Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

1375/2007

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om ändring av kommunallagen

Typ av författning
Lag
Meddelats
Ursprunglig publikation
Häfte 203/2007 (Publicerad 31.12.2007)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i kommunallagen av den 17 mars 1995 ( 365/1995 ) 8, 10, 87 c, 89 och 90 §, av dem 10 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1647/1995, 87 c § sådan den lyder i lag 519/2007, 89 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 578/2006 samt 90 § sådan den lyder i lagarna 844/1996 och 435/1999, samt

fogas till lagen nya 8 a och 8 b § som följer:

1 kap.Allmänna stadganden

8 §Förhållandet mellan staten och kommunen

Finansministeriet följer allmänt kommunernas verksamhet och ekonomi samt ser till att den kommunala självstyrelsen beaktas vid beredningen av lagstiftning som gäller kommunerna.

Länsstyrelsen kan med anledning av klagomål undersöka om kommunen iakttar gällande lagar.

Lagstiftning som gäller kommunerna, principiellt viktiga och vittbärande frågor som gäller kommunalförvaltningen och den kommunala ekonomin samt samordningen av statens och kommunernas ekonomi behandlas genom statens och kommunernas samrådsförfarande så som bestäms i 8 a och 8 b §.

8 a §Basserviceprogramförfarandet

Med basserviceprogramförfarandet avses basserviceprogrammet och basservicebudgeten. Basserviceprogramförfarandet utgör en del av statens och kommunernas samrådsförfarande och beredningen av statsbudgeten.

Basserviceprogrammet innehåller en bedömning av förändringar i kommunernas verksamhetsmiljö och efterfrågan på tjänster, av den kommunala ekonomins utveckling och kommunernas förändrade uppgifter samt ett program för de åtgärder som balanseringen av inkomster och utgifter kräver. Den kommunala ekonomin bedöms som en helhet, som en del av den offentliga ekonomin och enligt kommungrupp. I basserviceprogrammet bedöms dessutom behovet av finansiering för kommunernas lagstadgade uppgifter samt utvecklandet av uppgifterna och förbättrandet av produktiviteten.

I basservicebudgeten bedöms den kommunala ekonomins utveckling samt budgetpropositionens inverkan på den kommunala ekonomin. Basservicebudgeten uppgörs i samband med budgetpropositionen.

Basserviceprogrammet och basservicebudgeten utarbetas av finansministeriet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet och vid behov andra ministerier. Finlands Kommunförbund deltar som permanent sakkunnig i basserviceprogramförfarandet.

8 b §Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning

Med statens och kommunernas samrådsförfarande avses utöver basserviceprogramförfarandet, behandlingen av frågor i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning som finns i anslutning till finansministeriet.

Delegationen har till uppgift att behandla de frågor som avses i 8 § 3 mom. och att för basserviceprogrammet göra en utvecklingsprognos för den kommunala ekonomin samt att ge akt på att basserviceprogrammet beaktas i beredningen av lagstiftning och beslut som gäller kommunerna. Bestämmelser om närmare uppgifter för delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning och om dess sammansättning och sektioner utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 §Antalet ledamöter i fullmäktige

Ledamöterna i fullmäktige väljs enligt antalet invånare i kommunen enligt följande:

Antal invånare

Antal ledamöter i fullmäktige

högst 2 000

17

2 001―4 000

21

4 001―8 000

27

8 001―15 000

35

15 001―30 000

43

30 001―60 000

51

60 001―120 000

59

120 001―250 000

67

250 001―400 000

75

över 400 000

85

Fullmäktige i en kommun med högst 2 000 invånare kan före utgången av juni månad valåret fatta beslut även om ett mindre udda antal ledamöter i fullmäktige än 17, dock inte färre än 13. Justitieministeriet ska utan dröjsmål underrättas om ändringar i antalet.

Invånarantalet enligt denna paragraf bestäms enligt de uppgifter som vid utgången av den 31 maj valåret finns i det befolkningsdatasystem som avses i befolkningsdatalagen (507/1993).

87 c §Direktion

Ett kommunalt affärsverk ska ha en direktion.

Direktionen leder och övervakar affärsverkets verksamhet. Direktionen ansvarar för att affärsverkets förvaltning och verksamhet samt den interna kontrollen ordnas på behörigt sätt.

Direktionen ska

1)

besluta om utvecklande av affärsverkets verksamhet inom ramen för de mål som fullmäktige eller samkommunsstämman satt för verksamheten och ekonomin samt följa och rapportera hur målen nås,

2)

godkänna affärsverkets budget och ekonomiplan,

3)

utnämna och säga upp affärsverkets direktör, om inte något annat bestäms i instruktionen,

4)

besluta om affärsverkets investeringar och övriga utgifter med lång verkningstid, om inte något annat bestäms i instruktionen,

5)

besluta vem som har rätt att teckna affärsverkets namn, samt

6)

bevaka affärsverkets intressen och, om inte något annat bestäms i instruktionen, företräda kommunen och föra dess talan inom affärsverkets uppgiftsområde.

I fråga om direktionens övriga uppgifter bestäms i instruktionen.

I fråga om uppgifterna för direktionen för en affärsverkssamkommun gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som enligt 86 § tillämpas på styrelsen för en samkommun. I en affärsverkssamkommun fattas beslut i andra ärenden än sådana som ankommer på samkommunsstämman av direktionen, om det inte är fråga om ett ärende som enligt 87 d § ankommer på direktören eller om inte behörighet har överförts på direktören eller någon annan myndighet.

I fråga om sammansättningen av ett kommunalt affärsverks direktion tillämpas inte 81 § 4 mom.

89 §Rättelseyrkande

Den som är missnöjd med ett beslut av kommunstyrelsen eller en nämnd, deras sektioner eller en myndighet som lyder under dem, kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär.

Yrkande på rättelse i ett beslut av ett organ som avses i 1 mom. och av en sektion i organet eller av en myndighet som lyder under det, framställs till organet i fråga. Yrkande på rättelse i sådana beslut av ett kommunalt affärsverks direktion som avses i 87 c § 3 mom. och i sådana beslut av en affärsverkssamkommuns direktion som avses i 87 c § 5 mom., framställs till direktionen. Om det i en instruktion med stöd av 51 § föreskrivs att ett beslut kan tas upp till behandling i en direktion, ska yrkande på rättelse i ett beslut av direktionen eller av en myndighet som lyder under den framställas till direktionen. Ett rättelseyrkande ska behandlas utan dröjsmål.

Har kommunstyrelsen med stöd av 51 § till behandling tagit upp ett ärende som en nämnd, dess sektion eller en myndighet som lyder under dem fattat beslut i, ska yrkande på rättelse i beslutet tas upp till behandling i kommunstyrelsen.

90 §Kommunalbesvär

Ändring i beslut som fattats av fullmäktige eller samkommunens organ som avses i 81 § 1 mom. samt i beslut som kommunstyrelsen, en nämnd eller en direktion meddelat med anledning av ett rättelseyrkande söks hos förvaltningsdomstolen genom kommunalbesvär.

Besvär får anföras på den grunden att

1)

beslutet har tillkommit i felaktig ordning,

2)

den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller

3)

beslutet annars strider mot lag.

Ändringssökanden ska framföra i 2 mom. avsedda besvärsgrunder innan besvärstiden löper ut.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 129/2007

FvUB 12/2007

RSv 133/2007

Helsingfors den 21 december 2007

Republikens President TARJA HALONENMinister Mari Kiviniemi

Till början av sidan