508/2000

Given i Helsingfors den 31 maj 2000

Naturgasmarknadslag

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

Syftet med denna lag är att säkerställa förutsättningarna för en effektiv naturgasmarknad så att tillgången på naturgas till ett skäligt pris och med tillräckligt god kvalitet kan tryggas. De främsta metoderna för att uppnå en fungerande naturgasmarknad är att trygga en sund och fungerande ekonomisk konkurrens vid försäljningen och upplagringen av naturgas samt att upprätthålla skäliga och jämlika principer för tjänsterna inom naturgasnätsverksamheten.

Företagen på naturgasmarknaden har till uppgift att sörja för de tjänster som sammanhänger med kundernas naturgasanskaffning samt att främja en effektiv och sparsam användning av naturgas både i sin egen och i kundernas verksamhet.

2 §

Denna lag tillämpas på naturgasmarknaden med vilken avses import, export, överföring, distribution, försäljning och upplagring av naturgas, inklusive kondenserad naturgas. Denna lag tillämpas inte på intern distribution av naturgas i en fastighet eller en fastighetsgrupp som motsvarar en sådan.

Bestämmelserna i 2, 5 och 6 kap. tillämpas inte på försvarsförvaltningens naturgasnät.

3 §

I denna lag avses med

1) naturgasnät en för naturgasöverföring eller naturgasdistribution avsedd helhet som bildas av till varandra anslutna naturgasrör och naturgasrörsystem samt alla de behållare, anordningar och aggregat som hör till dessa och vilka innehåller naturgas,

2) överföringsnät för naturgas ett naturgasrörsystem via vilket naturgas transporteras under högt, oreducerat tryck,

3) distributionsnät för naturgas ett lokalt eller regionalt naturgasrörsystem via vilket naturgas transporteras under reducerat tryck,

4) naturgasöverföring transport av naturgas i ett överförings- eller distributionsnät mellan parter i naturgashandel,

5) naturgasupplagring förvaring av naturgas någon annanstans än i ett naturgasrörsystem,

6) naturgasnätsverksamhet affärsverksamhet där verksamhetsidkaren (nätinnehavaren) mot vederlag överför naturgas i ett överförings- eller distributionsnät för naturgas samt producerar och tillhandahåller andra på överförings- eller distributionsnätet för naturgasbaserade tjänster som ålagts nätinnehavaren i denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den till dem som behöver sådana,

7) naturgasmarknadsmyndighet Energimarknadsverket, samt med

8) konsument en konsument som avses i 1 kap. 4 § konsumentskyddslagen (38/1978).

2 kap.

Allmänna förpliktelser vid nätverksamhet och prissättningsprinciper

1 §

Nätinnehavaren och innehavaren av en upplagrings- eller behandlingsanläggning för naturgas skall underhålla, driva och utveckla sitt naturgasnät och sitt naturgasaggregat på området för naturgasnätet samt upprätthålla, nyttja och utveckla förbindelserna till andra nät i enlighet med kundernas rimliga behov och för sin del trygga naturgasleveranserna till kunderna (skyldighet att utveckla nät och utrustning).

Nätinnehavaren och den som bygger en upplagrings- eller behandlingsanläggning för naturgas skall sörja för att den planering som gäller byggandet av naturgasröret och upplagrings- eller behandlingsanläggningen för naturgas delges kommunerna. En verksamhetsutövare skall tillsammans med kommunerna också i övrigt sörja för att tillräcklig samverkan ordnas så att de aspekter som gäller kommunernas markanvändning blir beaktade när rör och aggregat placeras.

2 §

Nätinnehavaren skall på begäran och mot skälig ersättning till sitt nät ansluta driftsoch upplagringsställen för naturgas samt behandlingsanläggningar för kondenserad naturgas vilka uppfyller de tekniska kraven (anslutningsskyldighet).

3 §

Nätinnehavaren skall mot skälig ersättning sälja överföringstjänster inom gränserna för sitt näts överföringskapacitet (överföringsskyldighet) till kunder, som är slutförbrukare av naturgas eller minutförsäljare och som vill köpa eller sälja naturgas som de ursprungligen har skaffat från en partiförsäljare i Finland antingen för eget bruk eller för återförsäljning via sitt distributionsnät. En förutsättning för överföringsskyldigheten är att kunderna på sina driftsställen förbrukar eller för återförsäljning anskaffar minst fem miljoner kubikmeter naturgas per år och att naturgasmätningen omfattas av ett system för fjärravläsning.

Rätten att få en överföringstjänst gäller alla driftsställen som omfattas av ett eller flera anskaffningsavtal som uppfyller nämnda anskaffningsgräns på fem miljoner kubikmeter.

4 §

Naturgasmarknadsmyndigheten kan i ett enskilt fall bevilja nätinnehavaren ett tillfälligt tillstånd att vägra tillhandahålla en överföringstjänst (undantagslov), om nätinnehavaren anser sig drabbas av allvarliga ekonomiska eller finansiella svårigheter till följd av ett take-or-pay-åtagande som sammanhänger med ett långfristigt anskaffningsavtal om naturgas. Undantagslov skall sökas innan tillhandahållande av en överföringstjänst vägras. Om det förfarande som gäller ansökan om undantagslov (undantagsförfarande) och de tidsfrister som sammanhänger med detta bestäms närmare genom förordning av statsrådet.

Naturgasmarknadsmyndigheten skall pröva undantagslovet med särskild hänsyn till följande synpunkter och grunder:

1) det allmänna målet att uppnå en konkurrensutsatt naturgasmarknad, de effekter ett undantag skulle få på den korrekta tillämpningen av direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (98/30/EG) avseende en väl fungerande marknad för naturgas samt konkurrensläget på marknaden,

2) hur allvarliga ekonomiska och finansiella svårigheter naturgasföretagen och de i 2 kap. 3 § angivna kunderna råkar ut för,

3) undertecknandedatum och villkor i takeor-pay-avtalen, inbegripet i vilken utsträckning förändringar på marknaden beaktas samt i vilken mån företaget, när det godtog take-or-pay-åtagandena, rimligen kunde ha förutsett att allvarliga problem troligen skulle uppstå,

4) åtgärderna för att lösa problemet, samt

5) i hur hög grad systemet är anslutet till andra system och i vilken mån dessa system är driftkompatibla samt behovet av att säkerställa försörjningstryggheten i fråga om naturgas och att fullgöra allmännyttiga tjänster. Nätinnehavaren anses dock inte ha allvarliga problem om försäljningen av naturgas inte faller under nivån för minimiköpgarantierna i take-or-pay-avtal om köp av naturgas eller om det ifrågavarande take-or-pay-avtalet kan anpassas eller om nätinnehavaren kan finna alternativa avsättningsmöjligheter.

5 §

Handels- och industriministeriet kan bestämma att begäran om naturgasöverföringstjänster, inledandet av förhandlingar och resultaten av dem skall anmälas till naturgasmarknadsmyndigheten och till internationella organisationer, om Finlands internationella avtalsförpliktelser förutsätter detta.

6 §

Nätinnehavaren skall offentliggöra de allmänna försäljningsvillkoren och försäljningspriserna för sina nättjänster samt grunderna för hur de fastställs.

7 §

Nätinnehavarna skall för naturgasmarknadsmyndigheten uppge försäljningsvillkoren och försäljningspriserna för nättjänsterna samt grunderna för hur de fastställs i enlighet med vad naturgasmarknadsmyndigheten föreskriver i sitt beslut.

Nätinnehavaren skall offentliggöra nyckeltal som beskriver prisnivån på nättjänsterna samt nätverksamhetens effektivitet, art och lönsamhet i enlighet med vad naturgasmarknadsmyndigheten föreskriver i sitt beslut.

8 §

Försäljningspriserna och försäljningsvillkoren för nättjänsterna samt grunderna för hur de fastställs skall vara objektiva och icke-diskriminerande för alla nätanvändare, om inte något annat följer av särskilda skäl.

Prissättningen av nättjänsterna skall vara skälig.

I prissättningen av och försäljningsvillkoren för nättjänsterna får inte finnas ogrundade villkor eller begränsningar eller sådana som uppenbarligen begränsar konkurrensen inom naturgashandeln. I dem skall dock beaktas kraven på funktionsduglighet och effektivitet i naturgassystemet.

9 §

Nätinnehavaren skall skapa förutsättningar för att en kund skall kunna avtala om alla nättjänster med den nätinnehavare till vars nät kunden är ansluten.

Nätinnehavaren skall skapa förutsättningar för att en kund genom att betala avgifterna får rätt att använda hela landets naturgasnät utgående från sin anslutningspunkt, med undantag av utlandsförbindelser (punktprissättning).

I distributionsnätet får priset på överföringstjänsterna inte vara beroende av var kunden finns geografiskt inom nätinnehavarens verksamhetsområde.

Närmare bestämmelser om tillämpningen av principerna för punktprissättning kan vid behov utfärdas genom förordning av handels- och industriministeriet.

3 kap.

Systemförpliktelser och utredning av naturgashandeln

1 §

Naturgasmarknadsmyndigheten bestämmer i naturgasnätstillståndet att en överföringsnätsinnehavare skall svara för att naturgasöverföringssystemet fungerar tekniskt och är driftsäkert samt sköta de uppgifter som omfattas av balansansvaret för överföringssystemet på ett ändamålsenligt och för parterna på naturgasmarknaden jämlikt och icke-diskriminerande sätt (systemansvar).

Den överföringsnätsinnehavare som har systemansvar kan i fråga om användningen av naturgasöverföringssystemet ställa villkor som är nödvändiga för att systemansvaret skall kunna genomföras. Villkoren kan tillämpas så snart naturgasmarknadsmyndigheten har godkänt och fastställt dem genom sitt beslut. De fastställda villkoren kan tillämpas även om ändring söks, om besvärsmyndigheten inte bestämmer något annat.

Den överföringsnätsinnehavare som har påförts systemansvar skall i fråga om de tjänster som anknyter till systemansvaret publicera samt till naturgasmarknadsmyndigheten anmäla gällande försäljningsvillkor och försäljningspriser samt grunderna för hur de fastställs.

Närmare bestämmelser om hur systemansvaret skall genomföras och om innehållet i det kan utfärdas genom förordning av handels- och industriministeriet.

2 §

Nätinnehavaren är skyldig att sörja för naturgasmätningen och utredningen av naturgashandeln.

Utredningen av naturgashandeln skall grunda sig på naturgasmätning som sker genom fjärravläsning samt på anmälningar om leveranserna. Bestämmelser om naturgasmätningen, utredningen av naturgashandeln och naturgasleveranserna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Parterna på naturgasmarknaden är skyldiga att meddela mätningsuppgifter som gäller förbrukning och leverans av naturgas samt andra motsvarande uppgifter som krävs för att balansansvaret skall kunna genomföras och naturgashandeln utredas. Närmare bestämmelser om de uppgifter som skall meddelas och om det förfarande som skall iakttas vid informationsutbytet kan utfärdas genom förordning av handels- och industriministeriet.

3 §

En part på naturgasmarknaden är ansvarig för att partens anskaffningsavtal för naturgas täcker partens naturgasförbrukning och naturgasleveranser under respektive balansavräkningsperiod (balansansvar).

Närmare bestämmelser om innehållet i balansansvaret kan vid behov utfärdas genom förordning av handels- och industriministeriet.

4 kap.

Naturgasförsäljning och naturgasförbrukarens ställning

1 §

En naturgasförsäljare som har dominerande ställning på marknaden i fråga om ett naturgasnät skall leverera naturgas till skäligt pris när en kund som är ansluten till nätet begär detta, om kunden inte har andra ekonomiskt konkurrenskraftiga alternativ att anskaffa naturgas genom naturgasnätet (leveransskyldighet).

Naturgasmarknadsmyndigheten kan bestämma att naturgasförsäljaren skall leverera naturgas till naturgasförbrukaren, om förbrukaren i annat fall inte har möjlighet att få naturgas.

2 §

Försäljaren skall hålla försäljningsvillkoren och försäljningspriserna samt grunderna för hur de fastställs tillgängliga för förbrukarna och för de kunder som omfattas av leveransskyldigheten. I dem får inte ingå oskäliga villkor eller begränsningar eller sådana som begränsar konkurrensen inom naturgashandeln.

Försäljarna skall för naturgasmarknadsmyndigheten uppge försäljningsvillkoren och försäljningspriserna samt grunderna för hur de fastställs i enlighet med vad naturgasmarknadsmyndigheten föreskriver i sitt beslut.

3 §

Naturgasförsäljaren skall i enlighet med vad naturgasmarknadsmyndigheten bestämmer i sitt beslut i faktureringen lämna sina kunder en specifikation över hur naturgaspriset bildas.

Försäljarna skall offentliggöra uppgifter som beskriver den genomsnittliga prisnivån på naturgas på det sätt som naturgasmarknadsmyndigheten bestämmer.

4 §

En konsument som omfattas av leveransskyldigheten skall ha möjlighet att ingå ett sådant avtal med försäljaren som utöver naturgasförsäljningen omfattar den överföringstjänst som naturgasöverföringen förutsätter. Härvid svarar försäljaren i förhållande till konsumenten också för överföringstjänsten.

5 §

Naturgasleveransen kan avbrytas, om en konsument trots anmärkning försummar att betala avgifterna till naturgasförsäljaren eller distributionsnätsinnehavaren eller annars i väsentlig grad bryter mot villkoren i avtalet om naturgasförsäljning eller nättjänst.

Naturgasleveransen till en byggnad som används som stadigvarande bostad eller till en del av en sådan får dock inte, om uppvärmningen är beroende av naturgas, avbrytas trots obetalda avgifter under tiden från ingången av oktober till utgången av april innan fyra månader har förflutit från förfallodagen för den obetalda avgiften.

6 §

I fråga om konsumentskyddet vid marknadsföring av naturgas gäller vad som i 27 a―27 f § elmarknadslagen (386/1995) bestäms om standardersättning, skadestånd på grund av dröjsmål, fel, prisavdrag, skadestånd på grund av fel och om de ansvariga parterna.

5 kap.

Åtskiljande av verksamheterna

1 §

Ett företag inom naturgasbranschen skall skilja åt naturgasnätsverksamheten, naturgasförsäljningen och naturgasupplagringen från varandra samt från den affärsverksamhet som inte hör till naturgasbranschen.

Om den affärsverksamhet som inte hör till naturgasbranschen är ringa, behöver sådan obetydlig försäljning av varor eller tjänster inte skiljas åt från naturgasförsäljningen. Verksamheten anses ringa, om omsättningen inte överstiger 10 procent av omsättningen av naturgasförsäljningen.

2 §

Med åtskiljande avses i denna lag att resultaträkning och balansräkning per räkenskapsperiod skall upprättas för de naturgasaffärsverksamheter som skall skiljas åt. Resultaträkningen och balansräkningen, som skall kunna härledas ur företagets bokföring, skall i tillämpliga delar upprättas enligt bokföringslagen (1336/1997).

3 §

En kommunal inrättning eller en samkommun som utövar naturgasaffärsverksamhet skall i bokföringen redovisas skilt från kommunen och för den skall för varje räkenskapsperiod upprättas en resultaträkning och balansräkning som kan jämföras med ett aktiebolags bokslut.

4 §

Revisorerna för företaget eller den kommunala inrättning som bedriver naturgasaffärsverksamhet skall granska de särredovisade verksamheternas resultaträkning, balansräkning och tilläggsuppgifterna till dessa. De skall i revisionsberättelsen ge ett utlåtande om huruvida resultaträkningen och balansräkningen och tilläggsuppgifterna till dem för de särredovisade verksamheterna stämmer överens med denna lag och de bestämmelser som har utfärdats med stöd av den.

5 §

I fråga om de särredovisade affärsverksamheterna är resultaträkningen och balansräkningen jämte tilläggsuppgifter offentliga och de skall presenteras som noter till företagets bokslut. Bokslutet för en kommunal inrättning som utövar naturgasaffärsverksamhet samt resultaträkningarna och balansräkningarna jämte tilläggsuppgifter för särredovisade verksamheter skall presenteras i kommunens bokslut.

6 §

Genom förordning av handels- och industriministeriet kan föreskrivas hur verksamheterna skall skiljas åt samt hur resultaträkningarna och balansräkningarna skall upprättas för de verksamheter som skiljs åt och vad som skall ges som tilläggsuppgifter till dem samt hur dessa uppgifter skall offentliggöras.

Naturgasmarknadsmyndigheten kan meddela föreskrifter om hur resultaträkningarna och balansräkningarna jämte tilläggsuppgifter för de verksamheter som har skiljts åt samt boksluten för de företag som utövar verksamheterna skall tillställas naturgasmarknadsmyndigheten.

Naturgasmarknadsmyndigheten kan av grundad anledning i enskilda fall bevilja undantag från det sätt att skilja åt verksamheterna som denna lag kräver, om det skulle vara orimligt att genomföra åtskiljandet på det sätt som lagen kräver.

6 kap.

Tillstånd och anmälningar

1 §

Naturgasnätsverksamhet får utövas endast med tillstånd av naturgasmarknadsmyndigheten (naturgasnätstillstånd). Tillståndet beviljas tills vidare eller av särskilda skäl för viss tid. Tillstånd kan beviljas en sammanslutning eller en inrättning.

Naturgasmarknadsmyndigheten kan i enskilda fall för viss tid eller tills vidare befria nätinnehavaren från tillståndsplikten, om nätinnehavarens naturgasnät är av ringa betydelse med tanke på naturgasöverföringen.

2 §

Tillstånd beviljas, om den som ansöker om tillstånd har tekniska, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar att sörja för naturgasnätsverksamheten på det sätt som förutsätts i lagstiftningen om naturgasmarknaden. Den som ansöker om tillstånd skall uppfylla följande förutsättningar:

1) sökandens organisation skall motsvara omfattningen och arten av nätverksamheten,

2) sökanden skall ha tillräckligt med personal i sin tjänst,

3) sökanden skall ha ekonomiska förutsättningar för en lönsam naturgasnätsverksamhet,

4) sökanden skall i sin tjänst ha en person som har utnämnts till driftsövervakare och som har den behörighet om vilken bestäms i naturgasförordningen (1058/1993) och möjlighet att övervaka användningen av röret.

Till tillståndet kan fogas villkor som skall anses nödvändiga med tanke på verksamheten.

Tillståndet kan inte överföras på en annan sammanslutning eller inrättning.

3 §

Naturgasmarknadsmyndigheten kan återkalla naturgasnätstillståndet om

1) tillståndshavaren upphör med naturgasnätsverksamheten,

2) tillståndshavaren inte längre uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd, eller om

3) tillståndshavaren upprepade gånger och i väsentlig grad bryter mot de skyldigheter som anges i 2 kap. 1―3 § eller i 3 eller 5 kap.

4 §

Om ett naturgasnätstillstånd återkallas, skall naturgasmarknadsmyndigheten vid behov besluta om de åtgärder som måste vidtas för att nätverksamheten i fråga skall kunna upprätthållas.

Ifall det inte avtalas om överföring av nätet till en annan nätinnehavare, kan naturgasmarknadsmyndigheten besluta om överföring av tillståndet samt inlösning av naturgasnätet mot ersättning. I fråga om grunderna för ersättningen och hur den bestäms skall iakttas vad som föreskrivs om inlösningsförfarande och inlösningsersättning i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977).

5 §

För byggande av ett överföringsrör som överskrider landets gräns skall hos handelsoch industriministeriet skriftligen ansökas om ett projekttillstånd.

En förutsättning för att tillstånd skall beviljas är att byggandet av ett överföringsrör som överskrider landets gräns är ändamålsenligt med tanke på utvecklingen på naturgasmarknaden.

I tillståndet fastställs inte rutten för överföringsröret.

6 §

I en ansökan om projekttillstånd som gäller ett överföringsrör som överskrider landets gräns skall de uppgifter och utredningar uppges om vilka bestäms genom förordning av statsrådet.

Om en ansökan gäller ett sådant projekt som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) skall till ansökan fogas en konsekvensbeskrivning enligt nämnda lag innan beslut om projektet fattas.

Av tillståndsbeslutet skall framgå på vilket sätt en bedömning enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning har beaktats.

7 §

Handels- och industriministeriet kan i enskilda fall bestämma att avtal om naturgasimport och naturgasexport skall anmälas till ministeriet. I anmälan skall lämnas de uppgifter som ministeriet bestämmer.

7 kap.

Ledning och tillsyn

1 §

Den allmänna ledningen och uppföljningen av verkställigheten av lagen ankommer på handels- och industriministeriet.

Naturgasmarknadsmyndigheten har till uppgift att övervaka efterlevnaden av denna lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser. Byggandet av överföringsrör som överskrider landets gräns samt naturgasimport och naturgasexport övervakas dock av handels- och industriministeriet.

2 §

Om någon försummar en skyldighet enligt denna lag eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den, skall handels- och industriministeriet eller naturgasmarknadsmyndigheten, när de är övervakningsmyndighet, genom ett beslut kunna förplikta den försumlige att inom en viss tid rätta till försummelsen. Åläggandet kan förstärkas med vite.

I ett ärende enligt denna lag som gäller vite iakttas viteslagen (1113/1990).

3 §

Handels- och industriministeriet har rätt att bestämma att byggandet av ett överföringsrör som överskrider landets gräns skall avbrytas eller förbjuda användningen av det, om byggandet har inletts utan projekttillstånd enligt denna lag.

4 §

Om ett ärende som naturgasmarknadsmyndigheten behandlar gäller ett förfarande som kan bryta mot bestämmelserna om konkurrensbegränsningar i lagen om konkurrensbegränsningar (480/1992), kan naturgasmarknadsmyndigheten hänskjuta ärendet för behandling i enlighet med lagen om konkurrensbegränsningar till den del det är fråga om konkurrensbegränsningar.

När konkurrensbegränsningar på naturgasmarknaden och deras skadliga effekter bedöms skall också denna lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser beaktas.

I ett beslut om hänskjutande av ett ärende får ändring inte särskilt sökas genom besvär.

5 §

En person, sammanslutning eller inrättning som utövar naturgasnätsverksamhet eller försäljning, upplagring, import eller export av naturgas skall ge handels- och industriministeriet och naturgasmarknadsmyndigheten den information som är nödvändig för skötseln av de övervakningsuppgifter som avses i denna lag. Utöver detta skall ministeriet och naturgasmarknadsmyndigheten ges den statistiska och övriga information som är nödvändig för andra uppgifter som avses i denna lag eller för uppfyllandet av internationella avtalsförpliktelser.

6 §

Handels- och industriministeriets och naturgasmarknadsmyndighetens övervakningsprestationer och andra prestationer enligt denna lag är avgiftsbelagda. Beträffande avgifterna iakttas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

8 kap.

Skadestånd och straff

1 §

Den som genom ett förfarande som står i strid med 2 kap. 2 § (anslutningsskyldighet), 2 kap. 3 § (överföringsskyldighet), 3 kap. 2 eller 3 § (systemförpliktelse), 4 kap. 1 § (leveransskyldighet) eller 4 kap. 5 § (avbrott i naturgasleveransen) orsakar någon annan skada är skyldig att ersätta skadan.

Om skadestånd gäller till övriga delar vad som bestäms i skadeståndslagen (412/1974).

2 §

Den som bedriver naturgasnätsverksamhet utan tillstånd som avses i 6 kap. 1 § eller i strid med de villkor som uppställts i tillståndet eller bygger ett överföringsrör utan tillstånd enligt 6 kap. 5 § eller i strid med de villkor som uppställts i tillståndet, skall för olovligt bedrivande av naturgasnätsverksamhet dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte strängare straff för gärningen bestäms i någon annan lag.

3 §

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 9 kap. 2 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen (39/1889), om gärningen inte skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller om strängare straff för den inte bestäms någon annanstans i lag.

9 kap.

Särskilda bestämmelser

1 §

En kommun eller en sammanslutning i vilken kommunen har bestämmanderätt kan bedriva naturgasnätsverksamhet samt försäljning och upplagring av naturgas också utanför kommunens område.

2 §

Den som vid fullgörande av uppgifter som avses i denna lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den har fått kännedom om någons affärs- eller yrkeshemligheter får inte röja dem för utomstående eller själv utnyttja dem.

3 §

Polisen skall vid behov ge handräckning i ärenden som gäller övervakning av denna lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser. Polismyndigheten skall vid behov bistå också vid verkställandet av det förordnande eller förbud som avses i 7 kap. 3 §.

4 §

Ändring i ett beslut som handels- och industriministeriet samt naturgasmarknadsmyndigheten har fattat med stöd av denna lag får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen i den ordning som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

5 §

Om en sökande beviljas undantagslov enligt vilket denne får vägra tillhandahålla en naturgasöverföringstjänst, skall naturgasmarknadsmyndigheten iaktta det förfarande som nämns i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/30/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas.

6 §

Om överenskommelse inte kan nås om transitering av naturgas som avses i rådets direktiv 91/296/EEG om transitering av naturgas genom gasledningsnät, iakttas det förfarande som nämns i direktivet.

7 §

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 kap.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1 §

Om ikraftträdelsetidpunkten för den överföringsskyldighet som avses i 2 kap. 3 § bestäms genom förordning av statsrådet. Överföringsskyldigheten tillämpas på leveranspartier av naturgas som grundar sig på ett anskaffningsavtal som en kund som avses i 2 kap. 3 § har ingått med en partiförsäljare efter att denna lag har trätt i kraft. Överföringsskyldigheten tillämpas också på naturgas som har köpts med ett anskaffningsavtal som har ingåtts innan lagen träder i kraft, om det sedan denna lag har trätt i kraft avtalas om prissättningen av naturgas eller om anpassningen av anskaffningsavtalet så att det motsvarar bestämmelserna i denna lag.

2 §

Om ikraftträdelsetidpunkten för den prissättningsprincip som avses i 2 kap. 9 § (punktprissättning) och det åtskiljande av verksamheterna som avses i 5 kap. 1 § bestäms genom förordning av statsrådet.

Naturgasmarknadsmyndigheten kan på ansökan i enskilda fall bevilja en förlängd tidsfrist på längst ett år för uppfyllande av kraven och åtskiljande av verksamheterna, om detta bedöms som skäligt med tanke på den sökande.

3 §

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2000.

Den som bedriver naturgasnätsverksamhet när denna lag träder i kraft och har gjort en ansökan om naturgasnätstillstånd inom sex månader från lagens ikraftträdande, får fortsätta sin verksamhet till dess beslut om tillstånd har fattats.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 134/1999
EkUB 8/2000
GrUU 4/2000
RSv 51/2000

Helsingfors den 31 maj 2000

Republikens President
TARJA HALONEN

Handels- och industriminister
Sinikka Mönkäre

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.