1380/2003

Given i Helsingfors den 30 december 2003

Republikens presidents förordning om sättande i kraft av avtalet om genomförande av de bestämmelser i Förenta Nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd och om ikraftträdande av lagen om ikraftträdande av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

I enlighet med republikens presidents beslut, tillkommet på föredragning av utrikesministern, föreskrivs:

1 §

Det i New York den 4 augusti 1995 ingångna avtalet om genomförande av de bestämmelser i Förenta Nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd, som riksdagen har godkänt den 24 april 2001 och som republikens president har ratificerat den 23 maj 2001 och i fråga om vilket ratifikationsinstrumentet har deponerats hos Förenta Nationernas generalsekreterare den 19 december 2003, träder i kraft den 18 januari 2004 så som därom har överenskommits.

2 §

I samband med deponeringen av ratifikationsinstrumentet har Finland avgett följande förklaringar:

"Finland erinrar om att Finland såsom medlem i Europeiska gemenskapen har överlåtit behörighet till gemenskapen i vissa frågor som regleras av avtalet och som specificeras i bilagan till ratifikationsinstrumentet.

Finland bekräftar härmed de förklaringar som Europeiska gemenskapen avger i samband med ratifikationen av avtalet.

Förklaring om Europeiska gemenskapens behörighet när det gäller frågor som styrs av avtalet om genomförande av de bestämmelser i Förenta Nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd (förklaring enligt artikel 47 i avtalet

1. Enligt artikel 47.1 i avtalet om genomförande av de bestämmelser i Förenta Nationernas havsrättskonvention som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd skall, i de fall då en internationell organisation som avses i artikel 1 i bilaga IX i konventionen inte har behörighet i alla de frågor som styrs av detta avtal, bilaga IX till konventionen också tillämpas för en sådan internationell organisations deltagande i detta avtal (med undantag av artikel 2 första meningen och artikel 3.1).

2. Gemenskapens nuvarande medlemmar är Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Portugal, Republiken Finland, Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

3. Avtalet om genomförande av de bestämmelser i Förenta Nationernas havsrättskonvention som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd skall, med hänsyn till den behörighet som har överförts till Europeiska gemenskapen, tillämpas på de territorier där fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen gäller och enligt de villkor som föreskrivs i fördraget, särskilt artikel 299 i detta.

4. Denna förklaring är inte tillämplig för de territorier i medlemsstaterna där fördraget inte gäller, och den påverkar inte berörda medlemsstaters handlingar eller ståndpunkter inom avtalets ram på dessa territoriers vägnar eller i deras intresse.

I. Områden avseende vilka gemenskapen har exklusiv behörighet

5. Gemenskapen poängterar att dess medlemsstater har överfört behörigheten till gemenskapen när det gäller bevarande och förvaltning av marina levande tillgångar. Följaktligen är det gemenskapens sak att på detta område anta lämpliga regler och förordningar (vilka medlemsstaterna skall genomföra) och att inom sin kompetens inleda yttre förbindelser med tredje stater eller behöriga organisationer.

Denna kompetens tillämpas med avseende på vatten under nationell jurisdiktion över fiske och på det fria havet.

6. Gemenskapen har den normerande behörighet som enligt internationell rätt tillåter ett fartygs flaggstat att fastställa åtgärder för bevarande och förvaltning av marina fisketillgångar som är tillämpliga på fartyg som för medlemsstatens flagg och att säkerställa att medlemsstaterna antar bestämmelser som möjliggör genomförandet av nämnda åtgärder.

7. Icke desto mindre faller åtgärder som tillämpas på befälhavaren och andra befäl på ett fiskefartyg, t.ex. avslag, återkallelse eller tillfälligt upphävande av bemyndiganden för sådan tjänst, inom medlemsstaternas kompetens i enlighet med deras nationella lagstiftning.

Åtgärder i samband med utövandet av flaggstatens jurisdiktion över sina fartyg på det fria havet, särskilt sådana bestämmelser som de som gäller när stater som inte är flaggstat tar eller lämnar över kontrollen över ett fiskefartyg samt internationellt samarbete när det gäller verkställighet och återställande av kontrollen över deras fartyg, ingår i medlemsstaternas kompetens i överensstämmelse med gemenskapsrätten.

II. Områden på vilka både gemenskapen och dess medlemsstater har behörighet

8. Gemenskapen delar behörighet med sina medlemsstater på följande områden som regleras i detta avtal: utvecklingsstaternas behov, vetenskaplig forskning, hamnstaters åtgärder och åtgärder som vidtas gentemot icke-medlemmar i regionala fiskeorganisationer och icke-avtalsslutande parter.

Följande bestämmelser i avtalet tillämpas både på gemenskapen och dess medlemsstater:

- Allmänna bestämmelser: (Artiklarna 1, 4 och 34―50).

- Tvistlösning: (Del VIII).

Tolkningsförklaringar

1. Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater anser att termerna "geografiska egenheter", "underregionens eller regionens särdrag", "socioekonomiska, geografiska och miljöfaktorer", "detta havs naturliga egenskaper" och varje liknande term som används med avseende på en geografisk region, inte påverkar staternas rättigheter och skyldigheter enligt internationell rätt.

2. Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater anser att bestämmelserna i detta avtal inte får tolkas så att de kommer i konflikt med principen om frihet på det fria havet, som har erkänts av internationell rätt.

3. Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater anser att termen "stater vars medborgare bedriver fiske i det fria havet" inte skall utgöra någon ny grund för jurisdiktion baserad på medborgarskapet för de personer som utövar fiske i det fria havet i stället för principen om flaggstatens jurisdiktion.

4. Avtalet tillerkänner inte någon stat rätten att upprätthålla eller tillämpa ensidiga åtgärder under den övergångsperiod som anges i artikel 21.3. Därefter, om inte något avtal har träffats, skall stater handla enbart i enlighet med artiklarna 21 och 22 i avtalet.

5. Angående tillämpningen av artikel 21 anser Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater att när en flaggstat förklarar att den avser att utöva sin myndighet, i enlighet med artikel 19, över ett fiskefartyg som för dess flagg, skall den inspekterande statens myndigheter inte utge sig för att ha något ytterligare bemyndigande enligt artikel 21 över ett sådant fartyg.

Varje tvist som hänför sig till denna fråga skall lösas i enlighet med de förfaranden som anges i del VIII i avtalet. Ingen stat får åberopa ett sådant slag av tvist för att behålla kontroll över ett fartyg som inte för dess flagg.

Dessutom finner Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater att ordet "olagliga" i artikel 21.18 i avtalet bör tolkas med bakgrund av hela avtalet, särskilt artiklarna 4 och 35 i detta.

6. Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater upprepar att alla stater i sina förbindelser skall avstå från hot om eller användande av tvångsåtgärder i enlighet med allmänna principer för internationell rätt, Förenta Nationernas stadga och Förenta Nationernas havsrättskonvention.

Dessutom understryker Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater att användande av sådana tvångsåtgärder som anges i artikel 22 utgör en exceptionell åtgärd som måste ha sin grund i den mest rigorösa efterlevnad av proportionalitetsprincipen och att allt missbruk därav kommer att medföra att den inspekterande staten blir internationellt ansvarig. Varje fall av bristande efterlevnad skall lösas med fredliga medel och i enlighet med tillämpliga förfaranden för att lösa tvister.

Vidare finner Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater att de relevanta villkoren och förutsättningarna för bordande och inspektion bör utarbetas ytterligare i enlighet med relevanta principer för internationell rätt inom ramen för lämpliga regionala och underregionala organisationer och överenskommelser för fiskeriförvaltning.

7. Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater anser att vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel 21.6―21.8 får flaggstaten förlita sig på de krav i sitt rättssystem enligt vilka åklagarmyndigheterna äger rätt att besluta om åtal skall väckas eller ej mot bakgrund av alla fakta i det enskilda fallet. Sådana beslut av flaggstaten som baserats på sådana krav skall inte betraktas som underlåtenhet att reagera eller att vidta åtgärder."

3 §

Lagen den 23 maj 2001 om ikraftträdande av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet om genomförande av de bestämmelser i Förenta Nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd (433/2001), som även Ålands lagting för sin del gett sitt bifall till, träder i kraft den 18 januari 2004.

4 §

De bestämmelser i avtalet som inte hör till området för lagstiftningen är i kraft som förordning.

5 §

Denna förordning träder i kraft den 18 januari 2004.

(Fördragstexten är publicerad i Finlands författningssamlings fördragsserie nr 81/2003)

Helsingfors den 30 december 2003

Republikens President
TARJA HALONEN

Tf. utrikesminister Statsminister
Matti Vanhanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.