206/2005

Given i Helsingfors den 7 april 2005

Statsrådets förordning om nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget för 2005

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av lagen den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) samt 13 § i lagen av den 18 december 1992 om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992):

1 §
Tillämpningsområde

Till jordbruks- och trädgårdsproducenterna betalas år 2005 så som annat nationellt stöd enligt 6 § 4 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) en nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget, nedan LFA-stödets tilläggsdel, så som bestäms i denna förordning.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) stödkoefficient den andel av det stödbelopp för LFA-stödets tilläggsdel som berättigar till stöd och som är föremål för stödansökan och för vilken stöd betalas,

2) förbindelse för kompensationsbidrag en sådan femårig förbindelse som gäller det kompensationsbidrag som avses i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000) samt i landskapet Åland en förbindelse för kompensationsbidrag enligt landskapsförordningen om jordbrukets miljöstöd och kompensationsbidrag (ÅFS 17/2000), nedan landskapsförordningen,

3) kompensationsbidrag stöd som beviljas på basis av en förbindelse för kompensationsbidrag,

4) stödår det kalenderår då det stöd om vilket föreskrivs i denna förordning, söks,

5) stödberättigande åkerareal den åkerareal som under stödåret har godkänts som stödberättigande åkerareal enligt förbindelsen för kompensationsbidrag,

6) åkerareal som berättigar till stöd den åkerareal på grundval av vilken kompensationsbidrag beviljats under stödåret,

7) nationellt stöd för husdjursskötsel stöd för husdjursskötsel om vilket föreskrivs i statsrådets förordning om nationellt stöd till Södra Finland 2004 (39/2004) och statsrådets förordning om nordligt stöd 2004 (40/2004), samt

8) generationsväxling besittning av en jordbruksenhet övergår till en person som avses i 2 kap. 1―3 § i ärvdabalken (40/1965) och som fortsätter med produktionen.

3 §
Grunderna för beviljande av LFA-stödets tilläggsdel

LFA-stödets tilläggsdelen betalas i enlighet med stödregionindelningen i bilaga 1.

LFA-stödets tilläggsdel kan beviljas högst för den med hjälp av stödkoefficienten angivna andelen av det belopp av LFA-stödets tilläggsdelen som i övrigt beviljas. Stödkoefficienten är 1,00.

Om det sammanlagda beloppet av LFA-stödets tilläggsdel som beviljas på basis av de godtagbara ansökningarna och av det kompensationsbidrag som betalas på basis av de förbindelser som avses i 2 § punkt 2, i hela landet i genomsnitt överstiger 250 euro per hektar, ändras stödkoefficienten.

LFA-stödets tilläggsdel kan betalas högst för samma areal som för kompensationsbidraget, och för motsvarande åtagandeperiod.

4 §
Om fastställandet av LFA-stödets tilläggsdel i Fasta Finland

En förutsättning för beviljande av LFA-stödets tilläggsdel, med undantag av landskapet Åland, är att den odlare som ansöker om tilläggsdel har år 2001, 2002, 2003 eller 2004 ingått en förbindelse för kompensationsbidrag samt en i 11 § föreskriven förbindelse för tilläggsdel till kompensationsbidraget, nedan förbindelse för LFA-stödets tilläggsdel, eller kommer att ingå sådana år 2005. Vidare förutsätts att odlaren vid användningen av den areal som förbindelsen gäller iakttar villkoren i jord- och skogsbruksministeriets förordning om kompensationsbidrag (645/2000), samt andra villkor för förbindelsen, inklusive villkoren i fråga om odlarens ålder och andra villkor som gäller rätten till stöd, sådana de lyder i förbindelsen.

5 §
Om fastställandet av LFA-stödets tilläggsdel i landskapet Åland

En förutsättning för beviljande av LFA-stödets tilläggsdel i landskapet Åland är att den odlare som ansöker om tilläggsdel har år 2001, 2002, 2003 eller 2004 ingått en förbindelse för kompensationsbidrag enligt landskapsförordningen, nedan förbindelse på Åland, samt en i 11 § föreskriven förbindelse för tilläggsdel, eller kommer att ingå sådana år 2005, och vid användningen av den areal som förbindelsen gäller iakttar de föreskrivna villkoren sådana de lyder i förbindelsen.

6 §
Beloppet för LFA-stödets tilläggsdel

Den tilläggsdel om vilken föreskrivs i denna förordning beviljas per stödregion och enligt en gårdsbruksenhets driftsinriktning till högst det eurobelopp per hektar som visas nedan:

Stödregion A, B och C1 Stödregion C2―C4
Basbelopp 20 25
Tilläggsbelopp för husdjurslägenhet 80 80

Basbeloppet beviljas för den åkerareal som berättigar till stöd.

Tilläggsbeloppet beviljas för den åkerareal som berättigar till stöd för husdjurslägenhet.

7 §
Husdjurslägenhet

Då odlaren ingår en förbindelse för LFA-stödets tilläggsdel anmäler han gården som en husdjurslägenhet eller en växtodlingslägenhet. Efter det första året för förbindelsen kan gården endast i de fall som avses i 10 § ändras till en husdjurslägenhet.

I denna förordning avses med en husdjurslägenhet en gård

1) som har en djurtäthet på minst 0,4 djurenheter per hektar mark som kan berättiga till kompensationsbidrag eller

2) som har en djurtäthet på minst tio djurenheter under hela åtagandeperioden och djurtätheten är minst 0,2 djurenheter per hektar mark som kan berättiga till kompensationsbidrag.

Med en växtodlingslägenhet avses i denna förordning en gård som inte uppfyller definitionen i 2 mom.

Vid fastställande av driftsinriktning för en gård som avses i 1 mom. bestäms antalet djurenheter enligt antalet djurenheter under det år som föregår det första året för förbindelsen för LFA-stödets tilläggsdel förutsatt att husdjursskötseln fortsätter under det första året för förbindelsen.

Antalet djurenheter för nötkreatur som är minst sex månader gamla fås som årsgenomsnitt ur nötkreatursregistret. Antalet djurenheter för andra djur fastställs utgående från det antal djurenheter som berättigar till nationellt stöd för husdjursskötsel eller på odlarens begäran utifrån det antal djur som konstaterats under kontroll. Vid omräkning till djurenheter används de djurenhetskoefficienter som anges i bilaga 2.

Om antalet djurenheter år 2004 på grund av en investering i husdjursskötseln eller av orsaker som är oberoende av odlaren var minst en tredjedel mindre än det sedvanliga antalet djur på gården, kan antalet djur på anhållan av odlaren och enligt odlarens val bestämmas utgående från djurantalet år 2001, 2002 eller 2003.

Om det inte idkas husdjursskötsel på gården den 29 april 2005, med undantag av ett kortvarigt avbrott i produktionen som avses nedan i 8 § 4 mom., beviljas LFA-stödets tilläggsdels tilläggsbelopp för husdjurslägenhet inte för år 2005.

8 §
Ändring av driftsinriktning

Gårdens driftsinriktning kontrolleras årligen under åtagandeperioden. Antalet djurenheter fastställs utgående från djurenhetsantalet under det år som föregår stödåret. Kompensationsbidraget bestäms på basis av den stödberättigande åkerarealen.

Om gården inte uppfyller den i 7 § 2 mom. angivna definitionen på hemdjurslägenhet, ändras gården från den 1 januari nästa stödår till en växtodlingslägenhet för den återstående åtagandeperioden för LFA-stödets tilläggsdel. Tilläggsdelen beviljas då enligt stödnivån för en växtodlingslägenhet.

Odlaren skall inom tio arbetsdagar lämna en skriftlig anmälan hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om att gården gått över från husdjursskötsel till växtodling på basis av de villkor som anges i 7 § 2 mom. 2 punkten.

Om det gäller ett kortvarigt avbrott i produktionen som föranleds av vissa produktionsmetoder, av en grundläggande renovering eller utbyggnad av ladugården, ändring av driftsinriktning eller av ett oöverstigligt hinder betraktas detta inte som en ändring av driftsinriktning.

Om den i 3 mom. avsedda anmälan inte lämnats på ett behörigt sätt beräknas beloppet för LFA-stödets tilläggsdel enligt stödnivån för en växtodlingslägenhet och det belopp för LFA-stödets tilläggsdel som i övrigt beviljas för en växtodlingslägenhet, sänks med tio procent för det aktuella stödåret.

9 §
Ny idkare av husdjursskötsel

Om odlaren inte idkade husdjursskötsel under tiden den 1 januari 1999 och den 31 december 2003, dessa dagar medräknade, och han började bedriva husdjursskötsel år 2004, kan odlarens gård på basis av 7 § 2 mom. 1 eller 2 punkten klassificeras som en husdjurslägenhet som avses i 6 §, om

1) odlaren senast den 23 juni 2004 påbörjade investeringen i fråga om husdjursskötsel eller

2) om odlaren har betalats nationellt stöd för husdjursskötsel.

Vid bedömning av uppfyllelsen av villkoren i 7 § 2 mom. bestäms gårdens djurenhetsantal i den situation som avses i 1 mom. enligt antalet djurenheter år 2005 som beräknats utifrån investeringen och antalet platser för djur som finns att tillgå. Om de villkor som ställs på en husdjurslägenhet i 7 § 2 mom. inte uppfylls senast den 31 december 2005, återkrävs det utbetalda tilläggsbeloppet för husdjurslägenhet.

Av den investering som avses i 1 mom. krävs att

1) ansökan om investeringsstöd har blivit anhängig och lämnats senast den 23 juni 2004 eller

2) ansökan om bygglov, miljötillstånd eller en motsvarande ansökan om myndighetstillstånd har lämnats senast den 23 juni 2004.

10 §
Generationsväxling eller anskaffning av hela lägenheten

Genom generationsväxling kan den odlare som fortsätter verksamheten på gården ändra gårdens driftsinriktning till husdjursskötsel om gårdsbruksenheten uppfyller villkoren i 7 § 2 mom. Vid fastställande av antalet djurenheter beaktas endast de djur som odlaren förfogar över från och med datumet för generationsväxlingen enligt beräkningskriterierna för det nationella stödet för husdjursskötseln. Ett tilläggsbelopp för husdjurslägenhet kan tidigast beviljas för det år som följer efter året för generationsväxlingen.

Om det sker en generationsväxling på en husdjurslägenhet eller besittningen av hela gårdsbruksenheten överförs förblir gårdsbruksenheten en sådan husdjurslägenhet som avses i 6 § så länge som gårdsbruksenheten uppfyller villkoren i 7 § 2 mom.

Om en odlare som tidigare har ingått en förbindelse om LFA-stödets tilläggsdel på grund av generationsväxling övertar besittningen av en gårdsbruksenhet som uppfyller villkoren enligt 7 § 2 mom. och vars tidigare innehavare ingått en förbindelse om LFA-stödets tilläggsdel, kan denna helhet som gårdsbruksenheterna bildar, betraktas som en husdjurslägenhet om villkoren enligt 7 § 2 mom. uppfylls i fråga om lägenheternas sammanlagda areal och antalet djurenheter på det sätt som föreskrivs i 8 § 1 mom.

11 §
Förbindelse för LFA-stödets tilläggsdel

För att få tilläggsdelen skall odlaren ge en förbindelse för LFA-stödets tilläggsdel på jord- och skogsbruksministeriets blankett nr 176 och senast den 29 april 2005 sända blanketten till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Om gårdsbruksenheten saknar driftscentrum, skall förbindelsen för LFA-stödets tilläggsdel sändas till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där merparten av gårdsbruksenhetens åkrar är belägna.

I förbindelsen för tilläggsdelen skall odlaren förbinda sig att hålla förbindelsen för kompensationsbidraget i kraft till slutet av åtagandeperioden. Förbindelsen för LFA-stödets tilläggsdel skall ingås för samma tidsperiod som förbindelsen för kompensationsbidraget. Om odlaren inte ingår en förbindelse för LFA-stödets tilläggsdel under det år då förbindelsen för kompensationsbidraget ingåtts eller i fråga om en gällande förbindelse för kompensationsbidrag i samband med ansökan om stöd för år 2005, kan odlaren inte längre ett senare år ingå en förbindelse för tilläggsdelen på basis av den gällande förbindelsen för kompensationsbidrag.

12 §
Ansökan om utbetalning av LFA- stödets tilläggsdel

En förutsättning för betalningen av LFA-stödets tilläggsdel är att odlaren ansöker om utbetalning av tilläggsdelen. Utbetalning av tilläggsdel för 2005 skall sökas på jord- och skogsbruksministeriets stödansökningsblankett 101B för 2005.

13 §
Frånträdelse eller förfall av förbindelse för kompensationsbidrag

Om odlaren före åtagandeperiodens utgång frånträder den bindelse för kompensationsbidrag som ligger till grund för betalningen av tilläggsdel, återkrävs den utbetalda LFA-stödets tilläggsdelen. Om odlarens förbindelse om kompensationsbidraget emellertid har varit i kraft tre år och odlaren lägger ner idkandet av jordbruk genom försäljning av hela lägenheten eller på något annat sätt, återkrävs inte tilläggsdelen. Med frånträdande av förbindelsen för kompensationsbidrag avses också en situation där en odlare som ingått en förbindelse inte ansöker om årlig utbetalning utan en sådan grund som avses i 2 mom. Odlaren skall höras innan beslut om eventuellt återkrav av LFA-stödets tilläggsdel fattas.

Om odlaren frånträder förbindelsen för kompensationsbidraget på grund av ett oöverstigligt hinder, återkrävs inte LFA-stödets tilläggsdelen. Som oöverstigligt hinder betraktas de omständigheter som föreskrivs i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000). Oöverstigliga hinder i landskapet Åland är endast de omständigheter som föreskrivs i landskapsförordningen.

Odlaren skall inom tio arbetsdagar göra en skriftlig anmälan till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om de ovan nämnda omständigheterna i fråga om den tilläggsdel till LFA-stödet som föreskrivs i denna förordning. När det gäller förbindelse för LFA-stödets tilläggsdel skall i det beslut som kommunens landsbygdsnäringsmyndighet fattar om befrielse av odlaren från iakttagande av förbindelsen konstateras att utbetalningen av LFA-stödets tilläggsdel upphör. I beslutet skall även eventuellt återkrav fastställas.

Om en förbindelse för kompensationsbidrag förfaller på det sätt som föreskrivs i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller i landskapsförordningen, återkrävs inte den utbetalda tilläggsdelen till LFA-stödet.

14 §
Anmälan om ändringar

Upptagande av nya områden i förbindelsen för kompensationsbidrag, överföringar av förbindelser för kompensationsbidrag eller andra motsvarande ändringar i arealer inom förbindelsen för kompensationsbidrag berättigar till LFA-stödets tilläggsdel till den del ändringarna berättigar till kompensationsbidrag.

Om ändringarna föranleder frånträdande eller förfall av förbindelsen för kompensationsbidrag, tillämpas bestämmelserna i 13 §.

15 §
Förvaring av dokument

Dokument, anteckningar och intyg som hänför sig till villkoren för LFA-stödets tilläggsdel skall förvaras på gården under hela åtagandeperioden samt tre år därefter.

16 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 13 april 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 7 april 2005

Jord- och skogsbruksminister
Juha Korkeaoja

Överinspektör
Esa Hiiva

Bilaga 1

STÖDREGIONINDELNING

Region A

Alastaro, Askola, Aura, Bjärnå, Borgnäs, Elimäki, Esbo, Helsingfors, Grankulla, Karis, Kervo, Kiikala, Kimito, Koski, Kouvola, Kuusjoki, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lojo, Loimaa, Lovisa, Lundo, Marttila, Masku, Mellilä, Mietoinen, Muurla, Mörskom, Nurmijärvi, Oripää, Pemar, Pertteli, Pojo, Pukkila, Pöytyä, Reso, Rusko, Salo, Sibbo, Sjundeå, Somero, Strömfors, Tarvasjoki, Träskända, Tusby, Vanda, Vichtis och Västanfjärd samt, frånsett skärgårdsdelarna, Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo.

Landskapet Åland

Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund och Vårdö.

Annan region B

Anjalankoski, Artsjö, Asikkala, Birkala, Björneborg, Ekenäs, Eura, Euraåminne, Forssa, Fredrikshamn, Gustavs, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hauho, Hausjärvi, Heinola, Hollola, Houtskär, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Högfors, Iitti, Ikalis, Imatra, Iniö, Jaala, Janakkala, Jockis, Joutseno, Juupajoki, Jämijärvi, Jämsä frånsett de delar som hör till region C1, Kalvola, Kangasala, Kankaanpää, Karislojo, Kiikoinen, Kisko, Kiukainen, Kjulo, Kodisjoki, Korpo, Kotka, Kuhmalahti, Kuhmoinen, Kumo, Kuusankoski, Kylmäkoski, Kärkölä, Lahtis, Laitila, Lammi, Lappi, Lavia, Lemi, Lempäälä, Loppi, Luopioinen, Luumäki, Luvia, Längelmäki, Merimasku, Miehikkälä, Mouhijärvi, Mynämäki, Mäntsälä, Mäntyharju, Nagu, Nakkila, Nastola, Nokia, Norrmark, Nousis, Nummi-Pusula, Nystad, Orimattila, Orivesi, Padasjoki, Punkalaidun, Pyttis, Pyhäranta, Påmark, Pälkäne, Raumo, Renko, Riihimäki, Rimito, Sammatti, Suodenniemi, Suomusjärvi, Sysmä, Säkylä, Tammela, Tammerfors, Tavastkyro, Tavastehus, Toijala, Tuulos, Tövsala, Ulvsby, Urjala, Vahto, Valkeakoski, Valkeala, Vammala, Vampula, Vehmaa, Velkua, Vesilahti, Viiala, Viljakkala, Villmanstrand, Villnäs, Virolahti, Ylämaa, Yläne, Ylöjärvi, Ypäjä och Äetsä samt skärgårdsdelarna av Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo.

Region C1

Alahärmä, Enonkoski, Hankasalmi, Haukivuori, Heinävesi, Ilmajoki, Jalasjärvi, Joensuu med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Jorois, Jurva, Juva, Jyväskylä, Jyväskylä lk, i Jämsä kommun före detta Kuorevesi kommun, Jämsänkoski, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kerimäki, Kesälahti, Kitee, Korpilahti, Korsholm med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Korsnäs, Kristinestad, Kuopio, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappo, Laukaa, Leppävirta, Liperi, Lillkyro, Malax, Maaninka, Maxmo med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Muurame, Mänttä, Nurmo, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Outokumpu, Parikkala, Pieksämäki, Pieksänmaa, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rautjärvi, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, Rääkkylä, Savitaipale, Savonranta, Seinäjoki med undantag av de områden som hör till region C2, Siilinjärvi, S:t Michel, Storkyro, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Tuusniemi, Vasa, Varkaus, Vilppula, Vörå, Ylihärmä, Ylistaro och Östermark.

Region C2

Alajärvi, Alavieska, Alavus, Brahestad, Bötom, Etseri, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Himanka, Hirvensalmi, Honkajoki, Idensalmi, Jakobstad, Joutsa, Juankoski, Kaavi, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karleby, Karstula, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kelviå, Kempele, Kestilä, Keuruu, Kihniö, Kinnula, Kiuruvesi, Kivijärvi, Konnevesi, Kontiolahti, Kortesjärvi, Kronoby, Kuru, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lehtimäki, Leivonmäki, Lestijärvi, Limingo, Lochteå, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo med undantag av de områden som hör till region C3, Parkano, Pedersöre, Perho, Pertunmaa, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Piippola, Polvijärvi, Pulkkila, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Pyhäselkä, Pylkönmäki, Rantsila, Rautalampi, Reisjärvi, Ruukki, Saarijärvi, Sastmola, i Seinäjoki stad före detta Peräseinäjoki kommun, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Soini, Sonkajärvi, Storå, Sumiainen, Suolahti, Tervo, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Tyrnävä, Töysä, Ullava, Uurainen, Varpasjärvi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, Ylivieska och Äänekoski.

Region C2 norra

Eno, Ilomants, i Joensuu stad före detta Kiihtelysvaara kommun och före detta Tuupovaara kommun, Juuka, Kajana, Lieksa, Nurmes, Paltamo, Rautavaara, Ristijärvi, Sotkamo, Vaala, Valtimo och Vuolijoki samt områdena utanför fastlandet i Maxmo kommun och Björköby och Replot i Korsholms kommun.

Region C3

P1

Haukipudas, Kiiminki, Uleåborg, Utajärvi, Ylikiiminki och de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom Ylikiiminki kommuns gränser.

P2

Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kemi, Keminmaa, Kuhmo, Kuivaniemi, Simo, Tervola, Torneå och Yli-Ii.

P3

Kemijärvi, Pello, Pudasjärvi, Puolanka, Ranua, Rovaniemi lk, Rovaniemi, Suomussalmi, Taivalkoski och Övertorneå.

P4

Kuusamo och Posio.

Region C4

P4

Kolari, Pelkosenniemi, Salla och Savukoski samt Kittilä och Sodankylä med undantag av de områden som hör till P5.

P5

Enare, Enontekis, Muonio och Utsjoki samt i Kittilä och Sodankylä kommuner de områden som i fråga om Kittilä i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3733/514/96 av den 10 juli 1996 och i fråga om Sodankylä kommun i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3039/514/95 av den 9 augusti 1995 har godkänts höra till området P5.

Bilaga 2

DJURENHETSKOEFFICIENTER

Djurenhet = de

de
Tjurar och kvigor (6 mån - 24 mån) 0,6
Tjurar och kvigor (över 24 mån), dikor och mjölkkor 1,0
Tackor 0,15
Hongetter 0,48
Suggor, galtar 0,7
Hönor (inklusive moderhönor) 0,013
Broilrar 0,0053
Moderdjur av broiler 0,025
Moderdjur av gås, anka och kalkon 0,026
Moderdjur av and och fasan, hägnade 0,013
Hästar
- avelston (hästar och ponnyer) 1,0
- finska hästar, minst 1 år 0,85
- 1-3 åriga övriga hästar och ponnyer 0,6
Slaktade djur och avelsdjur:
13 slaktade slaktsvin 1
13 unga suggor eller galtar som sålts som avelsdjur 1
585 slaktade ankor 1
325 slaktade gäss 1
223 slaktade kalkoner 1
1375 slaktade fasaner 1
1375 slaktade änder 1

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.