381/2003

Rättelser till förordningen.

Given i Helsingfors den 23 maj 2003

Lag om ändring av rättegångsbalken

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i rättegångsbalken mellanrubriken före 26 kap. 10 § och 26 kap. 14 § 4 mom., sådana de lyder i lag 165/1998,

ändras 2 kap. 8 § 2 och 3 mom., 16 kap. 3 §, rubriken för 22 kap. och 22 kap. 9 §, 25 kap. 11 § 2 mom., 13 och 15 § och 16 § 1 mom. samt 26 kap. 1 § och mellanrubriken före den, 2―4, 7 och 9―12 §, 20 § 1 mom. samt 21 och 28 §,

sådana de lyder, 2 kap. 8 § 2 och 3 mom., 25 kap. 11 § 2 mom., 13 och 15 § samt 16 § 1 mom., 26 kap. 1 § och mellanrubriken före den, 2―4, 7 och 9―13 §, 20 § 1 mom. samt 21 och 28 § i nämnda lag 165/1998, 16 kap. 3 § i lag 362/1960 samt rubriken för 22 kap. och 22 kap. 9 § i lag 1064/1991, samt

fogas till 25 kap. en ny 10 a §, nya 14 a―14 c § och en ny mellanrubrik före dem samt till 26 kap. en ny 1 a §, en ny 1 b § och en ny mellanrubrik före den, en ny mellanrubrik före 2 §, en ny 2 a §, en ny mellanrubrik före 12 § samt till 13 §, sådan den lyder i nämnda lag 165/1998, ett nytt 3 mom. och till kapitlet nya 24 a och 24 b § som följer:

2 kap.

Om domförhet

8 §

En ledamot kan dock ensam

1) i ett förfarande enligt 26 kap. 2 § besluta att behandlingen av besvär skall fortsätta,

2) avgöra ett ärende, om besvären återtagits helt,

3) avgöra ett ärende som gäller utdömande av straff, om svaranden har avlidit,

4) avgöra ett ärende som gäller bestämmande av förvandlingsstraff för böter,

5) avgöra ett ärende som gäller förordnande av försvarare, målsägandebiträde eller målsägandes stödperson i hovrätten,

6) avgöra ett ärende som gäller beviljande av rättshjälp eller att rättshjälpen skall upphöra, förordnande av rättegångsbiträde i hovrätten, återkallande av förordnandet eller förordnande av ett annat biträde,

7) avgöra ett ärende som gäller säkringsåtgärder eller förbud mot eller avbrytande av verkställighet,

8) besluta om interimistiska förbud som avses i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) och i lagen om företagssanering (47/1993),

9) avgöra om ett beslut som gäller meddelande av näringsförbud, förlängning av tiden för näringsförbud eller meddelande av besöksförbud skall iakttas trots att beslutet överklagats,

10) i ett ärende som avses i lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt (619/1996) för den tid behandlingen i hovrätten pågår ändra eller precisera villkoren för umgängesrätten,

11) avgöra ett yrkande om häktning eller reseförbud, när yrkandet framställts först i hovrätten,

12) besluta om betalning av bevisningskostnaderna när en utsatt huvudförhandling inte hålls.

En ledamot kan dessutom besluta att huvudförhandling skall hållas i saken och fatta de avgöranden som hänför sig till huvudförhandlingen samt också besluta om andra åtgärder i samband med förberedelsen av målet eller ärendet och under förberedelsen fastställa en förlikning. I de ärenden där en ledamot är behörig får en ledamot också besluta om arvoden och kostnadsersättningar till försvarare, rättegångsbiträde, målsägandebiträde och målsägandes stödperson samt om skyldighet att ersätta rättegångskostnader och bevisningskostnader.

16 kap.

Om processinvändningar

3 §

Ändring i ett avgörande genom vilket en sak har avvisats med anledning av en processinvändning söks enligt 25 kap. 1 § 2 mom. genom besvär.

Ändring får inte sökas i ett avgörande genom vilket en domare har konstaterats vara jävig att behandla en sak.

Ett avgörande genom vilket en processinvändning har förkastats överklagas i samband med att ändring söks i tingsrättens dom eller slutliga beslut, om inte domstolen bestämmer att ändring skall sökas särskilt. Har en part sökt ändring i domstolens slutliga beslut, får motparten i sitt bemötande av ändringsansökan också söka ändring i det beslut genom vilket hans processinvändning har förkastats.

22 kap.

Om tingsrättens protokoll och dokumentering av bevisningen

9 §

En bevisinspelning skall i den domstol som behandlar saken till nödvändiga delar skrivas ut (utskrift), om domstolen anser att detta främjar behandlingen av saken. Inspelningen får kopieras eller skrivas ut också om en part eller någon annan begär det.

25 kap.

Om fullföljd av talan från tingsrätt till hovrätt

10 a §

När en missnöjesanmälan över ett avgörande som träffats under rättegången har godkänts, kan tingsrätten vid behov bestämma att behandlingen av saken fortsätter först efter att besvären har avgjorts.

Besvärsanvisning
11 §

I besvärsanvisningen skall nämnas fullföljdsdomstolen samt den dag besvärstiden löper ut. I besvärsanvisningen skall redogöras för bestämmelserna om fullföljande av besvär samt om besvärsskriftens innehåll och bilagor. Besvärsanvisningen skall dessutom innehålla motsvarande uppgifter om motbesvär enligt vad som föreskrivs i 14 a―14 c §.


13 §

Kan ändring inte sökas inom föreskriven tid på grund av laga förfall eller av något annat godtagbart skäl, sätter tingsrätten på ansökan ut en ny tid för ändringssökande.

Om ny tid skall skriftligen ansökas hos tingsrätten innan den ursprungliga tiden har löpt ut. Till ansökan skall fogas en utredning om det förfall som drabbat sökanden eller om annat skäl för ansökan.

Motbesvär
14 a §

Ändringssökandens motpart kan överklaga tingsrättens avgörande utan att anmäla missnöje (motbesvär).

Tiden för motbesvär är två veckor från utgången av den besvärstid som föreskrivits för ändringssökanden.

14 b §

Motbesvären förfaller om besvären återkallas, förfaller eller avvisas eller om besvären inte upptas till vidare prövning. Motbesvären förfaller dock inte, om besvären återkallas först vid huvudförhandlingen.

14 c §

Angående motbesvär iakttas i övrigt vad som föreskrivs om besvär.

Besvärsskriftens innehåll och bilagor
15 §

I besvärsskriften, som skall ställas till hovrätten, skall uppges

1) det avgörande av tingsrätten i vilket ändring söks,

2) till vilka delar ändring söks i tingsrättens avgörande,

3) vilka ändringar som yrkas i tingsrättens avgörande,

4) de grunder på vilka ändring yrkas och till vilka delar ändringssökanden anser att motiveringen för tingsrättens avgörande är felaktig,

5) de bevis på vilka ändringssökanden önskar stöda sig och vad ändringssökanden vill styrka med vart och ett av dem, samt

6) en eventuell begäran om att huvudförhandling skall hållas i hovrätten.

En ändringssökande som önskar att huvudförhandling skall hållas i hovrätten skall uppge den specificerade orsaken till detta. Ändringssökanden skall också uppge sin åsikt om huruvida parterna skall höras personligen vid huvudförhandlingen samt vilka vittnen, sakkunniga och andra personer det är nödvändigt att höra i bevissyfte.

En ändringssökande som i ett tvistemål åberopar omständigheter eller bevis som inte har lagts fram i tingsrätten, skall ange varför det skulle vara tillåtet att åberopa dessa i hovrätten med beaktande av 17 §.

16 §

I besvärsskriften skall uppges parternas namn samt uppgifter om hur deras lagliga företrädare eller ombud eller biträde kan nås samt den postadress och eventuell annan adress under vilken uppmaningar, kallelser och meddelanden i saken kan sändas till ändringssökanden (processadress). Uppgifter om hur parter samt vittnen eller andra som skall höras kan nås skall också på ett lämpligt sätt uppges för hovrätten.


26 kap.

Om behandlingen av besvärsärende i hovrätten

Hovrättens prövningsrätt
1 §

Rättegången i hovrätten gäller den sak som varit föremål för tingsrättens avgörande till den del det åberopats i besvären och i det eventuella bemötandet. Vid rättegången prövas om och på vilket sätt tingsrättens avgörande skall ändras.

1 a §

I ett brottmål kan hovrätten ändra tingsrättens dom med anledning av ett straffyrkande till förmån för svaranden också i det fall att endast allmänna åklagaren har sökt ändring i domen.

Om ändring i tingsrättens dom i ett brottmål söks endast i fråga om straffpåföljden, får hovrätten inte utan särskilda skäl pröva om svaranden i brottmålet har gjort sig skyldig till den gärning som tillräknats honom eller henne.

Inledande av förberedelsen
1 b §

Förberedelsen av ett ärende i hovrätten inleds när besvärsskriften anländer från tingsrätten. För förberedelsen svarar en ledamot (för förberedelsen ansvarig ledamot).

Om besvären är bristfälliga och en komplettering är nödvändig för att rättegången skall kunna föras vidare, skall ändringssökanden uppmanas att avhjälpa bristen inom en av hovrätten utsatt tid. Samtidigt skall påföljden för försummelse av uppmaningen meddelas.

Av särskilda skäl får en part vars besvär också efter komplettering är bristfälliga ges ett nytt tillfälle att komplettera dem.

Om ändringssökanden inte iakttar uppmaningen och besvären är så bristfälliga att de inte kan läggas till grund för rättegång i hovrätten, skall besvären avvisas.

Hovrätten skall omedelbart avvisa besvären, om det finns något annat än i 2―4 mom. avsett hinder för att pröva dem.

Sållningsförfarande
2 §

Hovrätten beslutar först om besvären tas upp till vidare prövning (sållningsförfarande). Prövningen av besvären fortsätter inte, om hovrätten enhälligt konstaterar att det är klart att

1) huvudförhandling med stöd av 15 § inte behöver hållas i saken,

2) tingsrättens avgörande eller det förfarande som har iakttagits där inte är oriktigt, eller att

3) en parts rättsskydd med beaktande av sakens natur inte heller av någon annan orsak förutsätter att behandlingen av besvären fortsätter.

Ett beslut om att prövningen av besvären inte fortsätter kan fattas också senare under förberedelsen och det kan gälla också en del av besvären.

2 a §

Vid sållningsförfarande beaktas såsom rättegångsmaterial besvären och tingsrättens avgörande samt ett bemötande som eventuellt har begärts.

Vid behov skall innehållet i den bevisning som har tagits emot i tingsrätten klarläggas med hjälp av bevisinspelningen.

Vid sållningsförfarande kan saken avgöras utan föredragning.

Om beslut fattas om fortsatt prövning av besvären iakttas vad som föreskrivs nedan i detta kapitel.

Skriftligt bemötande
3 §

Ändringssökandens motpart skall uppmanas att avge ett skriftligt bemötande på besvären inom en av hovrätten utsatt tid. I samband med uppmaningen skall besvären och därtill fogade handlingar delges. Hovrätten kan dessutom bestämma vilken fråga motparten särskilt skall uttala sig om i bemötandet.

Vid behov kan bemötande begäras innan besvären har behandlats enligt 2 §.

Bemötande begärs inte om besvären avvisas med stöd av 1 b §.

4 §

I sitt bemötande skall den som avger det uppge

1) den sak i vilken bemötandet avges,

2) om han medger ändringsyrkandet eller motsätter sig det, samt

3) sin åsikt om grunderna för ändringssökandens yrkanden och de omständigheter på vilka han önskar stöda sig.

På bemötandet och den som avgett det tillämpas dessutom vad som i 25 kap. 15 § 1 mom. 4―6 punkten samt 2 och 3 mom. samt 16 och 17 § föreskrivs om besvär och om ändringssökanden.

7 §

Vid förberedelsen skall hovrätten beroende på sakens natur klarlägga

1) till vilka delar ändring söks i tingsrättens avgörande,

2) vilka yrkanden som framställs i hovrätten och vilka grunder som åberopas till stöd för yrkandena,

3) vad parterna är oense om i hovrätten,

4) de bevis som kommer att läggas fram i hovrätten och vad som skall styrkas med vart och ett av dem,

5) om huvudförhandling skall hållas i hovrätten, samt

6) om det i ett tvistemål finns förutsättningar för förlikning.

9 §

Vid förberedelsen beslutar hovrätten dessutom huruvida sakkunnigutlåtanden skall inhämtas, skriftliga bevis läggas fram, syn förrättas eller andra förberedande åtgärder vidtas, om detta behövs för att säkerställa att bevisen finns tillgängliga vid huvudförhandlingen samtidigt.

Vid förberedelsen beslutar hovrätten också huruvida parterna skall höras personligen samt vilka vittnen, sakkunniga och andra personer som skall höras i bevissyfte vid huvudförhandlingen.

Hovrätten skall se till att ingenting som inte hör till saken blandas in i den och att onödig bevisning inte läggs fram i saken.

10 §

Hovrätten kan utan föredragning besluta om åtgärder som hänför sig till förberedelsen av en sak. Detta gäller också när hovrätten beslutar om de åtgärder i fråga om vilka en ledamot ensam är behörig enligt 2 kap. 8 § 2 och 3 mom. Den ledamot som ansvarar för förberedelsen beslutar om förfarandet.

11 §

Vid förberedelsen av saker i hovrätten skall i övrigt i tillämpliga delar iakttas vad som föreskrivs om förberedelse i tingsrätten.

Avgörande av ett mål eller ärende på grundval av det skriftliga rättegångsmaterialet
12 §

Ett mål eller ärende avgörs på föredragning på grundval av det skriftliga rättegångsmaterialet, om någon huvudförhandling inte hålls i saken med stöd av 13―16 §.

Om målet eller ärendet avgörs på grundval av det skriftliga rättegångsmaterialet och ändringssökandens motpart inte har utövat talan i hovrätten, skall det rättegångsmaterial som han tidigare lagt fram i målet eller ärendet dock beaktas när saken avgörs.

Vid behov skall innehållet i den bevisning som har tagits emot i tingsrätten klarläggas med hjälp av bevisinspelningen.

13 §

Huvudförhandlingen skall vid behov hållas på någon annan ort inom hovrättens domkrets än den ort där hovrätten har sitt säte.

20 §

Om ändringssökanden uteblir från huvudförhandlingen, avskrivs den del av besvären som huvudförhandlingen gäller.


21 §

Om en part, ett vittne eller någon annan som skall höras inte infinner sig till huvudförhandlingen trots vite eller om någon som domstolen har bestämt att skall bli hämtad inte påträffas eller om kallelsen inte kan delges, kan huvudförhandlingen hållas och saken avgöras trots utevaron, om det finns skäl därtill. Härvid döms förelagt vite inte ut.

Förelagt vite döms inte heller ut om en part eller dennes lagliga företrädare, ett vittne eller någon annan som skall höras har uteblivit från huvudförhandlingen trots vite men kan hämtas till samma sammanträde, eller om frågan om hörandet förfaller.

24 a §

Om muntlig bevisning som mottagits i tingsrätten inte till någon del skall mottas på nytt, kan ljud- och bildupptagningar från tingsrätten vid behov till behövliga delar avlyssnas eller visas vid huvudförhandlingen i hovrätten.

Ett vittne, en sakkunnig eller en part som hörts i tingsrätten kan vid huvudförhandlingen i hovrätten i bevissyfte höras också per telefon eller med anlitande av någon annan för ändamålet lämplig ljud- eller bildöverföringsmetod, om förfarandet kan anses lämpligt och om tilltron till utsagan på ett tillförlitligt sätt kan bedömas utan att vittnet, den sakkunniga eller parten är personligen närvarande. Parterna skall ges tillfälle att ställa frågor till den som hörs.

Om ett förhör som avses i 2 mom. hålls hos en myndighet, skall i fråga om förhöret tillämpas vad som föreskrivs om påföljderna av vittnes eller sakkunnigs utevaro och tvångsmedel som får riktas mot dem. I kallelsen till förhöret skall meddelas vilken dag och vid vilket klockslag samt hur förhöret verkställs samt även lämnas de övriga uppgifter som avses i 23 § 2 mom. Bestämmelserna om vittnens och sakkunnigas rätt till ersättning för att de har infunnit sig till domstolen skall i tillämpliga delar iakttas även vid ett förhör som avses i 2 mom.

24 b §

Då ett mål eller ärende avgörs vid huvudförhandlingen beaktas såsom rättegångsmaterial det material som läggs fram vid huvudförhandlingen.

Om saken avgörs trots att ändringssökandens motpart uteblivit, beaktas såsom rättegångsmaterial det material som denne tidigare lagt fram.

Vid huvudförhandling träffas avgörandena utan föredragning.

28 §

Uppmaningar, kallelser och meddelanden som avses i detta kapitel får hovrätten sända till den processadress som parten senast har uppgivit för hovrätten. Kallelse till huvudförhandling skall likväl enligt vad som bestäms i 11 kap. 3 och 4 § delges parter som har ålagts att infinna sig personligen eller som inte har utövat talan i hovrätten samt vittnen, sakkunniga och andra som skall höras i bevissyfte.

En kallelse till huvudförhandling kan hovrätten också delge ändringssökanden eller en part som har bemött besvären så att innehållet i kallelsen berättas för parten per telefon, om parten på detta sätt tveklöst får del av kallelsen och förstår innebörden av delgivningen (telefondelgivning). Om en part inte har ålagts att infinna sig personligen, kan telefondelgivning också ske med partens ombud. Hovrätten kan verkställa telefondelgivning också med andra parter samt med vittnen, sakkunniga och andra som skall höras i bevissyfte, om mottagaren samtycker därtill.

En kallelse som delgivits per telefon skall sändas som brev eller elektroniskt meddelande till den adress som mottagaren uppgivit för hovrätten, om detta inte är uppenbart obehövligt. Den domstolstjänsteman som verkställt delgivningen skall i handlingarna göra en anteckning om delgivningen.


Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003.

Denna lag tillämpas i sådana fall när det avgörande av tingsrätten som är föremål för ändringssökande avkunnas eller meddelas efter att lagen har trätt i kraft. På de mål och ärenden där tingsrättens avgörande har avkunnats eller meddelats innan lagen träder i kraft tillämpas likväl också 2 kap. 8 § 2 mom., med undantag för dess 1 punkt, och 3 mom. samt 26 kap. 24 a § och 28 § 2 och 3 mom.

RP 83/2001
RP 91/2002
LaUB 27/2002
RSv 259/2002

Helsingfors den 23 maj 2003

Republikens President
TARJA HALONEN

Justitieminister
Johannes Koskinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.