1356/2002

Given i Helsingfors den 30 december 2002

Statsrådets förordning om nationellt stöd för växtodling 2003

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av 4 § 2 mom., 7 § 1 mom. samt 9 § 3 mom. lagen den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Som nationellt stöd för växtodling enligt 6 § 3 punkten lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) betalas till jordbruks- och trädgårdsproducenterna för 2003 arealbaserat nationellt stöd för växtodling för växtproduktion så som bestäms i denna förordning.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen stödberättigade sorter av växter som räknas upp i bilaga 1 i rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor, nedan förordningen om jordbruksgrödor, samt grödor som producerar gräsensilage som avses i artikel 7.1 i kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor,

2) blandsäd ett växtbestånd som består enbart av stråsäd,

3) blandat växtbestånd ett blandat växtbestånd som består av säd och proteingrödor som omfattas av Europeiska gemenskapens stödsystem för jordbruksgrödor, varvid jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av proteingrödor och spannmål så att mer än 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av proteingrödor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde,

4) grönfodersäd ett rent spannmålsbestånd som skördas efter att det gått i ax, dock senast innan spannmålsskörden mognat,

5) foderspannmål foderkorn, havre, rågvete, blandsäd, blandat växtbestånd och grönfodersäd,

6) naturängar och naturbeten sådana arealer med ängshö som under vegetationsperioden 2003 utnyttjas som betesmark eller används till produktion av foder för den sökandes husdjur och på vilka inga andra årliga odlingsåtgärder vidtas,

7) trädgårdsland odlingsareal där trädgårdsväxter och potatis odlas för eget bruk,

8) grönmjölshö grödor som odlas som råvara för grönmjöl enligt det system som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 603/1995 om den gemensamma marknaden för torkat foder.

3 §
Regionindelning

Stöden betalas regionalt differentierade i enlighet med regionindelningen i bilaga 1.

4 §
Fastställande av stöd för växtproduktion

Minimiarealen för ett jordbruksskifte som kan beviljas stöd är fem ar.

Stöd för arealen betalas bara en gång, trots att det på arealen odlas flera stödberättigade grödor efter varandra under vegetationsperioden.

Stöd för växtproduktion betalas inte för arealer som uppgetts som trädgårdsland.

2 kap.

Miljövillkor

5 §
Odlare som ingått en förbindelse om miljöstöd för jordbruket

Beviljandet av stöd förutsätter att den stödsökande odlaren år 2000, 2001, 2002 eller 2003 har ingått en sådan förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet för jordbruket som avses i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000).

De miljövillkor som stödet förutsätter skall iakttas på lägenhetens hela åkerareal.

6 §
Odlare som ingår en ettårig miljöförbindelse 2003

Stöd kan betalas till en odlare som inte har ingått en förbindelse som avses i 5 §, men som förbinder sig att under ett år från det att den ettåriga miljöförbindelsen i samband med det nationella stödet för växtodling har ingåtts iaktta villkor som motsvarar villkoren i jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt utbildningsstöd i anslutning till miljöstödet för jordbruket (646/2000), nedan miljöstödsförordningen. De förbindelsevillkor som ingår i miljöstödsförordningen skall i detta fall iakttas enligt vad som föreskrivs i miljöstödsförordningen, dock så att

1) om lägenheten inte har en gällande markkartering enligt 4 § miljöstödsförordningen skall en sådan utföras inom ett år från det att den ettåriga förbindelsen ingicks,

2) den första eller andra dagen av den utbildning som avses i 6 § miljöstödsförordningen eller distansutbildning som avses i 34 b § miljöstödsförordningen skall ha genomgåtts inom ett år från det att den första ettåriga förbindelsen ingicks,

3) den fosforutjämning som avses i 8 § miljöstödsförordningen inte tillämpas,

4) om den växtskyddsspruta som används vid spridning av växtskyddsmedel inte har testats tidigare, skall den testas inom ett år från det att den första ettåriga förbindelsen ingicks,

5) den person som sprider växtskyddsmedel på gårdsbruksenhetens åkrar skall, om han inte har genomgått någon sprutförarutbildning tidigare och inte har ett högst fem år gammalt intyg över utbildningen, genomgå sådan utbildning inom ett år från att den första ettåriga förbindelsen ingicks,

6) en tilläggsåtgärd som avser naturens mångfald eller preciserad gödsling på gårdsbruksenheten inte kan väljas i den ettåriga förbindelsen, samt

7) om en sådan tilläggsåtgärd för husdjurslägenheter som avses i miljöstödsförordningen förutsätter utbildning eller investeringar, dessa skall genomföras inom ett år från att den första ettåriga förbindelsen ingicks.

Den ettåriga miljöförbindelsen gäller lägenhetens hela åkerareal oberoende av om alla grödor och skiften på lägenheten berättigar till det stöd som avses i denna förordning.

Om en odlare som tidigare har ingått en ettårig miljöförbindelse år 2003 på nytt förbinder sig att på det sätt som föreskrivs i 1 mom. iaktta de villkor som motsvarar bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet under ett år framåt, förutsätter betalningen av stödet att de åtgärder som avses i 1 mom. 1, 2, 4, 5, och 7 punkten har vidtagits innan den nya ettåriga miljöförbindelsen ingås. En andra i 6 § miljöstödsförordningen avsedd utbildningsdag skall genomgås inom ett år från det att den nya ettåriga miljöförbindelsen ingicks, om inte båda utbildningsdagarna har genomgåtts tidigare.

7 §
Åland

I landskapet Åland förutsätter betalningen av stöd att den som söker stöd har ingått en förbindelse enligt landskapsförordningen om jordbrukets miljöstöd och kompensationsbidrag (ÅFS 17/2000) eller 1999 har ingått en förbindelse som gäller miljöbasstöd enligt landskapsförordningen om jordbrukets miljöstöd (ÅFS 44/1997).

I landskapet Åland kan stöd även betalas till en odlare som inte har ingått en förbindelse som avses i 1 mom., men som förbinder sig att under ett år från det att förbindelsen har ingåtts iaktta villkor som motsvarar de bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet om vilka föreskrivs i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket på det sätt som bestäms i miljöstödsförordningen med de undantag som anges i 6 § i denna förordning. Som utbildning som hänförs till de basåtgärder som anges i miljöstödsförordningen godkänns i detta fall även utbildning som ingår i den förbindelse som avses i 1 mom.

3 kap.

Stöd för växtodling

8 §
Stödbeloppet

Stöd som avses i denna förordning beviljas till högst följande belopp för åker som under vegetationsperioden 2003 används till nedan avsedd produktion:

Stödregion A Stödregion B
euro/ha euro/ha
Vete 105 105
Råg 160 143
Sockerbeta 202 202
Stärkelsepotatis 143 143
Frilandsgrönsaker, dill och persilja 446 395
Äpplen 205 155
Bär 50

Det nationella stöd för växtodling och det i 6 § 2 punkten stödlagen avsedda nordliga stöd som betalas för vete kan sammanlagt uppgå till högst 18,1 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

För växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor som helt finansieras av Europeiska gemenskapen, frånsett vete, råg, maltkorn, foderspannmål, ensilagevall och träda, betalas stöd till högst 143 euro per hektar i stödregionerna A och B.

9 §
Grunder för fastställande av stödet

På grundval av den åkerareal som använts för odling av speltvete kan nationellt stöd för växtodling beviljas på samma sätt som för vete.

Endast grönsaker som används som livsmedel är frilandsgrönsaker som berättigar till stöd. När det gäller ärter är spritärter, spritmärgärter, sockerärter och brytärter som skördas omogna frilandsgrönsaker som berättigar till stöd. Ett blandat växtbestånd med ärter och spannmål betraktas som ett ärtbestånd som berättigar till stöd, om jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av ärter och spannmål så att högst 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärter och spannmål utgörs av spannmålsutsäde.

Förutom för rena växtbestånd av ärter eller bondbönor kan stöd enligt 8 § 3 mom. betalas om det på ett jordbruksskifte har såtts normalt groende utsäde av ärter och spannmål eller av bondbönor och spannmål på så sätt att högst 15 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärter eller bondbönor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde.

10 §
Stöd för vall

Stöd för vall beviljas för areal som uppgetts vara foderareal (stödareal R) på jordbruksskiftesblanketten för 2003 så att

1) beloppet av stöd för vall som betalas till lägenheter med nötkreatur, får, getter och hästar är högst 202 euro per hektar i stödregionerna A och B och högst 95 euro per hektar i stödregionerna C1―C4, samt

2) beloppet av stöd för odlingsareal beträffande vilken ett 5- eller 10-årigt skyddzonsavtal som gäller skyddzonsvall har ingåtts enligt systemet med miljöstöd för jordbruket i hela landet är högst 84 euro per hektar.

Stöd beviljas dock inte för naturängar eller naturbeten, hagmark, vall som används till produktion av grönmjölshö eller vallfrö eller vall som används till gröngödsling.

Beviljandet av stöd förutsätter att arealen utnyttjas som betesmark på behörigt sätt eller att det på arealen bärgas åtminstone en skörd som i huvudsak består av vall.

För sådana arealer som nämns i 1 mom. 1 punkten kan stöd betalas högst till ett belopp av 48,5 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

11 §
Stöd för foderspannmål

Stöd för foderspannmål kan beviljas för foderspannmålsarealen 2003 så att

1) beloppet av stödet för foderspannmål som på jordbruksskiftesblanketten uppgetts höra till foderarealen (stödareal R) på lägenheter med nötkreatur är högst 143 euro perhektar i stödregionerna A och B och högst 84 euro per hektar i stödregionerna C1―C4, samt

2) beloppet av stödet för annan foderspannmålsareal och för maltkorn är högst 9 euro per hektar.

Ett skifte av en foderspannmålsareal som hör till foderarealen på lägenheter med nötkreatur är berättigat till stöd endast om det med beaktande av artikel 7 i förordningen om jordbruksgrödor kan godkännas som stödareal C.

Stöd för foderspannmål kan betalas högst till ett belopp av 9,8 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

12 §
Fastställande av lägenhetens produktionsinriktning

I 10 och 11 § avses med

1) lägenheter med nötkreatur lägenheter där det enligt djuridentifikationsregistret mellan den 1 juli 2002 och den 30 juni 2003, de nämnda dagarna inräknade, har funnits i medeltal minst tre djurenheter nötkreatur,

2) lägenheter med får lägenheter där det finns minst 1,5 djurenheter tackor för vilka betalas nationellt stöd för 2003,

3) lägenheter med getter lägenheter där det finns minst tre djurenheter hongetter för vilka betalas nationellt stöd för 2003,

4) lägenheter med hästar lägenheter där det finns minst tre djurenheter hästar för vilka betalas nationellt stöd för 2003.

En lägenhet som uppfyller flera än en definition enligt 1 mom. anses vid definitionen av produktionsinriktning höra till den produktionsinriktning som i 1 mom. har definierats före de andra tillämpliga definitionerna.

13 §
Stöd för grönmjölshö

Stöd för grönmjölshö som på jordbruksskiftesblanketten för 2003 uppgetts höra till stödareal M kan inom stödregionerna A och B beviljas till ett belopp av högst 202 euro per hektar.

För att stöd skall beviljas förutsätts att

1) den sökande har ett skriftligt produktionskontrakt om den odlade grönmjölshöarealen, och

2) minst en grönmjölshöskörd bärgas på arealen under vegetationsperioden 2003.

Betalningen av stödet förutsätter att den sökande i samband med stödansökan tillställer kommunens landsbygdsnäringsmyndigheten en kopia av produktionskontraktet, som har undertecknats av en företrädare för den fabrik som använder grönmjölet som råvara och jordbrukaren, innan stödet betalas.

14 §
Stöd för maltkorn

Stöd för maltkorn beviljas i stödregionerna A och B samt i stödregionerna C1―C2 norr och skärgården till ett belopp av högst 75 euro per hektar om odlingen uppfyller de villkor som anges i 2 och 3 mom. Stödet kan dock vara högst 4,35 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet.

Den areal som utgör grunden för beviljande av stöd för maltkorn fås genom att den areal för maltkorn som jordbrukaren uppgett på jordbruksskiftesblanketten för 2003 och som godkänts vid eventuell kontroll jämförs med den areal som fås då det antal kilogram maltkorn som sålts under perioden mellan den 1 juli 2003 och den 30 juni 2004, de nämnda dagarna inräknade, divideras med 3 400. Stödet betalas utgående från den mindre arealen.

Maltkornet skall ha godkänts och sålts för användning som mältningsråvara. Det kan anses att maltkornet köpts från producenten på det sätt som avses här, om

1) för maltkornet har betalats ett pris som följer det pris som iakttas i mälteriernas kontraktsverksamhet, med beaktande av eventuella kvalitetskorrigeringar som beror på grobarhet, proteinhalt, sortering eller sortrenhet,

2) den som söker stöd själv har producerat det maltkorn som säljs, samt

3) köparen är en inköpsaffär eller en industri för säd.

Handeln mellan jordbrukarna och fröproduktion av maltkorn berättigar inte till stöd.

4 kap.

Särskilda bestämmelser

15 §
Register

För att stöd skall betalas förutsätts att den som söker stöd för växtproduktion är registrerad i växtskyddsregistret enligt 5 § växtskyddslagen (1203/1994) i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det samt i det kvalitetskontrollregister för växter som avses i jord- och skogsbruksministeriets beslut om ordnande av kontrollen över kvalitetsklassificeringen av frukt och grönsaker (nr 4/1995, ändr. 151/1996), vilket har nämnts i jord- och skogsbruksministeriets meddelande om vissa beslut (29/1995), i fråga om de växter vilkas marknadsföring förutsätter det.

5 kap.

Ikraftträdande

16 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 8 januari 2003.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 30 december 2002

Jord- och skogsbruksminister
Jari Koskinen

Överinspektör
Esa Hiiva

Bilaga 1

Region A

Alastaro, Askola, Aura, Bjärnå, Borgnäs, Elimäki, Esbo, Helsingfors, Grankulla, Karinainen, Karis, Kervo, Kiikala, Kimito, Koski, Kouvola, Kuusjoki, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lojo, Loimaa, Loimaa kommun, Lovisa, Lundo, Marttila, Masku, Mellilä, Mietoinen, Muurla, Mörskom, Nurmijärvi, Oripää, Pemar, Pertteli, Pojo, Pukkila, Pöytyä, Reso, Rusko, Salo, Sibbo, Sjundeå, Somero, Strömfors, Tarvasjoki, Träskända, Tusby, Vanda, Vichtis och Västanfjärd samt, frånsett skärgårdsdelarna, Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo.

Region B

Anjalankoski, Artsjö, Asikkala, Birkala, Björneborg, Brändö, Eckerö, Ekenäs, Eura, Euraåminne, Finström, Forssa, Fredrikshamn, Föglö, Geta, Gustavs, Hammarland, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hauho, Hausjärvi, Heinola, Hollola, Houtskär, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Högfors, Iitti, Ikalis, Imatra, Iniö, Jaala, Janakkala, Jockis, Jomala, Joutseno, Juupajoki, Jämijärvi, Jämsä frånsett de delar som hör till region C1, Kalvola, Kangasala, Kankaanpää, Karislojo, Kiikoinen, Kisko, Kiukainen, Kjulo, Kodisjoki, Korpo, Kotka, Kuhmalahti, Kuhmoinen, Kullaa, Kumlinge, Kumo, Kuusankoski, Kylmäkoski, Kärkölä, Kökar, Lahtis, Laitila, Lammi, Lappi, Lavia, Lemi, Lemland, Lempäälä, Loppi, Lumparland, Luopioinen, Luumäki, Luvia, Längelmäki, Mariehamn, Merimasku, Miehikkälä, Mouhijärvi, Mynämäki, Mäntsälä, Mäntyharju, Nagu, Nakkila, Nastola, Nokia, Norrmark, Nousis, Nummi-Pusula, Nystad, Orimattila, Orivesi, Padasjoki, Punkalaidun, Pyttis, Pyhäranta, Påmark, Pälkäne, Raumo, Renko, Riihimäki, Rimito, Sahalahti, Saltvik, Sammatti, Sottunga, Sund, Suodenniemi, Suomusjärvi, Sysmä, Säkylä, Tammela, Tammerfors, Tavastkyro, Tavastehus, Toijala, Tuulos, Tövsala, Ulvsby, Urjala, Vahto, Valkeakoski, Valkeala, Vammala, Vampula, Vehmaa, Velkua, Vesilahti, Viiala, Viljakkala, Villmanstrand, Villnäs, Virolahti, Vårdö, Ylämaa, Yläne, Ylöjärvi, Ypäjä och Äetsä samt skärgårdsdelarna av Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo.

Region C1

Alahärmä, Enonkoski, Hankasalmi, Haukivuori, Heinävesi, Ilmajoki, Jalasjärvi, Joensuu, Jorois, Jurva, Juva, Jyväskylä, Jyväskylä lk, i Jämsä kommun före detta Kuorevesi kommun, Jämsänkoski, Jäppilä, Kangaslampi, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kerimäki, Kesälahti, Kitee, Korpilahti, Korsholm med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Korsnäs, Kristinestad, Kuopio, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappo, Laukaa, Leppävirta, Liperi, Lillkyro, Malax, Maaninka, Maxmo med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Muurame, Mänttä, Nurmo, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Outokumpu, Parikkala, Pieksämäki lk, Pieksämäki, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rautjärvi, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, Rääkkylä, Saari, Savitaipale, Savonranta, Seinäjoki, Siilinjärvi, S:t Michel, Storkyro, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Tuusniemi, Uukunniemi, Vasa, Varkaus, Vehmersalmi, Vilppula, Virtasalmi, Vörå, Ylihärmä, Ylistaro och Östermark.

Region C2

Alajärvi, Alavieska, Alavus, Brahestad, Bötom, Etseri, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Himanka, Hirvensalmi, Honkajoki, Idensalmi, Jakobstad, Joutsa, Juankoski, Kaavi, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karleby, Karstula, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kelviå, Kempele, Kestilä, Keuru, Kihniö, Kinnula, Kiuruvesi, Kivijärvi, Konnevesi, Kontiolahti, Kortesjärvi, Kronoby, Kuru, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lehtimäki, Leivonmäki, Lestijärvi, Limingo, Lochteå, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo med undantag av de områden som hör till region C3, Parkano, Pedersöre, Perho, Pertunmaa, Peräseinäjoki, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Piippola, Polvijärvi, Pulkkila, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Pyhäselkä, Pylkönmäki, Rantsila, Rautalampi, Reisjärvi, Ruukki, Saarijärvi, Sastmola, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Soini, Sonkajärvi, Storå, Sumiainen, Suolahti, Tervo, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Tyrnävä, Töysä, Ullava, Uurainen, Varpasjärvi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, Värtsilä, Ylivieska och Äänekoski.

Region C2 norra

Eno, Ilomants, Juuka, Kajana, Kiihtelysvaara, Lieksa, Nurmes, Paltamo, Rautavaara, Ristijärvi, Sotkamo, Tuupovaara, Vaala, Valtimo och Vuolijoki samt områdena utanför fastlandet i Maxmo kommun och Björköby och Replot i Korsholms kommun.

Region C3

P1

Haukipudas, Kiiminki, Uleåborg, Utajärvi, Ylikiiminki och de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom Ylikiiminki kommuns gränser.

P2

Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kemi, Keminmaa, Kuhmo, Kuivaniemi, Simo, Tervola, Torneå och Yli-Ii.

P3

Kemijärvi, Pello, Pudasjärvi, Puolanka, Ranua, Rovaniemi lk, Rovaniemi, Suomussalmi, Taivalkoski och Övertorneå.

P4

Kuusamo och Posio.

Region C4

P4

Kolari, Pelkosenniemi, Salla och Savukoski samt Kittilä och Sodankylä med undantag av de områden som hör till P5.

P5

Enare, Enontekis, Muonio och Utsjoki samt i Kittilä och Sodankylä kommuner de områden som i fråga om Kittilä i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3733/514/96 av den 10 juli 1996 och i fråga om Sodankylä kommun i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3039/514/95 av den 9 augusti 1995 har godkänts höra till området P5.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.