1229/1999

Given i Helsingfors den 23 december 1999

Lag om ändring av lagen om statens pensioner

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen den 20 maj 1966 om statens pensioner (280/1966) 9 a §, 9 c § 1 mom., 10 b § 1 mom., 15 § 1 mom. och 20 § 1 och 3 mom.,

dessa lagrum sådana de lyder, 9 a §, 9 c § 1 mom., 10 b § 1 mom. och 20 § 1 mom. i lag 1528/1993, 15 § 1 mom. i lag 1231/1995 och 20 § 3 mom. i lag 326/1985, samt

fogas till 20 §, sådan den lyder i lag 851/1971 och 103/1989 samt i nämnda lagar 326/1985 och 1528/1993, ett nytt 5 mom. som följer:

9 a §

Berättigad till arbetslöshetspension är en långvarigt arbetslös förmånstagare som fyllt 60 år och som har minst en månad pensionstid, förutsatt att

1) han under de 15 kalenderår som omedelbart föregått den dag för pensionsfallet som avses i 2 mom. under sammanlagt minst fem år har intjänat i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare nämnd grundpension eller annan därmed jämförbar pension som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande; på grundval av arbetsförtjänsten i arbetsförhållanden som avses i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden beaktas intjänandetiden härvid så som anges i 4 § 6 mom. i nämnda lag,

2) han företer ett av arbetslöshetskassan eller folkpensionsanstalten utfärdat intyg över att han enligt 26 § 1 eller 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/1984) inte längre har rätt till arbetslöshetsdagpenning, och att

3) han företer ett av arbetskraftsbyrån utfärdat intyg över att han är arbetslös arbetssökande där och att han inte kan anvisas sådant arbete som han inte kan vägra att ta emot utan att förlora sin rätt till arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Arbetslöshetspensionen är lika stor som den invalidpension enligt denna lag vilken skulle ha beviljats förmånstagaren, om han vid tidpunkten för pensionsfallet varit berättigad till invalidpension. Härvid läggs dock varken den pensionsdel som grundar sig på den återstående tiden enligt 5 a § 1 mom. eller det arbetspensionstillägg som enligt 10 a § skall räknas in i pensionen (pensionsdel för återstående tid) till arbetslöshetspensionen. Pensionsfallet anses ha inträffat den dag då förmånstagaren uppfyller alla de villkor för arbetslöshetspension som avses i 1 mom.

9 c §

Utan hinder av vad som bestäms i 9 § 1 mom. om erhållande av invalidpension, har en förmånstagare som fyllt 60 år rätt att få invalidpension i form av individuell förtidspension, om hans arbetsförmåga, med beaktande av sjukdom, lyte eller skada, faktorer förknippade med åldrande, lång tid i anställningen, ett för honom påfrestande och slitsamt arbete samt arbetsförhållandena, varaktigt har nedgått i sådan grad att det inte skäligen kan förutsättas att han skall fortsätta sin anställning. Ett villkor är dock att förmånstagaren har upphört med sådant förvärvsarbete som avses i en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller att hans förvärvsinkomst per månad av dessa arbeten kan uppskattas bli mindre än det belopp som avses i 2 § 1 mom. i denna lag. Med undantag av det fall som avses i 9 § 1 mom. d-punkten och det fall att förmånstagaren är berättigad till ålderspension vid en ålder som är lägre än 65 år enligt någon annan lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, är en förutsättning för individuell förtidspension dessutom att då den individuella förtidspensionen fastställs kan såsom pensionstid även räknas den tid som återstår till pensionsåldern eller till avgångsåldern om denna är lägre.


10 b §

Beviljas ålderspension enligt 8 § 2 mom. i förtid, minskas pensionen med 0,4 procent för varje månad för vilken pension utbetalas före ingången av månaden efter den då pensionsåldern uppnås. Minskningen beräknas på den samordnade pension som förmånstagaren har intjänat fram till den tidpunkt då pensionen börjar.


15 §

Ålders- och invalidpension betalas, om inte något annat följer av 15 a §, från ingången av månaden näst efter den under vilken rätten till pension uppkommit, i fråga om annan pension än delinvalidpension likväl tidigast från ingången av månaden efter den då löneutbetalningen upphört. Individuell förtidspension betalas enligt vad som bestäms ovan dock tidigast från ingången av månaden näst efter den då ansökan om pension gjordes eller förhandsbeskedet begärdes. Arbetslöshetspension betalas från ingången av månaden näst efter den under vilken förmånstagaren uppfyller de i 9 a § 1 mom. nämnda förutsättningarna för pensionen. Om förmånstagaren har fått det intyg av arbetskraftsbyrån som avses i 9 a § 1 mom. 3 punkten senare än en månad efter att det intyg över arbetslöshetsdagpenning som avses i 9 a § 1 mom. 2 punkten utfärdades, betalas arbetslöshetspensionen från ingången av månaden näst efter den då intyget utfärdades. Pension enligt denna lag betalas dock inte för den tid för vilken förmånstagaren har rätt att få i lag, kollektivavtal eller arbetsavtal angiven lön eller motsvarande ersättning under uppsägningstiden eller för vilken tid förmånstagaren på basis av något annat avtal eller arrangemang av sin arbetsgivare får en ekonomisk förmån, dock inte av arbetsgivaren anordnad eller anskaffad utbildning, som kan periodiseras på basis av förmånstagarens stabiliserade lön.


20 §

Full invalidpension eller arbetslöshetspension övergår i ålderspension då anställningen har upphört och pensionstagaren har uppnått pensionsåldern, i fråga om pensionstagare i tjänsteförhållande dock senast då han uppnår avgångsåldern. Om arbetslöshetspensionen fastställdes med tillämpning av andra meningen i 9 a § 2 mom. läggs den pensionsdel för återstående tid som avses i den till ålderspensionen. Pensionsdelen för återstående tid läggs till ålderspensionen också när en arbetslöshetspension som avses i föregående mening med stöd av 2 mom. har övergått i invalidpension som senare med stöd av detta moment övergår i ålderspension.


Blir en pensionstagare, medan han uppbär delpension, arbetslös på det sätt som avses i 9 a §, ändras pensionen på ansökan till arbetslöshetspension, som börjar i enlighet med 9 a § och bestäms på samma sätt som i det fall att delpension ändras till full invalidpension. Härvid läggs pensionsdelen för återstående tid enligt 9 a § 2 mom. dock inte till arbetslöshetspensionen men arbetslöshetspensionen fastställs till ett minst lika stort belopp som delpensionen. Beviljas arbetslöshetspension för samma tid som den för vilken delpension har betalts, anses delpensionen utgöra en delprestation av arbetslöshetspensionen. I övrigt gäller i fråga om nämnda arbetslöshetspension vad som bestäms i 15 § 1 och 2 mom.


En arbetslöshetspension som enligt 9 a § 2 mom. inte skall ökas med pensionsdelen för återstående tid betraktas dock som heleffektiv pension i enlighet med 2 § 1 mom. 2 punkten och 5 a § när denna lag tillämpas. Ändras en sådan arbetslöshetspension med stöd av 2 mom. till invalidpension betraktas också invalidpensionen som heleffektiv pension.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Denna lag tillämpas på pensioner i fråga om vilka pensionsfallet inträffar efter det att lagen har trätt i kraft.

Utan hinder av vad som bestäms i 2 mom. tillämpas lagens 9 a § 1 mom. också på arbetslöshetspensioner, när pensionsfallet har inträffat innan denna lag träder i kraft. Om förmånstagaren inte hade rätt att få arbetslöshetspension på grund av att han inte uppfyllde villkoret i 9 a § 1 mom. 1 punkten lagen om statens pensioner, sådan den lyder när denna lag träder i kraft, beviljas pensionen på ansökan i enlighet med bestämmelserna i denna lag och lagen om statens pensioner, sådan den lyder när denna lag träder i kraft, räknat från ingången av den månad som följer efter pensionsansökan, men tidigast från denna lags ikraftträdande. Görs ansökan inom en månad efter att denna lag har trätt i kraft, beviljas arbetslöshetspension från lagens ikraftträdande.

På förmånstagare som är födda 1944 eller tidigare, tillämpas dock alltjämt 9 a § 2 mom. lagen om statens pensioner, sådant det lyder när denna lag träder i kraft, om de när denna lag träder i kraft har rätt till dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller utbildningsstöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller om de 1999 har fått arbetslöshetsdagpenning eller utbildningsstöd för sammanlagt minst hundra dagar. Detsamma gäller förmånstagare som avses i 1 § lagen om förbättrande av sysselsättningsförutsättningarna för 55 år fyllda arbetslösa (455/1998), om de är anställda i ett arbets- eller tjänsteförhållande enligt nämnda lag när denna lag träder i kraft. När detta moment tillämpas anses en förmånstagare ha rätt till dagpenning också i följande fall:

1) under självrisktiden enligt 12 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa och den 1 januari 2000,

2) under den tid förmånstagaren inte har rätt att få arbetslöshetsdagpenning med hänvisning till godtagbara skäl enligt 16 § 4 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

3) under den tid förmånstagaren inte har rätt att få arbetslöshetsdagpenning på grund av att han av arbetsgivaren har fått någon annan ekonomisk fördel som avses i 5 § 1 mom. 13 punkten lagen om utkomstskydd för arbetslösa än lön eller motsvarande ersättning under uppsägningstiden, och förutsatt att avtalet om fördelen ingåtts före den 1 augusti 1999, eller

4) under den tid förmånstagaren inte har rätt att få arbetslöshetsdagpenning på grund av att han har fått semesterlön eller semesterersättning av arbetsgivaren i enlighet med 5 § 1 mom. 15 punkten lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Utan hinder av vad som i 9 c § 1 mom. bestäms om den lägsta åldersgränsen för individuell förtidspension får förmånstagare som är födda 1943 eller tidigare bibehålla sin rätt till individuell förtidspension när de fyllt 58 år. Dessutom bibehåller en sådan förmånstagare sin rätt till individuell förtidspension när han eller hon fyllt 58 år som är född 1944―1946 och som har enligt ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om statens pensioner (103/1989) haft rätt att senast den 30 juni 1999 välja pensionsålder enligt de bestämmelser som var i kraft före den 1 juli 1989 men som inte senast den 30 juni 1999 antingen då han eller hon ansöker om pension eller annars skriftligen meddelat statskontoret att han eller hon önskar det. Dessutom har en sådan förmånstagare rätt till individuell förtidspension när han eller hon fyllt 59 år som är född 1947 och som har haft motsvarande rätt till val av pensionsålder men som inte senast den 30 juni 1999 hade använt sin rätt. I de fall som de två föregående meningarna i detta moment avser förutsätts dessutom att förmånstagarens anställningsförhållande fortsätter oavbrutet fram till pensionsfallet på det sätt som avses i 1 § 3 mom. lagen om statens pensioner.

Lagens 10 b § tillämpas på pensioner som börjar när denna lag träder i kraft eller därefter.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 118/1999
ShUB 24/1999
GrUU 10/1999
RSv 127/1999

Helsingfors den 23 december 1999

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Suvi-Anne Siimes

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.