1307/2007

Given i Helsingfors den 21 december 2007

Lag om bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §
Lagens tillämpningsområde

För privata fritidsbåtar i vilka det används bränsle som beskattas lindrigare än motorbensin eller dieselolja eller bränsle som är skattefritt ska betalas bränsleavgift till staten i enlighet med denna lag.

Bränsleavgift tas ut för att förhindra att bränsle som ger upphov till avgiftsskyldighet används. Det är förbjudet att i en privat fritidsbåt använda bränsle som ger upphov till avgiftsskyldighet.

Denna lag tillämpas på sådana privata fritidsbåtar vilkas ägare, antingen en fysisk person eller en sammanslutning, har hemort i Finland samt på privata fritidsbåtar vilkas ägares hemort är någon annanstans än i Finland, om båten används i Finland.

2 §
Tillämpningen av andra lagar

På definitionerna av bränslen tillämpas de grunder som anges i lagen om accis på flytande bränslen (1472/1994).

Om inte annat föreskrivs i denna lag, gäller i fråga om uppbörden av bränsleavgift i tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen om skatteuppbörd (609/2005) eller med stöd av den, liksom även vad som föreskrivs i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) och i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Om inte annat föreskrivs i denna lag, gäller för användning och utlämning av uppgifter om bränsleavgiften i tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen om farkostregistret (976/2006).

3 §
Privat fritidsbåt

Med privat fritidsbåt avses ett fartyg som av en fysisk eller juridisk person som äger eller hyr fartyget eller på något annat sätt fått nyttjanderätt till det används för annat än kommersiella ändamål och särskilt för andra ändamål än transport av passagerare eller varor eller tillhandahållande av tjänster mot ersättning eller i en offentlig myndighets verksamhet.

4 §
Bränsleavgift

Bränsleavgift debiteras, om det konstateras att man i en privat fritidsbåt med dieselmotor enbart eller delvis har använt bränsle som beskattas lindrigare än dieselolja eller skattefritt bränsle eller i en privat fritidsbåt som är avsedd för bensindrift har använt bränsle som beskattas lindrigare än motorbensin eller skattefritt bränsle.

5 §
Avgiftsskyldig

Bränsleavgift påförs den som vid användningen av lindrigare beskattat eller skattefritt bränsle är båtens ägare. Innehas båten av någon annan än ägaren, påförs bränsleavgiften innehavaren. Om det i en båt som tagits i besittning på brottslig väg under besittningstiden har använts bränsleavgiftsgrundande bränsle, påförs bränsleavgiften den som genom brott fått båten i sin besittning. I avsaknad av andra uppgifter anses ägaren eller innehavaren till båten vara den som är införd som ägare eller innehavare i det i lagen om farkostregistret avsedda registret.

Om det inte går att ta reda på vem som är båtens ägare eller innehavare, påförs bränsleavgiften den som framför båten.

6 §
Konstaterande av användning av bränsle

Användning av bränsleavgiftsgrundande bränsle anses ha inletts när det konstateras att en tank som hör till båtens bränslesystem innehåller sådant bränsle. Bränsleavgift ska betalas oberoende av hur och var båten används. Bränslet anses höra till det bränsleslag enligt vilket det beskattats eller borde ha beskattats när användningen av bränslet inleddes.

Bränsleavgift tas inte ut för det bränsle som finns i bränsletanken på en båt som anländer till finskt territorium. Bränsleavgift tas dock ut, om det bränsle som finns i båtens bränsletank har gjorts identifierbart på det sätt som föreskrivs om lätt brännolja i lagen om accis på flytande bränsle eller med stöd av den.

7 §
Bränsleavgiftens storlek

Bränsleavgiftens storlek är enligt den maskineffekt tillverkaren meddelat:

Effekt Bränsleavgift
euro
högst 50 kw 750
över 50 kw ― 100 kw 1 500
över 100 kw ― 150 kw 2 250
över 150 kw ― 200 kw 3 000
över 200 kw ― 4 000
8 §
Höjning av bränsleavgiften

Bränsleavgiften kan höjas

1) med högst 50 procent, om användningen av bränsleavgiftsgrundande bränsle upprepas efter det att det har konstaterats att sådant bränsle används i båten, och

2) med högst 100 procent, om användningen av bränsleavgiftsgrundande bränsle är särskilt graverande.

9 §
Påförande av bränsleavgift

Om det konstateras att bränsleavgiftsgrundande bränsle används i en båt och detta leder till att bränsleavgiften tas ut, kan bränsleavgift tas ut på nytt, om det bränsleavgiftsgrundande bränslet används ännu följande dag eller därefter eller efter att det i 10 § avsedda framförandet avslutats.

Om bränsleavgift debiteras på någon annan grund än det bränsle som konstaterats i båten tas bränsleavgiften ut endast en gång för hela det år som beviset på användning av bränslet gäller. Bränsleavgift kan debiteras för högst fem år räknat från den tidpunkt då tullmyndigheten fick kännedom om användningen av bränsleavgiftsgrundande bränsle i båten.

Bränsleavgift ska påföras inom två år från utgången av det år då tullmyndigheten fick kännedom om användningen av bränsleavgiftsgrundande bränsle i båten.

10 §
Fortsatt framförande av båt

När grunderna för påförande av bränsleavgift har konstaterats och retts ut får en båt framföras med samma bränsle till närmaste av tillsynsmyndigheten anvisade ställe där bränslet kan bytas ut.

11 §
Förbud att föra ut en båt ur landet

En båt för vilken bränsleavgift ska tas ut får inte föras ut ur landet förrän bränsleavgiften är betald. Tullmyndigheten kan dock tillåta att en båt förs ut ur landet, om godtagbar säkerhet har ställts för betalningen av bränsleavgiften.

12 §
Betalning av bränsleavgift

Bränsleavgiften ska betalas inom 30 dagar räknat från det debiteringsbeslutet meddelats. Om bränsleavgiften inte har betalats inom utsatt tid, tas hos den avgiftsskyldige ut en förseningsränta som beräknas i enlighet med lagen om skattetillägg och förseningsränta.

Bränsleavgiften ska i enlighet med lagen om skatteuppbörd eller vad som föreskrivs med stöd av den betalas till en penninginrättning eller till ett verksamhetsställe som tar emot betalningar. I samband med betalningen av bränsleavgiften ska inbetalningskortets referensnummer anges.

Tullmyndigheten kan sända den avgiftsskyldige en betalningspåminnelse om bränsleavgift som förfallit till betalning.

13 §
Myndigheter

Den allmänna ledningen och tillsynen i fråga om bränsleavgiften ankommer på Tullstyrelsen. Bränsleavgiften debiteras av den tullmyndighet inom vars område användningen av det bränsleavgiftsgrundande bränslet har skett eller inom vars område användningen konstateras.

Tillsynen över användningen av bränslen utövas av tull-, polis- och gränsbevakningsmyndigheterna. Tull-, polis- och gränsbevakningsmyndigheterna har rätt att utföra sådana kontroller av bränsle och båtar och ta sådana bränsleprov som är nödvändiga för tillsynen över bränsleavgiften och debiteringen av den. Om det konstateras att bränsleavgiftsgrundande bränsle används i en båt, ska tillsynsmyndigheten anmäla detta till behörig tullmyndighet.

14 §
Användningsförbud

Om bränsleavgiften inte har betalats inom utsatt tid, får en båt inte användas i trafik (användningsförbud). Båten får inte användas i trafik ens i det fall att äganderätten till eller innehavet av båten har överförts på någon annan än den avgiftsskyldige. Den tullmyndighet som påfört bränsleavgiften kan begära handräckning av polisen för att förhindra att båten används. Båten får användas när bränsleavgiften har betalats.

Den tullmyndighet som påfört bränsleavgiften kan, på ansökan och på de villkor som den bestämmer, av särskilda skäl återkalla ett användningsförbud för viss tid eller helt och hållet, om användningsförbudet är uppenbart oskäligt. Ansökan kan göras av båtens ägare eller innehavare eller av den som har påförts bränsleavgiften.

15 §
Rätt att få uppgifter ur farkostregistret

De myndigheter som ansvarar för bränsleavgiften har utan hinder av sekretessbestämmelserna och begränsningar av utlämnande av uppgifter rätt att få de för beskattningen och tillsynen nödvändiga uppgifterna ur farkostregistret med hjälp av en teknisk anslutning eller på annat sätt i elektronisk form. Innan uppgifterna lämnas ut med hjälp av anslutningen ska den myndighet som ansvarar för bränsleavgiften ge en redogörelse för att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

16 §
Offentlighet och utlämnande av uppgifter som gäller bränsleavgift

Handlingar som gäller ansökningar om avgiftslättnad och betalningsuppskov i fråga om bränsleavgift samt befrielse från användningsförbud är sekretessbelagda.

Tullmyndigheten ska på begäran utfärda intyg över att bränsleavgift för ett fartyg inte är obetald. För intyget tas en avgift ut enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

17 §
Förhandsavgörande

Tullstyrelsen kan på ansökan meddela förhandsavgörande om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om saken är särskilt viktig för sökanden. Förhandsavgörande ges för en bestämd tid, dock högst till utgången av kalenderåret efter det att förhandsavgörandet meddelats. Om en sökande kräver det, ska ett förhandsavgörande som vunnit laga kraft med bindande verkan iakttas för den tid avgörandet gäller. En avgift tas ut för meddelande av förhandsavgörande enligt lagen om grunderna för avgifter för vissa förhandsbeslut (1209/2006).

Ärenden som gäller förhandsavgörande ska behandlas i brådskande ordning vid Tullstyrelsen. Ändring får inte sökas genom besvär i ett beslut om att förhandsavgörande inte meddelas.

18 §
Rättelse till avgiftstagarens fördel

Om bränsleavgift har lämnats odebiterad, debiterats till för lågt belopp eller återbetalats till en avgiftsskyldig utan grund eller till ett för stort belopp, kan tullmyndigheten rätta beslutet om bränsleavgiften inom tre år från utgången av det år då bränsleavgiften debiterades eller borde ha debiterats eller då beslutet om återbetalning av bränsleavgift fattades, om inte saken har avgjorts genom beslut med anledning av besvär. Innan rättelse till avgiftstagarens fördel sker ska den avgiftsskyldige beredas tillfälle att avge bemötande i saken.

19 §
Rättelse till den avgiftsskyldiges fördel

Om tullmyndigheten konstaterar att bränsleavgift har debiterats till för stort belopp eller återbetalats till för litet belopp, ska tullmyndigheten rätta sitt beslut och till den avgiftsskyldige återbetala det som denne betalat för mycket eller den avgift som inte återbetalats, om inte saken har avgjorts genom beslut med anledning av besvär. Rättelse kan göras inom tre år från ingången av kalenderåret efter debiteringen eller återbetalningen av avgiften.

20 §
Rättelseyrkande

Ändring i en tullmyndighets beslut om bränsleavgift får sökas skriftligen hos den tullmyndighet som fattat beslutet genom rättelseyrkande, om inte saken har avgjorts genom beslut med anledning av besvär.

Rätt att söka ändring på statens vägnar i ett tulldistrikts beslut har tullombuden i tulldistrikten och i Tullstyrelsens beslut tullombudet vid Tullstyrelsen.

Tiden för rättelseyrkande är tre år från utgången av det år då avgiften debiterats eller det år som beslutet om återbetalning av avgiften gäller, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. Tiden för rättelseyrkanden som görs av tullombud är 30 dagar från det att beslutet fattats.

Ett rättelseyrkande ska inom utsatt tid ges in till den tullmyndighet vars beslut rättelseyrkandet gäller. Myndigheten ska med anledning av den avgiftsskyldiges rättelseyrkande bereda tullombudet och med anledning av tullombudets rättelseyrkande den avgiftsskyldige tillfälle att avge bemötande samt den som lämnat in rättelseyrkande tillfälle att vid behov också avge genmäle. Saken kan avgöras utan att parterna hörs i enlighet med 34 § 2 mom. i förvaltningslagen (434/2003).

21 §
Anförande av besvär hos förvaltningsdomstolen

Ändring i beslut som fattats med anledning av ett rättelseyrkande och beslut om annat än debitering av avgift och återbetalning av avgift söks genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den avgiftsskyldiges eller någon annan till ändringssökande berättigad parts hemkommun eller sammanslutnings hemort var när det i 20 § 1 mom. avsedda beslutet eller något annat beslut fattades. Om det inte finns någon förvaltningsdomstol som med stöd av ovanstående är behörig i saken ska besvär anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

På statens vägnar har tullombud vid ett tulldistrikt rätt att överklaga tulldistriktets beslut och tullombud vid Tullstyrelsen rätt att överklaga Tullstyrelsens beslut.

Besvärstiden vid beslut som fattats med anledning av ett rättelseyrkande är tre år räknat från utgången av det år då bränsleavgiften debiterades eller det år som beslutet om återbetalning av avgiften gäller, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. När besvär anförs över andra ärenden är besvärstiden 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvärstiden för tullombud är 30 dagar från det att beslutet fattats.

Besvärsskriften ska ges in till den myndighet vars beslut överklagas. Den myndighet som fattat beslutet ska ge utlåtande med anledning av besvären. Myndigheten ska med anledning av besvär och utlåtande bereda den avgiftsskyldige och andra parter tillfälle att avge bemötande av besvär anförda av tullombud samt tullombudet tillfälle att avge bemötande av besvär anförda av en avgiftsskyldig och andra parter. Vid behov ska den ändringssökande även beredas tillfälle att avge genmäle. Besvärsskriften med bemötande, genmäle och utlåtande samt andra handlingar i ärendet ska utan dröjsmål sändas till förvaltningsdomstolen.

Besvär som riktats till förvaltningsdomstolen men som borde ha anförts som ett rättelseyrkande, behandlas som ett rättelseyrkande vid tullmyndigheten. Då ska beslut om avvisande av besvären inte fattas.

Vad som i lagen om verkställighet av skatter och avgifter bestäms om grundbesvär tillämpas inte på ärenden som avses i denna lag.

22 §
Anförande av besvär hos högsta förvaltningsdomstolen

Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om den domstolen beviljar besvärstillstånd. Besvärsrätt har den som med stöd av 20 § får söka ändring i debiteringen.

Besvärstillstånd kan beviljas

1) om det för lagens tillämpning i andra liknande fall eller för en enhetlig rättspraxis är av vikt att ärendet avgörs av högsta förvaltningsdomstolen,

2) om det på grund av ett uppenbart fel som inträffat i ärendet finns särskilda skäl för högsta förvaltningsdomstolen att avgöra ärendet, eller

3) om det föreligger vägande ekonomiska eller andra skäl att bevilja besvärstillstånd.

Besvärstillstånd kan även beviljas så att det gäller endast en del av det överklagade förvaltningsdomstolsbeslutet.

Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfåendet av förvaltningsdomstolens beslut. Besvärsskriften ska inom besvärstiden ges in till högsta förvaltningsdomstolen eller den förvaltningsdomstol som fattat beslutet. Besvärsrätt på statens vägnar har Tullstyrelsens tullombud.

23 §
Räntebetalningsskyldighet på grund av ändringssökande och tullmyndighets rättelse

Om bränsleavgiften har avlyfts på grund av ändringssökande eller en tullmyndighets rättelse eller om bränsleavgiften har sänkts, ska till vederbörande återbetalas det överskjutande beloppet jämte en årlig ränta som motsvarar den i 12 § i räntelagen (633/1982) avsedda referensräntan för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter. Räntan betalas från avgiftsbetalningsdagen till återbetalningsdagen. Den ränta som betalas för återbetalningen är inte skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen.

Om bränsleavgift med anledning av ändringssökande påförs eller avgiftsbeloppet höjs, driver tullmyndigheten in bränsleavgiften jämte förseningsränta enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta.

24 §
Förande av statens talan

Statens talan i ärenden som gäller ändringssökande och rättelse förs av ett tullombud vid tulldistriktet eller, om saken gäller Tullstyrelsens beslut eller besvär i högsta förvaltningsdomstolen, av ett tullombud vid Tullstyrelsen.

Tullombudet hörs och delges beslut genom att tullombudet ges tillfälle att ta del av besluten och de handlingar som ligger till grund för dessa.

25 §
Omröstning i förvaltningsdomstolar

Om det råder olika åsikter vid avgörandet av ett ärende som överklagats med stöd av denna lag, gäller som beslut den åsikt som flertalet ska anses ha omfattat. Vid lika röstetal vinner den åsikt som är fördelaktigast för den avgiftsskyldige eller, om denna grund inte kan tillämpas, den åsikt som ordföranden har omfattat.

26 §
Verkställighet

Den avgiftsskyldige ska betala påförd bränsleavgift oberoende av om ändring i bränsleavgiften söks eller inte.

27 §
Återbetalning av grundlös prestation

Den som visar att han har betalat bränsleavgift av misstag har rätt att på ansökan återfå det betalda beloppet av den behöriga tullmyndigheten. Som misstag betraktas inte att bränsleavgift har betalats för att undvika att användningen av båten förhindras eller under sådana omständigheter där detta syfte kan anses vara uppenbart.

Om två eller flera har betalat bränsleavgift för en och samma båt, återbetalas den överskjutande delen av bränsleavgiften på ansökan till den som inte är avgiftsskyldig.

28 §
Avgiftslättnad och uppskov med betalningen

Tullstyrelsen kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor som den bestämmer helt eller delvis bevilja befrielse från bränsleavgift och förseningsränta samt ränta som ska betalas på grund av uppskov, om det kan anses vara uppenbart oskäligt att ta ut dessa till fullt belopp. Finansministeriet kan överta avgörandet av ett principiellt viktigt ärende.

Tullstyrelsen kan av särskilda skäl på ansökan bevilja uppskov med betalningen av bränsleavgift på de villkor som finansministeriet bestämmer, om det kan anses uppenbart oskäligt att bränsleavgiften ska betalas inom utsatt tid. Finansministeriet kan överta avgörandet av ett uppskovsärende.

29 §
Straffbestämmelser

Den som framför en båt för vilken bränsleavgift som förfallit till betalning är obetald, ska för bränsleavgiftsförseelse dömas till böter.

30 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 61/2007
FiUB 17/2007
RSv 85/2007

Helsingfors den 21 december 2007

Republikens President
TARJA HALONEN

Finansminister
Jyrki Katainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.