 1 mom. 2 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen, betalas till jordbruks- och trädgårdsproducenter för 2008 stöd för växtproduktion, stöd för husdjursskötsel, stöd för växthusproduktion och lagringsstöd i stödregion C så som bestäms i denna förordning.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) stödenhetskoefficient den andel av den till stöd berättigande och i stödansökan avsedda stödenhetskvantitet som det betalas stöd för,

2) stödenhetskvantitet som berättigar till stöd den areal eller det antal djur eller djurenheter som ansökan avser och som godkänts efter tillsynspåföljder,

3) stödenhetskvantitet som ligger till grund för betalning den areal eller det antal djur eller djurenheter som fås genom att den stödenhetskvantitet som berättigar till stöd multipliceras med stödenhetskoefficienten,

4) rådets förordning om gårdsstöd rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001,

5) kommissionens förordning I kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter om tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning om gårdsstöd,

6) trädgårdsland odlingsareal där trädgårdsväxter och potatis odlas för eget bruk,

7) blandsäd ett växtbestånd som består enbart av stråsäd,

8) blandat växtbestånd ett blandat växtbestånd som består av säd och i artikel 76 i rådets förordning om gårdsstöd avsedda proteingrödor, där jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av proteingrödor och spannmål så att minst 50 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av proteingrödor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde,

9) grönfodersäd ett rent spannmålsbestånd som skördas innan spannmålsskörden mognat,

10) foderspannmål foderkorn, havre, rågvete, blandsäd, blandat växtbestånd och grönfodersäd,

11) odlad åkerareal odlingsareal för jordbruksgrödor, träda och odlingsareal för trädgårdsväxter, dock inte trädgårdsland, växthusareal, icke odlad åker som sköts eller naturäng,

12) träda trädesareal enligt artikel 54 i rådets förordning om gårdsstöd,

13) jordbruksgrödor spannmål, oljeväxter, proteingrödor, oljelin, spånadslin samt hampa och hampsorter som avses i artikel 52 i rådets förordning om gårdsstöd, i artikel 33.4 i kommissionens förordning I och i bilaga II till kommissionens förordning I,

14) produktionsperiod en tolvmånadersperiod som inleds den 1 april under stödåret,

15) sökandens familjemedlem sökandens make och minderåriga barn,

16) övrigt köttfjäderfä ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder som slaktats 2008,

17) nötkreatursregister ett system för identifiering och registrering av nötkreatur, om vilket det bestäms i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 samt i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006),

18) svinregister ett register som avses i 2 § 12 punkten i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av svin (1296/2001),

19) djurgrupp dikor, dikokvigor som är minst åtta månader och högst två år gamla, dikokvigor som är över två år gamla, tjurar och stutar som är minst sex månader och högst två år gamla, tjurar och stutar som är över två år gamla, slaktade kvigor, slaktade tjurar och stutar, suggor, galtar, slaktsvin, unga avelssuggor, unga avelsgaltar, hönor inklusive moderhönor, moderdjur av anka, broilermödrar, moderdjur av gås, moderdjur av kalkon, hägnade moderdjur av fasan, hägnade moderdjur av and, broilrar, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner, hägnade änder, tackor som är minst ett år gamla, tackor under ett år som har lammat, hongetter som är minst ett år gamla, hongetter under ett år som har fött avkomma, avelsston inklusive ponnyston, finska hästar som är minst ett år gamla eller övriga hästar och ponnyer som är minst ett år och högst tre år gamla.

3 §
Allmänna grunder för fastställande av stöd

Stödet bestäms på grundval av den stödenhetskvantitet som ligger till grund för betalningen och nivån på stödet per enhet i stödregionen i fråga enligt indelningen i stödregioner i bilaga 1.

Nordligt stöd kan beviljas högst för andel av stödenhetskvantiteten som berättigar till stöd och som uppges i ansökan med hjälp av stödenhetskoefficienten. Om inte något annat föreskrivs i denna förordning, är stödenhetskoefficienten 1,00.

Om den stödenhetskvantitet som ligger till grund för betalningen eller om stödbeloppet överskrider det maximiantal eller maximibelopp som anges i bilaga 2, kan stödenhetskoefficienten och nivån på stödet per enhet ändras med beaktande av begränsningarna i bilaga 3.

2 kap.

Stöd för växtproduktion

4 §
Fastställande av stöd för växtproduktion

Minimiarealen för ett jordbruksskifte som kan beviljas stöd är fem ar.

Stöd för varje enskilt jordbruksskifte betalas bara en gång, även om det på skiftet odlas flera stödberättigade grödor efter varandra under samma vegetationsperiod.

Stöd för växtproduktion betalas inte för arealer som har uppgetts som trädgårdsland.

Nordligt hektarstöd, allmänt hektarstöd och stöd till unga odlare betalas inte för åkerarealer som har uppgetts första gången år 2005, 2006 eller år 2007 på jord- och skogsbruksministeriets jordbruksskiftesblankett nummer 102B för ansökan om arealstöd eller på Landsbygdsverkets motsvarande blankett år 2008. Av de arealer som första gången har uppgetts åren 2005, 2006, 2007 eller 2008 är dock sådana berättigade till stöd som åren 2005―2008 godkänns som stödberättigade i miljöstödet för jordbruket eller i kompensationsbidraget.

5 §
Det nordliga hektarstödets belopp

För åker som under vegetationsperioden 2008 används till produktion som avses nedan beviljas det nordligt hektarstöd till högst följande belopp:

Stödregionerna C1, C2 samt C2 norr och skärgården euro/ha
Vete 57
Råg 112
Maltkorn 70
Sockerbeta 80
Stärkelsepotatis 133
Stödregionerna C1―C4 euro/ha
Frilandsgrönsaker 348

För jordbruksgrödor, frånsett vete, råg, maltkorn och foderspannmål, beviljas stöd till högst följande belopp:

Stödregion euro/ha
C1 100
C2 27

Det nordliga hektarstöd som betalas för vete kan sammanlagt uppgå till högst 1,66 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

6 §
Grunderna för fastställande av nordligt hektarstöd

Nordligt hektarstöd för vete kan beviljas för speltvete.

Frilandsgrönsaker som berättigar till stöd är grönsaker som används som människoföda. Stödberättigade om ärter som odlas som frilandsgrönsaker är spritärter, spritmärgärter, sockerärter och brytärter, vilka hör till trädgårdsärterna och skördas omogna.

Ett blandat växtbestånd med ärter eller bondbönor och spannmål betraktas som en proteingröda som berättigar till stöd, om jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av ärter eller bondbönor och spannmål så att över 50 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde utgörs av ärter eller bondbönor.

7 §
Allmänt hektarstöd

För åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2008 beviljas det allmänt hektarstöd till högst följande belopp:

Stödregion euro/ha
jordbruksgrödor och träda C2, C2 norr och skärgården 21
C3 37
C4 88
annan odlad åkerareal euro/ha
C2, C2 norr och skärgården 26
C3 42
C4 93

I stödregionerna C3 och C4 betalas inte allmänt hektarstöd för den areal som använts för odling av växter som avses i 5 §, med undantag av frilandsgrönsaker.

Nordligt hektarstöd som avses i 5 § och allmänt hektarstöd kan betalas för jordbruksgrödor till ett belopp av sammanlagt högst 15,14 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

8 §
Stöd till unga odlare

I stöd till unga odlare i stödregionerna C1―C4 beviljas det högst 36 euro per hektar för åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2008.

9 §
Nordligt stöd för maltkorn

Nordligt stöd för maltkorn kan betalas för högst den maltkornsareal som uppgetts i stödansökan för 2008 och som godkänts vid tillsyn.

För att stöd ska beviljas krävs det att

1) ett odlingskontrakt för maltkorn har ingåtts mellan odlaren och mälteriet eller förmedlare som handlar direkt för mälteriets räkning senast den 16 juni 2008,

2) en kopia av odlingskontraktet har lämnats in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet innan stödet beviljas och betalas,

3) mälteriet har fått ett sådant godkänt förhandsprov av maltkornet som uppfyller mälteriernas kvalitetskrav och som har analyserats i enlighet med Analytica-EBC-standarden eller någon annan metod som uppfyller motsvarande kvalitetskrav, och

4) mälteriet på basis av det godkända förhandsprovet har bekräftat det odlingskontrakt för maltkorn som ingåtts.

Nordligt stöd för maltkorn betalas inte om den areal som uppgetts för maltkorn i ansökan har uppgetts för utsädesodling.

Odlas maltkorn för mältning som sker någon annanstans än i Republiken Finland, ska den som ansöker om nordligt stöd för maltkorn sända ett intyg över användningen av maltkornet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Intyget ska innehålla uppgifter om att maltkornet används för mältning.

Stöd för maltkorn kan beviljas antingen på basis av kontraktsarealen för maltkorn enligt det bekräftade odlingskontraktet för maltkorn eller på basis av den maltkornsareal som uppgetts i ansökan och som godkänts vid eventuell tillsyn. Stödet beviljas på basis av den mindre av dessa arealer.

10 §
Odlingskontrakt för maltkorn

Det odlingskontrakt för maltkorn som avses i 9 § 2 och 4 mom. ska innehålla uppgift om

1) odlarens namn,

2) odlarens FO-nummer,

3) namn och adress på det mälteri som ingått kontraktet eller i fråga om förädling någon annanstans än i Republiken Finland på förmedlaren, samt

4) den slutliga kontraktsarealen angiven i hektar.

Det mälteri som anges i odlingskontraktet för maltkorn eller den förmedlare som handlar direkt för mälteriets räkning ska vara en instans som erkänt bedriver kontraktsverksamhet. Om det finns oklarheter om den faktiska karaktären av den verksamhet som bedrivs av den som ingått odlingskontraktet för maltkorn, ska den som ansöker om nordligt stöd för maltkorn lämna närmare utredning om verksamhetsidkaren. En förutsättning för att stöd för maltkorn ska betalas ut är att utredningen kan anses vara tillförlitlig.

Av maltkorn som skördas på den kontraktsareal som nämns i odlingskontraktet ska det finnas åtminstone ett godkänt förhandsprov enligt 9 § 2 mom. 3 punkten per varje påbörjad 20 hektar av kontraktsarealen. Om antalet godkända förhandsprov är färre än detta, minskas den areal som utgör grund för betalningen av stödet för maltkorn i motsvarande mån.

11 §
Miljövillkor

Bestämmelser om villkor som gäller miljövård och som ska iakttas av den som ansöker om stöd finns i 4, 6―13 och 15 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd (183/2006).

3 kap.

Stöd för husdjursskötsel

12 §
Produktionsstöd för mjölk

För mjölk som sökanden år 2008 sålt för att marknadsföras och som godkänts för detta ändamål eller som sökanden sålt direkt till konsumenterna kan det betalas produktionsstöd för mjölk, till högst följande belopp:

Stödregion cent/liter
C1 7,8
C2 8,5
C2 norr och skärgården 9,5
C3―P1 12,5
C3―P2 14,2
C3―P3, P4 16,8
C4―P4 21,5
C4―P5 30,7

Produktionsstöd för mjölk kan betalas högst för den individuella referenskvantitet som producenten förfogar över och som har beviljats enligt artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter, nedan mjölkförordningen. Förhållandet mellan produktionsmängden för mjölk och den individuella referenskvantiteten granskas varje produktionsperiod. Vid granskningen beaktas dock inte den fettkorrigering som avses i artiklarna 9 och 10 i mjölkförordningen.

På basis av mängden mjölk kan det betalas nordligt stöd till ett belopp av sammanlagt högst 157,2 miljoner euro. Om summan av stöden som beräknas utgående från den mjölkmängd som berättigar till stöd överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet per enhet.

13 §
Stöd som beviljas per djurenhet

Husdjursstöd per djurenhet beviljas utifrån antalet husdjur som varit i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning vid tidpunkten för fastställande av stödet. Tidpunkten för fastställande av stödet är en räkningsdag eller någon annan period som stödet bestäms enligt.

Djurantalet omräknas till djurenheter enligt koefficienterna i bilaga 4.

Stöd per djurenhet beviljas till högst följande belopp:

Stödregioner/stöd i euro
C1 C2 C2p C3 C3 C4 C4
*) P1,P2 P3,P4 P4 P5
Dikor och dikokvigor 295 295 371 446 446 631 631
Tjurar och stutar 414 422 498 574 574 759 759
Tackor 390 398 474 935 1049 1225 1225
Hongetter 317 325 342 624 670 684 793
Hästar 383 383 420 383 383 420 420
Svin
Suggor och galtar 288 250 293 293 293 293 293
Slaktsvin och unga avelssvin 288 250 293 293 293 293 293
Hönor, inklusive moderhönor 276 240 290 357 357 357 357
Köttfjäderfän
Broilrar och moderdjur av köttfjäderfän 253 224 277 277 277 277 277
Övriga köttfjäderfän 253 224 277 277 277 277 277

*) C2p = C2 norr och skärgården

Stödregioner/stödenhetskoefficient
C1 C2 C2p C3 C3 C4 C4
*) P1,P2 P3,P4 P4 P5
Dikor och dikokvigor 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Tjurar och stutar 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Tackor 1,00 1,00 1,00 0,71 0,71 0,78 0,78
Hongetter 1,00 1,00 1,00 0,71 0,71 0,78 0,78
Hästar 0,73 0,73 0,63 0,73 0,73 0,63 0,63
Svin
Suggor och galtar 0,73 0,85 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Slaktsvin och unga avelssvin 0,73 0,85 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Hönor, inklusive moderhönor 0,73 0,85 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Köttfjäderfän
Broilrar och moderdjur av köttfjäderfän 0,73 0,85 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Övriga köttfjäderfän 0,73 0,85 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00

*) C2p = C2 norr och skärgården

14 §
Förutsättningar för beviljande av stöd per djurenhet

För att stöd per djurenhet ska beviljas krävs det att det har förts bok över djuren och att

1) det för sökanden har fastställts ett individuellt tak i fråga om tackor enligt artikel 116 i rådets förordning om gårdsstöd,

2) dikorna och dikokvigorna tillhör en köttras eller är framavlade genom en korsning med en köttras,

3) hästarna utgör minst en stödberättigande djurenhet,

4) tackorna utgör minst 1,5 stödberättigande djurenheter,

5) sökanden har det i ansökan angivna antalet stödberättigande tackor i sin besittning i 100 dagar, nedan djurhållningsperiod för tackor, räknat från dagen efter den sista ansökningsdagen,

6) hongetterna utgör minst en stödberättigande djurenhet,

7) hongetterna mellan den 1 september 2007 och den 31 augusti 2008, nämnda dagar inräknade, har en mjölkproduktion på minst 400 liter per honget eller, när det gäller producenter som börjat hålla hongetter efter utgången av ansökningstiden för 2007 års stöd mellan den 1 maj 2008 och den 31 augusti 2008, nämnda dagar inräknade, har en mjölkproduktion på minst 80 liter per honget för att fullt stöd ska erhållas,

8) sökanden har det i ansökan angivna antalet stödberättigande hästar i sin besittning mellan den 1 maj 2008 och den 8 augusti 2008, nämnda dagar inräknade, nedan djurhållningsperiod för hästar.

Det individuella taket som avses i 1 mom. 1 punkten i fråga om tackor utgör det maximiantal djur som berättigar till stöd.

Under den djurhållningsperiod som avses i 1 mom. 8 punkten måste hästen befinna sig i Finland, med undantag av kortvariga vistelser utomlands i direkt samband med tävlingsresor och tävlingar. Detta förutsätter att tävlingen är allmänt känd och att den hålls i enlighet med hästhushållningsorganisationernas normala tävlingsregler.

15 §
Begränsningar för om beviljande av stöd per djurenhet

I stödregionerna C2 norr och skärgården får det per gårdsbruksenhet finnas högst 300 djurenheter som berättigar till stöd, i stödregion C3 högst 200 djurenheter och i stödregion C4 högst 100 djurenheter. När det gäller hönor som berättigar till stöd får det i stödregionerna C1, C2 och C2 norr och skärgården finnas högst 260 djurenheter per gårdsbruksenhet.

Nordligt stöd för hönor kan betalas till ett belopp av sammanlagt högst 2,18 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

Nordligt stöd för köttfjäderfä kan betalas till ett belopp av sammanlagt högst 4,69 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

Nordligt stöd för svin kan betalas till ett belopp av sammanlagt högst 27,96 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

För hästar beviljas stöd för ett antal som är högst fem djurenheter större än det för vilket till sökanden har betalts stöd 2007.

För att stöd för hästar ska beviljas krävs det att hästens registerbeteckning, som finns i det registreringsbevis som avses i 3 § i hästhushållningslagen (796/1993), uppges i samband med ansökan om stöd. Om en sådan beteckning inte finns ska det i samband med ansökan om stöd lämnas tillförlitliga uppgifter om hästens ålder och om ägandeförhållandena samt uppgifter om en eventuell bestående identifikation eller en motsvarande identifikationsuppgift som specificerar hästen.

16 §
Stöd för slaktade kvigor, tjurar och stutar

För kvigor, tjurar och stutar som slaktats 2008 beviljas stöd till högst följande belopp:

Kvigor
Stödregion euro/slaktat djur
C1 269
C2 269
C2 norr och skärgården 318
C3 360
C4 446
Tjurar och stutar
Stödregion euro/slaktat djur
C3―P1, P2 131
C3―P3, P4 182
C4―P4 182
C4―P5 333

Stöd betalas inte för slaktade kvigor för vilka det har betalats sådant stöd för dikor och dikokvigor som avses i 13 §.

17 §
Rätten till stöd för slaktade djur

För att slaktade djur ska berättiga till stöd krävs det att

1) det har förts bok över djuren,

2) djuret har slaktats i ett av Livsmedelssäkerhetsverket godkänt slakteri eller i ett av den kommunala myndigheten för livsmedelstillsyn godkänt litet slakteri och slaktuppgifterna har rapporterats till nötkreatursregistret, och

3) slaktkroppen vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som livsmedel,

4) slaktvikten är minst 170 kilo för kvigor, minst 220 kilo för tjurar och stutar och minst 61 kilo för slaktsvin, och att

5) sökanden eller sökandens familjemedlem oavbrutet har haft kvigan, tjuren eller stuten i sin besittning minst 60 dygn under de 90 sista dygnen före slaktningen av djuret.

Stöd betalas inte för en kropp som helt kasserats i samband med slaktningen. Om kroppen av en kviga, en tjur, en stut eller ett slaktsvin har kasserats delvis betalas stöd för kroppen, förutsatt att dess totala vikt, den kasserade delen inberäknad, är minst den som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten.

Om kroppen, på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, har kasserats så att det till producenten har betalats en slaktdjurslikvid, omfattas kroppen av stödet. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, omfattas djuret inte av stödet.

18 §
Rätten till stöd för unga svin som sålts för avel

Stöd för unga avelssvin betalas endast en gång. Stödet betalas till en sökande från vars gård ett ungt avelssvin har sålts efter att det uppnått tre månads ålder.

19 §
Fastställande av husdjursstöd

Husdjursstöd bestäms utifrån antalet djur som är i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning på följande sätt:

1) stödet för suggor, hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon bestäms utifrån det genomsnittliga antalet djur som har innehafts under tolv räkningsdagar,

2) stödet för galtar, moderdjur av anka och gås, hägnade moderdjur av fasan och and samt broilrar bestäms utifrån det genomsnittliga antalet djur som har innehafts under två räkningsdagar,

3) stödet för tackor bestäms utifrån det antal tackor som uppfyller djurhållningsperioden för tackor,

4) stödet för hongetter bestäms utifrån det genomsnittliga antalet djur som har innehafts under en räkningsdag,

5) stödet för hästar bestäms utifrån antalet hästar som uppfyller djurhållningsperioden för hästar,

6) stödet för dikor, dikokvigor, tjurar och stutar bestäms utifrån det genomsnittliga antalet djur som enligt nötkreatursregistret varit i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning mellan den 1 juli 2007 och den 30 juni 2008, nämnda dagar inräknade,

7) stödet för slaktade kvigor, tjurar, stutar, slaktsvin, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder bestäms utifrån antalet djur som slaktats 2008,

8) stödet för unga avelssvin bestäms utifrån antalet djur som sålts för avel 2008.

Djuren räknas den första dagen i månaden. Djur kan levereras för slakt eller säljas levande på räkningsdagen. När djur säljs levande på räkningsdagen räknas djuren som djur på den gård som innehade dem vid räkningsdagens början. I suggringar räknas en sugga på räkningsdagen som sugga på den gård som innehade dem vid räkningsdagens början. Tackorna kan dock levereras för slakt eller säljas levande först dagen efter den sista dagen i djurhållningsperioden för tackor, och besittningen av hästar överföras först dagen efter den sista dagen i djurhållningsperioden för hästar.

On hongetterna producerar mindre mjölk än vad som anges i 14 § 1 mom. 7 punkten, fås antalet hongetter som berättigar till stöd genom att mängden producerad mjölk divideras med den mängd som en honget i medeltal ska producera. Stöd kan dock inte betalas för ett större antal hongetter som berättigar till stöd än vad sökanden har uppgett i ansökan.

20 §
Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur

Det genomsnittliga antalet dikor, dikokvigor, tjurar och stutar fås genom att de stödberättigade dagarna mellan den 1 juli 2007 och den 30 juni 2008, nämnda dagar inräknade, för de enskilda djuren i en djurgrupp räknas samman och summan divideras med talet 365.

När det genomsnittliga antalet suggor beräknas beaktas inte det största och inte det minsta antalet. När det genomsnittliga antalet hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon beräknas beaktas inte det största antalet och inte heller de fyra minsta antalen.

Om det på gården inte finns hönor, broilermödrar eller moderdjur av kalkon under fem eller fler räkningsdagar, kan antalet under de högst fyra första räkningsdagarna räknas som minsta antal som inte beaktas när det genomsnittliga antalet beräknas. När fastställelseperioden för stödet byts beräknas det genomsnittliga antalet på motsvarande sätt.

21 §
Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur när husdjursproduktionen inleds eller avslutas

Om produktionen i fråga om någon djurgrupp har inletts eller avslutats mitt under perioden för fastställande av stöd och det inte är fråga om överföring av besittningsrätten till hela gården, antecknas djurantalet vid beräkningen av det genomsnittliga antalet djur som noll under de räkningsdagar som föregår inledandet av produktionen eller som följer efter avslutandet av produktionen.

Den situation som avses i 1 mom. bestäms stödet utifrån ett medeltal av djurantalet under alla räkningsdagar.

22 §
Användning av sedvanligt djurantal som grund för beviljande av stöd

I den situation som avses i 10 § 5 mom. i stödlagen kan man som sedvanligt djurantal använda det djurantal som legat till grund för stödet för föregående stödår. Till ansökningsblanketten ska det då fogas en utredning om minskningen av djurantalet. Om djurantalet har minskat på grund av en djursjukdom, ska också ett intyg av en veterinär fogas till ansökan.

Om det för föregående stödåret djurantal som legat till grund för stödet har varit exceptionellt, kan man som sedvanligt djurantal använda det genomsnittliga djurantal som legat till grund för stödet under de högst fyra på varandra följande stödår som föregått det stödåret.

Om antalet broilrar på en broilergård på räkningsdagen är minst tio procent lägre än det normala på grund av uppfödningscykeln för broilrar och produktionen är kontinuerlig, kan det sedvanliga djurantalet användas som djurantal på räkningsdagen. Det sedvanliga djurantalet fås genom att det genomsnittliga antalet dagsgamla kycklingar som levererats för de tre uppfödningsomgångar som föregår räkningsdagen multipliceras med 0,98.

Om det finns flera uppfödningsavdelningar för broilrar på en gård och det sammanräknade antalet broilrar på gården på räkningsdagen är minst tio procent lägre än det normala på grund av uppfödningscykeln för broilrar, ska producenten anmäla räkningsdagens broilerantal separat för i varje avdelning. I fråga om avdelningar där antalet broilrar är lägre än normalt kan det sedvanliga djurantalet beräknas på det sätt som föreskrivs i 3 mom.

De dagsgamla kycklingarna hör till samma uppfödningsomgång om de har levererats till gården inom tio dagar från den första leveransen som hör till samma parti. De verifikat av kycklingleverantören där datum för leveranserna och antalet levererade dagsgamla kycklingar framgår ska fogas till ansökan.

23 §
Fastställande av förskott på husdjursstöd

Grunden för fastställande av förskott på husdjursstöd är det antal djur som legat till grund för utbetalningen av husdjursstöd för 2007. Grunden för fastställande av förskott på stöd för tackor är dock det antal tackor som sökanden har uppgett i sin stödansökan för 2008 eller ett lägre antal djur som konstateras vid eventuell tillsyn.

Om antalet djur för 2008 i någon djurgrupp blir lägre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2007, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur.

Om producenten har börjat producera en djurgrupp efter ansökningstiden för 2007 års stöd eller om produktionen ökas betydligt 2008, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur, om denna utredning kan anses vara tillförlitlig. Kan utredningen om antalet djur inte anses vara tillförlitlig, kan förskottet för djurgruppen i fråga lämnas helt eller delvis obetalt. Ökningen av produktionen anses vara betydlig om det antal djur som ligger till grund för husdjursstödet för 2008 är minst en tredjedel högre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2007.

Som en sådan tillförlitlig utredning om antalet djur som avses i 3 mom. kan anses dokument som visar djur som ska anskaffas, uppgifter om produktionslokalerna eller andra motsvarande uppgifter.

Förskott beviljas utifrån högst det antal djurenheter som fås genom att antalet djurenheter som berättigar till förskott multipliceras med stödenhetskoefficienten.

24 §
Storleken och utbetalningen av förskott på husdjursstöd

Förskott på husdjursstöd betalas till 80 procent av det slutliga stödet för unga suggor och galtar som är avsedda för avel och för slaktade kvigor, tjurar, stutar, slaktsvin, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder. För övriga djur som berättigar till stöd betalas förskott på stödet till 60 procent.

Förskott på husdjursstöd kan inte betalas innan sökanden har beviljats undantag enligt 27 § i stödlagen, om sökanden behöver ett undantag för att kunna få stöd.

4 kap.

Stöd för växthusproduktion samt lagringsstöd

25 §
Stöd för växthusproduktion

Stödet för växthusproduktion bestäms enligt den växthusareal som är i odling den 1 maj 2008. Om det är uppehåll i odlingen denna dag, bestäms stödet enligt den växthusareal som berättigar till stöd och som var i odling tiden före uppehållet.

Växthusen ska användas för odling, och deras sammanlagda areal ska vara minst 300 kvadratmeter. Sökanden ska göra upp en odlingsplan för varje växthus och för varje kalendervecka. Odlingssäsongen och de växter som odlas under den ska framgå av odlingsplanen. Ändringar i odlingsplanen ska skriftligen anmälas till arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning senast tre arbetsdagar före den planerade ändringen. Odlingsplanen ska också ändras när odlingssäsongen ändras från kort till lång. Stödet bestäms då enligt den korta odlingssäsongen.

Kulturväxter som kan beviljas stöd för är tomat, växthusgurka, frilandsgurka, sallat (sorterna Lactuca sativa och Cichorium), bladdill, persilja, paprika, kinakål, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter och sådana prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusbruk. Stöd beviljas för plantproduktion av sallat, bladdill och persilja i kruka för egen växthusodling. Stöd beviljas inte för annan plantproduktion.

26 §
Beloppet av stödet för växthusproduktion

Stöd för växthusproduktion beviljas till högst följande belopp:

euro/m2
Stödregionerna Stödregion Stödregionerna
C1 och C2 C2p C3―C4
Odlingssäsong
Kort: minst 2 mån., men högst 7 mån. 4,8 5,0 4,3
Lång: över 7 mån. 12,7 13,3 11,3
Stödenhetskoefficient 0,89 0,85 1,00

Stöd enligt lång odlingssäsong kan beviljas, om växter som berättigar till stöd odlas längre än sju månader under 2008. Stöd för odlingsarealen för frilandsgurka, kinakål och isbergssallat beviljas dock alltid enligt kort odlingssäsong. Om det odlas flera växter efter varandra under odlingssäsongen, beviljas stödet enligt den växt för vilken odlingssäsongen är längst.

Förskottet på stödet för växthusproduktion är 60 procent av det stöd som beviljas på grundval av den odlingsareal ansökan gäller.

Nordligt stöd för växthusproduktion kan betalas till ett belopp av högst 20,71 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

27 §
Stöd för lagring av trädgårdsprodukter

Stöd för lagring av trädgårdsprodukter kan, utifrån genomsnittet av den lagringsvolym som upptas av trädgårdsprodukter som finns i lager den 15 oktober 2008, den 14 november 2008 och den 15 december 2008, för den lagringsvolym som berättigar till stöd beviljas till högst följande belopp:

Lagertyp euro/m3
Maskinellt kylda lager 14,2
Annat lager 8,8

Lagringsvolymen uppges med en kubikmeters noggrannhet och i den inräknas endast de trädgårdsprodukter som är handelsdugliga då de läggs på lager. Produkterna ska förvaras i enlighet med normal lagringssed. Produktvolymer som konstateras ha blivit skämda vid förberedelse för saluföring tas inte med i de lagringsvolymer som uppges.

Trädgårdsprodukter som berättigar till lagringsstöd är kinakål, kålrabbi, kålrot, rotselleri, rova, äpple, palsternacka, morot, rödbeta, rödkål, purjolök, brysselkål, savojkål, lök och vitkål.

Nordligt stöd för lagring av trädgårdsprodukter kan betalas till ett belopp av högst 0,9 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

28 §
Stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp

Stödet för lagrings av skogsbär och skogssvamp bestäms utifrån de mängder som finns lagrade den 30 juni 2008.

Lagringsstöd kan beviljas för skogsbär och skogssvampar som är avsedda som livsmedel och som har plockats före den 1 januari 2008. Stöd kan beviljas för skogsbär som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller mosade eller som juice eller juicekoncentrat. Stöd kan beviljas för skogssvampar som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller insaltade.

Stöd beviljas per kilogram färskvikt till högst följande belopp:

Lagrad produkt cent/kg
Hjortron 34
Andra skogsbär 10
Skogssvamp 42

5 kap.

Särskilda bestämmelser

29 §
Register

För att stöd ska beviljas krävs det att

1) nötkreaturen är märkta och registrerade i nötkreatursregistret,

2) den som ansöker om stöd för tackor och hongetter är registrerad som djurhållare i det får- och getregister som avses i 4 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av får och getter (469/2005) och att de tackor och hongetter som ansökan gäller har märkts i enlighet med 8 § i nämnda förordning,

3) den som ansöker om stöd för svin är registrerad som producent i svinregistret,

4) den som ansöker om stöd för hönor vid behov är registrerad som djurhållare i det hönsgårdsregister som avses i 26 a § i djurskyddslagen (247/1996),

5) den som ansöker om stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp är registrerad i det register som avses i 172 § i mervärdesskattelagen (1501/1993),

6 kap.

Ikraftträdande

30 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 6 februari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 31 januari 2008

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Överinspektör
Esa Hiiva

Bilaga 1

REGIONINDELNINGEN FÖR NORDLIGT STÖD

Region C1

Alahärmä, Enonkoski, Hankasalmi, Haukivuori, Heinävesi, Ilmajoki, Jalasjärvi, Joensuu med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Jorois, Jurva, Juva, Jyväskylä, Jyväskylä lk, i Jämsä kommun före detta Kuorevesi kommun, Jämsänkoski, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kerimäki, Kesälahti, Kitee, Korpilahti, Korsholm med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Korsnäs, Kristinestad, Kuopio, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappo, Laukaa, Leppävirta, Liperi, Lillkyro, Malax, Maaninka, Maxmo med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Muurame, Mänttä, Nurmo, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Outokumpu, Parikkala, Pieksämäki, Pieksänmaa, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rautjärvi, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, Rääkkylä, Savitaipale, Savonranta, Seinäjoki med undantag av de områden som hör till region C2, Siilinjärvi, S:t Michel, Storkyro, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Tuusniemi, Vasa, Varkaus, Vilppula, Vörå, Ylihärmä, Ylistaro och Östermark.

Region C2

Alajärvi, Alavieska, Alavus, Brahestad, Bötom, Etseri, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Himanka, Hirvensalmi, Honkajoki,Idensalmi, Jakobstad, Joutsa, Juankoski, Kaavi, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karleby, Karstula, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kelviå, Kempele, Kestilä, Keuru, Kihniö, Kinnula, Kiuruvesi, Kivijärvi, Konnevesi, Kontiolahti, Kortesjärvi, Kronoby, Kuru, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lehtimäki, Leivonmäki, Lestijärvi, Limingo, Lochteå, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo med undantag av de områden som hör till region C3, Parkano, Pedersöre, Perho, Pertunmaa, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Piippola, Polvijärvi, Pulkkila, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Pyhäselkä, Pylkönmäki, Rantsila, Rautalampi, Reisjärvi, Ruukki, Saarijärvi, Sastmola, i Seinäjoki stad före detta Peräseinäjoki kommun, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Soini, Sonkajärvi, Storå, Sumiainen, Suolahti, Tervo, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Tyrnävä, Töysä, Ullava, Uurainen, Varpasjärvi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, Ylivieska och Äänekoski.

Region C2 norra

Eno, Ilomants, i Joensuu stad före detta Kiihtelysvaara kommun och före detta Tuupovaara kommun, Juuka, Kajana, Lieksa, Nurmes, Paltamo, Rautavaara, Ristijärvi, Sotkamo, Vaala, Valtimo och Vuolijoki samt områdena utanför fastlandet i Maxmo kommun och Björköby och Replot i Korsholms kommun.

Region C3

P1

Haukipudas, Kiiminki, Uleåborg, Utajärvi,Ylikiiminki och de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom Ylikiiminki kommuns gränser.

P2

Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kemi, Keminmaa, Kuhmo, Kuivaniemi, Simo, Tervola, Torneå och Yli-Ii.

P3

Kemijärvi, Pello, Pudasjärvi, Puolanka, Ranua, Rovaniemi, Suomussalmi, Taivalkoski och Övertorneå

P4

Kuusamo och Posio.

Region C4

P4

Kolari, Pelkosenniemi, Salla och Savukoski samt Kittilä och Sodankylä med undantag av de områden som hör till P5.

P5

Enare, Enontekis, Muonio och Utsjoki samt i Kittilä och Sodankylä kommuner de områden som i fråga om Kittilä i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3733/514/96 av den 10 juli 1996 och i fråga om Sodankylä kommun i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3039/514/95 av den 9 augusti 1995 har godkänts höra till området P5.

Skärgården i region C1 och C2

De delområden i följande kommuner i region C1 och C2 som bestäms särskilt genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet:

Region C1

Enonkoski, Hankasalmi, Heinävesi, Jorois, Kerimäki, Kesälahti, Korpilahti, Kuopio, Leppävirta, Liperi, Malax, Nyslott, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Ristiina, Ruovesi, S:t Michel, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Varkaus, Vilppula och Östermark.

Region C2

Hirvensalmi, Idensalmi, Joutsa, Juankoski, Kangasniemi, Kannonkoski, Karttula, Keuruu, Kiuruvesi, Kivijärvi, Kontiolahti, Lapinlahti, Luhanka, Nilsiä, Pertunmaa, Pielavesi, Polvijärvi, Rautalampi, Saarijärvi, Tervo, Vesanto, Vieremä, Virdois och Äänekoski.

Bilaga 2

BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIANTAL, MAXIMIAREAL OCH MAXIMIBELOPP ENLIGT KOMMISSIONENS BESLUT 2002/404/EG (ÄNDR. K(2005)122)
djurenheter (de)/ stödbelopp
hektar (ha)/ton (miljoner euro)
Mjölk 1 776 765 ton 225,22
Nötkreatur 167 274 de 91,17
Tackor och hongetter 5 886 de 3,50
Svin och fjäderfä 139 200 de
Hästar 6 000 de 2,52
Sockerbeta 3 750 ha 1,34
Stärkelsepotatis 6 580 ha 1,24
Spannmåls- och andra jordbruksgrödor 557 700 ha 15,14
Växthusproduktion 202,9 ha
Frilandsgrönsaker och äpplen 2 095 ha 0,90
Lagerstöd 2,86
Allmänt hektarstöd för vall, träda och vissa andra växter 846 812 ha 27,87
Stöd till unga odlare 16,66

Bilaga 3

REGIONALA BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIANTAL, MAXIMIAREAL OCH MAXIMIBELOPP ENLIGT KOMMISSIONENS BESLUT 2002/404/EG (ÄNDR. K(2005)122)
djurenheter/hektar/ton
C1 C2 C2p C3 C4
Mjölk 517 525 952 108 107 597 175 126 24 409
Nötkreatur 52 984 87 412 9 928 15 264 1 686
Tackor och hongetter 2 027 2 116 540 827 376
Svin och fjäderfä 87 400 45 300 2 950 3 505 45
Hästar 2 400 2 800 340 390 70
Sockerbeta 3 230 520 - - -
Stärkelsepotatis 4 490 2 090
Spannmåls- och andra jordbruksgrödor 286 780 237 500 20 720 12 600 100
Växthusproduktion 143 49 3,7 6,3 1,2
Frilandsgrönsaker och äpplen 1 290 683 52 68 2
Allmänt hektarstöd för vall, träda och vissa andra växter 239 322 405 546 60 868 121 464 19 612
stödbelopp, miljoner euro C1 C2 C2p C3 C4
Mjölk 58,94 110,25 14,38 35,15 6,50
Nötkreatur 26,16 44,52 5,84 12,92 1,74
Tackor och hongetter 0,94 1,00 0,29 0,79 0,47
Svin och fjäderfä 37,87 20,03 1,54 1,86 0,03
Hästar 1,01 1,18 0,14 0,16 0,03
Sockerbeta 1,14 0,20 - - -
Stärkelsepotatis 0,80 0,45
Spannmåls- och andra jordbruksgrödor 4,07 9,43 0,75 0,88 0,01
Frilandsgrönsaker och äpplen 0,54 0,31 0,02 0,03 -
Allmänt hektarstöd för vall, träda och vissa andra växter - 14,55 2,18 8,44 2,68

Bilaga 4

OMRÄKNINGSKOEFFICIENT FÖR DJURENHETER
Djurenhet = de de
Dikor 1
Dikokvigor, över 2 år 1
Dikokvigor 8 mån.&§8212;2 år 0,6
Tjurar och stutar över 2 år 1
Tjurar och stutar 6 mån.&§8212;2 år 0,6
Tackor 0,15
Hongetter 0,48
Suggor, galtar 0,7
Hönor, inklusive moderhönor 0,013
Broilrar 0,0053
Moderdjur av broiler 0,025
Moderdjur av gås, anka och kalkon 0,026
Moderdjur av and och fasan, hägnade 0,013
Hästar
- avelsston (hästar och ponnyer) 1
- finska hästar, minst 1 år 0,85
- 1―3 år gamla övriga hästar och ponnyer 0,6
BILDANDE AV DJURENHETER I FRÅGA OM SLAKTSVIN, UNGA AVELSSUGGOR OCH AVELSGALTAR, KALKONER, GÄSS OCH ANKOR SAMT HÄGNADE ÄNDER OCH FASANER
13 slaktade slaktsvin 1 de
13 unga suggor eller galtar som sålts som avelsdjur 1 de
223 slaktade kalkoner 1 de
325 slaktade gäss 1 de
585 slaktade ankor 1 de
1 375 slaktade hägnade änder 1 de
1 375 slaktade hägnade fasaner 1 de

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.