Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

1485/2001

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Rättelser

Författningen har rättats. Se författningssamlingen i PDF och en lista över rättelserna.

Ursprunglig publikation
Häfte 204/2001 (Publicerad 31.12.2001)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet,

föreskrivs med stöd av 12 § 4 mom. lagen den 21 december 2001 om företagshälsovård (1383/2001):

1 §Tillämpningsområde

En arbetsgivare skall på egen bekostnad för en arbetstagare eller någon annan person, på vilken lagen om skydd i arbete (299/1958) tillämpas, på det sätt som bestäms i denna förordning ordna hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa.

2 §Särskild fara för ohälsa

Särskild fara för ohälsa förorsakas av sådana arbetsförhållanden där en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor sannolikt kan vålla sjukdom, för stor exponering eller fara för fortplantningsförmågan. Även nattarbete och särskild risk för våld i arbetet kan förorsaka särskild fara för ohälsa.

3 §Utredande av förekomsten av särskild fara för ohälsa och behovet av hälsoundersökningar

När frågan om behovet av hälsoundersökningar och längden av intervallerna mellan dem prövas på grundval av en arbetsplatsutredning och andra tillgängliga uppgifter samt den exempelförteckning som har fogats till denna förordning, skall beaktas

1)

tidigare medicinsk erfarenhet av förekomsten av fall av ohälsa inom den berörda branschen eller på den aktuella arbetsplatsen,

2)

farligheten hos kemiska ämnen, som används i arbetet eller uppkommer eller förekommer i arbetet eller arbetsmiljön eller hos fysikaliska eller biologiska faktorer, exponeringens nivå, längd och periodicitet samt tidigare exponering,

3)

resultat av arbetshygieniska mätningar samt

4)

inom medicinen eventuellt allmänt godkända metoder för genomförandet av undersökningar för att en skada eller exponeringsnivån skall kunna påvisas.

4 §Hälsoundersökning

Sådana hälsoundersökningar som avses i denna förordning är kliniska undersökningar som görs av läkare samt andra kompletterande undersökningar, undersökningar eller delar av undersökningar samt funktionstest och exponeringsmätningar som gjorts under en läkares övervakning.

Avsikten är att den första undersökningen skall göras innan sådant arbete som medför särskild fara för ohälsa påbörjas. Undersökningen skall dock göras senast inom en månad efter att arbetet har påbörjats.

Under arbetets gång skall periodiska undersökningar i allmänhet göras med 1―3 års mellanrum i enlighet med exempelförteckningen och denna förordning, om det inte av särskilda skäl är nödvändigt att undersökningar görs oftare eller om inte annat följer av en sådan föreskrift av arbetarskyddsmyndigheten som avses i 7 §.

Då ett arbetsförhållande upphör på grund av byte av arbetsplats, arbetslöshet eller pensionering skall ordnande av hälsoundersökning vid avgången från arbetet övervägas agensvis. Sådana agenser är ämnen som föranleder risk för cancersjukdom. I samband med en sådan undersökning skall en arbetstagare som avgår från arbetet informeras om behovet av fortsatta hälsoundersökningar.

5 §Syftet med undersökningarna

Med hjälp av hälsoundersökningarna skall

1)

hälsoriskerna i arbetsförhållandena identifieras och information skaffas fram för att bekämpningsåtgärder skall kunna vidtas,

2)

arbetstagarens exponering samt sådana ändringar i funktionsförmågan och hälsotillståndet som sannolikt förorsakas av denna utredas,

3)

utredas vilka verkningar hälsotillståndet eller förändringarna i hälsotillståndet har på arbetstagarens lämplighet för arbetet,

4)

arbetstagaren informeras om hälsoriskerna i arbetet och anvisningar ges om bekämpningen av olägenheterna,

5)

arbetstagaren hänvisas till undersökningar och vård när yrkessjukdom misstänks och

6)

verkningarna av arbetarskyddsåtgärder och av andra ändringar följas.

På grundval av de uppgifter som de periodiska undersökningarna ger skall strävan alltid vara att i arbeten som medför fara för ohälsa eliminera denna fara samt förebygga eller bekämpa den fara som arbetstagaren utsätts för.

6 §Utlämnande av uppgifter

Om utlämnande av uppgifter inom företagshälsovården bestäms i 4 kap. om företagshälsovård (1383/2001)..

Det är ändamålsenligt att periodvis utgående från den information hälsoundersökningarna ger göra en sammanställning av sådana eventuella hälsoeffekter om vilka skall informeras på behörigt sätt.

Om läkarens anmälningsskyldighet när en yrkessjukdom eller något annat av arbetet föranlett sjukligt tillstånd konstateras vid undersökningen, bestäms i 22 § 2 mom. lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden (131/1973).

7 §Övervakning av verkställighetskyldigheten

Särskilda bestämmelser finns om ordnande av sådana undersökningar som avses i denna förordning.

Liksom om arbetarskyddsmyndighetens behörighet att för bedömning av särskild far för ohälsa bestämma att nödvändiga arbetshygieniska mätningar och andra utredningar skall utföras.

8 §Exempelförteckning

En exempelförteckning över faktorer som medför särskild fara för ohälsa har fogats till denna förordning och skall beaktas då undersökningar ordnas.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.

Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 30 december 1992 om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1672/1992).

Helsingfors den 27 december 2001

Omsorgsminister Osmo SoininvaaraMedicinalråd Matti Lamberg

Bilaga

Till början av sidan