1315/2004

Given i Helsingfors den 30 december 2004

Handels- och industriministeriets förordning om värdering samt upptagning av finansiella instrument i bokslut och koncernbokslut

I enlighet med handels- och industriministeriets beslut föreskrivs med stöd av 5 kap. 2 a § i bokföringslagen av den 30 december 1997 (1337/1997), sådant detta lagrum lyder i lag 1304/2004:

1 §
Tillämpningsområde

I denna förordning meddelas de närmare bestämmelser som avses i 5 kap. 2 § i bokföringslagen om förutsättningarna för värdering av finansiella instrument enligt verkligt värde, om fastställande av det verkliga värdet, hur förändringar i det verkliga värdet upptas i resultaträkningen och balansräkningen, om de noter som skall ges om finansiella instrument i bokslut och koncernbokslut samt om de uppgifter som skall ges i verksamhetsberättelsen och i koncernens moderföretags verksamhetsberättelse.

2 §
Definitioner

Med derivatinstrument avses i denna förordning avtal som baserar sig på finansiella instrument, där den ena avtalsparten ges rätt till betalning med kontanter eller ett annat finansiellt instrument.

Utöver det som bestäms i 1 mom. avses med derivatinstrument också avtal som baserar sig på nyttigheter, där den ena avtalsparten ges rätt till betalning med kontanter eller ett annat finansiellt instrument, med undantag av avtal, som ursprungligen har ingåtts för att uppfylla och vilka fortsättningsvis uppfyller anskaffnings-, försäljnings- eller användningskrav som gäller en nyttighet och för vilka avsikten är att fullgöra dem genom leverans av en nyttighet.

3 §
Värdering av finansiella instrument

Finansiella instrument som har tagits upp bland aktiva i balansräkningen och vilkas verkliga värde kan fastställas tillförlitligt på det sätt som avses i 5 §, kan värderas till verkligt värde.

Värdering enligt verkligt värde tillämpas dock inte på

1) finansiella instrument som inte är derivat och som hålls till sin förfallodag,

2) lånefordringar samt andra fordringar som inte hålls i syfte att bedriva handel med dem,

3) andelar i dotter-, ägarintresse och samföretag,

4) finansiella instrument som den bokföringsskyldige har emitterat på villkor för eget kapital,

5) avtal som gäller villkorligt vederlag i fusion mellan företag, och inte heller på

6) andra finansiella instrument som i enlighet med allmänt godkänd praxis värderas avvikande från det verkliga värdet.

Av finansiella skulder värderas sådana finansiella instrument till verkligt värde som är

1) derivatinstrument eller

2) en del av en handelsportfölj.

4 §
Värdering och upptagning i bokslut vid tillämpning av säkringsredovisning

En tillgång eller skuld som kan anses som en säkrad post i enlighet med det säkringsredovisningsförfarande som gäller verkligt värde (säkring av verkligt värde) eller en specificerad del av en sådan tillgång eller skuld kan värderas till det belopp som förutsätts i förfarandet i fråga.

I enlighet med de förutsättningar som avses i 1 mom. och som gäller säkringsredovisningsförfarandet kan ett derivatavtal eller ett annat finansiellt instrument som har fastställts som säkringsinstrument med avvikelse från 3 § värderas till det belopp som förutsätts i säkringsredovisningsförfarandet.

5 §
Fastställande av verkligt värde

Som verkligt värde för de finansiella instrument för vilka en tillförlitlig marknad med lätthet kan bestämmas betraktas marknadsvärdet.

Som verkligt värde för andra finansiella instrument än de som avses i 1 mom. anses

1) ett värde som kan härledas från marknadsvärdet på det finansiella instrumentets beståndsdelar eller på motsvarande finansiella instrument, eller

2) ett värde som kan härledas från värderingsmodeller och värderingsmetoder som är allmänt vedertagna på värdepappersmarknaden, om marknadsvärdet går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt med hjälp av dem.

6 §
Upptagning av förändringar i det verkliga värde i resultaträkningen

Som räkenskapsperiodens intäkter eller kostnader upptas i resultaträkningen skillnaden mellan värdet vid bokslutstidpunkten på finansiella instrument som skall tas upp till verkligt värde och det bokförda värdet i föregående bokslut.

Om ett finansiellt instrument som skall tas upp till verkligt värde har skaffats under räkenskapsperioden, upptas som räkenskapsperiodens intäkt eller utgift skillnaden mellan värdet av det finansiella instrumentet vid bokslutstidpunkten och dess anskaffningsutgift.

7 §
Upptagning av förändringar i det verkliga värdet i balansräkningen

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 6 § upptas den skillnad som avses i nämnda paragraf i fonden för verkligt värde, som ingår i eget kapital, om

1) det är fråga om upptagning av ett finansiellt instrument i ett säkringsredovisningsförfarande, enligt vilket det är möjligt att lämna hela värdeförändringen eller en del av den obeaktad i resultaträkningen under ifrågavarande räkenskapsperiod (säkring av kassaflöde),

2) en dylik värdeförändring orsakas av en kursförändring i en valutapost som ingår i nettoinvesteringar som den bokföringsskyldige har gjort i ett utländskt företag (omvandlingsdifferens) eller om

3) det är fråga om ett sådant finansiellt instrument som skall värderas enligt verkligt värde och som har tagits upp bland aktiva i balansräkningen och vilket inte hålls i handelssyfte och inte är ett derivatinstrument.

Fonden för verkligt värde skall rättas när det finansiella instrumentet överlåts eller förfaller.

Den latenta skatteskuld eller skattefordran som ingår i en förändring av det verkliga värdet får tas upp i balansräkningen med iakttagande av särskild försiktighet.

8 §
Noter

I fråga om finansiella instrument som har tagits upp till verkligt värde skall som en not anges

1) principerna för de värderingsmodeller och värderingsmetoder som använts i fråga om de finansiella instrument vilkas verkliga värde har bestämts enligt 5 § 2 mom. 2 punkten,

2) för varje slag av finansiellt instrument det verkliga värdet och de värdeförändringar som har tagits upp direkt i resultaträkningen samt de förändringar som tagits upp i fonden för verkligt värde,

3) för varje slag av derivat, uppgifter om derivatanvändningens omfattning och deras användningssyfte, inbegripet viktiga villkor som kan påverka beloppet av, tidpunkten för och säkerheten av framtida kassaflöden,

4) en specifikation av vilken framgår förändringarna i fonden för verkligt värde under räkenskapsperioden.

I fråga om de säkrande och säkrade tillgångarna och skulderna som avses i 4 § skall ges

1) uppgifter om den värdering som tillämpas i säkringsredovisningen,

2) uppgifter om de intäkter och kostnader som tagits upp i resultaträkningen för dessa tillgångar och skulder,

3) uppgifter om hur säkrande och säkrade tillgångar och skulder har upptagits i balansräkningen, samt

4) en beskrivning av säkrande och säkrade tillgångar och skulder.

9 §
Uppgifter som skall ges i verksamhetsberättelsen

Utöver vad som föreskrivs i eller med stöd av bokföringslagen, skall i verksamhetsberättelsen i fråga om finansiella instrument som tagits upp till verkligt värde anges uppgifter om

1) målen och förfaringssätten för hantering av företagets finansiella risker, inklusive säkringsförfarandet för varje sådant huvudslag av anteciperade transaktioner på vilket säkringsredovisning tillämpas,

2) företagets pris-, kredit-, likviditets- och kassaflödesrisker,

om dessa uppgifter är viktiga för att bedöma företagets tillgångar, skulder, finansiella ställning eller resultat för räkenskapsperioden.

10 §
Noterna till koncernbokslutet och de uppgifter som skall ges i verksamhetsberättelsen för koncernens moderföretag

Som bilaga till koncernbokslutet skall i tillämpliga delar tas upp de uppgifter om koncernen som avses i 8 §.

I moderföretagets verksamhetsberättelse skall de uppgifter som avses i 9 § också tas upp i fråga om koncernen.

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 31 december 2004 och den tillämpas första gången på den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2005 eller därefter. Den bokföringsskyldige får tillämpa denna förordning under den räkenskapsperiod som pågår när förordningen träder i kraft.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG; EGT nr L 283, 27.10.2001, s. 28

Helsingfors den 30 december 2004

Minister
Paula Lehtomäki

Konsultative tjänstemannen
Markku Jänkälä

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.