26/2000

Utfärdat i Helsingfors den 20 januari 2000

Statsrådets beslut om nordligt stöd för 2000 till idkare av jordbruk och trädgårdsodling

Statsrådet har vid föredragning från jord- och skogsbruksministeriet med stöd av 3 § 1 mom. lagen den 30 november 1994 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1059/1994), sådant det lyder i lag 1343/1996, beslutat:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Som nordligt stöd enligt 6 § lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1059/1994) betalas till jordbruks- och trädgårdsproducenterna för 2000 stöd på basis av odlingsarealen, stöd för husdjursskötsel och stöd för trädgårdsodling så som bestäms i detta beslut. Stöden betalas inom ramen för de anslag som anvisats i statsbudgeten för dessa ändamål.

2 §
Definitioner

I detta beslut avses med

1) makar äkta makar och i 7 § 3 mom. inkomstskattelagen (1535/1992) avsedda personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden, och

2) ung odlare en producent som eller vars make är under 40 år den 31 december 1999.

3 §
Stödtagare

Stöd kan betalas till en odlare som är varaktigt bosatt i Finland och som är en fysisk person eller en juridisk person eller en grupp bestående av fysiska personer eller juridiska personer oberoende av gruppens och dess medlemmars juridiska ställning. Också sammanslutningar och stiftelser som har hemort i Finland anses vara bosatta i Finland.

Betalningen av stöd förutsätter att odlaren eller odlarens make den 31 december 1999 är åtminstone 18 år men inte över 65 år. Stöd kan betalas till en person som är under 18 år endast om personen har ingått äktenskap eller om personen idkar gårdsbruk i egenskap av samägare eller tillsammans med sina föräldrar eller någondera av dem eller om det finns andra särskilda skäl att bevilja stöd.

Om det är fråga om gårdsbruk som idkas av flera odlare tillsammans eller av en sammanslutning, kan stöd betalas om åtminstone en odlare, bolagsman, medlem eller delägare som själv idkar jordbruk eller trädgårdsodling uppfyller ålderskravet.

Ålderskravet gäller inte offentligrättsliga samfund, föreningar, stiftelser, skollägenheter eller fängelsejordbruk.

Stöd till unga odlare kan betalas till fysiska personer eller grupper som består av fysiska personer. Till grupper kan stöd betalas endast om alla odlare, bolagsmän, medlemmar eller delägare uppfyller ålderskravet i 2 § 2 punkten.

Jord- och skogsbruksministeriet kan, i beaktande av den tidigare produktionen, av särskilda skäl bevilja tillstånd att betala stöd, även om stödtagaren inte uppfyller villkoren i 3 § 3 mom.

4 §
Stödvillkor

Betalningen av nordliga stöd på basis av odlingsarealen och stöd för husdjursskötsel, frånsett stöd enligt 10 §, förutsätter att odlaren den 1 juni 2000 i egenskap av ägare eller arrendator eller med stöd av nyttjanderätt som baserar sig på besittningsavtal, testamente eller någon annan åtkomsthandling besitter åtminstone tre hektar åker som odlas under vegetationsperioden 2000. Som odlad åker räknas också sådan åker som ligger i träda enligt EU:s stödsystem för jordbruksgrödor samt växtföljdsträda och jordbruksåker som anges som iståndsättningsträda liksom också gröngödslingsyta. Nordligt hektarstöd för trädgårdsväxter och lagringsstöd för trädgårdsprodukter kan emellertid betalas om odlingsarealen för trädgårdsväxterna 2000 är åtminstone en halv hektar.

Minimiarealen för ett jordbruksskifte som kan beviljas stöd är fem ar.

Som odlad åker räknas inte åker som tagits ur produktion enligt en förbindelse som avses i 6 § 2 mom. 3 punkten lagen om avträdelsepension (16/1974), 9 § lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/ 1992) eller 12 § lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994), i den lydelse som gäller när lagen om ändring av lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1326/ 1999) träder i kraft.

Förutsättningen för betalning av stöd för växthusproduktion är att stödtagaren den 1 maj 2000 på det sätt som nämns ovan i 1 mom. besitter ett växthus som används för idkande av jordbruk eller trädgårdsodling år 2000. Betalningen av stöd för växthusproduktion förutsätter dessutom att växthusen är uppvärmda och att växthusarealen är minst 300 kvadratmeter.

Vid generationsväxling och andra förändringar i besittningsrätten som gäller hela lägenheten samt vid överföringar av besittningen gällande enskilda basskiften godkänns som besittningstidpunkt för åker även en senare tidpunkt på grunder som jord- och skogsbruksministeriet bestämmer senare.

5 §
Regionindelning

Stöden betalas regionalt differentierade i enlighet med regionindelningen i bilaga 1. Jord- och skogsbruksministeriet definierar vilka kommundelar som anses utgöra skärgård.

2 kap.

Nordligt stöd på basis av odlingsarealen

6 §
Allmänna bestämmelser

Grunden för stödet är den odlade åkerareal som odlaren besitter den 1 juni 2000 och som under vegetationsperioden 2000 används till odling av jordbruks- eller trädgårdsgrödor.

Stöd kan betalas endast för en produktionsareal som odlas åtminstone i enlighet med den jordbrukarsed som är normal på orten och de miljövillkor gällande växtproduktion som avses i artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1259/1999 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar närmare bestämmelser om godtagbara odlingsmetoder och om miljöskyddskraven.

7 §
Nordligt hektarstöd

Nordligt hektarstöd betalas till högst följande belopp för åker som under vegetationsperioden 2000 används till nedan avsedd produktion:

Regionerna C1, C2 och C2 norr samt skärgården mk/ha
vete 500
råg 800
sockerbeta 1 200
stärkelsepotatis 1 000
äpplen 920
Regionerna C1―C4
frilandsgrönsaker, dill och persilja 2 350

Nordligt hektarstöd betalas inte, om det sammanlagda stödbeloppet per sökande understiger 500 mark.

I fråga om de växter där marknadsföringen förutsätter att näringsidkaren ingår i växtskyddsregistret eller i registret för kontroll av kvaliteten på frukt och grönsaker förutsätter betalningen av stöd att producenten är införd i registret.

8 §
Allmänt hektarstöd

Allmänt hektarstöd betalas till högst följande belopp för åker som odlas under vegetationsperioden 2000:

Region mk/ha
C2, C2 norr och skärgården 200
C3 300
C4 600

Allmänt hektarstöd betalas inte, om stödbeloppet per sökande understiger 500 mark.

9 §
Nordligt stöd till unga odlare

I stöd till unga odlare i regionerna C1―C4 betalas högst 160 mark per hektar för åker som odlas under vegetationsperioden 2000.

Stöd till unga odlare betalas inte, om stödbeloppet per sökande understiger 500 mark.

3 kap.

Nordligt stöd för husdjursskötsel

10 §
Nordligt produktionsstöd för mjölk

Nordligt produktionsstöd för mjölk betalas till högst följande belopp för mjölk år 2000 som producenten har sålt för marknadsföring eller som har sålts direkt till konsumenterna:

Region mk/kg
C1 0,51
C2 0,54
C2 norr och skärgården 0,62
C3-P1 0,79
C3-P2 0,89
C3-P3, P4 1,04
C4-P4 1,31
C4-P5 1,84

Mellan den 1 januari och den 31 mars 2000, de nämnda dagarna inberäknade, kan produktionsstöd betalas för hela den producerade mjölkmängden. Stöd betalas dock inte till den del en sådan tilläggsavgift som avses i rådets förordning (EEG) nr 3950/92 om införande av en tilläggsavgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter, nedan förordningen om mjölkkvoter, tas ut för mjölken.

Från och med den 1 april 2000 kan nordligt produktionsstöd för mjölk betalas till producenten för hela den producerade mjölkmängden, dock inte till den del en sådan tilläggsavgift som avses i förordningen om mjölkkvoter tas ut för mjölken. Betalningen av produktionsstödet förutsätter att producenten har en individuell referenskvantitet för mjölk.

Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar närmare bestämmelser om förfarandet vid betalning av produktionsstödet, om kvalitetskraven på mjölk och om när mjölk anses ha sålts för marknadsföring, om det stöd som betalas i samband med direktförsäljning samt om ändring av stödet till ett stöd som betalas per liter.

11 §
Stöd som betalas per djurenhet

Stöd per djurenhet betalas utgående från antalet husdjur som varit i producentens besittning vid den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs. Djurantalet omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i bilaga 2.

Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar närmare bestämmelser om de tidpunkter på basis av vilka stödet fastställs, definieringen av vilka djur som berättigar till stöd, beräkningen av det djurantal som ligger till grund för stödet samt djurtäthetens inverkan på stödbeloppet.

Om antalet djur vid den tidpunkt på basis av vilken stödet fastställs är tillfälligt nedsatt på grund av eldsvåda eller djursjukdom eller genom någon annan motsvarande händelse som inte beror på producenten, kan på grunder som jord- och skogsbruksministeriet bestämmer närmare vid beräkningen av stöd användas det sedvanliga djurantalet vid den tidpunkt stödet fastställs, förutsatt att produktionen är kontinuerlig.

Stödet betalas till högst följande belopp (mk/djurenhet):

Regioner C1 C2 C2 norr och skärgården C3 P1, P2 C3 P3, P4 C4 P4 C4 P5
dikor 770 770 1 215 1 665 1 665 2 765 2 765
tjurar, 6 mån. och över 2 450 2 500 2 950 3 400 3 400 4 500 4 500
tackor 2 450 2 500 2 950 4 900 5 500 6 600 8 200
hongetter 2 450 2 500 2 950 4 900 5 500 6 600 8 200
svin 2 000 2 000 2 480 2 480 2 480 2 900 2 900
hönor 1 705 1 720 2 230 2 630 2 630 3 800 3 800
övriga fjäderfän 950 965 1 245 1 465 1 465 2 110 2 110
hästar 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600

För dikor och tackor betalas stöd högst för det antal som motsvarar den kvot som fastställts för producenten. I fråga om hästar kan stöd betalas för ett antal som är högst 5 djurenheter större än det för vilket sökanden har betalts stöd 1999. Stöd för hongetter och hästar betalas inte, om dessa djur utgör färre än en djurenhet per djurart.

Stöd per djurenhet kan betalas i regionerna C2 norr och skärgården för högst 300 djurenheter, i region C3 för högst 200 djurenheter och i region C4 för högst 100 djurenheter per stödtagare. Stöd för hönor kan i regionerna C1, C2, C2 norr och skärgården betalas för högst 260 djurenheter per stödtagare.

I fråga om hönor minskar ett högst fyra månader långt uppehåll i värpningen inte stödet.

På basis av antalet hönor betalas stöd till ett belopp av högst 24 miljoner mark. Om de stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider de nämnda maximibeloppen, beslutar jord- och skogsbruksministeriet om en stödsänkning.

Jord- och skogsbruksministeriet kan av särskilda skäl bevilja tillstånd att betala husdjursstöd, även om stödtagaren inte uppfyller villkoren i 4 § 1 mom.

Stöd per djurenhet betalas inte, om stödbeloppet per sökande understiger 500 mark.

12 §
Stöd för slaktade kvigor och tjurar

Stöd för nötkreatur som slaktats på slakterier eller slaktplatser betalas till högst följande belopp:

Kvigor mk/slaktat djur
C1 1 150
C2 1 150
C2 norr och skärgården 1 440
C3 1 690
C4 2 200
Tjurar mk/slaktat djur
C3-P1, P2 780
C3-P3, P4 1 080
C4-P4 1 080
C4-P5 1 980

Betalningen av stöd förutsätter en slaktvikt på minst 160 kilo för kvigor och minst 220 kilo för tjurar. Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar närmare bestämmelser om vilka djur som berättigar till stöd.

4 kap.

Nordligt stöd för trädgårdsodling

13 §
Stöd för växthusproduktion

Stöd för växthusproduktion betalas för produktionsarealen för tomat, gurka, sallat, dill, persilja, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter och sådana prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusbruk samt för produktionsarealen för frilandsgurka, kinakål och paprika till högst följande belopp:

Växthus i regionerna C1―C4 mk/m2
― odlingssäsongen
7 mån. eller över 68
― odlingssäsongen åtminstone
2 mån. men under 7 mån. 34

För areal som används till produktion av frilandsgurka, kinakål, paprika och isbergssallat betalas stödet endast i form av stöd för en produktionssäsong på mindre än 7 månader.

Stöd för växthusproduktion betalas inte för sådana plantor av prydnadsträd, prydnadsbuskar, fruktväxter och bärväxter som är avsedda att planteras utomhus och inte heller för perenner eller övrig plantproduktion.

I fråga om de växter där marknadsföringen förutsätter att näringsidkaren ingår i växtskyddsregistret eller i registret för kontroll av kvaliteten på frukt och grönsaker förutsätter betalningen av stöd att producenten är införd i registret.

Stöd kan betalas endast för en produktionsareal som odlas åtminstone i enlighet med den jordbrukarsed som är normal på orten.

Det sammanlagda stödbeloppet är högst 131 miljoner mark år 2000. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det ovan nämnda maximibeloppet, beslutar jord- och skogsbruksministeriet om en stödsänkning.

Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar närmare bestämmelser om de tekniska förutsättningarna för växthus som berättigar till stöd.

Om den odlingssäsong som avses ovan i denna paragraf inte uppfylls på grund av växtsjukdom eller eldsvåda eller genom någon annan motsvarande händelse som inte beror på odlaren, kan den myndighet som beviljar stödet besluta att stödet skall betalas till sökanden till fullt belopp.

Nordligt stöd för växthusproduktion betalas inte, om stödbeloppet per sökande understiger 500 mark.

14 §
Lagringsstöd för trädgårdsprodukter

Stöd betalas för det lagerutrymme som stödtagaren innehar under tiden 1.10.―31.12.2000 och som används till lagring av inhemska frilandsgrönsaker så, att betalningsgrunden är genomsnittet av den lagervolym som är i bruk under tiden oktober ―december. För 2000 års skörd betalas stöd högst enligt bilaga 3.

Betalningen av stöd förutsätter att stödtagaren själv har producerat de lagrade produkterna, att produkterna uppfyller minimikvalitetskraven för grönsaker och att den areal som används till odling av trädgårdsväxter är minst en halv hektar. Den åker på vilken skörden producerats skall ligga inom området för nordligt stöd, vilket definieras i bilaga 1.

I fråga om de växter där marknadsföringen förutsätter att näringsidkaren ingår i växtskyddsregistret eller i registret för kontroll av kvaliteten på frukt och grönsaker förutsätter betalningen av stöd att producenten är införd i registret.

Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar närmare bestämmelser om kriterierna för fastställande av det stödberättigande lagerutrymme som är i bruk.

Lagringsstöd betalas inte, om stödbeloppet per sökande understiger 500 mark.

15 §
Lagringsstöd för skogsbär och skogssvamp

Stöd betalas som ersättning för en del av de kostnader som förorsakas av långvarig lagring av skogsbär och skogssvamp som plockats och lagrats inom området för nordligt stöd, vilket definieras i bilaga 1. Stöd betalas årligen till innehavare av lagerutrymmen för skogsbär och skogssvamp så, att det totala stödet är högst 1,0 miljon mark. Stödbeloppet per lagrat kilo kan vara högst 2,0 mk/kg för hjortron, 0,6 mk/kg för andra skogsbär och 2,5 mk/kg för skogssvamp.

Med avvikelse från 3 och 4 § kan lagringsstöd betalas till sådana mervärdesskattskyldiga innehavare av lagerutrymmen för skogsbär eller skogssvamp som säljer och köper eller förädlar bär eller svamp och som för en förteckning över de plockare av vilka de i denna paragraf avsedda produkterna har köpts.

Lagringsstöd betalas inte, om stödbeloppet per sökande understiger 500 mark.

5 kap.

Särskilda bestämmelser

16 §
Sänkning och förvägran av stöd

Stöd som avses i detta beslut kan sänkas eller lämnas obetalt, om

1) sökanden har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter i ansökan,

2) någon omständighet i avsikt att få stöd har givits en sådan form som inte motsvarar sakens verkliga natur eller syfte,

3) sökanden inte har uppfyllt de villkor som avses i 6 § 2 mom,

4) sökanden inte har haft ändamålsenlig djurbokföring i fråga om stöd enligt 11 och 12 § och det inte heller i övrigt går att få någon tillförlitlig utredning om förändringarna i antalet djur,

5) sökanden inte har haft lagerbokföring över trädgårdsprodukter i fråga om stöd enligt 14 och 15 § eller inte har förmått lämna någon utredning om lagerförändringarna, eller om lagerbokföringen eller utredningarna inte ger någon tillförlitlig bild av lagerförändringarna,

6) ansökan om stöd har anlänt till myndigheterna efter utsatt tid, eller

7) sökanden har dömts för brott som avses i 17 kap. (563/1998) 14 eller 15 § strafflagen eller för en sådan förseelse som anges i 54 § (594/1998) djurskyddslagen och samtidigt meddelats djurhållningsförbud enligt 17 kap. 23 § strafflagen.

Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar närmare bestämmelser om sänkning och förvägran av stöd.

17 §
Förfarande

Stöd på basis av odlingsarealen, stöd för slaktade kvigor och tjurar samt stöd per djurenhet söks skriftligen hos landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Ansökan om produktionsstöd för mjölk görs via produktköparen eller genom en separat ansökan hos jord- och skogsbruksministeriet eller hos den landsbygdsnäringsmyndighet som jord- och skogsbruksministeriet förordnar.

Stöd för växthusproduktion och lagringsstöd söks hos arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning.

Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar närmare bestämmelser om ansökningstiderna för det tillstånd som avses i 3 § 6 mom. och 11 § 9 mom., om komplettering av ansökan efter ansökningstiden och om förfarandet vid ansökan samt om ansökan om förskott på produktionsstödet för mjölk, på stöden per djurenhet och på stöden för slaktade kvigor och tjurar samt om förskottsbeloppen.

Vid betalning av, återkrav av och sökande av ändring i samt tillsyn över stöd som söks via köparen iakttas i tillämpliga delar lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992).

18 §
Detaljerade stödgrunder

Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om de detaljerade grunderna för de stöd som avses i 7, 13, 14 och 15 § och om de tidpunkter på basis av vilka stöden fastställs.

19 §
Beaktande av kommissionens beslut

Vid betalning av stöd skall de bestämmelser i kommissionens beslut av den 4 maj 1995 (95/196/EG) och kommissionens beslut av den 4 april 1997 (97/279/EG) som gäller de i detta beslut avsedda stöden iakttas.

Jord- och skogsbruksministeriet justerar vid behov stödgrunderna på det sätt som kommissionens beslut förutsätter.

20 §
Närmare bestämmelser

Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar vid behov närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om och övervakning av de stöd som avses i detta beslut, betalningen av stöden, den bokföring som behövs vid uppföljningen av stödgrunderna samt om den övriga verkställigheten av detta beslut.

21 §
Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den 26 januari 2000.

Det tillämpas dock från och med den 1 januari 2000.

Helsingfors den 20 januari 2000

Jord- och skogsbruksminister
Kalevi Hemilä

Överinspektör
Esa Hiiva

Bilaga 1

REGIONINDELNING FÖR NORDLIGT STÖD

Region C1

Alahärmä, Anttola, Enonkoski, Hankasalmi, Haukivuori, Heinävesi, Ilmajoki, Jalasjärvi, Joensuu, Jorois, Jurva, Juva, Jyväskylä, Jyväskylä lk, Jämsänkoski, Jäppilä, Kangaslampi, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kerimäki, Kesälahti, Kides, Korpilahti, Korsholm med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Korsnäs, Kristina, Kristinestad, Kuopio, Kuorevesi, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappo, Laukas, Leppävirta, Libelits, Lillkyro, Malax, Maaninka, Maxmo med undantag av de områden som hör till region C2 norra, S:t Michel, S:t Michels lk, Muurame, Mänttä, Nurmo, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Outokumpu, Parikkala, Pieksämäki lk, Pieksämäki, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rautjärvi, Ruokolax, Ruovesi, Rääkkylä, Saaris, Savitaipale, Savonranta, Seinäjoki, Siilinjärvi, Storkyro, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Tuusniemi, Uukunniemi, Vasa, Varkaus, Vehmersalmi, Vilppula, Virtasalmi, Vörå, Ylihärmä, Ylistaro och Östermark.

Region C2

Alajärvi, Alavieska, Alavo, Brahestad, Bötom, Etseri, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halso, Himango, Hirvensalmi, Honkajoki, Idensalmi, Jakobstad, Joutsa, Juankoski, Kaavi, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karleby, Karstula, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kelviå, Kempele, Kestilä, Keuru, Kihniö, Kinnula, Kiuruvesi, Kivjärv, Konnevesi, Kontiolahti, Kortesjärvi, Kronoby, Kuru, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lehtimäki, Leivonmäki, Lestijärvi, Limingo, Lochteå, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo med undantag av de områden som hör till region C3, Parkano, Pattijoki, Pedersöre kommun, Perho, Pertunmaa, Peräseinäjoki, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Piippola, Polvijärvi, Pulkkila, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Pyhäselkä, Pylkönmäki, Rantsila, Rautalampi, Reisjärvi, Ruukki, Saarijärvi, Sastmola, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Soini, Sonkajärvi, Storå, Sumiainen, Suolahti, Temmes, Tervo, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Tyrnävä, Töysä, Ullava, Uurainen, Varpasjärvi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, Värtsila, Ylivieska och Äänekoski.

Region C2 norra

Eno, Ilomants, Juga, Kajana, Kiihtelysvaara, Lieksa, Nurmes, Paltamo, Rautavaara, Ristijärvi, Sotkamo, Tuupovaara, Vaala, Valtimo och Vuolijoki samt de delar av Maxmo och Korsholms kommuner som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet.

Region C3

P1

Haukipudas, Kiminge, Uleåborg, Utajärvi, Överkiminge och de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom Överkiminge kommuns gränser.

P2

Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kemi, Keminmaa, Kuhmo, Kuivaniemi, Simo, Tervola, Torneå och Yli-Ii.

P3

Kemijärvi, Pello, Pudasjärvi, Puolanka, Ranua, Rovaniemi lk, Rovaniemi, Suomussalmi, Taivalkoski och Övertorneå.

P4

Kuusamo och Posio.

Region C4

P4

Kolari, Pelkosenniemi, Salla, Savukoski, Kittilä och Sodankylä med undantag av de områden som hör till P5.

P5

Enare, Enontekis, Muonio, Utsjoki, de delar av Kittilä och Sodankylä som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet.

Skärgården

Skärgården i följande kommuner i regionerna C1 och C2:

Region C1

Anttola, Enonkoski, Hankasalmi, Heinävesi, Jorois, Kangaslampi, Kerimäki, Kesälahti, Korpilahti, Kristina, Kuopio, Leppävirta, Libelits, Malax, Nyslott, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Ruovesi, Rääkkylä, S:t Michels lk, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Vilppula och Östermark.

Region C2

Hirvensalmi, Idensalmi, Joutsa, Juankoski, Kangasniemi, Kannonkoski, Karttula, Keuru, Kiuruvesi, Kivjärv, Kontiolahti, Lapinlahti, Luhanka, Nilsiä, Pertunmaa, Pielavesi, Polvijärvi, Rautalampi, Saarijärvi, Tervo, Vesanto, Vieremä, Virdois och Äänekoski.

Bilaga 2

OMRÄKNINGSKOEFFICIENTER FÖR DJURENHETER

Djurenhet = de

de
Dikor 1
Tjurar, 2 år och över 1
Tjurar, 6 mån. - under 2 år 0,6
Tackor, hongetter 0,15
Suggor, galtar 0,7
Hönor (inklusive moderhönor) 0,013
Broilrar 0,0053
Modersdjur av broiler 0,025
Modersdjur av gås, anka och kalkon 0,026
Moderdjur av and och fasan, hägnade 0,013
Hästar, över 6 månader
― avelsston (inkl. ponnyston) 1
― finska hästar 0,85
― 1―3 år gamla övriga hästar och ponnyer 0,6
BILDANDE AV DJURENHETER I FRÅGA OM SLAKTSVIN OCH UNGA SUGGOR OCH GALTAR SOM ÄR AVSEDDA FÖR AVEL OCH SÅDANA KALKONER, GÄSS OCH ANKOR SAMT HÄGNADE ÄNDER OCH FASANER SOM FÖDS UPP TILL KÖTTDJUR
13 slaktade slaktsvin 1 de
13 unga suggor och galtar som sålts till avelsdjur 1 de
223 slaktade kalkoner 1 de
325 slaktade gäss 1 de
585 slaktade ankor 1 de
1 375 slaktade hägnade änder 1 de
1 375 slaktade hägnade fasaner 1 de

Bilaga 3

MAXIMIBELOPPEN FÖR LAGRINGSSTÖDET FÖR TRÄDGÅRDSPRODUKTERPRODUKTION AV FÄRSKVAROR
maskinellt kylda lager mk/m3 övriga lager mk/m3
lök 90 60
morot 90 60
rotselleri 90 60
kinakål 90 60
purjolök 90 60
isbergssallat 90 60
rödbeta 69 46
vitkål 60 40
kålrot 50 33
blomkål 5 3
PRODUKTION FÖR INDUSTRIN
maskinellt kylda lager mk/m3 övriga lager mk/m3
blomkål 75 50
rotselleri 75 50
lök 28 19
vitkål 28 19
morot 9 6
rödkål 9 6

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.