1374/2004

Given i Helsingfors den 30 december 2004

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bortskaffande av animaliska biprodukter på avlägsna områden och bortskaffande av döda sällskapsdjur

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 5 och 12 § i lagen av den 18 januari 1980 om djursjukdomar (55/1980), dessa lagrum sådana de lyder, det förstnämnda i lag 424/1994 och det senare nämnda delvis ändrat i lagarna 809/1992 och 424/1994:

1 §
Syfte och tillämpningsområde

Syftet med denna förordning är att förhindra att djursjukdomar sprids genom vissa animaliska biprodukter som fås från djur (biprodukt). Förordningen gäller sådant bortskaffande av i denna förordning nämnda biprodukter som sker på avlägsna områden, fastställande av avlägsna områden, ordnande av övervakningen på dem samt bortskaffande av döda sällskapsdjur som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (biproduktförordningen) och i den kompletterande Europeiska gemenskapens lagstiftning.

2 §
Tillsynsmyndigheter

Tillsynen över att denna förordning iakttas leds av jord- och skogsbruksministeriets avdelning för livsmedel och hälsa.

De tillsynsmyndigheter som avses i denna förordning är:

1) inom länets område länsveterinären,

2) inom kommunens område kommunalveterinären,

3) i renslakterier och anläggningar i anslutning till dem samt på slaktplatser, i småskaliga styckningsanläggningar och i anläggningar inom fiskeribranschen tillsynsmyndigheten enligt lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel (1195/1996).

3 §
Avlägsna områden vid bortskaffandet av hela kadaver

Vid bortskaffandet av hela kadaver av nötkreatur, bison, får och getter är ett område enligt bilaga 1 ett avlägset område.

Vid bortskaffandet av sådana hela kadaver av tamsvin, inberäknat minigris, samt vildsvin jämte dess korsningar, med undantag av det vilda djurbeståndet (svin), och sådana hela kadaver av fjäderfä som avses i biproduktförordningen och som hör till kategori 2 är ett område enligt bilaga 2 ett avlägset område.

Vid bortskaffandet av hela kadaver av pälsdjur som avses i biproduktförordningen och som hör till kategori 2 är ett område enligt bilaga 3 ett avlägset område.

Vid bortskaffandet av hela kadaver av hästar och andra hovdjur, alpackor och renar som avses i biproduktförordningen och som hör till kategori 2 samt vid bortskaffandet av hela fiskar och kräftor är hela Finland ett avlägset område.

I fråga om dödfödda djur är hela Finland, med avvikelse från vad som anges i 1–3 mom., ett avlägset område.

4 §
Avlägsna områden vid bortskaffandet av andra än hela kadaver

Vid bortskaffandet av sådana biprodukter av kategori 2 och kategori 3 som avses i biproduktförordningen och som härstammar från slaktplatser och småskaliga styckningsanläggningar enligt lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel (1195/1996) är ett område enligt bilaga 2 ett avlägset område.

Vid bortskaffandet av sådana biprodukter av kategori 1, 2 och 3 som fås från djur som slaktats inom det ursprungliga jordbruksföretaget i syfte att användas enbart för jordbrukaren och dennes familj är hela Finland ett avlägset område.

Vid bortskaffandet av färska biprodukter från fisk eller kräftor, som härstammar från anläggningar som tillverkar fisk- eller kräftprodukter avsedda att användas som livsmedel, samt vid bortskaffandet av biprodukter som fås vid slakt av ren och vid styckning av renkött är hela Finland ett avlägset område.

5 §
Bortskaffande av biprodukter

Biprodukter som uppstår på avlägsna områden och som specificeras i 3 och 4 § får på avlägsna områden förstöras genom nedgrävning enligt bestämmelserna i denna förordning eller genom transport till en avstjälpningsplats som godkänts enligt statsrådets beslut om avstjälpningsplatser (861/1997).

I biproduktförordningen ingår bestämmelser om bortskaffandet av biprodukter som uppstått någon annanstans än på avlägsna områden och av andra biprodukter än de som nämns i denna förordning.

Att förstöra hela kadaver genom förbränning på öppen eld är förbjudet i hela Finland. Jord- och skogsbruksministeriets avdelning för livsmedel och hälsa kan av särskilda skäl bevilja undantag från förbudet.

6 §
Bortskaffande av döda sällskapsdjur

I hela Finland kan döda sällskapsdjur bortskaffas genom nedgrävning. På bortskaffandet av döda sällskapsdjur tillämpas inte 7 § 2 och 3 mom. och 9 §.

7 §
Krav i fråga om nedgrävningen av biprodukter

Nedgrävningen av biprodukter får inte medföra någon fara för människors eller djurs hälsa.

Biprodukter får inte grävas ned på ett grundvattenområde, ett skyddsområde för vattentäkt, närmare än 250 meter från en brunn eller på en sluttning mot ett vattendrag eller på ett område som inom kort efter nedgrävningen skall plöjas eller grävas i.

Biprodukterna skall grävas ned på minst en meters djup. Täckandet med jord skall ske direkt så, att rävar, råttor, måsar eller andra djur inte kan komma åt de nedgrävda biprodukterna. I samband med nedgrävningen skall biprodukterna vid behov kalkas eller behandlas med desinfektionsmedel i syfte att utrota sjukdomsalstrare. Biprodukter får inte grävas ned i plastsäck eller någon annan förpackning som inte förmultnar.

Vid nedgrävningen skall dessutom miljö- och hälsoskyddslagstiftningen beaktas.

8 §
Anmälningsskyldighet för den som bortskaffar biprodukter genom nedgrävning

Innan de biprodukter som nämns i 3 § 1 mom. och i 4 § grävs ned skall till kommunalveterinären anmälas skriftligen

1) vem som producerar biprodukterna,

2) vem som utför nedgrävningen, om personen i fråga är någon annan än den som producerar biprodukterna,

3) den djurart från vilken biprodukterna härstammar,

4) mängden biprodukter eller en uppskattning av mängden,

5) den plats där biprodukterna skall grävas ned, samt

6) datumet för nedgrävningen.

Vid behov skall kommunalveterinären kontrollera de biprodukter som avses i 1 mom. samt den plats och de anordningar som skall användas vid nedgrävningen.

9 §
Bokföringsskyldighet för den som bortskaffar biprodukter genom nedgrävning

Den som bortskaffar biprodukter genom nedgrävning skall föra bok över det som nämns i 8 § 1 mom. 1―6 punkten. Bokföringen skall förvaras i två år och skall på begäran företes tillsynsmyndigheten.

10 §
Tillsyn

Tillsynsmyndigheten skall utöva tillsyn över att biproduktförordningen och bestämmelserna i denna förordning följs. Om tillsynsmyndigheten upptäcker väsentliga brister i efterlevnaden av biproduktförordningen eller denna förordning skall myndigheten vid behov vidta åtgärder enligt 8 § i lagen om djursjukdomar (55/1980) i syfte att förhindra att djursjukdomar sprids.

Kommunalveterinären skall inom sitt område se till att anmälningar i enlighet med 8 § inkommer. Vid behov skall kommunalveterinären även övervaka att bokföring görs i enlighet med 9 §.

Länsveterinären skall minst en gång om året kontrollera att kommunalveterinärerna har fått anmälningarna i enlighet med 8 §. Vidare skall länsveterinären övervaka att kadaver av nötkreatur, bison, får och getter grävs ned endast inom ett avlägset område.

I 23 § i lagen om djursjukdomar (55/1980) föreskrivs om det straff som döms ut för överträdelse av bestämmelserna i denna förordning.

11 §
Tillsynsmyndigheternas information

Kommunalveterinären skall utan dröjsmål informera länsveterinären om de väsentliga brister i efterlevnaden av biproduktförordningen och denna förordning som kommit till kommunalveterinärens kännedom.

En tillsynsmyndighet enligt 2 § 2 mom. 3 punkten skall utan dröjsmål informera länsveterinären och Livsmedelsverket om de väsentliga brister i efterlevnaden av biproduktförordningen och denna förordning som gäller de slakterier, inrättningar eller slaktplatser vars verksamhet tillsynsmyndigheten övervakar.

Länsveterinären och Livsmedelsverket skall utan dröjsmål informera jord- och skogsbruksministeriets avdelning för livsmedel och hälsa om de väsentliga brister i efterlevnaden av denna förordning som kommit till deras kännedom.

12 §
Register

Kommunalveterinären skall inom sitt verksamhetsområde föra ett register över anmälningar i enlighet med 8 §. Kommunalveterinären skall varje år, före utgången av januari, sända registrets innehåll till länsveterinären för kännedom.

Länsveterinären skall göra ett sammandrag av de uppgifter som kommunalveterinärerna i enlighet med 1 mom. har sänt in och årligen, före utgången av februari, skicka sammandraget för kännedom till jord- och skogsbruksministeriets avdelning för livsmedel och hälsa.

13 §
Kostnader

Till kommunalveterinären betalas av statens medel ett arvode och kostnadsersättning för de besiktningar som föreskrivs i denna förordning. I statsrådets förordning om förrättningsarvoden till veterinärer (1234/2001) bestäms om storleken av arvodet och ersättningen samt betalningsförfarandet.

14 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

Genom denna förordning upphävs i jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 28 november 2000 om behandling av animaliskt avfall (1022/2000) 5 § och 6 § 1 mom. 8 punkten, av dem det senare sådant det lyder i förordning 6/2001.

Parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 (32002R1774), EGT nr L 273, 10.10.2002, s. 1

Helsingfors den 30 december 2004

Jord- och skogsbruksminister
Juha Korkeaoja

Biträdande avdelningschef
Riitta Heinonen

Bilagor 1-3

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.