178/2005

Given i Helsingfors den 25 mars 1966

Förordning om ändring av lotsningsförordningen

På föredragning av handels- och industriministern ändras 31 § 1 mom., 32 § § mom. och 35 § lotsningsförordningen den 5 december 1957 (393/57), av dem 31 § 1 mom. och 32 § 1 mom. sådana de lyda i förordningen den 9 november 1962 (556/62), som följer:

31 §

Utöver lotsningsavgift uppbäres för lots av lotsat fartyg i ersättning för lotsens färd från stationeringsplats till fartyg och tillbaka, då resan är minst två sjömil, 80 penni per sjömil. Resan beräknas såsom sjöresa längs kortaste allmänna farled. Anlitas statens båt eller fartyg tillfaller dock reseersättningen för sen del av resan, som överstiger sex sjömil, staten.


32 §

Lots och hans biträde äro berättigade att i lotsningsdagtraktamente av fartyget erhålla en fjärdedel av det dagtraktamente i vederbörande klass, som senast blivit fastsällt jämlikt förordningen den 30 december 1937 angående resekostnadsersättning och dagtraktamente (496/37). Lotsningsdagtraktamente utgår likväl med hälften av sagda dagtraktamente, om den lotsade sträckan är mins fyra sjömil eller vistelsen ombord varat minst en timme mellan klockan 22 och klockan 6, och med dagtraktamentets fulla belopp, om den lotsade sträckan är minst 20 sjömil eller vistelsen ombord varat minst sex timmar eller mellan klockan 22 och klockan 6 minst två timmar. Har vistelsen ombord varat 26 timmar, utgör lotsningsdagtraktamentet två ovan avsedda, med stöd av förordningen den 30 december 1937 senast fastställda dagtraktamenten och därjämte för varje därpå följande tid av fulla 24 timmar ett sådant dagtraktamente.


35 §

Har lots efter kallelse vid fastställd tid infunnit sig för att utföra lotsning, men har lotsningen icke börjat inom en timme efter hans ankomst till fartyget, uppbäres av fartyget i väntepenning 10 mark för varje påbörjad timme, till dess lotsningen börjar eller lotsen jämlikt 17 § avlägsnar sig från fartyget.

Har lots på kallelse vid fastställd tid infunnit sig på överenskommen plats för att invänta fartyget under resa, men har fartyget icke anlänt dit inom två timmar, uppbäres av fartyget i väntepenning 20 mark för varje påbörjad timme, som överskjuter nämnda två timmar, till dess lotsningen börjar eller lotsen jämlikt 17 § avlägsnar sig från vänteplatsen.

Meddelar befälhavaren, då lotsen kommer ombord eller under den i 1 mom. nämnda väntetiden, att han icke ärnar anlita lots, uppbäres av fartyget ersättning i enlighet med 1 mom., likväl för minst två timmar.

Av väntepenningen tillfaller hälften lotsen. Väntepenning uppbäres icke för lotsbiträde, ej heller för person som utbildas till lots.


Denna förordning träder i kraft den 1 april 1966

Helsingfors den 25 mars 1966

Republikens President
URHO KEKKONEN

Handels- och industriminister
T. A. Wiherheimo

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.