Lag om ändring av lagen om försvarstillstånd
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 24/2000 (Publicerad 28.2.2000)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 22 juli 1991 om försvarstillstånd ( 1083/1991 ) 1 §, 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 4 § 1 mom., 7 § 1 mom., 8 § 1 och 2 mom., 9 § 1 mom. samt 11, 12, 16, 39 och 40 §, av dessa lagrum 39 och 40 § sådana de lyder i lag 669/1995, som följer:
1 §
För tryggande av självständigheten och upprätthållande av rättsordningen kan rikets försvar effektiviseras och dess säkerhet stärkas genom att försvarstillstånd införs under krig som riktar sig mot Finland samt under sådana med krig jämställbara interna störningar som inbegriper våld och allvarligt påverkar upprätthållandet av allmän ordning och som syftar till att upphäva eller ändra det grundlagsenliga statsskicket.
2 §
Försvarstillstånd införs och förlängs genom förordning som utfärdas av republikens president. I förordningen bestäms i vilka avseenden 2 och 3 kap. skall tillämpas. Det får bestämmas att dessa skall tillämpas endast till den del det är nödvändigt för att syftet med denna lag skall nås, om de befogenheter som föreskrivs i beredskapslagen (1080/1991) inte är tillräckliga.
3 §
En förordning om införande av försvarstillstånd ( tillämpningsförordning ) som utfärdas av republikens president ges för viss tid, högst tre månader.
4 §
Försvarstillstånd kan under de förutsättningar som anges i 1 § och 2 § 1 mom. förlängas genom en förordning ( förlängningsförordning ) som utfärdas av republikens president och som skall ges för viss tid, högst ett år i sänder. Vad som bestäms i 3 § 2 mom. gäller även förlängningsförordningen.
7 §
Med stöd av denna lag får inte någons grundlagsenliga rättigheter eller andra rättigheter begränsas i större utsträckning än vad som är nödvändigt för att lagens syfte skall nås. Inte heller får någon vid tillämpningen av lagen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.
8 §
Om någon, som inte är riksdagsledamot, på grund av tidigare brottslig verksamhet eller annars på giltiga grunder med sannolikhet kan misstänkas göra sig skyldig till högförräderi eller landsförräderi eller till något annat brott som är ägnat att skada eller äventyra rikets försvar eller säkerhet, kan chefen för polisinrättningen i häradet för högst tre månader i sänder förplikta honom eller henne att bo på en bestämd ort eller att vistas på en bestämd plats och samtidigt ställa honom eller henne under särskild uppsikt eller ålägga honom eller henne att flytta från sin vistelseort.
Den som har ålagts något som avses i 1 mom. får inom 14 dagar från det att åläggandet delgavs honom eller henne anföra besvär hos den allmänna underrätten på sin boningsort. Underrätten är beslutför också med endast ordföranden. Besvärsskriften kan för vidarebefordran till underrätten lämnas in också till chefen för polisinrättningen i häradet, som har givit åläggandet. I samband med att åläggandet ges skall personen i fråga upplysas om möjligheten att anföra besvär.
9 §
Om de åtgärder som nämns i 8 § är otillräckliga med tanke på lagens syfte, kan den allmänna underrätten på den persons boningsort som avses i nämnda paragrafs 1 mom. på yrkande av chefen för polisinrättningen i häradet, länspolisdirektören, chefen för skyddspolisen eller polisöverdirektören bestämma att personen i fråga skall tas i skyddsförvar för högst tre månader i sänder.
11 §
Anmälan om en allmän sammankomst skall göras skriftligen senast tre dagar före den planerade sammankomsten till polisen på den ort där sammankomsten ordnas. Chefen för polisinrättningen i häradet kan av särskilda skäl även godkänna en anmälan som har gjorts senare.
Chefen för polisinrättningen i häradet kan förbjuda en sammankomst som sannolikt skulle skada eller äventyra rikets försvar eller säkerhet.
Polisen skall förhindra sammankomster som inte har anmälts enligt 1 mom. eller som har förbjudits med stöd av 2 mom.
En polis som hör till befälet har rätt att bestämma att en sammankomst skall avslutas, om det utgående från sammankomstens förlopp kan anses vara sannolikt att den, om den får fortsätta, skulle skada eller äventyra rikets försvar eller säkerhet.
12 §
Länsstyrelsen kan begränsa rätten att avlägsna sig från en bestämd ort samt förbjuda vistelse utomhus utan polisens tillstånd under vissa tider eller på vissa platser, om befolkningens säkerhet eller ett viktigt militärt försvarsintresse kräver det.
I brådskande fall kan ett förbud enligt 1 mom. utfärdas av chefen för polisinrättningen i häradet. Beslutet skall omedelbart underställas länsstyrelsen.
16 §
Chefen för polisinrättningen i häradet kan bestämma att skjutvapen, vapendelar, projektiler och patroner samt sprängämnen som innehas av enskilda skall överlämnas till polisen tills vidare, om befolkningens säkerhet eller ett viktigt militärt försvarsintresse kräver det.
39 §
Om straff för obehörigt offentliggörande eller röjande för någon av en sådan uppgift som avses i 13 § föreskrivs i 12 kap. 5―7 § strafflagen (39/1889).
40 §
Om straff för av grov oaktsamhet begånget obehörigt offentliggörande eller röjande för någon av en sådan i 13 § avsedd uppgift som enligt vad som har bestämts eller föreskrivits skall hållas hemlig föreskrivs i 12 kap. 8 § strafflagen.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.
RP 186/1999
FsUB 1/2000
RSv 19/2000
Helsingfors den 25 februari 2000
Republikens President MARTTI AHTISAARIJustitieminister Johannes Koskinen