852/1998

Given i Helsingfors den 20 november 1998

Förordning om grundläggande utbildning

På föredragning av undervisningsministern föreskrivs med stöd av lagen den 21 augusti 1998 om grundläggande utbildning (628/1998):

1 kap.

Undervisning och arbetstid

1 §
Sättet att ordna undervisningen

Den grundläggande utbildningen ordnas i form av undervisning som ges av klasslärare, ämnesundervisning som ges av lärare i olika läroämnen, elevhandledning som ges av elevhandledare samt specialundervisning som ges av speciallärare.

I årskurs 1―6 är undervisningen huvudsakligen klassundervisning och i årskurs 7―9 huvudsakligen ämnesundervisning, om inte något annat bestäms i läroplanen.

2 §
Bildande av undervisningsgrupper

Undervisningsgrupperna bildas utgående från årskurserna. Om ändamålsenliga undervisningsarrangemang kräver det kan elever i olika årskurser samt i förskole- och påbyggnadsundervisning dock undervisas i samma undervisningsgrupp eller meddelas undervisning tillsammans med en annan skolas eller läroanstalts elever. Utbildningsanordnaren beslutar om bildande av undervisningsgrupper i den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen.

I undervisning som ges elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning (628/1998) får undervisningsgruppen omfatta högst åtta elever. En undervisningsgrupp som bildas av mycket gravt utvecklingsstörda elever får dock omfatta högst sex elever. Om undervisningen för en sådan elev som avses i detta moment ges tillsammans med andra elever än sådana som avses i detta moment, får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever.

3 §
Den grundläggande utbildningens omfattning per år och per vecka

Grundläggande utbildning ges eleverna i första och andra årskursen under i genomsnitt minst 19, i tredje och fjärde årskursen under i genomsnitt minst 23, i femte och sjätte årskursen under i genomsnitt minst 24 och i högre årskurser under i genomsnitt 30 timmar per arbetsvecka.

Förskoleundervisning ges under minst 700 timmar och påbyggnadsundervisning under minst 1100 timmar per år. Till påbyggnadsundervisningen kan antas en ung elev som har fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen samma eller föregående år.

Förberedande undervisning inför den grundläggande utbildningen ges 6―10-åriga barn under minst 450 timmar och äldre under minst 500 timmar. Den som deltar i undervisningen har rätt att flytta över till den grundläggande utbildningen innan ovan nämnda timantal har uppnåtts om han har förutsättningar att följa den grundläggande utbildningen.

Minst 45 minuter per timme skall användas för undervisning. Den tid som används för undervisning indelas i ändamålsenliga undervisningsavsnitt.

En del av arbetstiden får användas för arbetslivsorientering samt för läsårsavslutningar och andra gemensamma evenemang.

4 §
Arbetsmängden per dag

I förskoleundervisningen och i de två första årskurserna av den grundläggande utbildningen får elevens arbetsdag omfatta högst 5 lektioner och under andra år samt i påbyggnadsundervisningen högst 7 lektioner.

Om ändamålsenliga undervisningsarrangemang kräver det kan elevens arbetsdag i årskurs 7―9 tillfälligt vara längre än vad som bestäms i 1 mom.

I sådan undervisning på främmande språk som avses i 10 § 4 mom. lagen om grundläggande utbildning och i undervisning som ordnas utomlands kan, enligt vad som bestäms i tillståndet att ordna utbildning, avvikelser göras från vad som bestäms ovan i denna paragraf.

5 §
Ordnande av ersättande undervisning

En elev som enligt 13 § lagen om grundläggande utbildning inte meddelas undervisning i religion eller livsåskådningskunskap eller som på basis av ett beslut enligt 18 § lagen om grundläggande utbildning på annat sätt än tillfälligt har befriats från studier i något ämne, skall på motsvarande sätt få ta del av annan undervisning eller handledd verksamhet.

En elev som deltar i någon annan religionsundervisning enligt den egna trosbekännelsen än den undervisning som skolan ordnar eller som med stöd av 18 § 1 punkten lagen om grundläggande utbildning till någon del redan kan anses ha kunskaper och färdigheter som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs, kan på vårdnadshavarens begäran befrias från sådan undervisning eller handledd verksamhet som avses i 1 mom. Den undervisning eleven får kan då underskrida det timantal som bestäms i 3 §.

6 §
Morgonsamling

Dagens arbete inleds med en kort morgonsamling.

7 §
Tidpunkten då skolarbetet avslutas

Läsårets skolarbete avslutas den sista vardagen vecka 22. Om förlorade arbetsdagar med stöd av 23 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning måste ersättas, avslutas dock skolarbetet vid den tidpunkt som utbildningsanordnaren bestämmer.

I undervisning som ordnas utomlands och i undervisning där antalet arbetsdagar på basis av ett tillstånd som vederbörande ministerium beviljat med stöd av 23 § 1 mom. lagen om grundläggande utbildning överskrider det antal som bestäms i nämnda paragraf, fastställer utbildningsanordnaren tidpunkten då skolarbetet avslutas.

8 §
Grundläggande utbildning för andra än läropliktiga

I den grundläggande utbildningen för andra än läropliktiga ges undervisning i de olika läroämnena i form av kurser som varar i genomsnitt 28 timmar. Kurser som är frivilliga för eleven kan vara längre eller kortare än vad som nämns ovan. Den grundläggande utbildningens lärokurs innehåller minst 44 kurser. I undervisning som ordnas i fängelser innehåller lärokursen dock minst 30 kurser.

I närundervisningen skall minst 40 minuter per timme användas för undervisning. Den tid som används för undervisning indelas i ändamålsenliga undervisningsavsnitt.

Om andra frågor som föreskrivs ovan i detta kapitel bestämmer utbildningsanordnaren.

9 §
Planering av undervisningen och arbetstiderna

Utbildningsanordnaren skall läsårsvis sammanställa en på läroplanen baserad plan i vilken bestäms om det allmänna ordnandet av undervisningen, undervisningstimmarna och annan verksamhet i samband med undervisningen samt arbetstiderna, undervisning utanför skolan samt andra behövliga frågor som anknyter till ordnandet av undervisningen.

Utbildningsanordnaren skall på förhand underrätta eleverna och deras vårdnadshavare om de centrala frågor som avses i 1 mom.

2 kap.

Elevbedömning

10 §
Bedömning under studierna

Eleven och hans vårdnadshavare skall tillräckligt ofta få uppgifter om elevens framsteg i studierna samt om elevens arbete och uppförande. Om lämnande av uppgifter bestäms närmare i läroplanen.

Vid varje läsårs slut skall eleven ges ett betyg. I betyget antecknas elevens studieprogram och ämnesvis eller ämnesgruppsvis en bedömning av hur eleven har uppnått de uppställda målen samt en bedömning av elevens uppförande. Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka läroämnen som kan bedömas gemensamt.

Den bedömning som avses i 2 mom. ges antingen med siffror eller genom verbal bedömning. Vid bedömningen med siffror används skalan 4―10. Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4. Verbal bedömning kan, om inte utbildningsstyrelsen bestämmer något annat, användas

1) vid bedömningen i årskurs 1―7,

2) vid bedömningen av ett ämne eller en ämnesgrupp som undervisas som tillvalsämne,

3) vid bedömningen av elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning,

4) vid bedömningen av sådana elever vars modersmål, finska och svenska undantaget, är något annat än det språk som används i undervisningen, utom vid slutbedömningen, samt

5) alltid vid sidan av bedömning med siffror.

11 §
Framsteg i studierna och uppflyttning från årskursen

En elev som i de olika läroämnen som ingår i årskursens lärokurs har fått ett siffervitsord som anger åtminstone hjälpliga kunskaper eller färdigheter eller motsvarande verbala bedömning uppflyttas till följande årskurs när läsårets skolarbete har avslutats. En elev vars prestation har underkänts skall beredas möjlighet att utan att delta i undervisningen visa att han inhämtat godtagbara kunskaper och färdigheter i ämnet i fråga. Denna möjlighet kan ges också efter att läsårets skolarbete har avslutats.

En elev kan kvarstanna i årskursen om han inte under studierna och inte heller i ett särskilt prov genomfört de studier i olika ämnen som avses i 1 mom. med godkänt resultat eller om det bör anses ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan. Utbildningsstyrelsen kan bestämma när underkänd prestation i något ämne inte medför kvarstannande i årskursen. För en elev som kvarstannar i årskursen upphör prestationerna för årskursen i fråga att gälla.

I läroplanen kan bestämmas att eleven kan gå vidare i studierna i de olika läroämnena enligt ett för eleven uppgjort studieprogram i stället för enligt en i årskurser indelad lärokurs. I läroplanen bestäms om de studiehelheter som skall genomföras med godkänt resultat för att eleven skall kunna gå vidare i studierna i ämnet i fråga. Efter att läsårets skolarbete avslutats flyttas eleven till följande årskurs. I nionde årskursen räknas eleven som elev i årskursen ända tills han får avgångsbetyg eller avgår från skolan. Om möjligheten att i ett särskilt prov slutföra en studiehelhet som utgör hinder för att gå vidare i studierna samt om kvarstannande i årskursen på grund av den allmänna framgången i skolan gäller vad som bestäms i 1 och 2 mom.

12 §
Slutbedömning, skiljebetyg och betyg över slutförd lärokurs i ett eller flera ämnen

Till en elev som har inhämtat den grundläggande utbildningens hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en elev som avgår från skolan utan att ha inhämtat den grundläggande utbildningens hela lärokurs ges skiljebetyg. Till en elev som enligt 46 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning har slutfört lärokursen i ett eller flera läroämnen ges ett betyg över slutförd lärokurs.

I fråga om avgångs- och skiljebetyg samt betyg som ges en sådan elev som avses i 46 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning tillämpas vad som bestäms i 10 §. Bedömning av elevens uppförande antecknas dock inte.

13 §
Den som utför bedömningen och uppgifter om bedömningsgrunderna

Om bedömningen av en elev beslutar i fråga om varje enskilt läroämne eller studiehelhet elevens lärare eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt. Uppförandet bedöms av elevens lärare eller, om lärarna är många, av lärarna gemensamt. Om kvarstannande i årskurs beslutar rektor och elevens lärare gemensamt.

Eleven och hans vårdnadshavare har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på bedömningen av eleven.

14 §
Bedömning i vissa fall

I påbyggnadsundervisning, i sådan undervisning på främmande språk som avses i 10 § 4 mom. lagen om grundläggande utbildning, i undervisning utomlands och i grundläggande utbildning för andra än läropliktiga kan enligt vad utbildningsstyrelsen bestämmer avvikelse göras från vad som bestäms ovan i detta kapitel.

I fråga om bedömningen i förskoleundervisningen och i den undervisning för invandrare som förbereder för den grundläggande utbildningen gäller vad som bestäms i läroplanen.

3 kap.

Elevens rättsskydd

15 §
Förfarandet vid intagning och överföring till specialundervisning

Ett beslut om intagning eller överföring till sådan specialundervisning som avses i 17 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning skall föregås av överläggningar med elevens vårdnadshavare samt, om möjligt, av en psykologisk eller medicinsk undersökning eller en social utredning av eleven och hans inlärningsförutsättningar.

16 §
Förfarandet vid särskilda undervisningsarrangemang och vid kvarstannande i årskurs

Om elevens vårdnadshavare inte har gjort en framställning om att elevens studier enligt 18 § lagen om grundläggande utbildning delvis skall ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning eller med stöd av den eller om att eleven på grund av den allmänna framgången i skolan skall kvarstanna i årskursen, skall elevens vårdnadshavare ges möjlighet att bli hörd innan ett beslut fattas. I undervisning för andra än läropliktiga skall på motsvarande sätt eleven höras.

17 §
Förfarandet vid tillrättavisning av eleven och vid disciplinära straff

Innan en elev avstängs för viss tid, ges en skriftlig varning eller kvarsittning skall den handling eller försummelse som åtgärden grundar sig på preciseras, eleven höras samt annan behövlig utredning skaffas.

I fråga om avstängning för viss tid och skriftlig varning skall ett beslut utfärdas. Kvarsittning, utvisning ur klassrummet och utförande av uppgifter efter arbetsdagens slut skall registreras.

Innan en elev avstängs för viss tid eller ges en skriftlig varning skall också elevens vårdnadshavare ges möjlighet att bli hörd. Elevens vårdnadshavare skall underrättas om andra åtgärder som föreskrivs i denna paragraf, med undantag av utvisning ur klassrummet.

Elevens lärare beslutar om kvarsittning, utvisning ur klassrummet och utförande av uppgifter efter arbetsdagens slut.

18 §
Verkningarna av anhängigt åtal och domstols beslut på disciplinärt förfarande

Under den tid då åtal mot en elev är anhängigt vid allmän domstol får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas mot honom.

Om en domstol har frikänt en elev får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas annat än med stöd av en sådan omständighet som inte kan betraktas som ett brott men som kan medföra en disciplinär bestraffning.

Om en domstol har dömt en elev till straff, får han inte av samma skäl påföras disciplinstraff. En elev kan dock avstängas för viss tid, om det med hänsyn till elevens brott eller omständigheter i samband med det är motiverat.

19 §
Ny bedömning och rättelse av bedömning

Elevens vårdnadshavare kan inom två månader efter att han delgivits bedömningen be att ett beslut som gäller studieframstegen eller kvarstannande i årskurs eller slutbedömningen omprövas. Begäran riktas till rektor. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och elevens lärare gemensamt.

Om elevens vårdnadshavare är missnöjd med den nya bedömning som gjorts med anledning av den begäran som avses i 1 mom. eller med det beslut genom vilket begäran har avslagits, kan vårdnadshavaren begära rättelse i bedömningen hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan, om beslutet up-penbart är felaktigt, ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma vilket vitsord eleven skall få, eller bestämma att beslutet om studieframstegen eller kvarstannande i årskurs skall ändras.

4 kap.

Särskilda bestämmelser

20 §
Ansökan om tillstånd att ordna utbildning

Tillstånd att ordna sådan utbildning som avses i 5 och 7 § lagen om grundläggande utbildning skall sökas senast ett år innan undervisningen planeras börja. Vederbörande ministerium kan vid behov också behandla en ansökan som gjorts senare. Ansökan om tillstånd tillställs länsstyrelsen.

I ansökan om tillstånd skall ges en utredning om att utbildningen behövs och att de övriga villkoren för beviljande av tillstånd är fyllda.

21 §
Helinackordering i samband med inkvartering

I den helinackordering som ges i samband med inkvartering ingår gratis kost och renhållning.

22 §
Lärarstuderande

Undervisning kan meddelas också av en lärarstuderande under en lärares handledning.

23 §
Särskild examen

En sådan särskild examen som föreskrivs i 38 § lagen om grundläggande utbildning kan ordnas av den som har tillstånd att ordna grundläggande utbildning.

Den som deltar i en särskild examen skall visa att hans kunskaper och färdigheter i de olika läroämnena motsvarar de kunskaper och färdigheter som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs. För att slutföra den grundläggande utbildningens hela lärokurs skall en läropliktig delta i examen i alla de ämnen som nämns i 11 § 1 mom. lagen om grundläggande utbildning och en icke läropliktig i modersmålet och litteratur, det andra inhemska språket, ett främmande språk, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi.

Till den som har avlagt en särskild examen med godkänt resultat ges ett betyg över att den grundläggande utbildningens lärokurs har inhämtats helt eller delvis.

I fråga om bedömningen av en särskild examen och om sökande av rättelse i bedömningen gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 10, 12 och 19 §.

5 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

24 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

25 §
Övergångsbestämmelse som gäller timantalet i förskoleundervisning och påbyggnadsundervisning samt ordnande av ersättande undervisning

De bestämmelser i 3 § 2 mom. som gäller minimiantalet timmar i förskoleundervisningen och påbyggnadsundervisningen tillämpas från ingången av läsåret 1999―2000. Fram till dess tillämpas vad som bestäms och föreskrivs om timantalet i nämnda undervisning när denna förordning träder i kraft.

Om en elev innan denna förordning träder i kraft på annat sätt än tillfälligt har befriats från undervisningen i något ämne, iakttas i fråga om ordnande av ersättande undervisning i stället för 5 § vad som bestäms och föreskrivs om ordnande av ersättande undervisning när denna förordning träder i kraft.

26 §
Övergångsbestämmelse om elevbedömningen

Bestämmelserna om elevbedömning i 10―12 § tillämpas från ingången av läsåret 1999―2000. På elevbedömningen tillämpas fram till dess de bestämmelser om elevbedömning som gäller när denna förordning träder i kraft samt de föreskrifter och beslut som utfärdats med stöd av dem.

I de betyg som utfärdas läsåret 1998―1999 kan för modersmålet och litteratur, slöjd och bildkonst användas de benämningar för dessa ämnen som gäller när denna förordning träder i kraft.

27 §
Övergångsbestämmelse som gäller särskild pensionsålder för vissa statliga tjänster

För en rektor, biträdande rektor, elevhemsföreståndare och lärare vid en skola för hörselskadade och synskadade samt för en föreståndare, biträdande föreståndare och lärare vid ett skolhem, om vars rätt till pension gäller vad som bestäms i 5 § förordningen om statens pensioner (611/1966), bestäms pensionsåldern enligt bestämmelsen i nämnda förordning så länge han är verksam i en motsvarande uppgift enligt lagen om grundläggande utbildning vid en statlig läroanstalt.

Helsingfors den 20 november 1998

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Undervisningsminister
Olli-Pekka Heinonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.