40/2004

Given i Helsingfors den 23 januari 2004

Statsrådets förordning om nordligt stöd 2004

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av lagen den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Som nordligt stöd enligt 6 § 2 punkten lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen, betalas till jordbruks- och trädgårdsproducenter för 2004 stöd för växtproduktion samt stöd för husdjursskötsel, stöd för växthusproduktion och lagringsstöd så som bestäms i denna förordning.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) stödenhetskoefficient den del av den stödenhetskvantitet som berättigar till stöd och som är föremål för stödansökan och för vilken stöd betalas,

2) stödenhetskvantitet som berättigar till stöd den areal eller det antal djur eller djurenheter som ansökts och godkänts efter tillsynspåföljder,

3) stödenhetskvantitet som ligger till grund för betalning den areal eller det antal djur eller djurenheter som erhålls genom att multiplicera den stödenhetskvantitet som berättigar till stöd med stödenhetskoefficienten,

4) växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen stödberättigade sorter av växter som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor samt grödor som producerar gräsensilage enligt artikel 7.1 i kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor,

5) trädgårdsland odlingsareal där trädgårdsväxter och potatis odlas för eget bruk,

6) blandsäd ett växtbestånd som består enbart av stråsäd,

7) blandat växtbestånd ett blandat växtbestånd som består av säd och proteingrödor som omfattas av Europeiska gemenskapens stödsystem för jordbruksgrödor, varvid jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av proteingrödor och spannmål så att mer än 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av proteingrödor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde,

8) grönfodersäd ett rent spannmålsbestånd som skördas efter att det gått i ax, dock senast innan spannmålsskörden mognat,

9) foderspannmål foderkorn, havre, rågvete, blandsäd, blandat växtbestånd och grönfodersäd,

10) odlad åkerareal odlingsareal för jordbruksgrödor, trädesareal som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen samt odlingsareal för trädgårdsväxter, dock inte trädgårdsland,

11) sökandens familjemedlem sökandens make och minderåriga barn,

12) foderareal den konstaterade areal för foderväxter som fastställs i artikel 12.2 b i rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött,

13) köttfjäderfä ankor, gäss, kalkoner samt hägnade fasaner och änder som slaktats 2004,

14) tjur ett nötkreatur av hankön som är kastrerat eller okastrerat,

15) djurgrupp dikor, tjurar som är minst sex månader och högst två år gamla, tjurar som är över två år gamla, slaktade kvigor, slaktade tjurar, suggor, galtar, slaktsvin, unga avelssuggor, unga avelsgaltar, hönor inklusive moderhönor, moderdjur av anka, broilermödrar, moderdjur av gås, moderdjur av kalkon, hägnade moderdjur av fasan, hägnade moderdjur av and, broilrar, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner, hägnade änder, tackor som är minst ett år gamla, tackor under ett år som har lammat, hongetter som är minst ett år gamla, hongetter under ett år som har fött avkomma, avelsston inklusive ponnyston, finska hästar som är minst ett år gamla eller som är minst ett år och högst tre år gamla övriga hästar och ponnyer.

3 §
Allmänna grunder för fastställande av stöd

Det stöd som betalas till den som söker stöd fastställs på grundval av den enhetskvantitet som ligger till grund för betalning och den nivå på det regionvis differentierade enhetsstödet enligt indelningen i stödregioner i bilaga 1.

Nordligt stöd kan beviljas högst för den med hjälp av stödenhetskoefficient angivna andelen av det antal stödenheter som berättigar till stöd. Om inte något annat föreskrivs i denna förordning är stödenhetskoefficienten 1,00.

Om det stödenhetskvantitet som ligger till grund för betalningen av stöd eller om stödbeloppet överskrider det maximiantal som anges i bilaga 2, kan stödenhetskoefficienten och nivån på enhetsstödet ändras.

2 kap.

Stöd för växtproduktion

4 §
Fastställande av stöd för växtproduktion

Minimiarealen för ett jordbruksskifte som kan beviljas stöd är fem ar.

Stöd för arealen betalas bara en gång, trots att det på arealen odlas flera stödberättigade grödor efter varandra under vegetationsperioden.

Stöd för växtproduktion betalas inte för arealer som uppgetts som trädgårdsland.

5 §
Beloppet av det nordliga hektarstödet

Nordligt hektarstöd beviljas till högst följande belopp för åker som under vegetationsperioden 2004 används till nedan avsedd produktion:

Stödregion C1 euro/ha
Äpple 163
Stödregionerna C1, C2
samt C2 norr och skärgården euro/ha
Vete 88
Råg 112
Maltkorn 78
Sockerbeta 197
Stärkelsepotatis 143
Stödregionerna C1-C4 euro/ha
Frilandsgrönsaker, dill och persilja 397

Stödenhetskoefficienten för äpplen, frilandsgrönsaker, dill och persilja är 0,95.

För växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen, frånsett vete, råg, maltkorn, foderspannmål, ensilagevall och träda, beviljas stöd till högst följande belopp:

Stödregion euro/ha
C1 115
C2 42

Det nordliga hektarstöd som betalas för vete kan sammanlagt uppgå till högst 1,87 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

6 §
Grunderna för fastställande av det nordliga hektarstödet

Nordligt hektarstöd för vete kan beviljas på grundval av den åkerareal som använts för odling av speltvete.

Frilandsgrönsaker som berättigar till stöd är grönsaker som används som livsmedel. När det gäller ärter är spritärter, spritmärgärter, sockerärter och brytärter som skördas omogna frilandsgrönsaker som berättigar till stöd. Ett blandat växtbestånd med ärter och spannmål betraktas som ett ärtbestånd som berättigar till stöd, om jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av ärter och spannmål så att högst 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärter och spannmål utgörs av spannmålsutsäde.

Stöd som avses i 5 § 3 mom. kan förutom för rena växtbestånd av ärter eller bondbönor betalas om det på ett jordbruksskifte har såtts utsäde av ärter och spannmål eller av bondbönor och spannmål på så sätt att högst 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärter eller bondbönor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde.

7 §
Allmänt hektarstöd

Allmänt hektarstöd beviljas till högst följande belopp för åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2004:

Stödregion euro/ha
C2, C2 norr och skärgården 34
C3 50
C4 101

Allmänt hektarstöd betalas inte i stödregion C3-C4 för den areal som använts för odling av växter som avses i 5 §, med undantag av frilandsgrönsaker, dill och persilja.

Det nordliga hektarstöd som anges i 5 § samt allmänt hektarstöd kan betalas för växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen, frånsett ensilagevall, till ett belopp av sammanlagt högst 15,14 miljoner euro. Om de stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

8 §
Stöd till unga odlare

I stöd till unga odlare i stödregionerna C1-C4 beviljas högst 30 euro per hektar för åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2004.

9 §
Miljövillkor

Den som ansöker om stöd skall iaktta de miljövillkor för växtodling och trädor som anges i 4―9 § jord- och skogsbruksministeriets beslut om de horisontala villkoren för areal- och djurbaserade direktstöd som helt finansieras av Europeiska gemenskapen (154/2000).

3 kap.

Stöd för husdjursskötsel

10 §
Produktionsstöd för mjölk

Betalningen av produktionsstöd förutsätter att sökanden har en individuell referenskvantitet för mjölk. För mjölk som sålts direkt till konsumenterna kan stöd betalas högst för ett belopp som motsvarar den referenskvantitet för direktförsäljning som tilldelats sökanden.

Produktionsstöd för mjölk betalas till högst följande belopp för mjölk som sökanden har sålt för marknadsföring eller som har sålts direkt till konsumenterna år 2004:

Stödregion cent/liter
C1 9,8
C2 10,4
C2 norr och skärgården 11,7
C3―P1 14,7
C3―P2 16,4
C3―P3, P4 19,0
C4―P4 23,7
C4―P5 32,9

År 2004 kan produktionsstöd betalas för hela den mjölkmängd som har sålts för marknadsföring. Stöd betalas dock inte ens delvis för den produktionsmängd för vilken en i rådets förordning (EEG) nr 3950/92 om införande av en tilläggsavgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter avsedd tilläggsavgift tas ut efter den utjämning av under- och överskridningarna av de individuella referenskvantiteterna som görs på basis av antalet fettkorrigerade liter.

11 §
Stöd som betalas per djurenhet

Husdjursstöd per djurenhet beviljas utgående från antalet husdjur som varit i sökandens eller hans familjemedlems besittning vid den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs. Med den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs avses räkningsdag eller någon annan period på basis av vilken stödet fastställs.

Djurantalet omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i bilaga 3.

Stöd per djurenhet beviljas till högst de belopp som anges i följande tabell:

Stödregionen/stöd i euro Stöd-
enhets
C1 C2 C2p C3 C3 C4 C4 koefficient
*) P1,P2 P3,P4 P4 P5
Dikor 309 309 385 460 460 645 645 1,00
Tjurar 477 485 561 637 637 822 822 1,00
Tackor 482 490 566 894 995 1180 1180 1,00
Hongetter 409 417 434 535 568 625 710 1,00
Svin 348 348 449 449 449 449 449 0,80
Hönor 322 326 433 517 517 517 517 0,80
Övriga tjäderfän 293 299 408 408 408 408 408 0,80
Häastar 407 407 407 407 407 407 407 0,75
*) C2p = C2 norr och skärgården
12 §
Förutsättningar för beviljande av stöd per djurenhet

För att stöd per djurenhet skall beviljas förutsätts att

1) djuren är bokförda,

2) för sökanden i fråga om dikor har fastställts ett individuellt tak enligt artikel 20 i kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött när det gäller bidragstermen samt i fråga om tackor ett individuellt tak enligt artikel 8―10 i rådets förordning nr 2529/2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött,

3) på lägenheten finns foderareal i fråga om stödet för dikor och tjurar,

4) hästarna och hongetterna utgör minst en djurenhet per djurart, samt

5) hongetternas mjölkproduktion, som godkänts som grund för fastställande av stödet, mellan den 1 september 2003 och den 31 augusti 2004, nämnda dagar inräknade, uppgår till minst 400 liter per honget eller att producenter som börjat hålla hongetter efter ansökningsomgången 2003 mellan den 1 maj 2004 och den 31 augusti 2004, nämnda dagar inräknade, har en mjölkproduktion på minst 80 liter per honget för att fullt stöd skall erhållas.

De i 1 mom. 2 punkten avsedda individuella taken utgör samtidigt det maximiantal djur som berättigar till stöd.

Det totala antalet djur enligt 1 mom. 3 punkten som berättigar till stöd begränsas genom att på lägenheten tillämpas en djurtäthet som är två djurenheter per hektar foderareal.

13 §
Begränsningar i fråga om beviljande av stöd per djurenhet

I stödregionerna C2 norr och skärgården får finnas högst 300 djurenheter som berättigar till stöd, i stödregion C3 högst 200 djurenheter och i stödregion C4 högst 100 djurenheter per sökande. I fråga om hönor får i stödregionerna C1, C2, C2 norr och skärgården finnas högst 260 djurenheter som berättigar till stöd per sökande.

På basis av antalet hönor kan nordligt stöd betalas till ett belopp av sammanlagt högst 2,78 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

På basis av antalet övriga fjäderfän kan nordligt stöd betalas till ett belopp av sammanlagt högst 5,91 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

På basis av antalet svin kan nordligt stöd betalas till ett belopp av sammanlagt högst 36,25 miljoner euro. Om de stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider de nämnda maximibeloppen, sänks stödet.

För hästar beviljas stöd för ett antal som är högst fem djurenheter större än det för vilket till sökanden har betalts stöd 2003. Om en häst inte har registrerats i det register som förs av Finlands Hippos r.f. skall en tillförlitlig utredning om vem som äger hästen eller en bestyrkt kopia av hyres- eller leasingkontraktet företes i samband med stödansökan.

14 §
Stöd för slaktade kvigor och tjurar

För kvigor och tjurar som slaktats 2004 beviljas stöd till högst följande belopp:

Kvigor
Stödregion euro/slaktat djur
C1 210
C2 210
C2 norr och skärgården 259
C3 301
C4 387
Tjurar
Stödregion euro/slaktat djur
C3―P1, P2 131
C3―P3, P4 182
C4―P4 182
C4―P5 333
15 §
Rätten till stöd för slaktade kvigor och tjurar samt slaktsvin och köttfjäderfä

För att ett slaktat djur skall berättiga till stöd förutsätts att

1) djuren är bokförda,

2) djuret har slaktats i ett av Livsmedelsverket godkänt slakteri eller på en av de kommunala tillsynsmyndigheterna godkänd slaktplats,

3) djurets kropp vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som livsmedel,

4) slaktvikten är minst 170 kilo för kvigor, minst 220 kilo för tjurar och minst 61 kilo för slaktsvin,

5) den sökande eller hans familjemedlem har haft kvigan eller tjuren i sin besittning minst två månader under de tre sista månaderna före slaktningen av djuret, samt

6) i fråga om kvigor och tjurar en anmälan om deltagande i Europeiska gemenskapernas system med slaktbidrag och i fråga om det nationella stödet för slaktade kvigor och tjurar har lämnats in senast samma dag som det första nötkreaturet, för vilket stöd anhålls om, slaktas.

För en kropp som helt kasserats i samband med slaktningen betalas inget stöd. Om kroppen av en kviga, en tjur eller ett slaktsvin har kasserats delvis omfattas kroppen av stödet, om dess totala vikt, den kasserade delen inberäknad, uppgår till den minimivikt som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten.

Om kroppen, på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, har kasserats så att det till producenten har betalats en slaktdjurslikvid, omfattas kroppen av stödet. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, omfattas det inte av stödet.

16 §
Rätten till stöd för unga svin som sålts för avel

För unga avelssvin betalas stöd endast en gång. Stödet betalas till en sökande på vars gård ett ungt avelssvin har sålts efter att det uppnått en ålder av tre månader.

17 §
Fastställande av husdjursstöd

Husdjursstöden fastställs på basis av antalet djur som är i sökandens eller hans familjemedlems besittning på följande sätt:

1) stödet för suggor, hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon fastställs på basis av 12 räkningsdagar,

2) stödet för galtar, moderdjur av anka och gås, hägnade moderdjur av fasan och and samt broilrar fastställs på basis av två räkningsdagar,

3) stödet för tackor, hongetter och hästar fastställs på basis av en räkningsdag,

4) stödet för dikor och tjurar fastställs på basis av det genomsnittliga antalet djur som enligt djuridentifikationsregistret varit i sökandens eller hans familjemedlems besittning mellan den 1 juli 2003 och den 30 juni 2004, nämnda dagar inräknade,

5) stödet för slaktade kvigor och tjurar samt för slaktsvin, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder fastställs på basis av antalet djur som slaktats 2004,

6) stödet för unga avelssvin fastställs på basis av antalet djur som sålts för avel 2004.

Djuren räknas den första dagen i månaden. Djur kan levereras för slakt eller säljas levande på räkningsdagen. När djur säljs levande på räkningsdagen räknas djuren som djur på den lägenhet i vars besittning de varit vid räkningsdagens början. I suggringar räknas en sugga på räkningsdagen som sugga på den lägenhet i vars besittning den varit vid räkningsdagens början.

Vid beräkning av stödet för hongetter beaktas förutom antalet djur på räkningsdagen även hongetternas mjölkproduktion på det sätt som bestäms i 12 § 1 mom. 5 punkten.

18 §
Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur

Det genomsnittliga antalet dikor och tjurar fås genom att de stödberättigade dagarna mellan den 1 juli 2003 och den 30 juni 2004, nämnda dagar inräknade, för de enskilda djuren i en djurgrupp räknas samman och summan divideras med talet 366.

När det genomsnittliga antalet suggor beräknas utesluts antalet på den största och den minsta räkningsdagen. När det genomsnittliga antalet hönor, broilermödrar och moderdjur av kalkon beräknas utesluts det största antalet och de fyra minsta antalen.

Om det på lägenheten inte finns hönor, broilermödrar eller moderdjur av kalkon under fem eller fler räkningsdagar, kan högst de fyra första nolltalen räknas som minsta antal som inte beaktas när det genomsnittliga antalet beräknas. Detta gäller också fall där fastställelseperioden för stödet växlar.

Det genomsnittliga antalet husdjur beräknas med en decimals noggrannhet.

19 §
Användning av sedvanligt djurantal

Som sedvanligt djurantal enligt 10 § 5 mom. stödlagen kan användas det djurantal som legat till grund för stödet för föregående år multiplicerat med stödenhetskoefficienten. Till ansökningsblanketten skall då fogas en utredning om nedgången i djurantalet. Om djurantalet har gått ned på grund av en djursjukdom skall också ett intyg av en veterinär fogas till ansökan.

Om det föregående årets djurantal som legat till grund för stödet har varit exceptionellt, kan det genomsnittliga djurantalet som legat till grund för stödet för de föregående åren multiplicerat med stödenhetskoefficienten användas som sedvanligt djurantal.

Om antalet broilrar på en broilergård på räkningsdagen avviker minst 10 procent från det normala på grund av leverans av dagsgamla broilerkycklingar eller slaktdjursavhämtningar och produktionen är kontinuerlig, kan det sedvanliga djurantalet användas som djurantal på räkningsdagen. Det sedvanliga djurantalet fås genom att med talet 0,98 multiplicera det med stödenhetskoefficienten multiplicerade genomsnittliga antalet dagsgamla kycklingar som levererats för de tre uppfödningsomgångar som föregår räkningsdagen.

Till en uppfödningsomgång hör de dagsgamla kycklingar som har levererats till gården senast inom tio dagar från den första leveransen som hör till samma parti. Till stödansökan skall fogas verifikat av kycklingleverantören, där datum för leveranserna och antalet levererade dagsgamla kycklingar framgår.

20 §
Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur när husdjursproduktionen inleds eller avslutas

Om produktionen i fråga om någon djurgrupp har inletts eller avslutats mitt under fastställelseperioden för stödet och det inte är fråga om överföring av besittningsrätten gällande hela lägenheten, antecknas djurantalet vid beräkningen av det genomsnittliga antalet djur som noll i fråga om de räkningsdagar som föregår inledandet av produktionen eller som följer efter avslutandet av produktionen.

Stödet fastställs utgående från det genomsnittliga djurantal multiplicerat med stödenhetskoefficienten som beräknats på basis av alla räkningsdagar.

21 §
Fastställande av förskott på husdjursstöd

Som grund för fastställandet av förskott används det antal djur som legat till grund för utbetalningen av husdjursstöd för 2003.

Om det antal djur som ligger till grund för fastställandet av förskott på husdjursstödet för 2004 i någon djurgrupp blir lägre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2003, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur.

Om producenten har börjat producera en djurgrupp efter ansökan om stöd för 2003 eller om produktionen utvidgas betydligt 2004, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur, ifall utredningen om antalet djur kan anses vara tillförlitlig. Utvidgningen av produktionen anses vara betydlig om det antal djur som ligger till grund för husdjursstödet för 2004 är minst en tredjedel högre än det antal djur som godkänts för utbetalningen 2003.

För en sådan tillförlitlig utredning om antalet djur som avses i 3 mom. ovan krävs dokument om de djur som avses anskaffas, uppgifter om produktionsenheten eller andra motsvarande uppgifter.

Förskott beviljas högst på grundval av den stödenhetskvantitet som berättigar till stöd och som ligger till grund för utbetalningen av förskott som erhålls genom att multiplicera den stödenhetskvantitet som berättigar till förskott och som ligger till grund för fastställandet av förskott med stödenhetskoefficienten.

22 §
Storleken och utbetalningen av förskott på husdjursstöd

Förskott på stödet betalas till 80 procent för slaktade kvigor, slaktade tjurar, slaktsvin, unga avelssuggor, unga avelsgaltar, ankor, gäss, kalkoner, hägnade fasaner och hägnade änder. För övriga djur betalas förskott på stödet till 60 procent.

Förskott på husdjursstöd betalas till sökanden först efter att sökanden har beviljats eventuellt undantag enligt 27 § stödlagen.

4 kap.

Stöd för växthusproduktion samt lagringsstöd

23 §
Stöd för växthusproduktion

Stödet för växthusproduktion bestäms enligt den växthusareal som är i odling den 1 maj 2004. Om det är uppehåll i odlingen den 1 maj 2004, fastställs stödet enligt den växthusareal som är i odling tiden före pausen. Växthuset skall användas för odling.

Växthusens sammanlagda areal skall vara minst 300 kvadratmeter. Sökanden skall göra upp en odlingsplan för varje växthus av vilken framgår odlingssäsongen samt de växter som odlas under den. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning skall omedelbart underrättas om ändringar i odlingsplanen.

Kulturväxter för vilka stöd kan beviljas är tomat, växthusgurka, frilandsgurka, sallat (sorterna Lactuca sativa och Cichorium), dill, persilja, paprika, kinakål, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter och sådana prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusbruk. Stöd beviljas för plantproduktion av sallat, dill och persilja i kruka för egen växthusodling. Stöd beviljas inte för annan plantproduktion.

24 §
Beloppet av stödet för växthusproduktion

Stöd för växthusproduktion beviljas högst till följande belopp:

Odlingssäsong euro/m2
Kort: minst 2 mån., men högst 7 mån 6,0
Lång: över 7 mån. 12,0

Stödenhetskoefficienten för stödet för växthusproduktion är 0,95.

Stöd enligt lång odlingssäsong kan beviljas, om växter som berättigar till stöd odlas längre än sju månader under 2004. Stöd för odlingsarealen för frilandsgurka, kinakål och isbergssallat beviljas dock endast enligt kort odlingssäsong. Om det odlas flera växter efter varandra under odlingssäsongen, beviljas stödet enligt den växt för vilken odlingssäsongen är längst.

Förskott på stödet för växthusproduktion betalas till 60 procent.

Nordligt stöd för växthusproduktion kan betalas till ett belopp av högst 21,35 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

25 §
Lagringsstöd för trädgårdsprodukter

Lagringsstödet för trädgårdsprodukter kan, utgående från genomsnittet av den lagervolym som upptas av trädgårdsprodukter som finns i lager den 15 oktober 2004, den 15 november 2004 och den 15 december 2004, av den lagervolym som berättigar till stöd beviljas högst till följande belopp:

Produktion av färskvaror
Lagertyp euro/m3
Maskinellt kylda lager 14,2
Övriga lager 9,8
Kontraktsproduktion för industrin
Lagertyp euro/m3
Maskinellt kylda lager 12,3
Övriga lager 8,1

Lagervolymen uppges med en kubikmeters noggrannhet och i den inräknas endast de trädgårdsprodukter som är handelsdugliga då de läggs på lager. Produkterna skall förvaras i enlighet med normal lagringssed. Produkter som konstateras ha blivit förskämda vid förberedelse för saluföring tas inte med i anmälan om lagervolymerna.

Trädgårdsprodukter som berättigar till stöd vid produktion av färskvaror är kinakål, kålrabbi, kålrot, rotselleri, rova, äpple, palsternacka, persilja, morot, rödbeta, rödkål, purjolök, brysselkål, savojkål, lök och vitkål. När det är fråga om kontraktsproduktion för industrin berättigar kålrot, rotselleri, morot, rödbeta, rödkål, lök och vitkål till stöd.

26 §
Lagringsstöd för skogsbär och skogssvamp

Lagringsstödet för skogsbär och skogssvamp fastställs utgående från den mängd skogsbär och skogssvamp som finns lagrade den 30 juni 2004.

Stöd kan beviljas för skogsbär och skogssvampar som är avsedda som livsmedel och som har plockats före 2004. Stöd kan beviljas för skogsbär som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller mosade eller som juice eller juicekoncentrat. Stöd kan beviljas för skogssvampar som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller insaltade.

Stöd beviljas till högst följande belopp per kilo färskvikt:

Lagrad produkt cent/kg
Hjortron 34
Övriga skogsbär 10
Skogssvamp 42

5 kap.

Särskilda bestämmelser

27 §
Register

För att stöd skall betalas förutsätts att

1) den som söker stöd för växtproduktion, stöd för växthusproduktion eller lagringsstöd för trädgårdsprodukter är registrerad i växtskyddsregistret enligt 4 § lagen om skydd för växters sundhet (702/2003) i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det samt i det kvalitetskontrollregister för växter som avses i jord- och skogsbruksministeriets beslut om ordnande av kontrollen över kvalitetsklassificeringen av frukt och grönsaker (nr 4/1995, ändr. 151/1996) vilken har publicerats i jord- och skogsbruksministeriets meddelande om vissa beslut (29/1995), i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det,

2) den som söker lagringsstöd för skogsbär och skogssvamp är registrerad i det register som avses i 172 § mervärdesskattelagen (1501/1993), samt

3) nötkreatur är märkta och registrerade i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut om märkning och registrering av nötkreatur (7/1999).

6 kap.

Ikraftträdande

28 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 28 januari 2004.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 23 januari 2004

Jord- och skogsbruksminister
Juha Korkeaoja

Överinspektör
Esa Hiiva

Bilaga 1

REGIONINDELNINGEN FÖR NORDLIGT STÖD

Region C1

Alahärmä, Enonkoski, Hankasalmi, Haukivuori, Heinävesi, Ilmajoki, Jalasjärvi, Joensuu, Jorois, Jurva, Juva, Jyväskylä, Jyväskylä lk, i Jämsä kommun före detta Kuorevesi kommun, Jämsänkoski, Kangaslampi, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kerimäki, Kesälahti, Kitee, Korpilahti, Korsholm med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Korsnäs, Kristinestad, Kuopio, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappo, Laukaa, Leppävirta, Liperi, Lillkyro, Malax, Maaninka, Maxmo med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Muurame, Mänttä, Nurmo, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Outokumpu, Parikkala, Pieksämäki, Pieksänmaa, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rautjärvi, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, Rääkkylä, Saari, Savitaipale, Savonranta, Seinäjoki, Siilinjärvi, S:t Michel, Storkyro, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Tuusniemi, Uukunniemi, Vasa, Varkaus, Vehmersalmi, Vilppula, Vörå, Ylihärmä, Ylistaro och Östermark.

Region C2

Alajärvi, Alavieska, Alavus, Brahestad, Bötom, Etseri, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Himanka, Hirvensalmi, Honkajoki, Idensalmi, Jakobstad, Joutsa, Juankoski, Kaavi, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karleby, Karstula, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kelviå, Kempele, Kestilä, Keuruu, Kihniö, Kinnula, Kiuruvesi, Kivijärvi, Konnevesi, Kontiolahti, Kortesjärvi, Kronoby, Kuru, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lehtimäki, Leivonmäki, Lestijärvi, Limingo, Lochteå, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo med undantag av de områden som hör till region C3, Parkano, Pedersöre, Perho, Pertunmaa, Peräseinäjoki, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Piippola, Polvijärvi, Pulkkila, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Pyhäselkä, Pylkönmäki, Rantsila, Rautalampi, Reisjärvi, Ruukki, Saarijärvi, Sastmola, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Soini, Sonkajärvi, Storå, Sumiainen, Suolahti, Tervo, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Tyrnävä, Töysä, Ullava, Uurainen, Varpasjärvi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, Värtsilä, Ylivieska och Äänekoski.

Region C2 norra

Eno, Ilomants, Juuka, Kajana, Kiihtelysvaara, Lieksa, Nurmes, Paltamo, Rautavaara, Ristijärvi, Sotkamo, Tuupovaara, Vaala, Valtimo och Vuolijoki samt områdena utanför fastlandet i Maxmo kommun och Björköby och Replot i Korsholms kommun.

Region C3

P1

Haukipudas, Kiiminki, Uleåborg, Utajärvi,Ylikiiminki och de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom Ylikiiminki kommuns gränser.

P2

Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kemi, Keminmaa, Kuhmo, Kuivaniemi, Simo, Tervola, Torneå och Yli-Ii.

P3

Kemijärvi, Pello, Pudasjärvi, Puolanka, Ranua, Rovaniemi lk, Rovaniemi, Suomussalmi, Taivalkoski och Övertorneå

P4

Kuusamo och Posio.

Region C4

P4

Kolari, Pelkosenniemi, Salla och Savukoski samt Kittilä och Sodankylä med undantag av de områden som hör till P5.

P5

Enare, Enontekis, Muonio och Utsjoki samt i Kittilä och Sodankylä kommuner de områden som i fråga om Kittilä i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3733/514/96 av den 10 juli 1996 och i fråga om Sodankylä kommun i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3039/514/95 av den 9 augusti 1995 har godkänts höra till området P5.

Skärgården i region C1 och C2

De delområden i följande kommuner i region C1 och C2 som bestäms särskilt genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet:

Region C1

Enonkoski, Hankasalmi, Heinävesi, Jorois, Kangaslampi, Kerimäki, Kesälahti, Korpilahti, Kuopio, Leppävirta, Liperi, Malax, Nyslott, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Ristiina, Ruovesi, S:t Michel, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Vilppula och Östermark.

Region C2

Hirvensalmi, Idensalmi, Joutsa, Juankoski, Kangasniemi, Kannonkoski, Karttula, Keuruu, Kiuruvesi, Kivijärvi, Kontiolahti, Lapinlahti, Luhanka, Nilsiä, Pertunmaa, Pielavesi, Polvijärvi, Rautalampi, Saarijärvi, Tervo, Vesanto, Vieremä, Virdois och Äänekoski.

Bilaga 2

BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIANTAL
djurenheter/hektar stödbelopp miljoner euro
Nötkreatur 167 274 de 91,17
Tackor och hongetter 5 886 de 3,50
Svin och fjärderfä 139 200 de
Hästar 6 000 de 2,52
Sockerbeta 3 750 ha 1,34
Stärkelsepotatis 6 580 ha 1,24
Växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen, frånsett ensilagevall 557 700 ha 15,14
Växthusproduktion 202,9 ha
Frilandsgrönsaker och äpplen 2095 ha 0,90
Lagerstöd 2,86
Allmänt hektarstöd 846 812 ha 27,87
Stöd till unga odlare 16,66

Bilaga 3

OMRÄKNINGSKOEFFICIENT FÖR DJURENHETER
Djurenhet = de
de
Dikor 1
Tjurar, över 2 år 1
Tjurar, 6 mån.―2 år 0,6
Tackor 0,15
Hongetter 0,48
Suggor, galtar 0,7
Hönor (inklusive moderhönor) 0,013
Broilrar 0,0053
Moderdjur av broiler 0,025
Moderdjur av gås, anka och kalkon 0,026
Moderdjur av and och fasan, hägnade. 0,013
Hästar
- avelsston (hästar och ponnyer) 1
- finska hästar, minst 1 år 0,85
- 1―3 år gamla övriga hästar och ponnyer 0,6
BILDANDE AV DJURENHETER I FRÅGA OM SLAKTSVIN, UNGA AVELSSUGGOR OCH AVELSGALTAR, KALKONER, GÄSS OCH ANKOR SAMT HÄGNADE ÄNDER OCH FASANER
13 slaktade slaktsvin 1 de
13 unga suggor eller galtar som sålts som avelsdjur 1 de
223 slaktade kalkoner 1 de
325 slaktade gäss 1 de
585 slaktade ankor 1 de
1 375 slaktade hägnade änder 1 de
1 375 slaktade hägnade fasaner 1 de

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.