269/2005

Utfärdat i Helsingfors den 29 april 2005

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om stödsystemet för jordbruksgrödor samt trädning i anslutning därtill år 2005

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 11 § lagen den 8 december 1994 om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994), sådan den lyder i lagen 273/2003, och 13 § lagen den 18 december 1992 om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning gäller tillämpandet av det stödsystem för jordbruksgrödor samt därtill ansluten trädning som regleras i artikel 71.2, artikel 156.1 punkt d, artikel 153.3 och avdelning IV kap. 8 och 10 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71, (EG) nr 1254/1999 och (EG) nr 2529/2001, nedan förordningen om direkta stödsystem, under övergångsperioden år 2005 före gårdsstödsystemet.

Om stödsystemet stadgas även i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror, nedan tillämpningsförordningen.

2 §
Andra författningar om grunderna för stöd på gemenskapsnivå och nationell nivå

Bestämmelser om grunderna för arealersättning för jordbruksgrödor och därtill ansluten trädesersättning, nedan stöd för jordbruksgrödor, ingår förutom i de förordningar som nämns i 1 § även i följande författningar och stadganden:

1) förordningen om direkta stödsystem II avdelning 1 kap., 2 kap., 4 kap. och 5 kap.;

2) kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare nedan kommissionens förordning nr 796/2004, samt de nationella författningarna om administration och kontroll av stödsystemet för jordbruksgrödor;

3) jord- och skogsbruksministeriets förordning (1079/2004) om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd.

3 §
Växter som berättigar till stöd

Arealbaserat stöd enligt stödsystemet för jordbruksgrödor betalas för spannmål, oljeväxter, proteingrödor, oljelin, spånadslin, fiberhampa och ensilagevall som omfattas av stödsystemet och som avses i artikel 100.2 och 100.3 samt i bilaga IX till förordningen om direkta stödsystem. Dessutom betalas stöd för areal som lagts i träda enligt stödsystemet för jordbruksgrödor.

4 §
Skördenivåer

Stödets storlek bestäms på basis av skördenivån i produktionsområdet enligt artikel 103 i förordningen om direkta stödsystem och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om stödsystemet för odlare av vissa jordbruksgrödor.

Som den skördenivå som bestämmer stödet för jordbruksgrödor används 3,4 ton/hektar för spannmål, oljeväxter, proteingrödor, oljelin, spånadslin, fiberhampa och ensilagevall samt träda i produktionsregion A, 2,8 ton/hektar i produktionsregion B―C1, utom skärgården i produktionsregion C1, och 2,3 ton/hektar i skärgården i produktionsregion C1 samt i region C2―C4.

Med produktionsregionerna A―C4 avses i denna förordning de A―C4-regioner som definieras i statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland 2005 (12/2005) och statsrådets förordning om nordligt stöd 2005 (11/2005).

Stöd beviljas även till de regioner som avses i artiklar 101 och 108 i förordningen om direkta stöd.

2 kap.

Jordbruksgrödor och ensilagevall

5 §
Normal jordbruksed på orten

De jordbruksgrödor och den ensilagevall för vilka stöd söks skall enligt artikel 2.2 och artikel 52 punkt b i tillämpningsförordningen besås i enlighet med den jordbrukarsed som är normal på orten. Osådda vändtegar hör inte till sådan odlingsmetod som förutsätts vid odlingen av jordbruksgrödor och ensilagevall som berättigar till stöd för jordbruksgrödor. Avsikten skall vara produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd.

Till den jordbruksed som är normal på orten hör att

1) åkern skall beredas och gödslas på ett ändamålsenligt sätt,

2) sådden skall möjliggöra en jämn grodd,

3) sådan växtart och växtsort skall användas som lämpar sig för området, samt

4) en kvantitativt och kvalitativt tillräcklig mängd frön skall användas som beaktar områdets art, samt att

5) växtskyddet sköts på ett ändamålsenligt sätt.

Till det odlingssätt som är normalt för spannmål, oljeväxter och proteingrödor som berättigar till stöd för jordbruksgrödor kan också godkännas att det sås bottengrödor, det vill säga ett- eller fleråriga vallgräsväxter, klöver, vicker, blålusern eller getruta i samband med sådden, om

1) det huvudsakliga syftet med odlingen är att producera en skörd av jordbruksgrödan och inte att inleda vallodling eller odling av en gröda som inte berättigar till stöd,

2) den stödberättigade jordbruksgrödans frömängd och odlingstäthet är sådana att växtligheten kan ge en spannmålsskörd, som motsvarar den normala jordbrukarseden på orten vid ren odling av jordbruksgrödan,

3) frömängden av den växt som inte berättigar till stöd för jordbruksgrödor är så liten att växten inte växer igenom jordbruksgrödan, till exempel borde säd kunna skördas med skördetröska så att de växter för vilka inget stöd kan fås inte skördas,

4) den växt som inte berättigar till stöd för jordbruksgrödor får inte skördas då jordbruksgrödan skördas.

Vicker, blålusern och getruta kan sås endast på ekologiskt odlade skiften i syfte att binda kväve, om gården tillhör kontrollsystemet för ekologisk produktion enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om anordnande av övervakningen av ekologiskt producerade jordbruksprodukter, livsmedel och alkoholdrycker (346/2000).

6 §
Jordbruksskiftets tillstånd

Ett jordbruksskifte som berättigar till stöd för jordbruksgrödor skall till sitt kulturtillstånd vara sådant att det på jordbruksskiftet är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd i enlighet med den jordbrukssed som är normal på orten. Vid bedömningen av kulturtillståndet beaktas inte att skiftet tidigare godkänts.

Jordbruksskiften som inte berättigar till stöd är t.ex. sådana som

1) har en så riklig förekomst av flyghavre att det inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, eller

2) är bevuxna med sly.

7 §
Godkänt frö av fiberhampa och spånadslin

Om de sorter av fiberlin som berättigar till stöd bestäms i artikel 56.1 i tillämpningsförordningen och bilaga V. Om de sorter av fiberhampa som berättigar till stöd bestäms i förordningen om direkta stödsystem artikel 52 och kommissionens förordning nr 796/2004 artikel 33.4 och bilaga II. De dokument där fiberhampans sort framgår skall skickas till den behöriga kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som bilaga till ansökan om stöd för jordbruksgrödor eller senast vid den tidpunkt och som ett sådant dokument som anges i artikel 13.1 i kommissionens förordning nr 796/2004.

Om garantibeviset för fiberhampa gäller flera sökande, det vill säga att utsäde från samma säck har använts av flera olika odlare som ansöker om stöd, skall en av odlarna skicka in det ursprungliga garantibeviset. Som bilaga skall finnas en utredning, där det framgår namnen och lägenhetssignumen för de andra odlarna som ansöker om stöd för fiberhampa. Andra odlare som ansöker om stöd för fiberhampa skall skicka en undertecknad kopia av det ursprungliga garantibeviset.

När det gäller spånadslin godkänns som ett dokument som medlemsstaten godkänt enligt artikel 13.1 i kommissionens förordning 796/2004 förutom det ursprungliga garantibeviset också en av den sökande undertecknad kopia av kvittot på inköp av certifikatutsäde samt av garantibeviset eller, då eget utsäde används, av den sökande undertecknade kopior av föregående års kvitto och garantibevis för certifikatutsäde. Dessa dokument skall skickas till den behöriga kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som bilaga till ansökan om stöd för jordbruksgrödor eller senast vid den tidpunkt som anges i artikel 13.1 i kommissionens förordning nr 796/2004.

De ursprungliga kvittona och garantibevisen för utsäde av fiberhampa och spånadslin skall sparas under det år då stödet söks samt under de tre kalenderår som följer på detta år.

8 §
Den minsta mängden utsäde för fiberhampa

Den minsta mängden utsäde för fiberhampa som avses i artikel 56.2 i tillämpningsförordningen är 30 kg per hektar.

Mängden utsäde skall uppges i ansökan om stöd för jordbruksgrödor och senare sådd i anmälan om såningsarealer.

9 §
Tillstånd att skörda fiberhampa

Skörd av fiberhampa är möjlig då granskningsskyldigheten i artikel 33.1 i kommissionens förordning nr 796/2004 har fullgjorts.

Jord- och skogsbruksministeriet meddelar tidigast i september varje år om fullgörandet av granskningsskyldigheten och utfärdandet av skördetillstånd under punkten stöd och finansiering på jord- och skogsbruksministeriets hemsida på adressen http://www.mmm.fi/.

10 §
Godkänt frö av sötlupin

Om de sorter av sötlupin som berättigar till stöd bestäms i artikel 2.5 i tillämpningsförordningen. I syfte att visa att sötlupinfrö är av en godkänd sort och av en kvalitet som berättigar till stöd skall garantibeviset och inköpskvittot eller intyget över undersökningen av halten av bittra frön enligt artikel 2.5 och bilaga I i tillämpningsförordningen förvaras under ansökningsåret och de tre följande kalenderåren.

Frö av sötlupin som odlats på den egna lägenheten och som är av en godkänd sort får användas. Fröets ursprung skall kunna påvisas.

3 kap.

Trädor

11 §
Den maximala andelen frivillig träda samt den obligatoriska trädans och den gemensamma arealens maximala andel i frivillig träda

Producenten kan beviljas trädesersättning för frivillig träda, som kan omfatta högst

1) 40 procent av den sammanlagda arealen med jordbruksgrödor och ensilagevall samt träda enligt stödsystemet för jordbruksgrödor hos producenter vilkas i ansökan om stöd uppgivna odlingsareal för jordbruksgrödor och ensilagevall överskrider den kalkylerade odlingsareal som behövs för produktion av 92 ton spannmål,

2) 50 procent av den sammanlagda arealen med jordbruksgrödor och ensilagevall samt träda enligt stödsystemet för jordbruksgrödor hos producenter vilkas i ansökan om stöd uppgivna odlingsareal för jordbruksgrödor och ensilagevall är högst den kalkylerade odlingsareal som behövs för produktion av 92 ton spannmål.

De skördenivåer som används när den kalkylerade skörden på 92 ton räknas ut definieras i 4 §.

En producents areal av obligatorisk och frivillig träda kan vara högst lika stor som producentens areal för växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor.

12 §
Skiften som godkänns som träda

Som träda i enlighet med stödsystemet för jordbruksgrödor godkänns inte jordbruksskiften eller delar av dessa som till sitt kulturtillstånd är så dåliga att de inte skulle kunna användas för odling av jordbruksgrödor. Vid bedömningen av kulturtillståndet beaktas inte att jordbruksskiftet godkänts som träda under tidigare år. Skiften som inte berättigar till stöd är t.ex. sådana som:

1) har en så riklig förekomst av flyghavre att det inte skulle vara möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, eller

2) är bevuxna med sly.

Trädesersättning som är ansluten till stöd för jordbruksgrödor betalas dessutom för träda där råvaror för andra ändamål än livsmedelsbruk eller foder odlas, nedan non food-trädor. Om förutsättningarna för betalningen föreskrivs i kap. 16 i tillämpningsförordningen.

13 §
Trädesskiftens storlek

Enligt artikel 107.9 i förordningen om direkta stöd skall de områden som läggs i träda vara minst 0,1 hektar stora och 10 meter breda. Områden som är minst 5 meter breda och 0,05 hektar stora godkänns dock av bland annat följande miljömässiga skäl: Bevarande av mål som är viktiga med tanke på naturens mångfald (t.ex. fåglarnas häck ningsplatser), skyddsremsor vid vattendrag, skyddszoner som behövs kring brunnar eller zoner som minskar erosion och avrinning, t.ex. vändtegar i potatis- och sockerbetsskiften.

14 §
Utnyttjande av träda

Den uttagna arealen får användas på det sätt som föreskrivits i artikel 107.3 i förordningen om direkta stöd. De uttagna arealerna måste vara borta från produktionen enligt artikel 32 i kommissionens förordning (EG) nr 795/2004.

15 §
Skötsel av trädesskiften

Annan bearbetning av träda än sådan som hänför sig till i 17 § avsett anläggande av träda som är täckt av växtlighet samt till i 23 § avsedd sådd skall undvikas. Träda kan gödslas endast i samband med i 17 § avsett anläggande av träda som är täckt av växtlighet samt i 23 § avsedd sådd.

16 §
Anläggande av träda som är täckt av växtlighet

En träda som är täckt av växtlighet kan anläggas genom att senast den 30 juni så i 18―21 § avsedda växter för grönträda, växter för betesmark och vilt och växter för landskapsvård samt senast den 15 juni non foodväxter och i artikel 67.1 i tillämpningsförordningen avsedda foderbaljväxter när det är frågan om ekologisk odling, nedan ekoträda.

17 §
Grönträda

Till anläggandet av grönträda kan användas ett- eller flerårigt vallfrö eller en motsvarande vallfröblandning om de i 2 mom. avsedda begränsningarna beaktas. Som grönträda godkänns även tidigare anlagd odlad vall.

På grönträda som anläggs kan såsom vallfrö som består av en enda sort sås endast sådant frö som ger en skörd som inte får säljas som utsäde. Fröproduktionsförbudet gäller även ekologiska trädor, även om deras växtbestånd skulle lämpa sig för fröproduktion.

18 §
Betesmark för vilt som är täckt av växtlighet

En träda som är täckt av växtlighet kan användas som betesmark för villebråd under trädesperioden och den höst och vinter som följer på trädan. För detta ändamål kan träda dock inte anläggas endast med frön av spannmålsutsäde, spannmåls- och proteinväxtutsäde, spannmåls- och oljeväxtutsäde eller proteinväxt-, spannmålsväxt- och oljeväxtutsäde eller med något annat sådant utsäde eller någon annan sådan utsädesblandning vars skörd kan bärgas med skördetröska och användas till andra ändamål än viltvård. Ingen jordbruksgröda får utgöra mera än två tredjedelar av växtligheten. Betesmark för vilt får inte användas för andra ändamål än som betesmark för villebråd.

En träda som anlagts för utfodring av villebråd får inte slås så, att skörden transporteras bort. För hindrande av att skörden blir täckt av snö kan den slås i strängar. Det är tillåtet att sätta växtbeståndet på stör om hösten för utfodring av villebråd på plats direkt från störarna.

19 §
Landskapsträda som är täckt av växtlighet

En träda som är täckt av växtlighet kan anläggas med växter som främjar landskapets mångfald. Med växter som främjar landskapets mångfald avses t.ex. honungsfacelia, blåklint och kornvallmo. I denna avsikt kan trädan inte anläggas med växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor, t.ex. solros eller sötlupin. Landskapsträda får inte användas för annat syfte än till att främja landskapets mångfald.

20 §
Non food-trädor som är täckta av växtlighet

Vid skötsel av non food-trädor skall iakttas vad som bestäms i kap. 16 i tillämpningsförordningen.

I Finland tillämpas inte artikel 107.3 andra stycket i förordningen om direkta stödsystem som möjliggör nationellt kompletterande stöd när odlingar av mångåriga växter anläggs för produktion av biomassa. Artikel 146.1 i tillämpningsförordningen tillämpas inte heller, dvs. sökandens möjlighet att på sitt jordbruksföretag förädla råvara som skördats på non food-trädor till biogas.

Skörd av hampa som har producerats för att användas som non-food är möjlig då granskningsskyldigheten i artikel 33.1 kommissionens förordning nr 796/2004 har fullgjorts. Jord- och skogsbruksministeriet meddelar tidigast i september varje år om fullgörandet av granskningsskyldigheten och utfärdandet av skördetillstånd under punkten stöd och finansiering på hemsidan för jord- och skogsbruksministeriets stödenhet på adressen http://www.mmm.fi.

21 §
Kvävefixerande växters andel i grönträdans växtbestånd

I fråga om träda som anläggs i enlighet med 17 § ovan senast den 30 juni eller i fråga om tidigare anlagd grönträda kan högst 40 procent av fröblandningens vikt utgöra frö av kvävefixerande växter. Med kvävefixerande växter avses klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta och sötväppling.

22 §
Trädesläggning i grundvattenområden och vissa andra områden

I grundvattenområden av klass I och II, i viktiga områden som reserverats för vattenförsörjning samt i skyddsområden för vattentäkter skall trädningen främst ske genom grönträda.

23 §
Sådd på trädesskiftet fr.o.m. den 15 juli

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 artikel 32.1 kan ett trädesskifte, med undantag av de trädor som avsetts i 2 mom., fr.o.m. den 15 juli besås med sådana växter som kan skördas följande år. Dessutom kan svartträda eller stubbträda avslutas av miljöskäl genom att ett- eller fleråriga vallgräsväxter sås på trädan från och med den 15 juli. Dessa vallgräsväxter skall inte skördas under året för sådd och skall vändas ned så sent som möjligt på hösten eller därpå följande vår. De åtgärder som föregår sådden, såsom jordbearbetning och gödsling kan påbörjas före den 15 juli när man sår för skörden för följande år.

Om det på trädesskiftet har anlagts träda enligt 17―21 § som är täckt av växtlighet, skall trädesskiftet emellertid vara täckt av växtlighet till slutet av den trädesperiod som avses i artikel 32.1 i kommissionens förordning (EG) nr 795/2004.

4 kap.

Särskilda trädningssituationer

24 §
Överföring av trädningsskyldigheten

En lägenhet som trädar skall uppfylla trädningsskyldigheten i fråga om varje produktionsområde, såvida trädningsskyldigheten inte överförs från ett produktionsområde till ett invidliggande område.

Vid överföring av trädningsskyldigheten skall på det sätt som avsetts i artikel 66.5 i tillämpningsförordningen beaktas den ändring i trädningsskyldigheten som beror på kalkylerade skillnader i medelskörd så, att överföringen inte leder till att hektargränsen för den obligatoriska trädan underskrids.

25 §
Förverkligande av obligatorisk träda på specialområden

Arealer som omfattas av 20-åriga avtal om miljöspecialstöd för jordbruket eller arealer som beskogats enligt Europeiska gemenskapens program för beskogning av åkrar kan anmälas som träda i en omfattning som högst motsvarar lägenhetens trädningsskyldighet, så som bestäms i förordningen om direkta stödsystem enligt artikel 107.8.

5 kap.

Särskilda bestämmelser

26 §
Sista dag för sådd

Enligt artikel 57 i tillämpningsförordningen och tillämpningsförordningens bilaga VIII flyttas den sista dagen för sådd så att den sista dagen för sådd är den 15 juni i hela landet, såvida kommissionen inte av särskilda skäl beviljar rätt att avvika från den sista dagen för sådd.

27 §
Exceptionella väderleksförhållanden

Om jordbrukaren åberopar exceptionella väderförhållanden enligt artikel 2.2. andra punkten i stödförordningen skall han skriftligen meddela kommunens landsbygdsmyndighet om saken omedelbart då de exceptionella väderförhållandenas inverkan på beståndet har upptäckts. Anmälan kan göras med jord- och skogsbruksministeriets blankett nummer 166.

En utvintringsskada på en areal som odlats i enlighet med i 5 § avsedd normal jordbrukarsed på orten kan godkännas som förorsakad av exceptionella väderförhållanden om det på största delen av jordbruksskiftets areal finns ett växtbestånd som möjliggör produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Utvintringsskador skall anmälas skriftligen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet till exempel på jord- och skogsbruksministeriets blankett nummer 166 senast den 15 juni.

Växtligheten skall bevaras på det sätt som avses i artikel 2.2 andra punkten utan att någon ersättande gröda sås. En gård med ekologisk produktion kan, om det är nödvändigt med tanke på ogräsbekämpningen och den behöriga arbetskrafts- och näringscentralen har inspekterat den förstörda arealen, bearbeta skiftet innan den ovan nämnda tidsfristens utgång.

Som jordbruksskiftets areal antecknas jordbruksskiftets areal, om skiftet helt har blivit förstört. Annars antecknas den förstörda delens areal. Den minsta arealen som skall anmälas och inte uppfyller stödvillkoren är minst 0,05 hektar per en grupp växtarter.

28 §
Uppgifter som skall anmälas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet

Förutom det som föreskrivs på andra ställen skall följande uppgifter anmälas skriftligt till den behöriga landsbygdsnäringsmyndigheten i kommunen:

1) frömängden samt det år som växtbeståndet har anlagts för grönträdor med blandad växtlighet och för ensilagevall, med undantag av rena blandningar av vallgräs, i samband med ansökan om stöd för jordbruksgrödor eller i samband med inlämnande av anmälan om såningsarealer när det gäller senare sådd,

2) anmälan i enlighet med det som föreskrivs i gemenskapens lagstiftning då villkoren för stöd inte har uppfyllts,

3) anmälan om tillstånd att under tiden som marken ligger i träda använda den till andra tillåtna ändamål än för jordbruk innan den planerade användningen inleds,

4) anmälan om exceptionella väderleksförhållanden, till exempel med blankett nummer 166.

29 §
Ändringssökande

Ändring i beslut som kommunens landsbygdsnäringsmyndighet fattar i fråga om stöd för jordbruksgrödor får sökas i den ordning som föreskrivs i lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992).

30 §
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 4 maj 2005. Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets beslut om stödsystemet för jordbruksgrödor samt trädning i anslutning därtill (187/2000) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan den träder i kraft.

Helsingfors den 29 april 2005

Jord- och skogsbruksminister
Juha Korkeaoja

Lantbruksråd
Olli-Pekka Peltomäki

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.