775/2001

Given i Helsingfors den 7 september 2001

Lag om ändring av lagen om statens pensioner

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen den 20 maj 1966 om statens pensioner (280/1966) 2 § 1 mom. 3 punkten, 6 § 1 mom. 3 punkten b-underpunkten, 7 § 1 mom., 7 d § 1 mom. 3 punkten, 8 § 2 mom., 9 c § 4 mom., 9 d § 5 mom., 10 a § 1 mom. 3 punkten och 24 § 3 mom.,

dessa lagrum sådana de lyder, 2 § 1 mom. 3 punkten, 9 c § 4 mom. och 9 d § 5 mom. i lag 103/1989, 6 § 1 mom. 3 punkten b-underpunkten och 7 § 1 mom. i lag 1671/1995, 7 d § 1 mom. 3 punkten i lag 1153/1997, 8 § 2 mom. och 10 a § 1 mom. 3 punkten i lag 1528/1993 och 24 § 3 mom. i lag 1189/1994, samt

fogas till 1 §, sådan den lyder i nämnda lagar 1528/1993, 1671/1995 och 1153/1997 samt i lagarna 333/1986, 618/1991 och 625/2000, nya 9―11 mom., varvid det nuvarande 9 mom. blir 12 mom., och till 7 d §, sådan den lyder i nämnda lag 1153/1997, ett nytt 2 mom. samt till 10 a § 1 mom., sådant det lyder i nämnda lag 1528/1993, en ny 3 a-punkt, som följer:

1 §

Utan hinder av vad som bestäms i 3 mom. skall en förmånstagare som i samband med kommunalisering av verksamheten har övergått från anställning som omfattas av statens pensionsskydd till anställning som omfattas av lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare (202/1964) i fråga om sin anställning före kommunaliseringen betraktas som gammal förmånstagare enligt 3 mom. En förutsättning är att förmånstagaren den 31 december 1992 hade en fortlöpande anställning som omfattas av statens pensionsskydd och att denna anställning eller, efter kommunaliseringen, anställning som omfattas av lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare fortgår oavbrutet fram till pensionsfallet på det sätt som avses i ikraftträdelsebestämmelserna för de ändringar i pensionsstadgan som delegationen för den kommunala pensionsanstalten godkände den 20 november 1992 och som trädde i kraft den 1 januari 1993.

Vid tillämpningen av det krav på sex månaders anställning och det krav på tre års pensionstid som anges i 3 mom. jämställs en anställning som omfattas av lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare från och med kommunaliseringen enligt 9 mom. med en anställning som omfattas av denna lag. Invalidpensioner enligt lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare, vilka har beviljats med tillämpning av bestämmelser som motsvarar 5 a §, jämställs med pensioner som har beviljats med tillämpning av det nämnda lagrummet. En förutsättning för erhållande av ålderspension är utöver de villkor som anges i 8 § att den anställning som omfattas av lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare har upphört.

En förmånstagare som har haft sådan rätt att välja pensionsålder som avses i ikraftträdelsebestämmelsen i lagen (103/1989) om ändring av lagen om statens pensioner senast den 30 juni 1999 enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli 1989 och som har gjort en anmälan om ett sådant val, behåller sin rätt till nämnda pensionsålder förutsatt att hans eller hennes anställning som omfattas av lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare fortgår utan avbrott från kommunaliseringen enligt 9 mom. fram till pensionsfallet. I fråga om den som gjort en anmälan om val gäller att med anställningstid som förutsätts för erhållande av ålderspension jämställs från och med kommunaliseringen anställning som omfattas av lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare och som motsvarar förmånstagarens anställning hos staten före kommunaliseringen i en uppgift som berättigar till den lägre pensionsåldern.


2 §

Denna lag gäller inte


3) anställning som beaktas för pension enligt lagen om sjömanspensioner (72/1956) eller enligt lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (662/1985),


6 §

Till pensionstiden räknas dock inte


3) tid under vilken arbete eller tjänstgöring under fortgående anställning varit avbruten utan lön i en följd längre än ett år eller då förmånstagaren under det oavlönade avbrottet har handhaft arbete som omfattas av pensionsskydd enligt 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller motsvarande utländskt pensionsskydd; den tid avbrottet varat räknas dock även i dessa fall till pensionstiden, om orsaken till att lön inte betalts har varit


b) tjänstledighet eller ledighet som beviljats med stöd av 21 och 23 § sjukförsäkringslagen till den del moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen hänför sig till den eller tjänstledighet under vilken förmånstagaren får rehabiliteringspenning enligt en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning med stöd av statskontorets anvisningar för tidigrehabilitering eller ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering inom olycksfalls- eller trafikförsäkringen; inte heller


7 §

Den pensionsgrundande lönen (pensionslönen) fastställs särskilt för varje anställning. Pensionslönen räknas ut på arbetsförtjänsterna för de högst 10 sista kalenderåren före det år då anställningen upphörde (urvalsår). Det år då anställningen upphörde beaktas dock som ett urvalsår, om anställningen har fortgått under högst tre kalenderår och anställningen inte har upphört så som avses i 1 § 8 mom. eller om anställningen har fortgått hela det år då anställningen upphörde. Då pensionslönen räknas ut justeras arbetsinkomsterna för urvalsåren enligt 16 §.


7 d §

Då pensionslönen räknas ut bestäms arbetsförtjänsten enligt betalningstidpunkten på samma grunder som tillämpas vid innehållning av skatteförskott eller skatt. Som arbetsförtjänst anses också lön och arvoden för de uppdrag och det arbete i olika organ som avses i 1 § 2 och 4 mom. Som arbetsförtjänst betraktas dock inte


3) till förmånstagaren betalda ersättningar och övriga förmåner enligt lagen om ersättningar på grund av lokala särförhållanden samt andra förmåner till tjänstemän inom utrikesrepresentationen (651/1993) samt ortstillägg och ersättningar enligt förordningen om ersättningar på grund av lokala särförhållanden till tjänstemän inom utrikesrepresentationen (652/1993).

Har en förmånstagare som är finsk medborgare, under den tid på grundval av vilken den pensionsgrundande lönen räknas ut, varit tjänsteman inom utrikesrepresentationen, i 64 § förordningen om försvarsmakten avsedd tjänsteman (667/1992), anställd vid teknologiska utvecklingscentralens utrikesenheter eller i 1 § förordningen om arbetskraftsattachéer (209/1977) avsedd befattningshavare eller annan sådan tjänsteman eller befattningshavare på vars avlöning lagen om ersättningar på grund av lokala särförhållanden samt andra förmåner till tjänstemän inom utrikesrepresentationen tillämpas, fogas vid uträkningen av den pensionsgrundande lönen till hans eller hennes i 1 mom. avsedda arbetsförtjänst dyrortstillägg, om sådant inte annars ingår i arbetsförtjänsten. Dyrortstillägget utgör det belopp, vartill det skulle betalas, om förmånstagarens verksamhet vore förlagd till Helsingfors.

8 §

Förmånstagaren har rätt att få ålderspension i förtid tidigast från ingången av månaden efter den under vilken han eller hon uppnår den ålder som är fem år lägre än hans eller hennes pensionsålder enligt 4 §. Härvid minskas pensionen så som anges i 10 b §. På förtida ålderspension tillämpas i övrigt vad som i denna lag bestäms om ålderspension. En förmånstagare som avses i 4 mom. 1―3 punkten har inte rätt till förtida ålderspension.


9 c §

Rätt till individuell förtidspension har inte en förmånstagare som avses i 8 § 4 mom. 1―3 punkten.

9 d §

Rätt till deltidspension har inte en förmånstagare som avses i 8 § 4 mom. 1―3 punkten, inte heller en förmånstagare som får deltidspension enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, om den baserar sig på förtjänst som erhållits av anställning som räknas såsom pensionstid enligt denna lag.


10 a §

Annan pension än deltidspension höjs med ett arbetspensionstillägg, om förmånstagaren har fått


3) stöd för frivillig yrkesinriktad vuxenutbildning enligt statstjänstemannalagen, grundskolelagen, gymnasielagen eller lagen om utbildnings- och avgångsbidragsfonden,

3 a) vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000), eller


24 §

Om det är fråga om beviljande av förvägrad förmån eller ökning av beviljad förmån och ny utredning framkommer i ärendet, skall statskontoret utreda ärendet på nytt. Statskontoret kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller öka en redan beviljad förmån. Även statens pensionsnämnd och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar besvärsärenden. I beslutet får ändring sökas enligt 23 §.


Denna lag träder i kraft den 15 september 2001.

Lagens 1 § 9―11 mom. tillämpas på sådana pensioner i fråga om vilka pensionsfallet har inträffat den 1 januari 2000 eller därefter.

Lagens 1 § 9―11 mom. tillämpas inte på förmånstagare födda före 1940.

Lagens 7 d § 2 mom. tillämpas från och med den 1 januari 1996.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas redan innan lagen träder i kraft.

RP 48/2001
ShUB 15/2001
RSv 62/2001

Helsingfors den 7 september 2001

Republikens President
TARJA HALONEN

Minister
Suvi-Anne Siimes

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.