660/2005

Given i Helsingfors den 29 juli 2005

Inrikesministeriets förordning om anordningar och utrustning i skyddsrum

I enlighet med inrikesministeriets beslut föreskrivs med stöd av 2 § i lagen om de tekniska kraven på anordningar inom räddningsväsendet och brandsäkerheten för produkter av den 30 april 1999 (562/1999):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning gäller tryck- och gastäta dörrar, skyddsluckor, avstängningsanordningar, gastäta luckor, genomföringar, tillufts-, stötvågs-, övertrycks- och frånluftsventiler, luftintagsrör, avstängningsventiler, övertrycksmätare, vattenbehållare, sopkärl, klosetter och klosettskrubbar, slusstält, britsar, spillvattenpumpar, reservbelysningsaggregat, vibrationsdämpare, gaslarmanläggningar, ventilationsanläggningar och förfilter i skyddsrum.

I denna förordning föreskrivs om de i 1 mom. nämnda anordningarnas och den i samma moment nämnda utrustningens

1) egenskaper, funktion och användningssätt, samt

2) produktuppgifter, bruks-, service- och installationsanvisningar och om märkning av anordningarna.

2 kap.

Gemensamma krav

2 §
Märkning av produkter

Produkterna skall förses med en beständig märkning.

Märkningen skall åtminstone innehålla:

1) bokstäverna VSS

2) beteckning för anordningen eller utrustningen

3) namn på tillverkare och tillverkningsår, samt

4) tillverkarens serienummer.

Detta moment gäller i tillämpliga delar avstängningsanordningar, genomföringar samt anordningar och utrustning som nämns i 5 kap.

3 §
Anordningars och utrustnings livslängd och förpackning

Den planerade livslängden för anordningar och utrustning skall vara minst 30 år då tillverkarens eller importörens lagrings- och serviceanvisningar följs. Av anordningar eller delar till dem som fästs vid betongkonstruktioner förutsätts en planerad livslängd på minst 50 år.

Information om utrymmesbehovet och volymen för en förpackad anordning eller utrustning skall märkas ut på förpackningen.

4 §
Förhållanden

Anordningar och utrustning i skyddsrum skall förbli funktionsdugliga då omgivningens temperatur är mellan –30 °C och +70 °C och fungera korrekt då omgivningens temperatur är mellan –20 °C och +40 °C. Om temperaturen är 0 eller högre på det ställe där man söker skydd skall anordningen eller utrustningen på detta ställe fungera felfritt då temperaturen är mellan 0 °C och +40 °C.

5 §
Vibrationsbelastning

En tryck- och gastät dörr, skyddslucka, gastät skyddslucka, avstängningsanordning, genomföring, övertrycks-, stötvågs- och frånluftsventil, avstängningsventil för avlopp, övertrycksmätare, tilluftsventil, spillvattenpump, reservbelysningsaggregat, vibrationsdämpare, gaslarmanordning och gasanalyseringsutrustning, ventilationsanläggning och förfilter skall kunna motstå en skakning i sitt fäste, där den maximala svängningshastigheten i godtycklig riktning är 1,5 m/s och den maximala accelerationen är 300 m/s2.

I skyddsrum av skyddsklass K skall anordningar och utrustning nämnda i 1 mom. kunna motstå en skakning i sitt fäste där den maximala svängningshastigheten är 0,5 m/s och den maximala accelerationen är 100 m/s2.

6 §
Svetsförband

Anordningarnas svetsförband skall göras i enlighet med standard SFS-EN 25817 eller motsvarande krav så att svetsklassen är D. För de svetsförband som väsentligen påverkar anordningens hållfasthet skall svetsförbandens svetsklass vara C.

7 §
Korrosionsskydd

Anordningarna skall hålla för klimatbelastningsklasserna för miljöförhållanden i enlighet med standard SFS-EN ISO 12944-2 i tabell 1 i bilaga 1.

8 §
Bruks- och serviceanvisningar

Det skall finnas anvisningar om placering, installation, användning, lagring och service av anordningarna och utrustningen på båda inhemska språken. Anvisningarna skall innehålla information bland annat om produktens utrymmesbehov och vid behov skall en exempelritning göras upp som visar hur anordningen placeras på begränsningsväggen, hur de omkringliggande konstruktionerna är armerade samt hur stor belastningen från anordningen är och i vilken riktning den verkar.

3 kap.

Skyddsrummets dörrar, luckor, avstängningsanordningar, genomföringar och luftintagsrör

9 §
Allmänt

Tillslutaren för en dörr, lucka och gastät avstängningsanordning skall förses med en märkning om öppen och stängd position. Vid behov skall de förses med givare som visar öppen och stängd position. Stängningstiden för en dörr, lucka och gastät avstängningsanordning får vara högst 1 minut.

De delar som håller fast en dörr eller lucka skall kunna demonteras från skyddsrummets insida med handverktyg även då dörren och luckan har fått bestående deformationer.

10 §
Tryck- och gastäta dörrar

Skyddsrumsdörren (SO-K, SO-1, SO-3, SO-6 och VO-6) öppnas utåt och skall kunna stängas och öppnas manuellt från skyddsrummets in- och utsida. Dörrarna SO-K, SO-1 och VO-6 skall vara gastäta. Stängningstiden för specialdörrar i bergsskyddsrum eller dörrar bredare än 3 400 mm får vara högst 5 minuter.

Dörrarna skall motsvara kraven i tabell 2, 3 och 4 i bilaga 2. Dörrarna skall motsvara måtten i tabell 5 i bilaga 3.

Avstängningsanordningarna skall pressa dörrskivan mot karmen så att det mellan dörrens och karmens bärande ytor får vara en springa på högst 2 mm. Springan mellan en skjutdörr och dess karm får vara högst 4 mm. Dörrarna skall motsvara måtten i tabell 5 i bilaga 3.

11 §
Tryck- och gastäta luckor

I bergsskyddsrum och i skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong öppnas luckan (SL-6, SL-3 och VL-6) utåt och den skall kunna stängas och öppnas manuellt från skyddsrummets insida. Luckan VL-6 skall dessutom vara gastät.

I skyddsrum av skyddsklass S1 och K öppnas nödutgångsluckan (HS-1 och HS-K) inåt och den skall kunna stängas och öppnas manuellt från skyddsrummets insida. Nödutgångsluckan skall vara trycksäker och gastät.

Belastningen och minimitjockleken på de luckor som avses i 1 och 2 mom. skall vara i enlighet med tabellerna 2–4 i bilaga 2. Avstängningsanordningarna skall pressa luckan mot karmen så att det mellan luckans och karmens bärande ytor får finnas en springa på maximalt 2 mm. Luckorna skall motsvara måtten i tabell 6 i bilaga 3.

12 §
Gastäta anordningars täthet

Tätheten hos en gastät dörr, lucka och avstängningsanordning skall vara sådan att läckflödet genom den inte överstiger 0,2 dm3/s per kvadratmeter öppningsyta då det yttre övertrycket är 150 Pa. Läckflödet genom en skyddsdörr av klass K får vara högst 0,5 dm3/s då det yttre trycket är 100 Pa.

I en tätningsförsedd anordning får belastningen inte föras över på karmen via tätningen. Tätningen skall vara av kloroprengummi eller av ett material med motsvarande egenskaper och tätningen skall hålla för användning under normal tid.

13 §
Avstängningsanordningar för genomföringar i skyddsrum

Trycksäkra avstängningsanordningar (IS-K, IS-1 och IS-6) i skyddsrum samt gastäta avstängningsanordningar (KS-6) i bergsskyddsrum och i skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong skall hålla för de statiska belastningar som anges i tabell 2 i bilaga 2.

Gastäta avstängningsanordningar skall kunna motstå de tryckvågslaster som anges i tabell 4 i bilaga 2. Trycksäkra avstängningsanordningar skall kunna motstå tryckvågslaster som är tre gånger så stora som lasterna i tabell 4 i bilaga 2.

En trycksäker avstängningsanordning skall kunna stängas från skyddsrummets sida med ett gastätt förslutningsstycke. Avstängningsanordningen skall till sin konstruktion vara sådan att den i normala förhållanden kan förvaras fäst vid genomföringsröret. Avstängningsanordningar med en massa över 20 kg skall ha en lyftögla eller fästas med gångjärn vid genomföringsröret. Avstängningsanordningens yta skall vara varmgalvaniserad både ut- och invändigt i enlighet med standard SFS-EN ISO 1461.

Med hjälp av avstängningsanordningen skall luftflödet som passerar via den vid behov kunna regleras. Måtten på avstängningsanordningens genomföringsrör skall vara i enlighet med tabell 8 i bilaga 3.

14 §
Genomföringar

De trycksäkra genomföringarna (LP-K, LP-1 och LP-6) i skyddsrum samt genomföringarna (LP-KS6) för de gastäta avstängningsanordningarna i bergsskyddsrum och i skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong skall hålla för de statiska belastningar som anges i tabell 2 i bilaga 2.

Genomföringarna för de gastäta avstängningsanordningarna skall kunna motstå de tryckvågslaster som anges i tabell 4 i bilaga 2. De trycksäkra genomföringarna skall kunna motstå tryckvågslaster som är tre gånger så stora som lasterna i tabell 4 i bilaga 2.

Genomföringen skall vara tät. Om genomföringens nominella diameter överstiger 40 mm skall en fästfläns fästas vid den. Genomföringen skall tillverkas av ett rör i enlighet med standard SFS-EN 10220 eller motsvarande kravnivå enligt tabell 8 i bilaga 3.

Genomföringens yta skall vara varmgalvaniserad både ut- och invändigt i enlighet med standard SFS-EN ISO 1461.

15 §
Luftintagsrör

Luftintagsrören (IP-3) i skyddsrum av armerad betong skall vara rör som till sina egenskaper motsvarar standard SFS-EN 10220 eller motsvarande kravnivå i enlighet med tabell 8 i bilaga 3.

Luftintagsröret skall kunna motstå en vertikal eller horisontal belastning på 20 kN.

Strömningsmotståndet i luftintagsrör IP-160 får vara högst 70 Pa då luftflödet är 135 dm3/s och strömningsmotståndet i luftintagsrör IP-200 får vara högst 70 Pa då luftflödet är 270 dm3/s.

Luftintagsrörets yta skall vara varmgalvaniserad både ut- och invändigt i enlighet med standard SFS-EN ISO 1461.

4 kap.

Stötvågs-, övertrycks-, tillufts- och frånluftsventiler, avstängningsventil för avloppet och övertrycksmätare

16 §
Övertrycksventil av klass K

Övertrycksventiler (YV-K) i skyddsrum av skyddsklass K skall hålla för de statiska belastningar som anges i tabell 2 i bilaga 2.

En övertrycksventil som står öppen motsvarande ett luftflöde på 54 dm3/s skall kunna motstå en tryckvågslast som är tre gånger så stor som lasten i tabell 4 i bilaga 2.

En övertrycksventil som står öppen skall slutas till följd av en yttre tryckstöt. En övertrycksimpuls som slår igenom en övertrycksventil får vara högst 5 Ns stor. Läckflödet genom en stängd ventil får vara högst 30 cm3/s då det yttre övertrycket är 100 Pa. Öppningstrycket för en övertrycksventil skall ligga mellan 10 och 40 Pa. Övertrycksventilen skall kunna stängas manuellt från skyddsrummets sida.

Övertrycksventilens karakteristik skall vara ständigt stigande. Det strömningsmotstånd som uppstår av en ventil och ett rakt, 300 mm långt genomföringsrör får vara högst 95 Pa då luftflödet är 54 dm3/s. Då luftflödet är 18 dm3/s skall strömningsmotståndet vara minst 50 Pa. Då luftflödet som motsvarar karakteristikens stigande del är maximalt 54 dm3/s får effekten av hysteresen vara högst 20 dm3/s.

Övertrycksventilen skall kunna fästas vid förslutningsstycket till ett genomföringsrör med en nominell diameter på 160 mm. Förslutningsstyckets mått framgår av tabell 8 i bilaga 3.

17 §
Övertrycksventil av klass S1

Övertrycksventilen (YV-1) i skyddsrum av skyddsklass S1 skall hålla för de statiska belastningar som anges i tabell 2 i bilaga 2.

En övertrycksventil som står öppen motsvarande ett luftflöde på 85 dm3/s skall motstå en tryckvågslast som är tre gånger så stor som lasterna i tabell 4 i bilaga 2.

En öppen övertrycksventil skall slutas till följd av en yttre tryckstöt. En övertrycksimpuls som slår igenom en övertrycksventil får vara högst 10 Ns då reflektionsövertryckets spetstryck för tryckstöten är mellan 10 och 40 kPa övertryck och högst 4 Ns då reflektionsövertryckets spetstryck är mellan 40 och 300 kPa övertryck. Läckflödet genom en stängd ventil får vara högst 15 cm3/s då det yttre övertrycket är 150 Pa. Öppningstrycket för en övertrycksventil skall vara mellan 30 och 60 Pa. Övertrycksventilen skall kunna stängas manuellt från skyddsrummets sida.

Då reflektionsövertryckets spetstryck för tryckvågsbelastningen är 300 kPa övertryck får läckflödet genom en stängd övertrycksventil inte överstiga 10 dm3/s.

Övertrycksventilens karakteristik skall vara ständigt stigande. Det strömningsmotstånd som förorsakas av en ventil och ett 300 mm långt, rakt genomföringsrör får vara högst 95 Pa då luftflödet är 54 dm3/s. Då luftflödet är 65 dm3/s får strömningsmotståndet inte vara större än 115 Pa. Då luftflödet som motsvarar karakteristikens stigande del är högst 70 dm3/s får effekten av hysteresen vara högst 20 dm3/s.

Övertrycksventilen skall kunna fästas vid förslutningsstycket till ett genomföringsrör med en nominell diameter på 160 mm. Förslutningsstyckets mått anges i tabell 8 i bilaga 3. Övertrycksventilen får skjuta ut högst 150 mm från väggytan och i sidled högst 130 mm från genomföringsrörets centrumlinje.

18 §
Stötvågsventil i bergsskyddsrum och i skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong

Stötvågsventiler (PV-6) i bergsskyddsrum och i skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong skall kunna motstå de statiska belastningar som framgår av tabell 2 i bilaga 2.

Stötvågsventilen skall kunna motstå en tryckvågslast som är tre gånger så stor som lasten i tabell 4 i bilaga 2.

Läckflödet genom en stängd stötvågsventil får inte överstiga 20 procent av ventilens nominella luftflöde då reflektionsövertryckets spetstryck för tryckvågsbelastningen är 900 kPa övertryck.

Stötvågsventilen skall slutas till följd av att det yttre undertrycket är 10 kPa. Stötvågsventilen skall hållas öppen då driftluftflödet är 1,2 gånger normalvärdet.

19 §
Tilluftsventil

Skyddsrummets tilluftsventil (TV-6) skall kunna fästas vid en kanal med en diameter på 160 mm som motsvarar standard SFS-EN 1506.

Tilluftsventilen skall kunna motstå en tryckvågslast i enlighet med tabell 4 i bilaga 2.

Kurvan för tilluftsventilens strömningsmotstånd skall vara ständigt stigande då luftflödet ökar. Det strömningsmotstånd för en tilluftsventil som monterats i ändan av kanalen får vara högst 60 Pa då luftflödet är 25 dm3/s. Då luftflödet är 8 dm3/s skall strömningsmotståndet vara minst 20 Pa.

Tilluftsventilen skall leda in luften i skyddsrummet så att kastlängden, som definieras i standard SFS-EN 12238, sett från kanalens centrumlinje på båda sidor om kanalen är minst 1,0 m då luftflödet är 25 dm3/s och så att luftflödets sluthastighet är 0,5 m/s.

20 §
Frånluftsventil

Frånluftsventiler (KV-1) av klass S1 och K skall hålla för de statiska belastningar som anges i tabell 2 i bilaga 2. Frånluftsventilerna skall kunna fästas vid ett genomföringsrör med en diameter på 160 mm vars mått anges i tabell 8 i bilaga 3.

Då det yttre trycket är 150 Pa får läckflödet genom en stängd frånluftsventil inte överstiga 15 cm3/s. Frånluftsventilen skall kunna stängas och öppnas manuellt från skyddsrummets sida.

En stängd frånluftsventil skall hålla för ett statiskt övertryck på 20 kPa från båda sidor.

21 §
Avstängningsventil för avloppet

Avstängningsventiler för avlopp (VSV-K, VSV-1, VSV-6) och dessas anslutningar skall hålla för de statiska belastningar som anges i tabell 2 i bilaga 2.

Läckflödet genom en stängd avstängningsventil får vara högst 15 cm3/s då det yttre trycket är 150 Pa. Avstängningsventilen skall kunna stängas och öppnas manuellt från skyddsrummets sida.

22 §
Övertrycksmätare

Övertrycksmätare (YM-6) i skyddsrum fästs med en anslutning av kloroprengummi eller av ett material med motsvarande egenskaper vid ett mätningsrör med en yttre diameter på 10 mm som leder ut från skyddsrummet.

På övertrycksmätaren skall finnas en påskrift med uppgift om hurdan mätningsvätska som används. Mätningsvätskans densitet skall vara minst 0,75 kg/dm3 och högst 0,85 kg/dm3 och vätskan får inte vara lättflyktig.

Övertrycksmätaren skall kunna motstå de statiska belastningar som anges i tabell 2 i bilaga 2 och tryckvågslaster som är tre gånger så stora som lasterna i tabell 4 i bilaga 2.

Övertrycksmätaren skall visa tryckskillnaden mellan ett undertryck på 100 Pa och ett övertryck på 500 Pa. Övertrycksmätarens onoggrannhet får vid statisk mätning vara maximalt ± 10 Pa inom ett område med 100 Pa undertryck och 100 Pa övertryck. Onoggrannheten får vara maximalt ± 30 Pa då övertrycket är högre än 100 Pa och högst 500 Pa. Övertrycksmätarens nolläge skall kunna justeras med minst 25 Pa.

5 kap.

Vattenbehållare, sopkärl, sanitetsutrustning, slusstält och brits

23 §
Separat reservvattenbehållare

Reservvattenbehållare (VS-6) i skyddsrum skall uppfylla materialkraven på livsmedelsförpackningar. Reservvattenbehållaren skall förses med en anordning som lämpar sig för vattenfördelning.

Behållarens volym får vara högst 1 500 l och massan som tom högst 100 kg. Behållaren skall kunna transporteras genom en dörröppning med ett mått på 900 x 2 000 mm. Den golvyta som vattenbehållaren behöver får vara högst 1,3 m2/1 000 l. Behållare mindre än 200 l skall som tomma kunna förvaras inuti varandra.

Reservvattenbehållaren skall hålla för den belastning som orsakas av att en vattenfylld behållare eller serie av vattenfyllda behållare släpps ned i vertikalled från en höjd på 200 mm på ett hårt underlag, då behållaren förvarats fylld i 14 dygn i en temperatur på +20 °C och den relativa luftfuktigheten varit 95 procent.

En fylld reservvattenbehållare skall hållas stående under påverkan av en statisk kraft i horisontalled på 1 N/l, dock minst 150 N och högst 400 N. Kraften verkar då på behållarens övre kant eller på ett ställe högst 1 500 mm från golvytan.

En vattenfylld reservvattenbehållare skall hålla för den belastning som kan orsakas bland annat av att ändan av en 75 mm lång och 10 mm tjock stålpinne horisontellt pressas mot nedre kanten av behållarens yttre vägg med en kraft på 200 N.

24 §
Sopkärl

Sopkärl (JS-6) i skyddsrum skall förses med bärhandtag. Massan för ett vattenfyllt sopkärl får inte överstiga 110 kg och sopkärlet skall kunna transporteras genom en dörröppning med måtten 900 x 2 000 mm. Tomma sopkärl skall kunna förvaras inuti varandra.

Sopkärlet skall hålla för den belastning som orsakas av att en vattenfylld behållare släpps ned i vertikalled från en höjd på 200 mm på ett hårt underlag, då kärlet förvarats fyllt i 14 dygn i en temperatur på +20 °C och den relativa luftfuktigheten varit 95 procent.

Ett vattenfyllt sopkärl skall hålla för den belastning som kan orsakas bland annat av att ändan av en 75 mm lång och 10 mm tjock stålpinne horisontellt pressas mot nedre kanten av kärlets yttre vägg med en kraft på 200 N.

25 §
Torrklosett

Volymen för torrklosett (KK-6) i skyddsrum skall vara minst 30 l. För varje torrklosett skall det finnas minst 16 st. påsar och tillbehör att stänga påsarna med.

Torrklosetten skall hålla för en vertikal belastning på 1 500 N och för en belastning som orsakas av att en vattenfylld torrklosett släpps ned i vertikalled från en höjd på 200 mm på ett hårt underlag då den förvarats vattenfylld i 14 dygn i en temperatur på +20 °C och den relativa luftfuktigheten varit 95 procent.

26 §
Torrklosettskrubb

Torrklosettskrubben (KH-3) skall fästas vid en ram på väggen. Torrklosettskrubben (KH-6) monteras på golvet utan sidostöd, golv- och takfästen. Torrklosettskrubben skall motsvara de mått som anges i tabell 9 i bilaga 3.

Torrklosettskrubben skall vara tillverkad av det svårantändliga materialet IMO Resolution A.471 (XII) eller av ett material som motsvarar kraven på det.

Torrklosettskrubben eller gruppen av klosetter skall kunna monteras upp av två personer på högst 20 minuter. Torrklosettskrubben skall kunna anslutas till frånluftskanalen eller övertrycksventilen.

Sido-, bak- och framväggarna samt taket på torrklosettskrubben eller gruppen av klosetter skall upptill i klosetten bilda ett enhetligt utrymme från vilket luften kan avgå. För luftväxlingen skall det finnas en 10-20 mm bred utströmningsöppning i golvnivå.

27 §
Slusstält

Slusstält (ST-1) i skyddsrum av skyddsklass S1 och K skall fästas tätt vid begränsningsväggen framför skyddsdörren så att frånluftsflödet passerar ut via slusstältet och övertrycksventilerna. Slusstältet skall kunna monteras på högst 20 minuter.

Slusstältets funktionslägen är följande:

1) beredskapsläge, då slusstältet inte får hindra tillträde till skyddsrummet

2) läge för filtrerande och stängd drift, till vilket slusstältet skall kunna ändras från beredskapsläge på 2 minuter. Då slusstältet är i läget för filtrerande och stängd drift skall tre personer samtidigt rymmas in i slusstältet. Nedre delen av slusstältet skall vara så tät att uteluft som strömmar in genom skyddsdörren på tröskelhöjd med en hastighet av 1 m/s inte tränger in i skyddsrummet samt

3) passerläge med hopvikt slusstält, då slusstältet inte får orsaka märkbart strömningsmotstånd i luften.

Slusstältet skall vara tillverkat av det svårantändliga materialet som är svårantändligt IMO Resolution A.471 (XII) eller av material som motsvarar kraven på det.

Där slusstältet fästs vid väggen skall dess bredd vara 1 650 mm eller 1 900 mm, höjd 2 150 mm och djup maximalt 1 300 mm.

Då luftflödet utåt är mellan 15 och 80 dm3/s skall det i slusstältet bildas ett undertryck på mellan 10 och 50 Pa.

Då luftflödet utåt via slusstältet är 20 dm3/s skall luftväxlingen i det utrymme som bildas av slusstältet och dörrnischen vara minst 15 l/h.

Då luftflödet utåt via slusstältet är 20 dm3/s får undertrycket i förhållande till skyddsrummet vara mindre än 3 Pa i högst 5 sekunder. Passeröppningen mellan slusstältet och skyddsrummet skall slutas av sig själv då man passerar den.

28 §
Brits i skyddsrum

Britsen (VV-6) i skyddsrum skall vara i tre våningar och det utrymme som krävs för förvaring av britsen i lagringsförpackning får vara högst 0,2 m2. Britsens underlägg skall vara ogenomträngligt för fukt och tillverkat av det svårantändliga materialet IMO Resolution A.471 (XII) eller av material som motsvarar kraven på det. Underlägget skall fungera som madrass. Måtten för britsen anges i tabell 7 i bilaga 2.

Britsen skall kunna monteras på 10 minuter.

En brits i skyddsrum skall hålla för den belastning som orsakas av att britsen släpps ned från en höjd på 200 mm på ett hårt underlag och det på varje våning av britsen finns en last på 80 kg.

Vid full belastning skall britsen hålla för en horisontell kraft på 400 N utan att välta. Belastningspunkten är i höjd med britsens översta våning, ändan av britsen och mitten av britsen var för sig.

6 kap.

Spillvattenpump, reservbelysning, vibrationsdämpare och gaslarmanläggning

29 §
Förbränningsmotordriven spillvattenpump som drivs med förbränningsmotor i bergsskyddsrum och i skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong

Den förbränningsmotordrivna spillvattenpumpen (PMP) i bergsskyddsrum och i skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong skall kunna startas manuellt och med el. Den skall anslutas till ett 12 V batteri och till en konstantspänningslikriktare.

Den förbränningsmotor som driver pumpen skall vara driftsäker och med dess hjälp skall pumpen kunna drivas på de ställen som den är konstruerad för i minst 500 timmar med undantag för små underhållsavbrott.

Pumpens förbränningsmotor kyls med vatten eller med luft som leds bort från skyddsrummet.

Bränsletanken för spillvattenpumpens motor skall dimensioneras för minst 6 timmars drift. Reservtankarna skall dimensioneras för 14 dygns drift.

30 §
Reservbelysning

Strömkällan till reservbelysningsaggregatet (VAL-6) i bergsskyddsrum eller i skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong är generatorn för ventilationsanläggningens förbränningsmotor.

Lamporna i reservbelysningssystemet skall ha en effekt på 20 W. Den nominella spänningen för reservbelysningen skall vara 24 V och dess elektriska effekt får vara maximalt 500 W.

Elnätet för reservbelysningen skall förses med väggkontakter.

För styrning och övervakning av reservbelysningen behövs en kontrollcentral som fem belysningsgrupper kan kopplas till.

Reservbelysningen för ventilationsanläggningar (IVL-1 och IVL-K) av klass S1 och K skall fungera då fläkten roteras manuellt. Reservbelysningen skall ha en generator som alstrar ström samt en lampa med tillhörande ledning.

31 §
Nödbelysning

Som strömkälla för nödbelysningen skall användas startbatteriet för den förbränningsmotordrivna ventilationsanläggningen. Batteriet skall ha en konstantspänningslikriktare som är ansluten till elnätet.

En nödbelysningslampa skall ha en effekt på 3 W. Nödbelysningens ackumulatorbatteri skall dimensioneras för minst fem timmars fortlöpande drift.

32 §
Vibrationsdämpare

Syftet med vibrationsdämparen (TVA-6) är minska den belastning på anordningar och byggnadsdelar som orsakas av vibrationer i marken.

Vibrationsdämparen skall dämpa driftsvibrationer, hålla för belastning under skydd samt hålla för långvarig belastning under normala förhållanden.

Dämparen skall hålla för vibrationer i sitt fäste som i godtycklig riktning är maximalt följande:

1) förskjutningshastighet 1,5 m/s

2) förskjutning 25 mm samt

3) acceleration 300 m/s2.

33 §
Gaslarmanläggning

Gaslarmanläggningen (KIL-6), som består av detektor, provtagningsapparat, centralenhet och fjärrlarmdon, skall i realtid visa typen av larm och gashaltens nivå i stora drag.

Gaslarmanläggningen skall kunna motstå en tryckvågslast enligt tabell 4 i bilaga 2 som kommer via luftprovsröret.

Gaslarmanläggningen skall ange vilket kemiskt stridsmedel som finns i provluften och slå larm om det. Svarstiden på larmet får vara högst 10 sekunder. Då gashalten sjunker under larmgränsen skall larmet sluta.

Larmgränserna [mg/m3] för gaslarmanläggningen är följande:

1) sarin 0,1

2) soman 0,1

3) VX 0,04

4) senapsgas 2, samt

5) cyanväte 20.

Gasdetektorn skall fungera även då det är avbrott i strömtillförseln från elnätet. Den egentliga detektorapparatens strömupptagningsförmåga får vara högst 30 W och den separata centralenhetens strömupptagningsförmåga högst 10 W per ansluten detektor.

7 kap.

Ventilationsanläggning av skyddsklass K

34 §
Allmänt

Ventilationsanläggningen (IVL-K) omfattar avstängningsventil, förfilter, specialfilter, skyddsfläkt, luftflödesmätare, anslutningsdelar, reservbelysningsaggregat samt tilluftsaggregat.

Ventilationsanläggningen skall fungera med både elmotordrift och manuell drift.

I samband med ventilationsanläggningen skall det finnas en låsbar låda för anvisningar och servicetillbehör. Anläggningen skall vara så dimensionerad att dess specialfilter kan bytas ut mot specialfiltret i en annan ventilationsanläggning.

Ventilationsanläggningen skall kunna fästas vid flänsen till ett genomföringsrör med en nominell storlek på 160 mm. Flänsens mått framgår av tabell 8 i bilaga 3. Ventilationsanläggningens fästanordningar skall tillåta att skyddsrummets begränsningsvägg böjer sig inåt minst 60 mm.

Ventilationsanläggningen skall tåla en tre gånger så stor tryckvågslast genom genomföringsröret som tryckvågslasten enligt tabell 4 i bilaga 2.

35 §
Avstängningsventil och förfilter

Avstängningsventilen och förfiltret (PV-K) skall anslutas till varandra så att de bildar en fast enhet. Förfiltret skall stämma överens med kraven i bilaga 4.

Läckflödet genom den stängda ventilen får vara högst 20 cm3/s när det yttre övertrycket är 100 Pa och högst 40 cm3/s när det inre undertrycket är 1 000 Pa. Avstängningsventilen skall kunna stängas manuellt.

Avstängningsventilen skall när den är manuellt stängd tåla statiska laster enligt tabell 2 i bilaga 2.

36 §
Specialfilter

Specialfiltret (ES-K) består av en partikelfilterdel och en gasfilterdel. Kraven på tilläggsmärkning och filtreringsförmåga för specialfiltret framgår av bilaga 4.

Specialfiltrets totala motstånd får vara högst 400 Pa med ett nominellt luftflöde på 18 dm3/s.

37 §
Skyddsfläkt och luftflödesmätare

Skyddsfläkten (SP-K) består av fläktdel, luftflödesmätare och en gemensam konsol för fläkten och specialfiltret. Skyddsfläktens luftflöde skall kunna regleras steglöst och det skall hålla sig inom det inställda värdet. Skyddsfläkten skall stämma överens med kraven i bilaga 5.

Vevens rotationshastighet skall på de platser den är konstruerad för vara minst 25 och högst 45 varv i minuten. Veven skall ligga på tvären i förhållande till den person som sköter roterandet. Vevaxelns höjd från golvet skall vara minst 1 000 mm och högst 1 100 mm.

Skyddsfläkten skall kunna drivas i 1 000 timmar på de ställen som den är konstruerad för. Skyddsfläkten skall utrustas med en 3-fas elmotor.

Med den luftflödesmätare som kopplas till skyddsfläkten skall luftflödets storlek vid filter- och förbikopplingsdrift kunna fastställas med en precision på 10 procent.

38 §
Ventilationsanläggningens anslutningsdelar

Ventilationsanläggningens anslutningsdelar består av elastiska anslutningsdelar mellan avstängningsventilen eller förfiltret och specialfiltret och mellan specialfiltret och skyddsfläkten samt av ett förbiledningsluftrör som ansluts i stället för specialfiltret. Anslutningsdelarna skall kunna fästas utan verktyg.

Anslutningsdelarna skall motstå ett yttre statiskt övertryck på 10 kPa och ett inre statiskt övertryck på 30 kPa samt en 10 mm stor rörelse i godtycklig riktning. Läckflödet genom de elastiska anslutningsdelarna får vara högst 10 cm3/s vid ett inre övertryck på 100 Pa och 20 cm3/s vid ett inre undertryck på 1 000 Pa.

Den elastiska anslutningsdelen skall vara gjord av kloroprengummi eller motsvarande material.

39 §
Tilluftsaggregat

Tilluftsaggregatets utblåsningsöppning skall vara minst 850 mm och högst 950 mm ovanför nivån för vevens centrum.

Tilluftsaggregatet skall styra tilluften så att kastlängden, definierad enligt standarden SFS-EN 12238, i riktning mot skyddsrummet med luftflödet 54 dm3/s är minst 1,0 m och att luftflödets sluthastighet är 0,5 m/s.

8 kap.

Ventilationsanläggning av klass K och klass S1

40 §
Allmänt

Ventilationsanläggningen (IVL-1) består av stötvågsventil, förfilter, specialfilter, skyddsfläkt, luftflödesmätare, anslutningsdelar och reservbelysningsaggregat.

Ventilationsanläggningen skall fungera med både elmotordrift och manuell drift.

I samband med ventilationsanläggningen skall det finnas en låsbar låda för anvisningar och servicetillbehör. Anläggningen skall vara så dimensionerad att dess specialfilter kan bytas ut mot specialfiltret i en annan ventilationsanläggning.

Ventilationsanläggningen skall kunna fästas vid förslutningsstycket till ett genomföringsrör med en nominell diameter på 160 mm. Förslutningsstyckets mått framgår av tabell 8 i bilaga 3. Ventilationsanläggningens fästanordningar skall tillåta att skyddsrummets begränsningsvägg böjer sig inåt minst 60 mm.

Stötvågsventilen skall kunna motstå tryckvågslaster som är tre gånger så stora som lasterna i tabell 4 i bilaga 2. Specialfiltret, skyddsfläkten och anslutningsdelarna skall motstå tryckvågslaster enligt tabell 4 i bilaga 2.

41 §
Stötvågsventil och förfilter

Stötvågsventilen och förfiltret (PV-1) skall anslutas till varandra så att de bildar en fast enhet. Förfiltret skall stämma överens med kraven i bilaga 4.

Stötvågsventilen skall ha två anslutningar som är tillslutna med M10-pluggar.

Stötvågsventilen skall stängas till följd av en yttre stötvåg. En övertrycksimpuls som slår igenom får inte vara större än 20 Ns när reflexionsövertryckets spetstryck för tryckstöten är minst 10 och högst 40 kPa övertryck och inte större än 8 Ns när reflexionsövertryckets spetstryck är minst 40 och högst 300 kPa övertryck.

När reflexionsövertryckets spetstryck för tryckvågsbelastningen är 300 kPa övertryck får läckflödet genom en stängd stötvågsventil inte överstiga 25 dm3/s.

Stötvågsventilen skall stängas till följd av ett yttre undertryck på 10 kPa. Stötvågsventilen skall när den är stängd tåla statiska laster enligt tabell 2 i bilaga 2.

Läckflödet genom den stängda stötvågsventilen får vara högst 10 cm3/s när det yttre övertrycket är 150 Pa och högst 20 cm3/s när det inre undertrycket är 1 500 Pa. Stötvågsventilen skall kunna stängas manuellt.

Det strömningsmotstånd som stötvågsventilen förorsakar får vara högst 120 Pa när luftströmmen är 135 dm3/s. Ventilen skall hållas öppen när luftströmmen är 270 dm3/s.

42 §
Specialfilter

Specialfiltret (ES-1) består av en partikelfilterdel och en gasfilterdel. Kraven på tilläggsmärkning och filtreringsförmåga för specialfiltret framgår av bilaga 4. Specialfiltret bör kunna motstå en tryckvågslast enligt tabell 4 i bilaga 2.

Specialfiltrets totala motstånd får vara högst 800 Pa vid ett nominellt luftflöde på 40 dm3/s.

43 §
Skyddsfläkt och luftflödesmätare

Skyddsfläkten (SP-1) består av fläktdel, luftflödesmätare och en gemensam konsol för fläkten och specialfiltret. Skyddsfläktens luftflöde skall kunna regleras steglöst och det skall hålla sig inom det inställda värdet. Skyddsfläkten skall stämma överens med kraven i bilaga 5.

Vevens rotationshastighet skall på de platser den är konstruerad för vara minst 25 och högst 45 varv i minuten. Veven skall ligga på tvären i förhållande till den person som sköter roterandet. Vevaxelns höjd från golvet skall vara minst 1 000 mm och högst 1 100 mm.

Skyddsfläkten skall kunna drivas i 1000 timmar på de ställen som den är konstruerad för.

Skyddsfläkten skall utrustas med 3-fas elmotorer.

Med den luftflödesmätare som kopplas till skyddsfläkten skall luftflödets storlek vid filter- och förbikopplingsdrift kunna fastställas med en precision på 10 procent.

44 §
Ventilationsanläggningens anslutningsdelar

Ventilationsanläggningens anslutningsdelar består av elastiska anslutningsdelar mellan avstängningsventilen eller förfiltret och specialfiltret och mellan specialfiltret och skyddsfläkten samt av ett förbiledningsluftrör som ansluts i stället för specialfiltret. Anslutningsdelarna skall kunna fästas utan verktyg.

Anslutningsdelarna skall motstå ett yttre statiskt övertryck på 10 kPa och ett inre statiskt övertryck på 30 kPa.

De elastiska anslutningsdelarna skall motstå en 10 mm stor rörelse i godtycklig riktning. Läckflödet genom de elastiska anslutningsdelarna får vara högst 10 cm3/s vid ett inre övertryck på 150 Pa och 20 cm3/s vid ett inre undertryck på 1500 Pa.

De elastiska anslutningsdelarna skall vara gjorda av kloroprengummi eller motsvarande material.

9 kap.

Förbränningsmotordriven ventilationsanläggning

45 §
Allmänt

Den förbränningsmotordrivna ventilationsanläggningen (IVL-6) består av specialfilter, skyddsfläktens el- och förbränningsmotor, luftflödesmätare och andra mät- och övervakningsanläggningar. Till ventilationsanläggningen hör också förbindelsekanaler, anslutningsdelar och avstängningsanordningar.

I samband med ventilationsanläggningen skall det finnas en låsbar låda för anvisningar och servicetillbehör. Ventilationsanläggningen skall dimensioneras för 21 dygns fortlöpande drift.

Ventilationsanläggningen skall motstå en tryckvågslast enligt tabell 4 i bilaga 2.

46 §
Specialfilter

Specialfiltret (ES-6) består av en partikelfilterdel och en gasfilterdel. Specialfiltret skall stämma överens med kraven i bilaga 4. Specialfiltret bör kunna motstå en tryckvågslast enligt tabell 4 i bilaga 2.

Specialfiltrets (ES-6/240) totala motstånd får vara högst 1 500 Pa vid ett nominellt luftflöde på 170 dm3/s. Som specialfilter kan även ett filter med ett nominellt luftflöde på högst 340 dm3/s användas. Filtrets kapacitet skall vara direkt jämförbar med kapaciteten för filtret ES-6/240 i bilaga 4.

47 §
Skyddsfläkt

Skyddsfläkten skall stämma överens med kraven i bilaga 5.

Skyddsfläkten skall kunna drivas i 500 timmar på de ställen som den är konstruerad för.

Fläktens förbränningsmotor skall vara utrustad med elstart. För start av motorn skall det finnas ett 24 V batteri. Batteriet skall dimensioneras så att motorn kan startas när batteriet fortlöpande har belastats med nödbelysning i 5 timmar.

Förbränningsmotorn skall utrustas med växelströmsladdare med 700 W effekt. Laddningsanordningen skall vara utrustad med 24 DVC elanslutning för nödbelysningssystemet och gaslarmanläggningen.

Förbränningsmotorns kylning sker med frånluft från skyddsrummet. Förbränningsmotorns bränsletank skall dimensioneras för minst 6 timmars drift. Reservtankarna för förbränningsmotorn skall dimensioneras för 14 dygns drift.

48 §
Ventilationsanläggningens förbindelsekanaler och anslutningsdelar

Förbindelsekanalerna utgörs av en luftfördelningskanal med vars hjälp luften fördelas till specialfiltren, en luftsamlingskanal med vars hjälp luften leds från specialfiltren till skyddsfläkten och en förbiledningsluftkanal med vars hjälp luften leds från friskluftskanalen förbi specialfiltren till skyddsfläkten. Kanalerna skall motstå ett yttre statiskt övertryck på 10 kPa och ett inre statiskt övertryck på 30 kPa.

Den elastiska anslutningsdelen skall vara gjord av kloroprengummi eller motsvarande material.

Luftfördelningskanalens och de till den anslutna elastiska anslutningsdelarnas täthet skall inte medge en större förändring av kanalens inre övertryck på 10 kPa än högst 10 procent under 5 minuter.

De elastiska anslutningsdelarna skall utan att skadas motstå ett yttre statiskt övertryck på 10 kPa och ett inre statiskt övertryck på 20 kPa samt en 20 mm stor rörelse i godtycklig riktning.

49 §
Luftflödesmätare

Med den luftflödesmätare som kopplas till ventilationsanläggningen skall luftflödets storlek vid förbikopplingsdrift kunna fastställas med en precision på 10 procent.

Med den luftflödesmätare som kopplas till specialfiltren skall luftflödets storlek vid filterdrift kunna fastställas med en precision på 10 procent.

Specialfiltren skall vara utrustade med en separat mätare för mätning av partikelfilterdelens strömningsmotstånd.

50 §
Reglerdon och avstängningsanordning

Ventilationsanläggningen skall vara utrustad med nödvändiga gastäta avstängningsanordningar med vilka den luft som strömmar från friskluftskanalen till specialfiltren eller direkt till skyddsrummet kan regleras.

För varje specialfilter skall det finnas ett reglerdon för luftflödet. Reglerdonet skall kunna låsas i inställd reglerposition.

Avstängningsanordningen skall vara så tät att läckluftflödet från friskluftskanalen vid ett inre undertryck på 2 000 Pa är högst 10 cm3/s.

Avstängningsanordningarnas tätningar skall vara gjorda av kloroprengummi eller motsvarande material.

51 §
Förfilter

Förfiltret (ESIS-6) skall stämma överens med kraven i bilaga 4. Förfiltret skall motstå en tryckvågslast i luftens strömningsriktning enligt tabell 4 i bilaga 2. Förfiltrets strömningsmotstånd får vara högst 100 Pa.

52 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2005.

De anordningar och anläggningar som tagits i drift i befolkningsskydd som beviljats bygglov den 1 september 2006 eller senare skall stämma överens med bestämmelserna i denna förordning.

Denna förordning kan tillämpas på de anordningar och anläggningar som tas i drift i befolkningsskydd som beviljats bygglov före den 1 september 2006.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Anmäld enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG, ändr. 98/48/EG.

Helsingfors den 29 juli 2005

Inrikesminister
Kari Rajamäki

Byråingenjör
Pekka Rajajärvi

Bilagor 1-5

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.