169/2007

Given i Helsingfors den 9 februari 2007

Lag om en kommun- och servicestrukturreform

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Lagens syfte och tillämpningsområde

1 §
Lagens syfte

Syftet med denna lag är att skapa förutsättningar för en kommun- och servicestrukturreform. Syftet med reformen är att utgående från den kommunala demokratin stärka kommun- och servicestrukturen, utveckla sätten att producera och organisera servicen, revidera kommunernas finansierings- och statsandelssystem samt se över uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och staten så att det finns en stark strukturell och ekonomisk grund för ordnandet och produktionen av den service som kommunerna ansvarar för samt för kommunernas utveckling. Syftet är att förbättra produktiviteten och dämpa utgiftsökningen i kommunerna samt att skapa förutsättningar för att utveckla styrningen av den service som kommunerna ordnar.

Lagens mål är en livskraftig och funktionsduglig samt enhetlig kommunstruktur. Dessutom är lagens mål att i hela landet säkerställa service av hög kvalitet som är tillgänglig för invånarna. Servicestrukturen skall vara heltäckande och ekonomisk och den skall möjliggöra en effektiv användning av resurserna.

När arrangemangen enligt denna lag planeras och genomförs skall beaktas

1) tillgången till service, dess kvalitet och finansieringen av den i landets alla delar,

2) de grundläggande fri- och rättigheterna samt jämlikhet i fråga om erhållandet av service,

3) förutsättningarna för kommuninvånarnas självstyrelse,

4) kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka,

5) den finsk- och svenskspråkiga befolkningens rättigheter att använda sitt eget språk och att få service på detta språk, samt

6) samernas språkliga rättigheter samt samernas rätt att såsom urfolk bevara och utveckla sitt språk och sin kultur samt självstyrelsen när det gäller samernas språk och kultur inom samernas hembygdsområde.

2 §
Tillämpningsområde

Lagen tillämpas i landets samtliga kommuner. I de kommuner som hör till tillämpningsområdet för lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003) tillämpas dock endast 8, 9 och 11―13 § i denna lag.

3 §
Förhållandet till regionindelningarna

Kommunerna kan utarbeta de utredningar och planer som avses i denna lag så att de avviker från indelningen i sjukvårdsdistrikt enligt 7 § i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) och den indelning i specialomsorgsdistrikt som statsrådet beslutat om med stöd av 6 § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977).

Kommunerna kan utarbeta de utredningar och planer som avses i denna lag så att de avviker från den landskapsindelning som statsrådet beslutat om med stöd av 1 § 2 mom. i lagen om landskapsindelning (1159/1997).

2 kap.

Genomförandet av reformen

4 §
Metoder

Kommunstrukturen stärks genom att kommuner sammanslås och genom att delar av kommuner ansluts till andra kommuner. Ändringar i kommunindelningen verkställs och stöds på det sätt som bestäms i kommunindelningslagen (1196/1997).

Servicestrukturerna stärks genom att den service som förutsätter ett större befolkningsunderlag än en kommun sammanförs och genom att samarbetet mellan kommunerna utökas.

Verksamhetens produktivitet förbättras också genom att kommunernas verksamhet effektiviseras vid ordnandet och produktionen av service samt genom att stärka verksamhetsförutsättningarna för huvudstadsregionen och andra stadsregioner med problematisk samhällsstruktur.

5 §
Bildandet av kommuner och samarbetsområden

En kommun skall bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att ansvara för ordnandet och finansieringen av servicen.

För att stärka samarbetet mellan kommunerna kan kommunerna inrätta ett samarbetsområde enligt 3 och 4 mom. som består av en funktionell helhet. Kommunerna kan komma överens om att samarbetsområdets uppgifter i enlighet med 76 § 2 mom. i kommunallagen (365/1995) anförtros en kommun inom området att sköta, varvid det för skötseln av uppgifterna inrättas ett i 77 § i kommunallagen avsett gemensamt organ för kommunerna inom området, eller att samarbetsområdets uppgifter sköts av en samkommun.

I en kommun eller inom ett samarbetsområde som sköter primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet som är nära anslutna till primärvärden skall det finnas åtminstone ungefär 20 000 invånare.

En kommun eller ett samarbetsområde som har tillstånd att ordna grundläggande yrkesutbildning enligt lagen om yrkesutbildning (630/1998) skall åtminstone ha ungefär 50 000 invånare.

Från de villkor som i 3 och 4 mom. föreskrivs för bildandet av en kommun eller ett samarbetsområde kan avvikas, om

1) det på grund av skärgård eller långa avstånd inte är möjligt att bilda en funktionell helhet på det sätt som bestäms i 1 och 2 mom.,

2) det är nödvändigt för att trygga de finsk- eller svenskspråkiga invånarnas språkliga rättigheter, eller

3) det är nödvändigt för att trygga de rättigheter som gäller samernas språk och kultur.

6 §
Service som förutsätter ett brett befolkningsunderlag

För att trygga den service som förutsätter ett brett befolkningsunderlag indelas landet i de samkommuner som uppräknas i 7 § i lagen om specialiserad sjukvård. Varje kommun skall höra till en samkommun. Angående röstetalet i samkommunen gäller vad som bestäms i 17 § i lagen om specialiserad sjukvård, om inte kommunerna kommer överens om något annat.

Samkommunen skall

1) i den omfattning som kommunen anger ansvara för den service som föreskrivs i lagen om specialiserad sjukvård och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda,

2) inom sitt område främja beaktandet av hälsa, funktionsförmåga och social trygghet, samt

3) sköta de andra uppgifter som åläggs den genom lag.

Kommunen kan också ge samkommunen andra uppgifter.

Tvåspråkiga och enspråkiga svenskspråkiga kommuner är dessutom medlemmar i en samkommun som har till uppgift att trygga ordnandet av svenskspråkig service för medlemskommunerna i enlighet med den arbetsfördelning som särskilt skall beslutas.

En del av de åtgärder och den vård som hör till den högspecialiserade sjukvården centraliseras till något specialupptagningsområde på riksnivå. En proposition med förslag till ändring av lagen om specialiserad sjukvård bereds och föreläggs riksdagen så att genom förordning av statsrådet bestäms vilka undersökningar och åtgärder samt vilken vård som hör till den högspecialiserade sjukvården samt vilka av dessa som centraliseras på riksnivå.

7 §
Planeringsskyldighet för vissa stadsregioner

Städerna Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda (huvudstadsregionen) skall senast den 31 augusti 2007 utarbeta en plan för hur samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken samt användningen av service över kommungränserna skall förbättras i regionen med beaktande av de projekt i syfte att utveckla samarbetet som redan pågår.

Städerna Åbo, Borgå, Björneborg, Tavastehus, Tammerfors, Lahtis, Kotka, Villmanstrand, S:t Michel, Kuopio, Joensuu, Jyväskylä, Seinäjoki, Vasa, Karleby och Uleåborg skall tillsammans med de kommuner som nämns i 3 mom. senast den 31 augusti 2007 utarbeta en plan för hur samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken samt användningen av service över kommungränserna skall förbättras i de i 3 mom. avsedda regionerna, om inte de berörda kommunerna enhälligt konstaterar att det är onödigt att utarbeta en plan.

Planer som avses i 2 mom. skall utarbetas tillsammans med följande kommuner:

1) Åbo stad tillsammans med Aura, S:t Karins, Lundo, Nådendal, Reso, Rusko och Vahto,

2) Borgå stad tillsammans med Askola, Mörskom och Pernå,

3) Björneborgs stad tillsammans med Luvia, Sastmola, Nakkila, Norrmark, Påmark, Siikainen och Ulvsby,

4) Tavastehus stad tillsammans med Hattula, Hauho, Janakkala, Kalvola, Lammi, Renko och Tuulos,

5) Tammerfors stad tillsammans med Kangasala, Lempäälä, Nokia, Orivesi, Birkala, Vesilahti och Ylöjärvi,

6) Lahtis stad tillsammans med Asikkala, Hollola, Hämeenkoski, Kärkölä, Nastola och Orimattila,

7) Kotka stad tillsammans med Fredrikshamn, Pyttis och Strömfors,

8) Villmanstrands stad tillsammans med Joutseno, Lemi och Taipalsaari,

9) S:t Michels stad tillsammans med Hirvensalmi och Ristiina,

10) Kuopio stad tillsammans med Karttula, Maaninka och Siilinjärvi,

11) Joensuu stad tillsammans med Kontiolahti, Liperi och Pyhäselkä,

12) Jyväskylä stad tillsammans med Jyväskylä landskommun, Korpilahti, Laukaa, Muurame, Petäjävesi och Toivakka,

13) Seinäjoki stad tillsammans med Ilmajoki, Lappo, Nurmo och Ylistaro,

14) Vasa stad tillsammans med Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Maxmo, Korsholm, Oravais, Lillkyro och Vörå,

15) Karleby stad tillsammans med Kronoby och Kelviå, samt

16) Uleåborgs stad tillsammans med Karlö, Haukipudas, Kempele, Kiiminki, Limingo, Lumijoki, Muhos, Oulunsalo, Tyrnävä och Ylikiiminki.

8 §
Uppgifter som överförs från kommunerna till staten

Staten övertar ordnandet och finansieringen av de uppgifter som ålagts kommunerna i

1) lagen om anordnande av konsumentrådgivning i kommunerna (72/1992),

2) lagen om underhållstrygghet (671/1998), inte dock åtgärderna för fastställande av underhållsskyldighet, samt

3) lagen om ordnande av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten (443/1999).

Staten övertar finansieringen av de kostnader som åsamkas kommunerna som en del av uppgifterna enligt folkhälsolagen (66/1972), lagen om specialiserad sjukvård eller mentalvårdslagen (1116/1990)

1) för hälso- och sjukvård för sådana personer som finska staten skall lämna hälso- och sjukvård eller bekosta hälso- och sjukvård för med stöd av Europeiska unionens lagstiftning eller internationella avtal som Finland ingått,

2) för utredningar i anslutning till sexuellt utnyttjande av barn, samt

3) för rättspsykiatriska utredningar.

Ordnandet och finansieringen av ovan nämnda uppgifter överförs på staten senast den 1 januari 2009.

9 §
Kommuner som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning

Om de nyckeltal för kommunens ekonomi som beskriver finansieringens tillräcklighet eller soliditeten är väsentligt och upprepade gånger sämre än motsvarande nyckeltal för hela landet och två år efter varandra har underskridit de gränsvärden som anges genom förordning av statsrådet, skall kommunen och staten tillsammans reda ut kommunens möjligheter att garantera sina invånare den service som lagstiftningen förutsätter samt vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna för servicen.

Den utredning som avses i 1 mom. görs i en utvärderingsgrupp där en av medlemmarna utses av inrikesministeriet och en av den berörda kommunen. Dessutom utser inrikesministeriet efter att ha hört den berörda kommunen till ordförande för utvärderingsgruppen en person som är oavhängig av de nämnda instanserna. Utvärderingsgruppen lägger fram ett förslag till åtgärder som behövs för att trygga servicen till invånarna. Kommunfullmäktige skall behandla utvärderingsgruppens åtgärdsförslag och delge inrikesministeriet beslutet om dem för eventuella fortsatta åtgärder.

Inrikesministeriet avgör utgående från utvärderingsgruppens åtgärdsförslag och kommunfullmäktiges beslut om det är nödvändigt med en sådan särskild utredning som avses i kommunindelningslagen i syfte att ändra kommunindelningen.

Om de åtgärder som nämns i 1―3 mom. inte är tillräckliga, kan regeringen i början av 2009 till riksdagen överlämna en proposition med förslag till lag om ändring av kommunindelningslagen så att statsrådet på förslag av utvärderingsgruppen eller en kommunindelningsutredare som tillsatts i enlighet med 3 mom. kan besluta att ändra kommunindelningen.

3 kap.

Särskilda bestämmelser

10 §
Kommunens utredning och genomförandeplan för reformen

Kommunen skall senast den 31 augusti 2007 lämna statsrådet en utredning om de åtgärder som kommer att vidtas i kommunen med stöd av 5 och 6 § samt en plan för genomförandet av reformen (genomförandeplan). Beslut om utredningen och genomförandeplanen fattas av kommunfullmäktige.

Den genomförandeplan som avses i 1 mom. skall innehålla

1) en befolkningsanalys och en analys av servicebehovet i kommunen för 2015 och 2025,

2) kommunens ekonomiplan enligt 65 § 1 mom. i kommunallagen samt, om underskott i balansräkningen inte kan täckas under ekonomiplanens planeperiod, ett åtgärdsprogram enligt 65 § 3 mom. i kommunallagen,

3) en plan för hur kommunen utnyttjar de metoder som nämns i 4 §,

4) en utredning om servicenätets täckning, samt

5) en plan för hur kommunens viktigaste funktioner skall ordnas samt för personalresursernas tillräcklighet och utveckling.

Om kommunen beslutar att verkställa en ändring i kommunindelningen vid ingången av 2009, skall kommunen lägga fram ett förslag till ändring av kommunindelningen och en utredning enligt 1 mom. om ordnandet av servicen för statsrådet före utgången av 2007. Om inrikesministeriet har beslutat att genomföra en särskild utredning enligt 8 § i kommunindelningslagen eller vidta åtgärder enligt 9 § i denna lag, skall framställningen om en ändring i kommunindelningen dock göras senast den 30 mars 2008.

11 §
Statens kommunpolitik samt revideringen av finansierings- och statsandelssystemet

Basserviceprogrammet, som behandlar kommunernas uppgifter och finansieringen av dem, utvecklas och blir en etablerad del av statens och kommunernas lagbaserade samrådsförfarande. De ekonomiska styrmetoderna enligt basserviceprogrammet utvecklas så att de blir effektivare.

Kommunernas finansierings- och statsandelssystem revideras med ett enkelt och genomskådligt system som mål. I samband med reformen fattas beslut om att stärka kommunernas skatteinkomstbas genom att skatteavdragen överförs så att de belastar staten samt undanröjs hindren för kommunsammanslagningar och samarbete mellan kommuner i anslutning till finansieringssystemet. Målet är att slå samman statsandelarna för de olika förvaltningsområdena.

I statsandelssystemet beaktas kommunernas olika förhållanden och servicebehov. Det utjämningssystem för statsandelarna som baserar sig på skatteinkomsterna skall vara neutralt med avseende på de ekonomiska förhållandena mellan staten och kommunerna.

Den reform som avses i denna lag ändrar inte kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.

12 §
Utvecklande av informationssystemen och samservicen

Staten och kommunerna utarbetar gemensamma standarder för att säkerställa att datasystemen är interoperabla och främjar tillsammans ibruktagandet av nya informationsförvaltningssystem och sätt att genomföra informationsförvaltningen samt elektroniska tjänster.

Staten och kommunerna utvecklar och tar i bruk en samservicemodell som överskrider gränserna mellan organisationer och förvaltningsområden och som utnyttjar informations- och kommunikationstekniska lösningar.

13 §
Personalens ställning

De omorganiseringar som avses i denna lag samt beredningen av de utredningar och planer som avses i lagen genomförs i samarbete med företrädarna för kommunernas personal.

De omorganiseringar som avses i denna lag och som leder till att personalen byter arbetsgivare betraktas som överlåtelse av rörelse.

På grundval av de omorganiseringar av verksamheten som avses i 5 och 6 § i denna lag har arbetsgivaren inte rätt att säga upp ett anställningsförhållande av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker enligt 7 kap. 3 § i arbetsavtalslagen (55/2001) eller 37 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003). En arbetstagare eller tjänsteinnehavare kan dock sägas upp om han eller hon vägrar att ta emot en ny arbetsuppgift eller tjänst enligt 7 kap. 4 § i arbetsavtalslagen eller 37 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare som arbetsgivaren erbjuder honom eller henne. Detta förbud är i kraft fem år från det att personalen har övergått i anställning hos den nya arbetsgivaren. Förbudet gäller hela personalen som är anställd i de tjänster som ovannämnda omorganiseringar gäller, såväl hos den nya som den gamla arbetsgivaren.

14 §
Bemyndigande att utfärda förordning om lämnandet av uppgifter

Genom förordning av statsrådet bestäms närmare om hur de planer som avses i 7 § samt den utredning och genomförandeplan som avses i 10 § skall vara strukturerade samt om hur planerna och utredningarna skall lämnas till statsrådet. Genom förordning av statsrådet bestäms dessutom vilken service den utredning om servicenätets täckning som avses i 10 § 2 mom. 4 punkten och den plan för ordnandet av kommunens viktigaste funktioner som avses i 10 § 2 mom. 5 punkten åtminstone skall gälla.

4 kap.

Ikraftträdandebestämmelser

15 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 23 februari 2007 och gäller till utgången av 2012.

Om de arrangemang som avses i 5 och 6 § vidtas före den 31 december 2012, tillämpas det uppsägningsskydd som avses i 13 § 3 mom. även efter den 31 december 2012 på den personal som är föremål för arrangemanget.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft

RP 155/2006
FvUB 31/2006
RSv 259/2006

Helsingfors den 9 februari 2007

Republikens President
TARJA HALONEN

Region- och kommunminister
Hannes Manninen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.