Finlex ®

Given i Helsingfors den 22 januari 1999

Lag om ändring av kemikalielagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i kemikalielagen av den 14 augusti 1989 (744/1989) 4 § 1 mom., 5 § 1 mom., 13 § 2 mom., 31 § 1 och 2 mom., 32 §, 33 § 1 och 3 mom., 35 § 1―3 mom., 43 §, 45 § 2 mom. och 55 §,

av dessa lagrum 5 § 1 mom. och 45 § 2 mom. sådana de lyder i lag 220/1995, 32 § sådan den lyder i lagarna 1412/1992 och 1073/1995, 33 § 1 mom. sådant det lyder i sistnämnda lag, 33 § 3 mom. och 35 § 2 och 3 mom. sådana de lyder i nämnda lag 1412/1992, 43 § sådan den lyder i sistnämnda lag och i nämnda lag 220/1995 och 55 § sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda lag, samt fogas till 7 § ett nytt 2 mom., till lagen en ny 13 a §, till 31 § ett nytt 5 mom., till 45 §, sådan den lyder i nämnda lagar 1412/1992 och 220/1995, ett nytt 4 mom. samt till 60 §, sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lag 1412/1992, ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., och ett nytt 4 mom. som följer:

4 §

Ministerierna som tillsynsmyndig- heter

Den högsta ledningen och styrningen av tillsynen över iakttagandet av denna lag samt de bestämmelser som utfärdas med stöd av den utövas av

1) social- och hälsovårdsministeriet i fråga om förebyggande och avvärjning av kemikalieskador på hälsan samt brand- och explosionsrisker, samt av

2) miljöministeriet i fråga om förebyggande och avvärjning av kemikalieskador på miljön.

5 §

Tillsynsmyndigheter i central- förvaltningen

Den högsta tillsynen över iakttagandet av denna lag samt de bestämmelser som utfärdas med stöd av den utövas av

1) social- och hälsovårdens produkttillsynscentral i fråga om förebyggande och avvärjning av kemikalieskador på hälsan samt brand- och explosionsrisker, samt av

2) Finlands miljöcentral i fråga om förebyggande och avvärjning av kemikalieskador på miljön.

7 §

Lokala tillsynsmyndigheter

Fullmäktige kan ge den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten rätt att i ärenden enligt 32 § överföra sin behörighet på en tjänsteinnehavare som lyder under myndigheten.

13 §

Industriell hantering och upplagring av kemikalier

Industriell hantering och upplagring av kemikalier indelas enligt verksamhetens art samt mängden kemikalier, med beaktande av kemikaliernas farlighet samt hanteringsförhållandena, i omfattande och liten industriell hantering och upplagring.

13 a §

Storolycka

I denna lag avses med storolycka betydande utsläpp, brand, explosion eller en annan betydande händelse,

1) som orsakas av okontrollerade händelseförlopp i samband med driften i en produktionsanläggning som hanterar eller upplagrar farliga kemikalier,

2) som medför allvarlig, omedelbar eller fördröjd fara för människors hälsa eller för miljön, inne i eller utanför anläggningen, samt

3) där en eller flera farliga kemikalier ingår.

31 §

Allmänna krav

En verksamhetsidkare skall vid industriell hantering och upplagring av kemikalier iaktta den omsorg och försiktighet som rimligen kan förutsättas med hänsyn till kemikaliernas mängd och farlighet samt hanteringsförhållandena. Verksamhetsidkaren skall dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga storolyckor och för att begränsa följderna av dem för människor och miljö.

Vid förläggningen av produktionsanläggningar där kemikalier hanteras och upplagras industriellt skall beaktas risken för person-, miljö- och egendomsskador på grund av olyckor samt förläggningsplatsens och omgivningens nuvarande och kommande användningssyfte samt det användningssyfte som har anvisats i en plan enligt byggnadslagen (370/1958) och de planläggningsbestämmelser som eventuellt gäller området. En produktionsanläggning där kemikalier hanteras eller upplagras industriellt får inte heller förläggas i strid med en stadsplan.

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om storolyckor och förläggning av produktionsanläggningar gäller också verkningar av dylik verksamhet som sträcker sig över landets gränser, i enlighet med vad som internationellt har överenskommits om detta med bindande verkan för Finland.

32 §

Tillståndsplikt och anmälningsskyldighet

Omfattande industriell hantering och upplagring av hälso- och miljöfarliga kemikalier får bedrivas endast med tillstånd av säkerhetsteknikcentralen.

Industriell hantering och upplagring i liten skala av hälso- och miljöfarliga kemikalier får bedrivas endast om anmälan därom görs till den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten innan verksamheten inleds. Genom förordning kan bestämmas om undantag i fråga om anmälningsförfarandet.

En verksamhetsidkare skall på det sätt som närmare bestäms genom förordning göra anmälan till eller ansöka om tillstånd hos den behöriga myndigheten när det gäller väsentliga förändringar i den verksamhet som avses i 1 och 2 mom.

33 §

Förutsättningar för beviljande av tillstånd och behandling av anmälan

En förutsättning för tillstånd enligt 32 § är att verksamhetsidkaren har beaktat kraven enligt 31 §. Till tillståndet kan fogas villkor som är nödvändiga för att dessa krav skall uppfyllas. När säkerhetsteknikcentralen har tagit emot en ändringsanmälan som avses i 32 § 3 mom. kan den meddela föreskrifter om verksamheten som behövs för att kraven enligt 31 § skall uppfyllas.

På motsvarande sätt kan den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten meddela föreskrifter enligt 1 mom. efter att ha tagit emot en anmälan som avses i 32 § 2 och 3 mom.

35 §

Bemyndigande att utfärda förordning

Närmare bestämmelser om industriell hantering och upplagring av hälso- och miljöfarliga kemikalier, avvärjande av risken för storolyckor som har samband med detta, fastställande av tillståndsplikt och anmälningsskyldighet enligt 32 §, tillståndsoch anmälningsförfarande samt kontroller utfärdas genom förordning.

En verksamhetsidkare skall utarbeta de säkerhetsprinciper och de säkerhetsrapporter som behövs för avvärjande av risken för storolyckor som orsakas av hantering och upplagring av hälso- och miljöfarliga kemikalier samt lämna dessa till myndigheterna för kännedom på det sätt som närmare bestäms genom förordning. Närmare bestämmelser om samverkan mellan verksamhetsidkare vid två eller flera produktionsanläggningar som är belägna nära varandra för att avvärja storolyckor utfärdas genom förordning.

Verksamhetsidkaren skall, på det sätt som bestäms närmare genom förordning, i behövlig utsträckning informera om säkerhetsåtgärder och förhållningsregler för den händelse att en storolycka eller en annan olycka som medför allvarlig fara inträffar. Verksamhetsidkaren skall dessutom för befolkningen reservera en möjlighet att ta del av säkerhetsrapporten och förteckningen över de farliga ämnen som används i anläggningen på det sätt som närmare bestäms genom förordning och i lagen om förvaltningsförfarande (598/1982) bestäms om tillkännagivande av anhängighet. Med säkerhetsteknikcentralens samtycke kan verksamhetsidkaren i säkerhetsrapporten begränsa de uppgifter som skall ges allmänheten och som verksamhetsidkaren anser vara affärseller yrkeshemligheter eller annars med fog konfidentiella.

43 §

Förbud mot hantering av en kemikalie

Kan en kemikalie eller användning av den konstateras eller med fog bedömas orsaka betydande skada eller fara för människors hälsa eller för miljön, får statsrådet förbjuda tillverkning, import, introduktion på marknaden eller annan överlåtelse, export, användning eller annan därmed jämförlig hantering av kemikalien samt bestämma om begränsningar och villkor i fråga om verksamheten.

Om avvärjning av skador som avses i 1 mom. förutsätter snabba åtgärder, kan social- och hälsovårdens produkttillsynscentral i fråga om hälsoskador samt brand- och explosionsrisker och Finlands miljöcentral i fråga om miljöskador tillfälligt bestämma om nödvändiga förbud och begränsningar. Saken skall härvid utan dröjsmål hänskjutas till statsrådet.

45 §

Tillsynsmyndighetens förbud och begränsningar

Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral kan i sådana fall som avses i 1 mom. för att förhindra hälsoskador samt brandoch explosionsrisker samt Finlands miljöcentral för att förhindra miljöskador besluta om förbud mot introduktion på marknaden av en kemikalie samt om förfarandet vid returnering eller anmälan angående fara som uppstått eller bestämma att en kemikalie skall oskadliggöras på behörigt sätt.

Säkerhetsteknikcentralen skall förbjuda användningen av en produktionsanläggning, en anläggning, ett upplag eller en del av dessa där hälso- och miljöfarliga kemikalier hanteras eller upplagras industriellt, eller helt eller delvis återkalla tillståndet att idka verksamhet, om det förekommer allvarliga brister i de åtgärder som verksamhetsidkaren har vidtagit för att förebygga och begränsa storolyckor.

55 §

Ändringssökande

Ändring i ett beslut som en kommunal tjänsteinnehavare har fattat med stöd av denna lag får inte sökas genom besvär. Den som är missnöjd med ett beslut har rätt att få beslutet prövat av den nämnd eller det organ som avses i 7 §. Yrkande på rättelse i beslutet skall göras skriftligen inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Till beslutet skall fogas anvisningar om hur yrkande på rättelse skall ges in till organet för behandling. Yrkandet på rättelse skall behandlas utan dröjsmål.

I ett beslut som en kommunal nämnd eller något organ som avses i 7 § har fattat med stöd av denna lag söks ändring genom besvär hos länsrätten i den ordning som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Besvär får inte anföras över tillfälliga förbud eller begränsningar som social- och hälsovårdens produkttillsynscentral eller Finlands miljöcentral har meddelat enligt 43 § 2 mom.

60 §

Avgifter

För ett beslut som kommunens kemikalietillsynsmyndighet och en tjänsteinnehavare som är underställd denna har fattat kan en avgift uppbäras enligt en av kommunen godkända taxa.

Avgifter och kostnader enligt denna lag får drivas in utan dom eller beslut i den ordning som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961).

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999.

Helsingfors den 22 januari 1999

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Handels- och industriminister
Antti Kalliomäki

Innehållsförteckning

57/1999