631/1998

Med yrkesinriktad vuxenutbildning avses i denna lag yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som avläggs genom fristående examina oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats, liksom även utbildning som förbereder för dessa examina samt annan yrkesinriktad tilläggsutbildning än sådan som förbereder för fristående examina.

I fråga om grundläggande yrkesutbildning för vuxna gäller vad som bestäms i lagen om yrkesutbildning (630/1998).

Om utbildning som ordnas som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning gäller vad som bestäms i lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990).

I fråga om studier som bedrivs vid yrkeshögskolor och universitet gäller vad som bestäms i lagen om yrkeshögskolestudier (255/1995) och i universitetslagen (645/1997).

Yrkesinriktad vuxenutbildning enligt 1 § 1 mom. kan ordnas som självutbildning, personalutbildning och arbetskraftspolitisk vuxenutbildning.

Lagens syfte är att upprätthålla och höja den vuxna befolkningens yrkeskunnande, ge de studerande färdigheter för att utöva ett självständigt yrke, utveckla arbetslivet och främja sysselsättningen samt stödja livslångt lärande.

Syftet med lagen är dessutom att främja avläggande av examina eller delar av dem.

I examina och utbildning skall särskilt arbetslivets behov beaktas. De fristående examina skall planeras och ordnas i samarbete med näringslivet och arbetslivet i övrigt.

Vederbörande ministerium kan bevilja en kommun, samkommun, en registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna utbildning som förbereder för yrkesexamen eller specialyrkesexamen samt yrkesinriktad tilläggsutbildning. Om beviljande av tillstånd att ordna utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs såsom fristående examen bestäms i 9 § lagen om yrkesutbildning.

Utbildning enligt denna lag kan, enligt vad vederbörande ministerium beslutar, ordnas också i statliga läroanstalter.

Utbildning enligt denna lag ordnas i yrkesutbildningscentrer för vuxna, riksomfattande särskilda yrkesläroanstalter och andra läroanstalter samt i form av läroavtalsutbildning. Utbildning kan ordnas också i en särskild yrkesläroanstalt som ordnar sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som huvudsakligen behövs för att utbildningsanordnaren eller dennas medlemssammanslutning skall kunna bedriva verksamhet.

En förutsättning för att ett sådant tillstånd som avses i 4 § skall beviljas är att utbildning behövs och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. Utbildning får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.

I tillståndet anges undervisningsspråket samt andra behövliga frågor som gäller ordnandet av utbildningen.

Vederbörande ministerium kan återkalla ett tillstånd att ordna utbildning om utbildningen inte längre uppfyller de krav som bestäms i 1 mom. för beviljande av tillstånd eller om utbildningen annars ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den.

Beslut om att ordna utbildning och att lägga ned verksamheten i en statlig läroanstalt fattas av ministeriet med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms i 1―3 mom.

Vederbörande ministerium beslutar årligen inom ramen för den totala mängd som fastställs i statsbudgeten maximiantalet läroavtal för yrkesinriktad tilläggsutbildning regionvis och med beaktande av bägge språkgrupperna.

Utbildningsanordnaren skall bereda den som deltar i yrkesinriktad tilläggsutbildning i form av läroavtalsutbildning möjlighet att som en del av utbildningen delta i fristående examina.

Examenskommissioner bär ansvaret för att ordna och övervaka de fristående examina. Examenskommissionerna skall företräda åtminstone arbetsgivare, arbetstagare, lärare och, då självständig yrkesutövning i branschen är av betydande omfång, självständiga yrkesutövare.

Examenskommissionerna avtalar med utbildningsanordnarna samt vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser om ordnande av examina. Examensbetygen utfärdas av examenskommissionerna.

Utbildningsstyrelsen bestämmer branscher och verksamhetsområden för de olika examenskommissionerna. Om examenskommissionernas uppgifter, sammansättning och tillsättning, avtalen om ordnande av examina samt examensbetygen bestäms närmare genom förordning.

Examenskommissionernas kostnader täcks huvudsakligen med avgifter av dem som deltar i examen. Om avgifter som examenskommissioner tar ut gäller vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Genom förordning kan bestämmas att Utbildningsstyrelsen meddelar examenskommissionerna bestämmelser om hur systemet med fristående examina skall genomföras.

Utbildningsanordnaren beslutar enligt de grunder för examen som avses i 13 § om ordnande av förberedande utbildning för en fristående examen samt om innehållet i sådan utbildning.

Den som deltar i utbildning enligt 1 mom. skall som en del av utbildningen beredas möjlighet att avlägga en fristående examen.

Om innehållet i, omfattningen av och ordnandet av annan yrkesinriktad tilläggsutbildning än sådan som avses i 8 § beslutar utbildningsanordnaren. Vederbörande ministerium kan utfärda föreskrifter om utbildningen.

På utbildning enligt denna lag tillämpas dessutom följande bestämmelser om undervisningen i lagen om yrkesutbildning:

På utbildning enligt denna lag tillämpas dessutom följande bestämmelser om studerandens rättigheter och skyldigheter i lagen om yrkesutbildning:

Yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina kan oberoende av hur yrkesskickligheten förvärvats avläggas genom fristående examina.

I en yrkesinriktad grundexamen skall examinanden visa att han uppnått de kunskaper och färdigheter som yrkesskickligheten förutsätter. I en yrkesexamen skall examinanden visa att han besitter sådan yrkesskicklighet som förutsätts av en yrkesman på området. I en specialyrkesexamen skall examinanden visa att han behärskar de mest krävande arbetsuppgifterna på området.

Benämningarna på yrkesexamina och specialyrkesexamina får användas endast om examina som har avlagts enligt denna lag. Examensbenämningar på yrkesinriktade grundexamina får användas också om yrkesinriktade grundexamina som avläggs genom fristående examina.

Vederbörande ministerium beslutar vilka examina som kan avläggas genom fristående examina.

Om grunderna för examina som avses i detta kapitel beslutar utbildningsstyrelsen enligt vad som bestäms genom förordning.

Till den yrkesinriktade tilläggsutbildningen kan vid behov anslutas service- och utvecklingsverksamhet på området.

Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av utbildningen och förbättra förutsättningarna för inlärning.

Den som ordnar utbildningen skall också utvärdera den och bedöma vilken verkan utbildningen har samt delta i extern utvärdering av verksamheten.

I enlighet med de grunder som vederbörande ministerium beslutat om sörjer utbildningsstyrelsen för utvecklingen av utvärderingen och för verkställandet av extern utvärdering. Ministeriet kan också ge någon annan än utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra enstaka utvärderingar.

De viktigaste resultaten av utvärderingen skall offentliggöras.

På utbildning och examina enligt denna lag tillämpas dessutom följande bestämmelser i lagen om yrkesutbildning:

I utbildning som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen samt i annan tilläggsutbildning kan skäliga avgifter tas ut av de studerande.

Om avgifter som uppbärs av de studerande i utbildning som förbereder för yrkesinriktad grundexamen som avläggs genom en fristående examen gäller vad som bestäms i 37 § 1 mom. lagen om yrkesutbildning.

I fråga om finansieringen av driftskostnaderna för utbildning enligt denna lag gäller vad som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) och lagen om finansiering av yrkesinriktad tilläggsutbildning (1138/1996).

I fråga om finansieringen av anläggningsprojekt i utbildning enligt denna lag gäller vad som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet om statsunderstöd för anläggningsprojekt.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Föreskrifter och avtal om examina som givits med stöd av de lagar som nämns i 20 § 2 mom. gäller tills beslut och avtal om dem har fattats enligt denna lag.

Organ som har tillsatts med stöd av de lagar som nämns i 20 § 2 mom. fortsätter till utgången av mandatperioden, om inte utbildningsanordnaren beslutar något annat.

Huvudmän för läroanstalter som när denna lag träder i kraft är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 20 § 2 mom. fortsätter såsom utbildningsanordnare enligt denna lag. Utbildningsanordnare som upprätthåller en yrkesinriktad läroanstalt, ett medborgarinstitut eller en studiecentral när denna lag träder i kraft, har också i fortsättningen rätt att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning.

Tillstånd att upprätthålla en läroanstalt som har beviljats med stöd av de lagar som nämns i 20 § 2 mom. ändras när denna lag träder i kraft till tillstånd att ordna utbildning. Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av de bestämmelser som ingår i tillstånden så att de överensstämmer med denna lag.

När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare samt timlärare i läroanstalter som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 20 § 2 mom. och personer som arbetar i läroavtalsutbildningens förvaltningsuppgifter i sina tidigare uppgifter.

Läroavtalsutbildning som har inletts innan denna lag träder i kraft slutförs enligt de bestämmelser om läroavtalsutbildning som gäller vid ikraftträdandet.