1299/2006

Given i Helsingfors den 22 december 2006

Lag om besvärsnämnden för social trygghet

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Uppgifter och medlemmar

1 §
Uppgifter och behörighet

Besvärsnämnden för social trygghet (besvärsnämnden) är första besvärsinstans i ärenden som gäller utkomstskydd och som handläggs av Folkpensionsanstalten i enlighet med vad som föreskrivs särskilt i de ifrågavarande förmånslagarna.

Besvärsnämnden tillsätts av statsrådet för fem år i sänder på förslag av social- och hälsovårdsministeriet. Nämnden verkar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

2 §
Ordförande och medlemmar

Besvärsnämnden har en ordförande med uppdraget som huvudsyssla och en vice ordförande med uppdraget som huvudsyssla samt fyra vice ordförande med uppdraget som bisyssla.

Dessutom har besvärsnämnden sex medlemmar som är läkare, sex lagfarna medlemmar och tolv medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden samt en personlig suppleant för var och en av dem. Medlemmarna innehar uppdraget som bisyssla. För de personliga suppleanterna gäller det som i lag föreskrivs om besvärsnämndens medlemmar.

3 §
Behörighetsvillkor för medlemmarna

Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla och vice ordföranden med uppdraget som huvudsyssla skall ha avlagt examen som medför behörighet för domartjänst och vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor. Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla skall dessutom ha i praktiken visad ledarförmåga.

Medlemmarna skall vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor samt vice ordförandena med uppdraget som bisyssla och de lagfarna medlemmarna dessutom ha avlagt examen som medför behörighet för domartjänst.

De medlemmar som är läkare skall vara legitimerade läkare.

4 §
Uppgifterna för ordförandena med uppdraget som huvudsyssla och hur de utnämns

Statsrådet utnämner ordföranden med uppdraget som huvudsyssla och vice ordföranden med uppdraget som huvudsyssla och beviljar dem tjänstledighet.

Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla leder besvärsnämnden och svarar för verksamheten, övervakar att lagtolkningen är enhetlig i nämndens avgöranden och svarar för besvärsnämndens förvaltningsärenden i enlighet med vad som närmare föreskrivs i arbetsordningen. De uppgifter som hör till vice ordföranden med uppdraget som huvudsyssla anges i arbetsordningen.

5 §
När en plats som medlem blir ledig

Det som föreskrivs om innehavare av domartjänst gäller i fråga om medlemmarnas rätt att kvarstå i sitt uppdrag.

Om en plats som vice ordförande med uppdraget som bisyssla eller en plats som medlem blir ledig under mandattiden, förordnas en efterträdare för återstoden av mandattiden.

6 §
Domared och domarförsäkran samt avgångsålder

När ordföranden, vice ordförandena och medlemmarna tillträder sitt uppdrag skall de avlägga domared eller avge domarförsäkran i enlighet med vad som föreskrivs i 1 kap. 6 a och 7 § i rättegångsbalken, om de inte har gjort det tidigare.

Ordföranden, vice ordförandena och medlemmarna är skyldiga att avgå vid utgången av den månad under vilken de fyller 68 år.

7 §
Föredragande

Besvärsnämnden skall ha ett tillräckligt antal föredragande.

Föredragandena skall ha avlagt examen som medför behörighet för domartjänst.

2 kap.

Hur ärenden behandlas i besvärsnämnden

8 §
Sektioner

Besvärsnämnden är uppdelad på sektioner. Rättskipningsärenden avgörs på föredragning i en sektion med fem eller tre medlemmar, i en förstärkt sektion eller i plenum. Övriga ärenden avgörs i förvaltningssektionen, om den inte har hänskjutit ärendet till ordföranden med uppdraget som huvudsyssla.

När en sektion behandlar ett ärende där avgörandet i väsentlig grad beror på medicinska aspekter skall en medlem som är läkare delta i behandlingen av ärendet.

9 §
Sektion med fem medlemmar

I en sektion med fem medlemmar är ordföranden eller en vice ordförande för besvärsnämnden ordförande och en lagfaren medlem, en medlem som är läkare och två medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden medlemmar. Ett ärende behandlas i en sektion med fem medlemmar, om det gäller

1) invaliditetspension eller vårdbidrag för pensionstagare enligt folkpensionslagen (347/1956),

2) en förmån enligt lagen om vårdbidrag för barn (444/1969),

3) en förmån enligt lagen om handikappbidrag (124/1988),

4) en förmån enligt lagen om särskilt stöd till invandrare (1192/2002),

5) en dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004),

6) rehabiliteringspenning, yrkesinriktad rehabilitering eller medicinsk rehabilitering enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005),

7) ersättning för företagshälsovård eller ersättning för semesterkostnader enligt sjukförsäkringslagen, eller

8) huruvida någon omfattas av bosättningsbaserad social trygghet enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993).

Också andra ärenden än de som nämns i 1 mom. skall avgöras i en sammansättning med fem medlemmar, om ärendet är av särskilt stor betydelse för sökandens försörjning eller tillämpningen av lag.

En sektion är beslutför när ordföranden och minst två andra medlemmar är närvarande, förutsatt att de av medlemmarna som inte är närvarande före sammanträdet skriftligen har meddelat att de förenar sig om föredragandens framställning och även de närvarande medlemmarna intar samma ståndpunkt.

10 §
Sektion med tre medlemmar

När andra ärenden än de som nämns i 9 § behandlas deltar i behandlingen ordföranden eller en av vice ordförandena för besvärsnämnden som ordförande och två lagfarna medlemmar eller en lagfaren medlem och en läkarmedlem. Sektionen är beslutför när ordföranden och en medlem är närvarande, förutsatt att den tredje medlemmen före sammanträdet skriftligen har meddelat att han eller hon förenar sig om föredragandens framställning och även de närvarande medlemmarna intar samma ståndpunkt.

11 §
Förstärkt sektion

Ordföranden eller en vice ordförande för besvärsnämnden eller en sektion kan förordna att ett ärende som behandlas i sektionen eller en fråga som hör till ärendet skall avgöras i en förstärkt sektion för att säkerställa en enhetlig tolkning. Den förstärka sektionen består av ordföranden eller vice ordföranden för besvärsnämnden som ordförande och vice ordförandena med uppdraget som bisyssla samt medlemmarna i den sektion som tidigare har behandlat ärendet som medlemmar.

Den förstärkta sektionen är beslutför när minst två tredjedelar av medlemmarna är närvarande.

12 §
Plenum

Om ett ärende som skall avgöras av besvärsnämnden är av principiell betydelse för tillämpningen av lag i andra liknande fall eller om avgörandet i en sektion skulle komma att avvika från tidigare praxis, kan ordföranden eller en vice ordförande för besvärsnämnden eller sektionen förordna att ärendet skall behandlas i besvärsnämndens plenum.

Plenum är beslutfört då besvärsnämndens ordförande med uppdraget som huvudsyssla eller vice ordföranden med uppdraget som huvudsyssla såsom ordförande och minst hälften av besvärsnämndens övriga medlemmar är närvarande.

13 §
Förvaltningssektionen

Besvärsnämndens förvaltningsärenden behandlas i förvaltningssektionen. Sektionen består av besvärsnämndens ordförande med uppdraget som huvudsyssla, vice ordföranden med uppdraget som huvudsyssla och vice ordförandena med uppdraget som bisyssla. Ärendena behandlas i enlighet med vad som föreskrivs i besvärsnämndens arbetsordning.

14 §
Behandling av ärenden

Vid behandlingen av ärenden i besvärsnämnden tillämpas förvaltningsprocesslagen (586/1996), om ingenting annat föreskrivs särskilt. Bestämmelserna om extraordinärt ändringssökande i 11 kap. i förvaltningsprocesslagen tillämpas inte på ärenden som hör till besvärsnämndens behörighet.

Besvärsnämnden kan undanröja ett lagakraftvunnet beslut av Folkpensionsanstalten och förordna att ärendet skall behandlas på nytt i enlighet med vad som särskilt bestäms genom lag.

Bestämmelserna i 38 § i förvaltningsprocesslagen om muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen på begäran av en enskild part gäller också muntlig förhandling i besvärsnämnden.

Ett beslut av besvärsnämnden delges så att det sänds per post till mottagaren under den adress som han eller hon har uppgett. Sökanden anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som han eller hon har uppgett, om inte något annat visas.

Ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden får verkställas såsom en lagakraftvunnen dom.

Ett beslut av besvärsnämnden är avgiftsfritt.

15 §
Offentlighet vid behandlingen

På behandlingen av ärenden i besvärsnämnden tillämpas lagen om offentlighet vid rättegång (945/1984). Muntlig förhandling skall ske inom stängda dörrar i ärenden i fråga om vilka tystnadsplikt gäller eller om nämnden förordnar att ett ärende skall behandlas inom stängda dörrar på den grunden att en offentlig behandling kan medföra särskild olägenhet för en part.

3 kap.

Särskilda bestämmelser

16 §
Tjänsteåtal

Ordföranden, vice ordförandena och andra medlemmar i besvärsnämnden åtalas för tjänstebrott i Helsingfors hovrätt.

17 §
Rätt att få uppgifter och handräckning

Utan hinder av sekretessbestämmelserna är myndigheter och samfund som utför ett offentligt uppdrag samt försäkrings- och pensionsanstalter skyldiga att på begäran och avgiftsfritt lämna uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av ett besvärsärende samt att ge besvärsnämnden handräckning. Samma skyldighet gäller också för legitimerade läkare och andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

18 §
Finansiering

Kostnaderna för besvärsnämnden betalas av statens medel.

Arvodena för vice ordförandena med uppdraget som bisyssla och för medlemmarna bestäms enligt grunder som fastställts av social- och hälsovårdsministeriet.

19 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om besvärsnämndens sekreterare, övriga tjänstemän och annan personal i arbetsavtalsförhållande samt om offentliggörande av nämndens avgöranden utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare bestämmelser om arbetet i besvärsnämnden finns i arbetsordningen som fastställs i besvärsnämndens plenum.

20 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Socialförsäkringsnämndernas verksamhet upphör när denna lag träder i kraft. Samtidigt ändrar prövningsnämnden namn till besvärsnämnden för social trygghet.

Det som föreskrivs om socialförsäkringsnämnderna och prövningsnämnden någon annanstans i lag gäller besvärsnämnden för social trygghet när denna lag har trätt i kraft.

Åtgärder för att tillsätta tjänsterna och uppdragen i besvärsnämnden för social trygghet och övriga åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

21 §
Övergångsbestämmelser

När denna lag träder i kraft överförs ärenden som är anhängiga i socialförsäkringsnämnderna och prövningsnämnden till besvärsnämnden för social trygghet för behandling och avgörande i enlighet med denna lag.

Föredragande i fast arbetsavtalsförhållande hos socialförsäkringsnämnderna kan övergå till anställning hos besvärsnämnden för social trygghet eller kvarstå i tjänst hos Folkpensionsanstalten.

Ordföranden och annan personal med uppdraget som huvudsyssla i prövningsnämnden får fortsatt anställning hos besvärsnämnden.

Tjänsten som ordförande med uppdraget som huvudsyssla tillsätts tillsvidare från och med den 1 januari 2009.

Medlemmarna och suppleanterna med uppdraget som bisyssla i prövningsnämnden fortsätter sin mandattid ut som medlemmar och suppleanter med uppdraget som bisyssla i besvärsnämnden.

I enlighet med vad som närmare bestäms i de enskilda förmånslagarna undanröjer besvärsnämnden sådana beslut i fråga om vilka en ansökan om undanröjande blir aktuell den 1 januari 2007 eller därefter. Besvärsnämnden undanröjer dock ansökningar om undanröjande som anhängiggjorts i prövningsnämnden före den 1 januari 2007. De ansökningar om undanröjande enligt 14 § 2 mom. som är anhängiga i försäkringsdomstolen när lagen träder i kraft avgörs i försäkringsdomstolen.

Från och med lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna om besvärsnämndens sammansättning på ärenden som överförs från socialförsäkringsnämnderna eller som är aktuella i prövningsnämnden när denna lag träder i kraft eller som anhängiggörs den 1 januari 2007 eller därefter.

RP 167/2006
ShUB 34/2006
RSv 168/2006

Helsingfors den 22 december 2006

Republikens President
TARJA HALONEN

Social- och hälsovårdsminister
Tuula Haatainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.