430/1999

Given i Helsingfors den 26 mars 1999

Lag om förvaltningsdomstolarna

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Förvaltningsdomstolarna

De allmänna regionala förvaltningsdomstolarna är Helsingfors, Åbo, Tavastehus, Vasa, Kouvola, Kuopio, Uleåborgs och Rovaniemi förvaltningsdomstolar.

Tavastehus förvaltningsdomstol har dessutom permanent sammanträdesplats i Jyväskylä och Kuopio förvaltningsdomstol i S:t Michel och Joensuu.

Om Ålands förvaltningsdomstol bestäms särskilt.

2 §
Domkretsarna

Förvaltningsdomstolarnas domkretsar bestäms genom statsrådsbeslut.

3 §
Förvaltningsdomstolarnas behörighet

Förvaltningsdomstolarna handlägger och avgör de förvaltningsrättsliga besvär, förvaltningstvistemål och andra ärenden som enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996) eller annan lag hör till deras behörighet.

2 kap.

Personalen

4 §
Förvaltningsdomstolens ledamöter

Varje förvaltningsdomstol har en överdomare samt som övriga ledamöter förvaltningsrättsdomare. I behandlingen av ärenden som avses i 7 § deltar sakkunnigledamöter.

På grund av antalet oavgjorda ärenden eller av andra särskilda skäl kan såsom ledamöter i förvaltningsdomstolen också finnas extraordinarie förvaltningsrättsdomare som utnämns för viss tid.

Överdomaren leder förvaltningsdomstolen och svarar för dess resultat.

5 §
Behörighetsvillkor för ledamöterna

Överdomaren samt andra förvaltningsrättsdomare och extraordinarie förvaltningsrättsdomare än de som avses i 2 mom. skall ha avlagt juris kandidatexamen samt ha förtrogenhet med offentlig förvaltning eller lagskipning.

Om behörighetsvillkoren för lagfarna och andra än lagfarna ledamöter som vid Vasa förvaltningsdomstol deltar i behandlingen av ärenden enligt vattenlagen (264/1961) bestäms i 15 kap. 3 och 15 § vattenlagen.

6 §
Utnämning av ledamöter

Överdomaren utnämns av republikens president på framställning av högsta förvaltningsdomstolen utan att tjänsten förklaras ledig.

Förvaltningsrättsdomare utnämns av republikens president. Tjänsten söks hos förvaltningsdomstolen sedan domstolen har förklarat den ledig. Förvaltningsdomstolen sänder ansökningarna och sina egna utlåtanden till det ministerium som handlägger justitieförvaltningsärenden. Ministeriet inhämtar utlåtande av högsta förvaltningsdomstolen.

Extraordinarie förvaltningsrättsdomare utnämns av högsta förvaltningsdomstolen på framställning av respektive förvaltningsdomstol. För den tid de har utnämnts har de samma rätt att kvarstå i tjänsten som enligt regeringsformen gäller för domare.

7 §
Sakkunnigledamöter

Utöver de lagfarna ledamöterna deltar i förvaltningsdomstolen en sakkunnigledamot i handläggningen och avgörandet av

1) ärenden enligt barnskyddslagen (683/1983) som gäller omhändertagande av barn, placering i vård utom hemmet, upphörande av omhändertagande eller begränsning av kontakterna,

2) ärenden enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) som gäller meddelande av specialomsorger och fortsatta specialomsorger mot den berördas egen vilja,

3) ärenden som gäller beslut om att någon enligt mentalvårdslagen (1116/1990) skall tas in för vård eller hållas kvar för fortsatt vård oberoende av sin vilja,

4) ärenden som gäller beslut enligt vilket någon i enlighet med 11 eller 12 § lagen om missbrukarvård (41/1986) oberoende av sin vilja skall intas för vård samt frågor som avses i 13 § i nämnda lag, samt

5) ärenden som avses i lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986).

I ärenden som avses i 1 mom. kan förvaltningsdomstolen dock utan någon sakkunnigledamot besluta om andra åtgärder än sådana som innebär ett slutligt avgörande i huvudsaken.

8 §
Behörighetsvillkor för och utnämning av sakkunnigledamöter

För de ärenden som avses i 7 § 1 mom. utnämner statsrådet för en mandattid om fyra år i sänder ett tillräckligt antal sakkunnigledamöter i förvaltningsdomstolen med uppdraget som bisyssla och suppleanter för dem. Blir en ledamots eller suppleants plats ledig under mandattiden, skall en efterträdare utses för återstoden av tiden. Om ledamöternas och suppleanternas rätt att kvarstå i uppdraget gäller i övrigt samma bestämmelser som för innehavare av domartjänst.

En sakkunnigledamot och en suppleant skall,

1) vid behandlingen av ärenden som nämns i 7 § 1 mom. 1 punkten ha avlagt för uppgiften lämplig högre högskoleexamen samt vara förtrogen med barnskydd,

2) vid behandlingen av ärenden som nämns i 7 § 1 mom. 2 punkten ha avlagt för uppgiften lämplig högre högskoleexamen samt vara förtrogen med specialomsorger om utvecklingsstörda,

3) vid behandlingen av ärenden som nämns i 7 § 1 mom. 3 punkten vara legitimerad läkare som är förtrogen med psykiatri,

4) vid behandlingen av ärenden som nämns i 7 § 1 mom. 4 punkten ha avlagt för uppgiften lämplig högre högskoleexamen samt vara förtrogen med missbrukarvård,

5) vid behandlingen av ärenden som nämns i 7 § 1 mom. 5 punkten vara specialist på smittsamma sjukdomar.

9 §
Domared och domarförsäkran

Förvaltningsdomstolarnas ledamöter och sakkunnigledamöter skall svära domared eller avge domarförsäkran i förvaltningsdomstolen på det sätt som bestäms i 1 kap. 6 a och 7 § rättegångsbalken, om de inte har gjort det tidigare.

10 §
Föredragande

Föredragande vid förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrättssekreterare och notarier. Behörighetsvillkor för tjänsterna som förvaltningsrättssekreterare är juris kandidatexamen och för tjänsterna som notarie lämplig högskoleexamen. Om behörighetsvillkor för en sådan förvaltningsrättssekreterare vid Vasa förvaltningsdomstol som har till uppgift att föredra ärenden enligt vattenlagen bestäms i 15 kap. 5 § 1 mom. vattenlagen.

11 §
Ställföreträdande ledamöter

Om en lagfaren ledamot av förvaltningsdomstolen är tillfälligt förhindrad att sköta sina tjänsteåligganden eller har semester, kan överdomaren till ställföreträdande ledamot av förvaltningsdomstolen förordna en förvaltningsrättssekreterare som uppfyller behörighetsvillkoren för tjänst som förvaltningsrättsdomare. När förordnandet att vara ställföreträdande ledamot har upphört kan förordnandet förlängas till att omfatta behandling av de ärenden som förvaltningsrättssekreteraren har berett eller behandlat i egenskap av ledamot.

För den tid en förvaltningsrättssekreterare är ledamot på det sätt som avses i 1 mom. har förvaltningsrättssekreteraren samma rätt att kvarstå i tjänsten som enligt regeringsformen gäller för domare.

3 kap.

Handläggning av ärenden vid förvaltningsdomstolen

12 §
Domförhet

Förvaltningsdomstolen är domför med tre ledamöter, om inte något annat bestäms särskilt i lag.

Om förvaltningsdomstolens domföra sammansättning vid behandling av ärenden enligt vattenlagen bestäms i 15 kap. 14 § 2 mom. vattenlagen samt 20 b och 20 c § vattenförordningen (282/1962).

Har besvär eller yrkanden som framförts i något annat förvaltningsprocessuellt ärende återtagits helt, kan en ledamot ensam fatta det beslut som behövs. En ledamot kan ensam fatta beslut om att muntlig förhandling skall hållas eller syn förrättas i ärendet samt fatta de avgöranden som gäller genomförandet av dessa förfaranden och även besluta om andra åtgärder som hänför sig till förberedelse.

13 §
Sektioner

Förvaltningsdomstolen kan vara uppdelad på sektioner på det sätt som anges i domstolens arbetsordning.

14 §
Plenum

I förvaltningsdomstolens plenum deltar överdomaren som ordförande samt förvaltningsrättsdomarna och de extraordinarie förvaltningsrättsdomarna. När en sakkunnigledamot enligt lag skall delta i behandlingen av ett lagskipningsärende, deltar denne på motsvarande sätt också när saken behandlas i plenum.

Plenum är domfört när minst hälften av de ledamöter som är i tjänst som överdomare eller förvaltningsrättsdomare är närvarande.

15 §
Förstärkt sammanträde

Förvaltningsdomstolen kan hålla förstärkt sammanträde, som är domfört med minst fem ledamöter. När en sakkunnigledamot enligt lag skall delta i behandlingen av ett lagskipningsärende, deltar denne på motsvarande sätt också när saken behandlas vid förstärkt sammanträde.

Närmare bestämmelser om sammansättningen vid förstärkt sammanträde ges i arbetsordningen.

16 §
Behandling av lagskipningsärenden i plenum eller vid förstärkt sammanträde

För att säkerställa enhetlig lagskipning kan överdomaren överföra ett lagskipningsärende till plenum på det sätt som bestäms genom förordning.

Överdomaren eller ordföranden för en sektion kan för att säkerställa enhetlig lagskipning eller av någon annan grundad anledning överföra ett lagskipningsärende till förstärkt sammanträde på det sätt som bestäms i arbetsordningen.

17 §
Behandling av andra ärenden i plenum

Bestämmelser om behandlingen av andra ärenden i plenum utfärdas genom förordning.

18 §
Föredragning

Lagskipningsärendena avgörs på föredragning.

Ärendena föredras av en förvaltningsrättsdomare, en förvaltningsrättssekreterare eller en notarie.

19 §
Ojävig sammansättning

Om förvaltningsdomstolen inte har möjlighet att sammanträda utan att någon i dess sammansättning är jävig kan, på domstolens framställning, högsta förvaltningsdomstolen förordna en lagfaren ledamot från en annan förvaltningsdomstol i stället för den som är jävig.

4 kap.

Särskilda bestämmelser

20 §
Tjänsteåtal

En ledamot och en föredragande vid en förvaltningsdomstol åtalas för tjänstebrott vid hovrätten.

21 §
Informationsplikt och handräckning

Statliga och kommunala samt andra offentliga samfunds myndigheter är utan hinder av gällande sekretessbestämmelser skyldiga att på begäran lämna de upplysningar och den handräckning som en förvaltningsdomstol behöver för att behandla ett ärende.

22 §
Offentlighet vid handläggning

I ärenden i vilka tystnadsplikt gäller skall handläggningen ske inom stängda dörrar. Förvaltningsdomstolen kan bestämma att ett ärende skall behandlas inom stängda dörrar, om offentlig handläggning kunde medföra särskild olägenhet för en part.

Vid muntlig förhandling skall i övrigt iakttas lagen om offentlighet vid rättegång (945/1984).

23 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Närmare bestämmelser om hur arbetet vid förvaltningsdomstolen ordnas utfärdas i domstolens arbetsordning, som överdomaren fastställer efter att ha hört plenum.

5 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

24 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 november 1999.

Genom denna lag upphävs lagen den 31 december 1974 om länsrätterna (1021/1974) samt i 15 kap. vattenlagen av den 19 maj 1961 (264/1961) mellanrubriken före 14 § samt 14 § 3―5 mom., 14 a, 16―19, 19 a, 20 och 21 § sådana de lyder, lagen om länsrätterna jämte ändringar samt i vattenlagen 15 kap. 14 § 3―5 mom. sådana de lyder i lagarna 467/1987 och 1015/1993, 14 a, 16―19, 19 a, 20 och 21 § sådana de lyder i nämnda lag 467/1987.

Vad som i någon annan lag eller förordning bestäms om länsrätt gäller sedan denna lag har trätt i kraft förvaltningsdomstolarna. Vad som i någon annan lag eller förordning bestäms om en till namnet bestämd länsrätt gäller efter ikraftträdandet den förvaltningsdomstol till vars domkrets länsrättens domkrets huvudsakligen överförs. Vad som i någon annan lag eller förordning bestäms om vattenöverdomstolen gäller sedan denna lag har trätt i kraft Vasa förvaltningsdomstol.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

25 §
Behandling av anhängiga ärenden

Behandlingen av ärenden som är anhängiga vid vattenöverdomstolen när denna lag träder i kraft överförs till behandling i Vasa förvaltningsdomstol. Behandlingen av ärenden som är anhängiga vid en länsrätt när denna lag träder i kraft behandlas av den förvaltningsdomstol till vars domkrets vederbörande länsrätts domkrets i huvudsak överförs.

26 §
Tjänstetillsättning

Republikens president utnämner överdomarna och länsrättsdomarna vid länsrätterna i Nylands, Åbo och Björneborgs, Uleåborgs och Lapplands län samt länsrättsdomarna vid länsrätten i Vasa län till motsvarande tjänster vid de förvaltningsdomstolar som inrättas i stället för dessa länsrätter.

De övriga ledamöterna i förvaltningsdomstolarna utnämns första gången av republikens president på framställning av högsta förvaltningsdomstolen utan att tjänsterna förklaras lediga. Till tjänsterna som överdomare vid förvaltningsdomstol kan då anmäla sig alla andra länsrättsöverdomare än de som nämns i 1 mom. och till tjänsterna som förvaltningsrättsdomare kan alla överdomare och länsrättsdomare vid dessa länsrätter anmäla sig. När en tjänst tillsätts ges den domare företräde vars nuvarande tjänst finns vid en länsrätt vars domkrets helt eller delvis överförs till förvaltningsdomstolen i fråga. Om domarens tjänst finns vid en länsrätt vars domkrets delvis överförs till flera förvaltningsdomstolar, skall det ministerium som behandlar justitieförvaltningsärenden höra innehavaren av domartjänsten om till vilken tjänst han eller hon i första hand anmäler sig.

Vattenöverdomstolens vattenöverdomare kan på det sätt som avses i 2 mom. anmäla sig till tjänsterna som överdomare och förvaltningsrättsdomare vid Vasa förvaltningsdomstol. Republikens president utnämner vattenöverdomstolsråden till tjänsterna som förvaltningsrättsdomare vid Vasa förvaltningsdomstol.

En innehavare av en domartjänst som enligt 1―3 mom. utnämnts till domare vid en förvaltningsdomstol behåller rätten att kvarstå i sin tjänst såsom bestäms i 25 § lagen om införande av statstjänstemannalagen (756/1986).

27 §
Övriga personalarrangemang

Annan personal vid länsrätterna och vid vattenöverdomstolen än den som avses i 26 § övergår och motsvarande tjänster överförs till vederbörande förvaltningsdomstolar när denna lag träder i kraft. För överföring av tjänster krävs inte tjänstemannens samtycke, utom när de överförs från en ort till en annan. Det ministerium som behandlar justitieförvaltningsärenden beslutar om överföring av tjänster och om placeringen av personalen vid förvaltningsdomstolarna.

Sakkunnigledamöterna vid länsrätterna med uppdraget som bisyssla och deras suppleanter fortsätter till slutet av sin mandattid i motsvarande uppdrag vid förvaltningsdomstolarna.

RP 114/1998
LaUB 19/1998
RSv 217/1998

Helsingfors den 26 mars 1999

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Justitieminister
Jussi Järventaus

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.