11/2005

Given i Helsingfors den 20 januari 2005

Statsrådets förordning om nordligt stöd 2005

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av lagen av den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Som nordligt stöd enligt 6 § 2 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen, betalas till jordbruks- och trädgårdsproducenter för 2005 stöd för växtproduktion samt stöd för husdjursskötsel, stöd för växthusproduktion och lagringsstöd så som bestäms i denna förordning.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) stödenhetskoefficient den del av den stödenhetskvantitet som berättigar till stöd och som är föremål för stödansökan och för vilken stöd betalas,

2) stödenhetskvantitet som berättigar till stöd den areal eller det antal djur eller djurenheter som sökts och som godkänts efter tillsynspåföljder,

3) stödenhetskvantitet som ligger till grund för betalning den areal eller det antal djur eller djurenheter som erhålls genom att den stödenhetskvantitet som berättigar till stöd multipliceras med stödenhetskoefficienten,

4) växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen stödberättigade sorter av växter som anges i bilaga IX till rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, nedan förordningen om gårdsstöd, och grödor som producerar gräsensilage som anges i artikel 54.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror,

5) trädgårdsland odlingsareal där trädgårdsväxter och potatis odlas för eget bruk,

6) blandsäd ett växtbestånd som består enbart av stråsäd,

7) blandat växtbestånd ett blandat växtbestånd som består av säd och proteingrödor som omfattas av Europeiska gemenskapens stödsystem för jordbruksgrödor, varvid jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av proteingrödor och spannmål så att mer än 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av proteingrödor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde,

8) grönfodersäd ett rent spannmålsbestånd som skördas efter att det gått i ax, dock senast innan spannmålsskörden mognat,

9) foderspannmål foderkorn, havre, rågvete, blandsäd, blandat växtbestånd och grönfodersäd,

10) odlad åkerareal odlingsareal för jordbruksgrödor, trädesareal som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen samt odlingsareal för trädgårdsväxter, dock inte trädgårdsland,

11) jordbruksgrödor spannmål, oljeväxter, proteingrödor, oljelin, spånadslin och fiberhampa,

12) sökandens familjemedlem sökandens make och minderåriga barn,

13) foderareal den grovfoderareal som avses i artikel 131.2 punkt b i förordningen om gårdsstöd i den omfattning denna fastställts,

14) övrigt köttfjäderfä ankor, gäss, kalkoner samt hägnade fasaner och änder som slaktats 2005,

15) tjur ett nötkreatur av hankön som är kastrerat eller okastrerat,

16) djurgrupp dikor, dikokvigor som är minst åtta månader och högst två år gamla, dikokvigor som är över två år gamla, tjurar som är minst sex månader och högst två år gamla, tjurar som är över två år gamla, slaktade kvigor, slaktade tjurar, suggor, galtar, slaktsvin, unga avelssuggor, unga avelsgaltar, hönor inklusive moderhönor, moderdjur av anka, broilermödrar, moderdjur av gås, moderdjur av kalkon, hägnade moderdjur av fasan, hägnade moderdjur av and, broilrar, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner, hägnade änder, tackor som är minst ett år gamla, tackor under ett år som har lammat, hongetter som är minst ett år gamla, hongetter under ett år som har fött avkomma, avelsston inklusive ponnyston, finska hästar som är minst ett år gamla samt övriga hästar och ponnyer som är minst ett år och högst tre år gamla.

3 §
Allmänna grunder för fastställande av stöd

Det stöd som betalas till den som söker stöd fastställs på grundval av den enhetskvantitet som ligger till grund för betalning och nivån på det regionvis differentierade enhetsstödet enligt indelningen i stödregioner i bilaga 1.

Nordligt stöd kan beviljas högst för den med hjälp av stödenhetskoefficienten angivna andelen av det antal stödenheter som berättigar till stöd.

Om inte något annat föreskrivs i denna förordning är stödenhetskoefficienten 1,00.

Om det stödenhetskvantitet som ligger till grund för betalningen av stöd eller om stödbeloppet överskrider det maximiantal eller maximibelopp som anges i bilaga 2, kan stödenhetskoefficienten och nivån på enhetsstödet ändras, med beaktande av begränsningarna i bilaga 3.

2 kap.

Stöd för växtproduktion

4 §
Fastställande av stöd för växtproduktion

Minimiarealen för ett jordbruksskifte som kan beviljas stöd är fem ar.

Stöd för arealen betalas bara en gång, trots att det på arealen odlas flera stödberättigade grödor efter varandra under vegetationsperioden.

Stöd för växtproduktion betalas inte för arealer som uppgetts som trädgårdsland.

Nordligt hektarstöd, allmänt hektarstöd och stöd till unga odlare betalas inte för åkerarealer som uppges första gången år 2005 på jordbruksskiftesblankett nummer 102B för ansökan om arealstöd.

5 §
Beloppet av det nordliga hektarstödet

Nordligt hektarstöd beviljas till högst följande belopp för åker som under vegetationsperioden 2005 används till nedan avsedd produktion:

Stödregion C1 euro/ha
Äpple 155
Stödregionerna C1, C2 samt C2 norr och skärgården euro/ha
Vete 69
Råg 112
Maltkorn 70
Sockerbeta 185
Stärkelsepotatis 133
Stödregion C1-C4 euro/ha
Frilandsgrönsaker, dill och persilja 348

För växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen, frånsett vete, råg, maltkorn, foderspannmål, ensilagevall och träda, beviljas stöd till högst följande belopp:

Stödregion euro/ha
C1 100
C2 27

Det nordliga hektarstöd som betalas för vete kan sammanlagt uppgå till högst 1,86 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

6 §
Grunderna för fastställande av det nordliga hektarstödet

Nordligt hektarstöd för vete kan beviljas på grundval av den åkerareal som använts för odling av speltvete.

Frilandsgrönsaker som berättigar till stöd är grönsaker som används som livsmedel. När det gäller ärter är spritärter, spritmärgärter, sockerärter och brytärter som skördas omogna frilandsgrönsaker som berättigar till stöd. Ett blandat växtbestånd med ärter och spannmål betraktas som ett ärtbestånd som berättigar till stöd, om jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av ärter och spannmål så att högst 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärter och spannmål utgörs av spannmålsutsäde.

Stöd som avses i 5 § 3 mom. kan förutom för rena växtbestånd av ärter eller bondbönor betalas om det på ett jordbruksskifte har såtts utsäde av ärter och spannmål eller av bondbönor och spannmål på så sätt att högst 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärter eller bondbönor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde.

7 §
Allmänt hektarstöd

Allmänt hektarstöd beviljas till högst följande belopp för åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2005:

Stödregion
jordbruksgrödor euro/ha
C2, C2 norr och skärgården 30
C3 46
C4 97
andra grödor än jordbruksgrödor euro/ha
C2, C2 norr och skärgården 35
C3 51
C4 102

Allmänt hektarstöd betalas inte i stödregion C3-C4 för den areal som använts för odling av växter som avses i 5 §, med undantag av frilandsgrönsaker, dill och persilja.

Det nordliga hektarstöd som anges i 5 § samt allmänt hektarstöd kan betalas för växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen, frånsett ensilagevall, till ett belopp av sammanlagt högst 15,14 miljoner euro. Om de stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

8 §
Stöd till unga odlare

I stöd till unga odlare i stödregionerna C1-C4 beviljas högst 32 euro per hektar för åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2005.

9 §
Nordligt stöd för maltkorn

Av maltkornsarealen beviljas stöd högst för den areal som vid ansökan om arealstöd för 2005 angetts för maltkorn på jordbruksskiftesblankett nr 102B och som godkänts vid kontrollen. Vid utmärkningen av skiften, anmälan av arealer, förvaltningens godkännande av arealer och i fråga om kartbilagor iakttas jord- och skogsbruksministeriets förordning om administration och kontroll av stödsystemet för jordbruksgrödor (438/2004).

Betalningen av stöd förutsätter att

1) ett odlingskontrakt för maltkorn har ingåtts mellan odlaren och mälteriet eller en direkt representant för mälteriet senast den 15 juni 2005,

2) till mälteriet har sänts ett godkänt förhandsprov av maltkornet som uppfyller mälteriernas kvalitetskrav och har analyserats i enlighet med Analytica-EBC-standarden eller en annan analys som är minst likvärdig med dessa kvalitetskrav,

3) mälteriet på basis av det godkända förhandsprovet har gjort upp ett bekräftat odlingskontrakt för maltkorn och odlaren har sänt detta kontrakt och det i 1 punkten avsedda odlingskontraktet för maltkorn tillsammans med samlingsblankett nr 174 för maltkorn till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 15 december 2005, samt

4) areal som angetts för maltkorn inte till någon del används för produktion av certifikatutsäde.

Om maltkorn odlas som sådant för förädling någon annanstans än i Republiken Finland skall den som ansöker om tilläggsdel för maltkorn till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet sända ett intyg över användningen av maltkornet. Intyget skall innehålla uppgifter om att maltkornet används för mältning.

Stöd för maltkorn kan beviljas endast på basis av den kontraktsareal för maltkorn som angivits i det bekräftade odlingskontraktet för maltkorn eller på basis av den maltkornsareal som angivits på jordbruksskiftesblankett nr 102B i stödansökan för 2005. Stödet beviljas på basis av den minsta av dessa arealer.

10 §
Odlingskontrakt för maltkorn

Det bekräftade odlingskontrakt för maltkorn som avses i 9 § 2 och 4 mom. skall innehålla

1) odlarens namn,

2) odlarens FO-nummer,

3) namn och adress på det mälteri som gjort upp kontraktet eller i fråga om förädling någon annanstans än i Republiken Finland på förmädlaren, samt

4) den slutliga kontraktsarealen angiven i hektar.

Det mälteri eller den direkta representant för mälteriet som anges i odlingskontraktet för maltkorn skall vara en instans som erkänt bedriver kontraktsverksamhet. Om det finns oklarheter i den faktiska karaktären av den verksamhet som bedrivs av den som ingått odlingskontraktet för maltkorn, skall den som söker tilläggsdel ge en närmare utredning om verksamhetsidkaren. För att stöd för maltkorn skall betalas ut på basis av den utredning som lämnats, förutsätts att utredningen kan anses vara tillförlitlig.

Av den i kontraktet nämnda kontraktsarealen skall finnas åtminstone ett godkänt förhandsprov enligt 9 § 2 mom. 2 punkten per varje påbörjad 20 hektar av kontraktsarealen. Om antalet godkända förhandsprov är färre än ett per varje påbörjad 20 hektar av kontraktsarealen, sänks den areal som utgör grund för betalningen av stödet i motsvarande mån.

11 §
Miljövillkor

Den som ansöker om stöd skall iaktta de villkor som anges i 4-9 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd (1079/2004).

3 kap.

Stöd för husdjursskötsel

12 §
Produktionsstöd för mjölk

Betalningen av produktionsstöd förutsätter att sökanden har en individuell referenskvantitet för mjölk. För mjölk som sålts direkt till konsumenterna kan stöd betalas högst för ett belopp som motsvarar den referenskvantitet för direktförsäljning som tilldelats sökanden.

Produktionsstöd för mjölk betalas till högst följande belopp för mjölk som sökanden har sålt för marknadsföring eller som har sålts direkt till konsumenterna år 2005:

Stödregion cent/liter
C1 7,4
C2 8,0
C2 norr och skärgården 9,3
C3-P1 12,3
C3-P2 14,0
C3-P3, P4 16,6
C4-P4 21,3
C4-P5 30,5

År 2005 kan produktionsstöd betalas för hela den mjölkmängd som har sålts för marknadsföring. Stöd betalas dock inte ens delvis för den produktionsmängd för vilken en i rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter avsedd avgift tas ut efter den utjämning av under- och överskridningarna av de individuella referenskvantiteterna som görs på basis av antalet fettkorrigerade liter.

13 §
Stöd som betalas per djurenhet

Husdjursstöd per djurenhet beviljas utgående från antalet husdjur som varit i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning vid den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs. Med den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs avses räkningsdag eller någon annan period på basis av vilken stödet fastställs.

Djurantalet omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i bilaga 4.

Stöd per djurenhet beviljas till högst de belopp som anges i följande tabell:

Stödregionen/stöd i euro
C1 C2 C2p C3 C3 C4 C4
*) P1,P2 P3,P4 P4 P5
Dikor och dikokvigor 287 287 363 438 438 623 623
Tjurar 410 418 494 570 570 755 755
Tackor 344 352 428 756 857 1 042 1 042
Hongetter 271 279 296 397 430 487 572
Hästar 397 397 420 397 397 420 420
Svin
Suggor och galtar 304 293 315 315 315 315 315
Slaktsvin och unga avelssvin 304 293 315 315 315 315 315
Hönor, inklusive moderhönor 265 259 293 360 360 360 360
Köttfjäderfän
Broilrar och moderdjur av köttfjäderfän 255 251 288 288 288 288 288
Övriga köttfjäderfän 255 251 288 288 288 288 288
Stödregioner/stödenhetskoefficient
C1 C2 C2p C3 C3 C4 C4
*) P1,P2 P3,P4 P4 P5
Dikor och dikokvigor 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Tjurar 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Tackor 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Hongetter 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Hästar 0,73 0,73 0,68 0,73 0,73 0,66 0,66
Svin
Suggor och galtar 0,77 0,80 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Slaktsvin och unga avelssvin 0,77 0,80 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Hönor inklusive moderhönor 0,77 0,80 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Köttfjäderfän
Broilrar och moderdjur av köttfjäderfän 0,77 0,80 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Övriga köttfjäderfän 0,77 0,80 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
*) C2p = C2 norr och skärgården
14 §
Förutsättningar för beviljande av stöd per djurenhet

För att stöd per djurenhet skall beviljas förutsätts att

1) djuren är bokförda,

2) för sökanden i fråga om dikor och dikokvigor har fastställts ett individuellt tak enligt artikel 126 i förordningen om gårdsstöd samt i fråga om tackor ett individuellt tak enligt artikel 116 i förordningen om gårdsstöd,

3) på lägenheten finns foderareal i fråga om stödet för dikor, dikokvigor och tjurar,

4) dikorna och dikokvigorna tillhör en köttras eller är framavlade genom en korsning med en köttras,

5) hästarna och hongetterna utgör minst en stödberättigande djurenhet per djurart,

6) tackorna utgör minst 1,5 stödberättigande djurenhet per djurart, samt

7) hongetternas mjölkproduktion, som godkänts som grund för fastställande av stödet, mellan den 1 september 2004 och den 31 augusti 2005, nämnda dagar inräknade, uppgår till minst 400 liter per honget eller att producenter som börjat hålla hongetter efter ansökningsomgången 2004 mellan den 1 maj 2005 och den 31 augusti 2005, nämnda dagar inräknade, har en mjölkproduktion på minst 80 liter per honget för att fullt stöd skall erhållas.

De i 1 mom. 2 punkten avsedda individuella taken utgör samtidigt i fråga om tackorna det maximiantal djur som berättigar till stöd och i fråga om dikor och dikokvigor det maximiantal djurenheter som berättigar till stöd på så sätt att en rätt till bidrag för dikor motsvarar en till stöd berättigande djurenhet. I fråga om dikor och dikokvigor kan av det maximiantal djur som utgör grund för utbetalning av stödet högst 40 procent vara dikokvigor.

Det totala antalet djur enligt 1 mom. 3 punkten som berättigar till stöd begränsas genom att på lägenheten tillämpas en djurtäthet som är 1,8 djurenheter per hektar foderareal.

15 §
Begränsningar i fråga om beviljande av stöd per djurenhet

I stödregionerna C2 norr och skärgården får finnas högst 300 djurenheter som berättigar till stöd, i stödregion C3 högst 200 djurenheter och i stödregion C4 högst 100 djurenheter per sökande. I fråga om hönor får i stödregionerna C1, C2, C2 norr och skärgården finnas högst 260 djurenheter som berättigar till stöd per sökande.

På basis av antalet hönor kan nordligt stöd betalas till ett belopp av sammanlagt högst 2,27 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

På basis av antalet köttfjäderfän kan nordligt stöd betalas till ett belopp av sammanlagt högst 4,89 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

På basis av antalet svin kan nordligt stöd betalas till ett belopp av sammanlagt högst 30,06 miljoner euro. Om de stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider de nämnda maximibeloppen, sänks stödet.

För hästar beviljas stöd för ett antal som är högst fem djurenheter större än det för vilket till sökanden har betalts stöd 2004. Om en häst inte har registrerats i det register som avses i 3 § i hästhushållningslagen (796/1993) skall en tillförlitlig utredning om vem som äger hästen, en bestyrkt kopia av hyres- eller leasingkontraktet eller av något annat kontrakt som berättigar till besittning av hästen företes i samband med stödansökan.

16 §
Stöd för slaktade kvigor och tjurar

För kvigor och tjurar som slaktats 2005 beviljas stöd till högst följande belopp:

Kvigor
Stödregion euro/slaktat djur
C1 210
C2 210
C2 norr och skärgården 259
C3 301
C4 387
Tjurar
Stödregion euro/slaktat djur
C3-P1, P2 131
C3-P3, P4 182
C4-P4 182
C4-P5 333

Stöd för slaktade kvigor betalas inte för sådana kvigor för vilka har betalats stöd för dikor och dikokvigor enligt 13 §.

17 §
Rätten till stöd för slaktade djur

För att ett slaktat djur skall berättiga till stöd förutsätts att

1) djuren är bokförda,

2) djuret har slaktats i ett av Livsmedelsverket godkänt slakteri eller på en av de kommunala tillsynsmyndigheterna godkänd slaktplats,

3) djurets kropp vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som livsmedel,

4) slaktvikten är minst 170 kilo för kvigor, minst 220 kilo för tjurar och minst 61 kilo för slaktsvin,

5) sökanden eller sökandens familjemedlem har haft kvigan eller tjuren i sin besittning minst två månader under de tre sista månaderna före slaktningen av djuret, samt

6) i fråga om kvigor och tjurar en anmälan om deltagande i Europeiska gemenskapernas system med slaktbidrag och i fråga om det nationella stödet för slaktade kvigor och tjurar har lämnats in senast samma dag som det första nötkreaturet, för vilket stöd söks, slaktas.

För en kropp som helt kasserats i samband med slaktningen betalas inget stöd. Om kroppen av en kviga, en tjur eller ett slaktsvin har kasserats delvis omfattas kroppen av stödet, om dess totala vikt, den kasserade delen inberäknad, uppgår till den minimivikt som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten.

Om kroppen, på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, har kasserats så att det till producenten har betalats en slaktdjurslikvid, omfattas kroppen av stödet. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, omfattas det inte av stödet.

18 §
Rätten till stöd för unga svin som sålts för avel

För unga avelssvin betalas stöd endast en gång. Stödet betalas till en sökande på vars gård ett ungt avelssvin har sålts efter att det uppnått en ålder av tre månader.

19 §
Fastställande av husdjursstöd

Husdjursstöden fastställs på basis av antalet djur som är i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning på följande sätt:

1) stödet för suggor, hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon fastställs på basis av 12 räkningsdagar,

2) stödet för galtar, moderdjur av anka och gås, hägnade moderdjur av fasan och and samt broilrar som medeltalet av två räkningsdagar,

3) stödet för tackor, hongetter och hästar fastställs på basis av en räkningsdag,

4) stödet för dikor, dikokvigor och tjurar fastställs på basis av det genomsnittliga antalet djur som enligt systemet för identifiering och registrering av nötkreatur varit i sökandens eller hans familjemedlems besittning mellan den 1 juli 2004 och den 30 juni 2005, nämnda dagar inräknade,

5) stödet för slaktade kvigor och tjurar samt för slaktsvin, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder fastställs på basis av antalet djur som slaktats 2005,

6) stödet för unga avelssvin fastställs på basis av antalet djur som sålts för avel 2005.

Djuren räknas den första dagen i månaden. Djur kan levereras för slakt eller säljas levande på räkningsdagen. När djur säljs levande på räkningsdagen räknas djuren som djur på den lägenhet i vars besittning de varit vid räkningsdagens början. I suggringar räknas en sugga på räkningsdagen som sugga på den lägenhet i vars besittning den varit vid räkningsdagens början.

Vid beräkning av stödet för hongetter beaktas förutom antalet djur på räkningsdagen även hongetternas mjölkproduktion på det sätt som bestäms i 14 § 1 mom. 7 punkten.

20 §
Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur

Det genomsnittliga antalet dikor, dikokvigor och tjurar fås genom att de stödberättigade dagarna mellan den 1 juli 2004 och den 30 juni 2005, nämnda dagar inräknade, för de enskilda djuren i en djurgrupp räknas samman och summan divideras med talet 365.

När det genomsnittliga antalet suggor beräknas utesluts antalet på den största och den minsta räkningsdagen. När det genomsnittliga antalet hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon beräknas utesluts det största antalet och de fyra minsta antalen.

Om det på lägenheten inte finns hönor, broilermödrar eller moderdjur av kalkon under fem eller fler räkningsdagar, kan högst de fyra första nolltalen räknas som minsta antal som inte beaktas när det genomsnittliga antalet beräknas. Detta gäller också fall där fastställelseperioden för stödet växlar.

21 §
Användning av sedvanligt djurantal

Som sedvanligt djurantal enligt 10 § 5 mom. i stödlagen kan användas det djurantal som legat till grund för stödet för föregående år. Till ansökningsblanketten skall då fogas en utredning om nedgången i djurantalet. Om djurantalet har gått ned på grund av en djursjukdom skall också ett intyg av en veterinär fogas till ansökan.

Om det föregående årets djurantal som legat till grund för stödet har varit exceptionellt, kan det genomsnittliga djurantalet som legat till grund för stödet under de högst fyra på varandra följande år som föregått det året användas som sedvanligt djurantal.

Om antalet broilrar på en broilergård på räkningsdagen avviker minst 10 procent från det normala på grund av leverans av dagsgamla broilerkycklingar eller slaktdjursavhämtningar och produktionen är kontinuerlig, kan det sedvanliga djurantalet användas som djurantal på räkningsdagen. Det sedvanliga djurantalet fås genom att med talet 0,98 multipliceras det genomsnittliga antalet dagsgamla kycklingar som levererats för de tre uppfödningsomgångar som föregår räkningsdagen.

Till en uppfödningsomgång hör de dagsgamla kycklingar som har levererats till gården senast inom tio dagar från den första leveransen som hör till samma parti. Till stödansökan skall fogas verifikat av kycklingleverantören, där datum för leveranserna och antalet levererade dagsgamla kycklingar framgår.

22 §
Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur när husdjursproduktionen inleds eller avslutas

Om produktionen i fråga om någon djurgrupp har inletts eller avslutats mitt under fastställelseperioden för stödet och det inte är fråga om överföring av besittningsrätten gällande hela lägenheten, antecknas djurantalet vid beräkningen av det genomsnittliga antalet djur som noll i fråga om de räkningsdagar som föregår inledandet av produktionen eller som följer efter avslutandet av produktionen.

Stödet fastställs utgående från det genomsnittliga djurantal som beräknats på basis av alla räkningsdagar.

23 §
Fastställande av förskott på husdjursstöd

Som grund för fastställandet av förskott används det antal djur som legat till grund för utbetalningen av husdjursstöd för 2004.

Om antalet djur år 2005 i någon djurgrupp blir lägre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2004, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur.

Om producenten har börjat producera en djurgrupp efter ansökan om stöd för 2004 eller om produktionen utvidgas betydligt 2005, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur, ifall utredningen om antalet djur kan anses vara tillförlitlig. Utvidgningen av produktionen anses vara betydlig om det antal djur som ligger till grund för husdjursstödet för 2005 är minst en tredjedel högre än det antal djur som godkänts för utbetalningen 2004.

För en sådan tillförlitlig utredning om antalet djur som avses i 3 mom. ovan krävs dokument om de djur som avses bli anskaffade, uppgifter om produktionsenheten eller andra motsvarande uppgifter.

Förskott beviljas högst på grundval av det antal djurenheter som erhålls genom att antalet djurenheter som berättigar till förskott multipliceras med stödenhetskoefficienten.

24 §
Storleken och utbetalningen av förskott på husdjursstöd

Förskott på stödet betalas till 80 procent för slaktade kvigor, slaktade tjurar, tackor, hongetter, slaktsvin, unga suggor och galtar som är avsedda för avel, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder. För övriga djur betalas förskott på stödet till 60 procent.

Förskott på husdjursstöd betalas till sökanden först efter att sökanden har beviljats eventuellt undantag enligt 27 § i stödlagen.

4 kap.

Stöd för växthusproduktion samt lagringsstöd

25 §
Stöd för växthusproduktion

Stödet för växthusproduktion bestäms enligt den växthusareal som är i odling den 1 maj 2005. Om det är uppehåll i odlingen den 1 maj 2005, fastställs stödet enligt den växthusareal som är i odling tiden före pausen. Växthuset skall användas för odling.

Växthusens sammanlagda areal skall vara minst 300 kvadratmeter. Sökanden skall göra upp en odlingsplan för varje växthus av vilken framgår odlingssäsongen samt de växter som odlas under den. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning skall omedelbart underrättas om ändringar i odlingsplanen.

Kulturväxter för vilka stöd kan beviljas är tomat, växthusgurka, frilandsgurka, sallat (sorterna Lactuca sativa och Cichorium), dill, persilja, paprika, kinakål, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter och sådana prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusbruk. Stöd beviljas för plantproduktion av sallat, dill och persilja i kruka för egen växthusodling. Stöd beviljas inte för annan plantproduktion.

26 §
Beloppet av stödet för växthusproduktion

Stöd för växthusproduktion beviljas högst till följande belopp:

Stödregioner C1-C2
Odlingssäsong euro/m2
Kort: minst 2 mån.,
högst 7 mån. 5,9
Lång: över 7 mån. 12,8
Stödregioner C2p-C4
Odlingssäsong euro/m2
Kort: minst 2 mån.,
men högst 7 mån. 5,3
Lång: över 7 mån. 11,4

Stödenhetskoefficienten för växthusproduktion är 0,89 i region C1 och C2.

Stöd enligt lång odlingssäsong kan beviljas, om växter som berättigar till stöd odlas längre än sju månader under 2005. Stöd för odlingsarealen för frilandsgurka, kinakål och isbergssallat beviljas dock endast enligt kort odlingssäsong. Om det odlas flera växter efter varandra under odlingssäsongen, beviljas stödet enligt den växt för vilken odlingssäsongen är längst.

Förskott på stödet för växthusproduktion betalas till 60 procent.

Nordligt stöd för växthusproduktion kan betalas till ett belopp av högst 21,42 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

27 §
Stöd för lagring av trädgårdsprodukter

Stödet för lagring av trädgårdsprodukter kan, utgående från genomsnittet av den lagervolym som upptas av trädgårdsprodukter som finns i lager den 17 oktober 2005, den 15 november 2005 och den 15 december 2005, av den lagervolym som berättigar till stöd beviljas högst till följande belopp:

Produktion av färskvaror
Lagertyp euro/m3
Maskinellt kylda lager 14,2
Övriga lager 9,8
Kontraktsproduktion för industrin
Lagertyp euro/m3
Maskinellt kylda lager 12,3
Övriga lager 8,1

Lagervolymen uppges med en kubikmeters noggrannhet och i den inräknas endast de trädgårdsprodukter som är handelsdugliga då de läggs på lager. Produkterna skall förvaras i enlighet med normal lagringssed. Produkter som konstateras ha blivit förskämda vid förberedelse för saluföring tas inte med i anmälan om lagervolymerna.

Trädgårdsprodukter som berättigar till stöd vid produktion av färskvaror är kinakål, kålrabbi, kålrot, rotselleri, rova, äpple, palsternacka, persilja, morot, rödbeta, rödkål, purjolök, brysselkål, savojkål, lök och vitkål. När det är fråga om kontraktsproduktion för industrin berättigar kålrot, rotselleri, morot, rödbeta, rödkål, lök och vitkål till stöd.

28 §
Stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp

Lagringsstödet för skogsbär och skogssvamp fastställs utgående från den mängd skogsbär och skogssvamp som finns lagrade den 30 juni 2005.

Stöd kan beviljas för skogsbär och skogssvampar som är avsedda som livsmedel och som har plockats före 2005. Stöd kan beviljas för skogsbär som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller mosade eller som juice eller juicekoncentrat. Stöd kan beviljas för skogssvampar som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller insaltade.

Stöd beviljas till högst följande belopp per kilo färskvikt:

Lagrad produkt cent/kg
Hjortron 34
Övriga skogsbär 10
Skogssvamp 42

5 kap.

Särskilda bestämmelser

29 §
Register

För att stöd skall betalas förutsätts att

1) den som söker stöd för växtproduktion, stöd för växthusproduktion eller stöd för lagring av trädgårdsprodukter är registrerad i växtskyddsregistret enligt 4 § lagen om skydd för växters sundhet (702/2003) i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det samt i det kvalitetskontrollregister för växter som avses i jord- och skogsbruksministeriets beslut om ordnande av kontrollen över kvalitetsklassificeringen av frukt och grönsaker (nr 4/1995, ändr. 151/1996) vilket har publicerats i jord- och skogsbruksministeriets meddelande om vissa beslut (29/1995), i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det,

2) den som söker stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp är registrerad i det register som avses i 172 § i mervärdesskattelagen (1501/1993), samt

3) nötkreatur är märkta och registrerade i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut om märkning och registrering av nötkreatur (7/1999).

6 kap.

Ikraftträdande

30 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 26 januari 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 20 januari 2005

Jord- och skogsbruksminister
Juha Korkeaoja

Överinspektör
Esa Hiiva

Bilaga 1

REGIONINDELNINGEN FÖR NORDLIGT STÖD

Region C1

Alahärmä, Enonkoski, Hankasalmi, Haukivuori, Heinävesi, Ilmajoki, Jalasjärvi, Joensuu med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Jorois, Jurva, Juva, Jyväskylä, Jyväskylä lk, i Jämsä kommun före detta Kuorevesi kommun, Jämsänkoski, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kerimäki, Kesälahti, Kitee, Korpilahti, Korsholm med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Korsnäs, Kristinestad, Kuopio, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappo, Laukaa, Leppävirta, Liperi, Lillkyro, Malax, Maaninka, Maxmo med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Muurame, Mänttä, Nurmo, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Outokumpu, Parikkala, Pieksämäki, Pieksänmaa, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rautjärvi, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, Rääkkylä, Savitaipale, Savonranta, Seinäjoki med undantag av de områden som hör till region C2, Siilinjärvi, S:t Michel, Storkyro, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Tuusniemi, Vasa, Varkaus, Vilppula, Vörå, Ylihärmä, Ylistaro och Östermark.

Region C2

Alajärvi, Alavieska, Alavus, Brahestad, Bötom, Etseri, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Himanka, Hirvensalmi, Honkajoki, Idensalmi, Jakobstad, Joutsa, Juankoski, Kaavi, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karleby, Karstula, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kelviå, Kempele, Kestilä, Keuruu, Kihniö, Kinnula, Kiuruvesi, Kivijärvi, Konnevesi, Kontiolahti, Kortesjärvi, Kronoby, Kuru, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lehtimäki, Leivonmäki, Lestijärvi, Limingo, Lochteå, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo med undantag av de områden som hör till region C3, Parkano, Pedersöre, Perho, Pertunmaa, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Piippola, Polvijärvi, Pulkkila, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Pyhäselkä, Pylkönmäki, Rantsila, Rautalampi, Reisjärvi, Ruukki, Saarijärvi, Sastmola, i Seinäjoki stad före detta Peräseinäjoki kommun, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Soini, Sonkajärvi, Storå, Sumiainen, Suolahti, Tervo, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Tyrnävä, Töysä, Ullava, Uurainen, Varpasjärvi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, Ylivieska och Äänekoski.

Region C2 norra

Eno, Ilomants, i Joensuu stad före detta Kiihtelysvaara kommun och före detta Tuupovaara kommun, Juuka, Kajana, Lieksa, Nurmes, Paltamo, Rautavaara, Ristijärvi, Sotkamo, Vaala, Valtimo och Vuolijoki samt områdena utanför fastlandet i Maxmo kommun och Björköby och Replot i Korsholms kommun.

Region C3

P1

Haukipudas, Kiiminki, Uleåborg, Utajärvi, Ylikiiminki och de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom Ylikiiminki kommuns gränser.

P2

Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kemi, Keminmaa, Kuhmo, Kuivaniemi, Simo, Tervola, Torneå och Yli-Ii.

P3

Kemijärvi, Pello, Pudasjärvi, Puolanka, Ranua, Rovaniemi lk, Rovaniemi, Suomussalmi, Taivalkoski och Övertorneå

P4

Kuusamo och Posio.

Region C4

P4

Kolari, Pelkosenniemi, Salla och Savukoski samt Kittilä och Sodankylä med undantag av de områden som hör till P5.

P5

Enare, Enontekis, Muonio och Utsjoki samt i Kittilä och Sodankylä kommuner de områden som i fråga om Kittilä i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3733/514/96 av den 10 juli 1996 och i fråga om Sodankylä kommun i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3039/514/95 av den 9 augusti 1995 har godkänts höra till området P5.

Skärgården i region C1 och C2

De delområden i följande kommuner i region C1 och C2 som bestäms särskilt genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet:

Region C1

Enonkoski, Hankasalmi, Heinävesi, Jorois, Kerimäki, Kesälahti, Korpilahti, Kuopio, Leppävirta, Liperi, Malax, Nyslott, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Ristiina, Ruovesi, S:t Michel, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Varkaus, Vilppula och Östermark.

Region C2

Hirvensalmi, Idensalmi, Joutsa, Juankoski, Kangasniemi, Kannonkoski, Karttula, Keuruu, Kiuruvesi, Kivijärvi, Kontiolahti, Lapinlahti, Luhanka, Nilsiä, Pertunmaa, Pielavesi, Polvijärvi, Rautalampi, Saarijärvi, Tervo, Vesanto, Vieremä, Virdois och Äänekoski.

Bilaga 2

BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIANTAL, MAXIMIAREAL OCH MAXIMIBELOPP ENLIGT KOMMISSIONENS BESLUT 2002/404/EG
djurenheter/hektar stödbelopp, miljoner euro
Notkreatur 167 274 de 91,17
Tackor och hongetter 5 886 de 3,50
Svin och fjäderfä 139 200 de
Hästar 6 000 de 2,52
Sockerbeta 3 750 ha 1,34
Stärkelsepotatis 6 580 ha 1,24
Spannmåls- och andra jordbruksgrödor 557 700 ha 15,14
Växthusproduktion 202,9 ha
Frilandsgrönsaker och äpplen 2 095 ha 0,90
Lagerstöd 2,86
Allmänt hektarstöd för vall, träda och vissa andra växter 846 812 ha 27,87
Stöd till unga odlare 16,66

Bilaga 3

REGIONELLA BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIANTAL, MAXIMIAREAL OCH MAXIMIBELOPP ENLIGT KOMMISSIONENS BESLUT 2002/404/EG
djurenheter/hektar
C1 C2 C2p C3 C4
Nötkreatur 52 984 87 412 9 928 15 264 1 686
Tackor och hongetter 2 027 2 116 540 827 376
Svin och fjäderfä 87 400 45 300 2 950 3 505 45
Hästar 2 400 2 800 340 390 70
Sockerbeta 3 230 520 - - -
Stärkelsepotatis 4 490 2 090
Spannmåls- och andra jordbruksgrödor 286 780 237 500 20 720 12 600 100
Växthusproduktion 143 49 3,7 6,3 1,2
Frilandsgrönsaker och äpplen 1 290 683 52 68 2
Allmänt hektarstöd för vall, träda och vissa andra växter 239 322 405 546 60 868 121 464 19 612
stödbelopp, miljoner euro
C1 C2 C2p C3 C4
Nötkreatur 26,16 44,52 5,84 12,92 1,74
Tackor och hongetter 0,94 1,00 0,29 0,79 0,47
Svin och fjäderfä 37,87 20,03 1,54 1,86 0,03
Hästar 1,01 1,18 0,14 0,16 0,03
Sockerbeta 1,14 0,20 - - -
Stärkelsepotatis 0,80 0,45
Spannmåls- och andra jordbruksgrödor 4,07 9,43 0,75 0,88 0,01
Frilandsgrönsaker och äpplen 0,54 0,31 0,02 0,03 -
Allmänt hektarstöd för vall, träda och vissa andra växter - 14,55 2,18 8,44 2,68

Bilaga 4

OMRÄKNINGSKOEFFICIENT FÖR DJURENHETER

Djurenhet = de

de
Dikor 1
Dikokvigor, över 2 år 1
Dikokvigor 8 mån.-2 år 0,6
Tjurar, över 2 år 1
Tjurar, 6 mån.-2 år 0,6
Tackor 0,15
Hongetter 0,48
Suggor, galtar 0,7
Hönor (inklusive moderhönor) 0,013
Broilrar 0,0053
Moderdjur av broiler 0,025
Moderdjur av gås, anka och kalkon 0,026
Moderdjur av and och fasan, hägnade 0,013
Hästar
- avelsston (hästar och ponnyer) 1
- finska hästar, minst 1 år 0,85
- 1-3 år gamla övriga hästar och ponnyer 0,6
BILDANDE AV DJURENHETER I FRÅGA OM SLAKTSVIN, UNGA AVELSSUGGOR OCH AVELSGALTAR, KALKONER, GÄSS OCH ANKOR SAMT HÄGNADE ÄNDER OCH FASANER
13 slaktade slaktsvin 1 de
13 unga suggor eller galtar som sålts som avelsdjur 1 de
223 slaktade kalkoner 1 de
325 slaktade gäss 1 de
585 slaktade ankor 1 de
1 375 slaktade hägnade änder 1 de
1 375 slaktade hägnade fasaner 1 de

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.