532/1998

Given i Nådendal den 10 juli 1998

Lag om skatteredovisning

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Till staten, kommunerna, församlingarna, Folkpensionsanstalten, skogsvårdsföreningarna och skogscentralerna (skattetagarna) redovisas de skatter och avgifter som avses i lagen om beskattningsförfarande (1558/ 1995) och lagen om förskottsuppbörd (1118/ 1996) samt fastighetsskatter, arbetsgivares socialskyddsavgifter och skogsvårdsavgifter (skatter) på det sätt som föreskrivs i denna lag.

Om det i någon annan lag eller i en förordning som har givits med stöd av lag finns bestämmelser om redovisning som avviker från denna lag, tillämpas de i stället för denna lag.

Bestämmelserna i denna lag iakttas i tillämpliga delar vid redovisning av källskatt till kommunerna i landskapet Åland.

2 §
Redovisning enligt intag

Skattetagarnas andelar redovisas skatteårsvis av den skatt som influtit för varje skatteår, med avdrag för utbetalade återbäringar och till utlandet från Finland överförda skatter och med tillägg av till Finland från utlandet överförda skatter. Samtidigt betalas eller uppbärs skattetillägg, förseningsräntor och andra dröjsmålspåföljder samt räntor som hänför sig till skatten, vilka nedan i denna lag kallas skatter.

Från det belopp som skall redovisas till skattetagaren avdras före utbetalningen de av skattetagarna meddelade förskottsinnehållningarna, arbetsgivarnas socialskyddsavgifter och andra belopp som enligt bestämmelserna skall avdras, belopp som inte tidigare avdragits samt till samma eller någon annan skatt hänförbara belopp som skall återkrävas.

3 §
Redovisningstidpunkt

Redovisningarna görs och redovisningsbeloppen betalas månaden efter intagsperioden och den månad då återbäringarna har betalts. Intagsperiod är den kalendermånad under vilken de influtna medlen har registrerats på skatteuppbördsmyndighetens postgirokonto, om inte något annat föreskrivs nedan.

Vid redovisning av förskottsinnehållningar som skall betalas på eget initiativ och arbetsgivares socialskyddsavgift bestäms intagsperioden enligt de grunder som anges i 12 § 1―3 mom. lagen om förskottsuppbörd samt 5 § 1, 2, 4 och 5 mom. lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963). Under perioden anses också ha influtit de belopp för vilkas del skattetagarens individualiserande meddelanden under motsvarande period har anlänt till skatteverket.

Intagsperioden för fastighetsskatten börjar den sjunde dagen i varje kalendermånad och upphör den sjätte dagen i följande kalendermånad.

De redovisningar som avses i 2 och 3 mom. görs och de redovisade beloppen betalas under den kalendermånad då intagsperioden upphör. Vederbörande ministerium bestämmer betalningstidpunkten.

4 §
Redovisningsgrund

De belopp som skall redovisas till varje skattetagare bygger på skattetagarnas utdelning för de respektive skatteåren, vilken bestäms på det sätt som föreskrivs i 2 och 3 kap.

Belopp som har influtit eller återbetalts innan utdelningen har fastställts behandlas i samband med motsvarande skatt för föregående skatteår. De redovisade beloppen rättas enligt utdelningen, när utdelningen har fastställts.

2 kap.

Redovisning enligt skattetagarnas debiteringsförhållanden

5 §
Utdelning vid förskottsuppbörden

Vederbörande ministerium fastställer för varje skatteår för att förskottsinnehållningar, kompletteringar av förskottet och förskott som betalas vid uppbörden samt kvarskatt som betalts innan beskattningen har slutförts skall kunna uppdelas i stats-, kommunaloch kyrkoskatt samt försäkrads sjukförsäkringspremie de relativa andelar (skattetagargruppernas utdelning) enligt vilka skattetagarnas motsvarande andelar beräknas utfalla vid beskattningen för skatteåret. Ministeriet fastställer också grunderna för beräkning av de andelar enligt vilka den andel som har fastställts att utgöra kommunalskatt och kyrkoskatt beräknas fördela sig mellan kommunerna och församlingarna (kommunernas och församlingarnas utdelning).

Utdelningen skall justeras, om förändringar i de tillgängliga beskattningsuppgifterna eller i de andra grunderna beräknas leda till en ändring av utdelningen så att förändringen väsentligt påverkar de belopp som skall redovisas eller har redovisats till skattetagarna. Om utdelningen förändras, rättas de skatter som dittills har redovisats för skatteåret att motsvara den nya utdelningen.

Innan utdelningen fastställs och justeras skall ministeriet höra kommunernas centralorganisation, Kyrkostyrelsen, det Ortodoxa kyrkosamfundets kyrkostyrelse och Folkpensionsanstalten.

6 §
Redovisning enligt debiteringen

Skatterna redovisas till skattetagarna på basis av utdelningen enligt debiteringsförhållandena, när beskattningen för skatteåret är slutförd. Den första redovisningen enligt debiteringen görs för den intagsperiod enligt 3 § 1 eller 3 mom. under vilken beskattningen har slutförts. I samband med denna redovisning rättas de redovisningar som har gjorts enligt 4 § 2 mom. och 5 § att motsvara utdelningen på basis av debiteringen.

Om det inte har föreskrivits särskilt om när beskattningen är slutförd, anses beskattningen vid tillämpningen av redovisningsbestämmelserna ha slutförts på förfallodagen för skatten eller dess första rat.

Om beskattningen av olika grupper av skattskyldiga slutförs vid olika tidpunkter, anses beskattningen vid tillämpningen av redovisningsbestämmelserna ha slutförts när beskattningen av den sista gruppen skattskyldiga har verkställts.

7 §
Rättelseredovisningar

Skattetagarnas utdelning rättas så att i dem inräknas också debiteringsändringar till skattetagarens för- eller nackdel och andra ökningar och minskningar av andelarna. Med undantag för den första rättelseredovisningen avdras från utdelningen också de skatter som inte har influtit, vilka behandlas som lika stora debiteringsändringar som belastar skattetagaren.

Den första rättelseredovisningen av de skatter som avses i lagen om beskattningsförfarande och av skogsvårdsavgifterna görs den sjätte månaden efter den månad då beskattningen slutfördes. Den första rättelseredovisningen av fastighetsskatten görs den sjunde månaden efter den månad då beskattningen slutfördes. Den andra rättelseredovisningen görs ett år efter den första rättelseredovisningen. Senare rättelseredovisningar görs varje år i mars.

Utdelningen vid den första och andra rättelseredovisningen beräknas utgående från uppgifterna om debiteringar och intag under kalendermånaden före den månad som föregår redovisningsmånaden. Utdelningen vid senare rättelseredovisningar beräknas utgående från uppgifterna om debiteringar och intag under december året före redovisningsåret.

Vid rättelseredovisningen rättas de skatter som dittills redovisats för skatteåret så att de kommer att motsvara utdelningen vid rättelseredovisningen. Utdelningen vid rättelseredovisningen tillämpas från och med rättelseredovisningen.

8 §
Slutredovisning

Den sjunde rättelseredovisningen för ett skatteår är slutredovisning, och därefter görs för skatteåret i fråga inga redovisningar skatteårsvis.

9 §
Redovisning efter slutredovisningen

Belopp som för ett skatteår inflyter och återbetalas efter slutredovisningen behandlas i samband med redovisningarna för det skatteår för vilket slutredovisning följande gång skall göras. Dessa belopp redovisas i enlighet med den utdelning som tillämpas i redovisningarna för skatteåret i fråga.

Belopp som redovisas för ett skatteår för vilket slutredovisning redan har gjorts, behandlas inte på nytt vid senare slutredovisningar.

10 §
Beaktande av gottgörelse för bolagsskatt

I de debiteringsandelar som ligger till grund för den utdelning som tillämpas vid redovisningar enligt detta kapitel inräknas inte de gottgörelser för bolagsskatt enligt lagen om gottgörelse för bolagsskatt (1232/1988) som har räknats dividendtagarna till godo.

Från statens debiteringsandel avdras det sammanlagda beloppet av den gottgörelse för bolagsskatt som tillgodoräknats de skattskyldiga och som motsvarar den dividendinkomst som beskattas som kapitalinkomst.

De avdrag som skall göras från alla skattetagares debiteringsandelar beräknas så att den gottgörelse för bolagsskatt som räknas varje skattskyldig till godo på basis av den dividendinkomst som skall beskattas som förvärvsinkomst delas i förhållande till de skatter som debiterats på hans förvärvsinkomst, och de erhållna beloppen sammanräknas för varje skattetagare.

3 kap.

Redovisning av samfundsskatt

11 §
Samfundsskatt som skall redovisas

Inkomstskatt, förskott, komplettering av förskott och kompletteringsskatt (samfundsskatt) som betalts av samfund som avses i 3 § inkomstskattelagen (1535/1992) och samfällda förmåner som avses i lagens 5 § redovisas till skattetagarna enligt den utdelning som anges i detta kapitel.

12 §
Skattetagargruppernas utdelning

För skatteåren 1999 och 2000 fördelas samfundsskatten så att statens utdelning är 57 procent, kommunernas utdelning 40 procent och församlingarnas utdelning 3 procent. De evangelisk-lutherska församlingarnas samfundsskatt är 99,92 procent och de ortodoxa församlingarnas samfundsskatt 0,08 procent av församlingarnas samfundsskatt.

För att bestämma den utdelning som skall tillämpas under skatteåret 2001 jämförs det sammanlagda beloppet av de för år 2001 fastställda på statsandelarna inverkande utjämningarna av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna enligt 7 § lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996), med motsvarande sammanlagda belopp som erhålls om utjämningarna beräknas utgående från beskattningsuppgifterna för skatteåret 1998. Om utjämningarnas sammanlagda på statsandelarna inverkande belopp härvid blir större än om beskattningsuppgifterna för skatteåret 1998 hade använts, höjs statens utdelning, och kommunernas utdelning sänks. Om utjämningarnas sammanlagda på statsandelarna inverkande belopp blir mindre än om beskattningsuppgifterna för skatteåret 1998 hade använts, sänks statens utdelning och kommunernas utdelning höjs. Utdelningsprocenterna enligt 1 mom. ändras så att beloppet av ändringen, om den tillämpades på de samfundsskatter som debiterats för skatteåret 1999, skulle motsvara den skillnad som jämförelsekalkylen enligt detta moment utvisar.

För att bestämma statens och kommunernas utdelning under skatteåren 2002 och 2003 tillämpas på motsvarande sätt 2 mom. med följande undantag:

1) för att bestämma utdelningen för skatteåret 2002 används beskattningsuppgifterna för skatteåret 1999 i stället för uppgifterna för skatteåret 1998 och de för skatteåret 2000 debiterade samfundsskatterna i stället för de för skatteåret 1999 debiterade samfundsskatterna,

2) för att bestämma utdelningen för skatteåret 2003 används beskattningsuppgifterna för skatteåret 2000 i stället för uppgifterna för skatteåret 1998 och de för skatteåret 2001 debiterade samfundsskatterna i stället för de för skatteåret 1999 debiterade samfundsskatterna, och

3) för att beräkna det belopp, med vilket de fastställda utjämningarnas sammanlagda belopp skall jämföras, används som belopp för respektive kommuns samfundsskatt kommunens andel av samfundsskatten enligt den utdelning som senast fastställts i enlighet med 12 d § lagen om skatteuppbörd (611/1978).

Från och med skatteåret 2004 tillämpas den för skatteåret 2003 fastställda utdelningen.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. fastställer vederbörande ministerium varje år skattetagargruppernas utdelning under skatteåren 2001―2003, när utjämningarna av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna i enlighet med 7 § lagen om statsandelar till kommunerna har fastställts.

Till de samfundsskatter som tillfaller kommunerna och församlingarna läggs skatterna från de samfund som avses i 21 och 22 § inkomstskattelagen, så att kommunernas andel är 93,0233 procent och församlingarnas andel 6,9767 procent.

13 §
De enskilda kommunernas och församlingarnas utdelning

Kommunens utdelning bestäms skatteårsvis som en relativ andel av summan av den för respektive kommun enligt 2 mom. fastställda företagsverksamhetsposten och den enligt 4 mom. fastställda skogsposten i förhållande till summan av motsvarande tal för alla kommuner. Den evangelisk-lutherska församlingens utdelning bestäms på motsvarande sätt.

För varje samfund, med undantag för Forststyrelsen, uppdelas den för skatteåret påförda samfundsskatten, med avdrag för de gottgörelser för bolagsskatt enligt lagen om gottgörelse för bolagsskatt som tillgodoräknats dividendtagaren, i kalkyleringsposter för kommunernas företagsverksamhetsposter. Om ett samfund har driftställen endast i en kommun, läggs samfundets skatt till denna kommuns kalkyleringspost. Om samfundet har driftställen i flera kommuner, läggs samfundets skatt till dessa kommuners kalkyleringsposter i förhållande till antalet anställda vid samfundets driftställen per kommun. Skatterna för samfund som står i koncernförhållande enligt lagen om koncernbidrag vid beskattningen (825/1986) sammanräknas dock och läggs till de berörda kommunernas kalkyleringsposter i förhållande till antalet anställda vid de till koncernen hörande samfundens driftställen per kommun. Kommunernas andel av samfundsskatten enligt detta moment minus den skogsskatteandel som avses i 3 mom. delas upp i de enskilda kommunernas företagsverksamhetsposter i förhållande till de på detta sätt uträknade kalkyleringsposterna för respektive kommun (företagsverksamhetspost).

Kommunernas skogsskatteandel uträknas så att kommunernas genomsnittliga inkomstskatteprocent för skatteåret tillämpas på nettoinkomsten av skogsbruket i hela landet under skatteåret, från vilken har avdragits nettoinkomsten av skogsbruket under skatteåret för de skogsägare som under den övergångsperiod som avses i 140 § inkomstskattelagen alltjämt skall beskattas för nettoinkomsten av skogsbruket som för förvärvsinkomst samt nettoinkomsten av skogar som ägs av kommuner och samkommuner (skogsskatteandel). Skogsskatteandelen är minst 5 och högst 15 procent av kommunernas samfundsskatt.

Kommunens skogspost beräknas utgående från de respektive kommunernas rotprisinkomster. I denna grund inräknas även de på basis av den kalkylerade nettoinkomsten av skogsbruket uppskattade uteblivna rotprisinkomsterna för skogsmark inom lagstadgade naturskyddsområden samt för skogsmark på statens mark som omfattas av skyddsprogrammet för gamla skogar och för skogsmarker på privat mark som den 1 januari 1998 varit inom området av samfällda skogar i Kuusamo. De uppskattade uteblivna inkomsterna beaktas dock endast när den kalkylerade virkesavkastningen av skogsmarkerna i fråga inom kommunens område sammanlagt uppgår till minst 1 000 skattekubikmeter. Skogsskatteandelen plus de samfundsskatter som påförts Forststyrelsen delas upp i skogsposter för de enskilda kommunerna i förhållande till kommunernas på detta sätt uträknade kalkyleringsposter.

14 §
Fastställande av de enskilda kommunernas och församlingarnas utdelning

Vederbörande ministerium fastställer för varje skatteår de preliminära och slutliga grunderna för beräkning av kommunens utdelning av samfundsskatterna till kommunerna och grunderna för beräkning av den evangelisk-lutherska församlingens utdelning av samfundsskatterna till församlingarna efter att ha hört kommunernas centralorganisation och Kyrkostyrelsen.

Beräkningsgrunderna enligt 13 § för den preliminära utdelningen fastställs och justeras enligt vad som närmare bestäms genom förordning.

Utdelningen rättas till den slutliga utdelningen för skatteåret som avses i 13 § före utgången av januari det år som följer efter det år då den regelmässiga beskattningen för skatteåret har färdigställts.

Om utdelningen ändras, rättas de skatter som dittills redovisats för skatteåret så att de motsvarar den nya utdelningen.

15 §
Samfundsskatt till kommunerna i landskapet Åland

Samfundsskatter som tillkommer kommunerna i landskapet Åland skall redovisas separat från övriga samfundsskatter, varvid utöver de särskilt bestämda grunderna i tillämpliga delar skall iakttas bestämmelserna i detta kapitel. Vid redovisningen skall i övrigt förfaras enligt denna lag.

16 §
Redovisning per skatteår

Efter det sjunde kalenderåret efter skatteåret görs för skatteåret i fråga inga redovisningar per skatteår. De samfundsskatter som flyter in och återbetalas för skatteåret i fråga redovisas enligt utdelningen för det äldsta skatteår som redovisas skatteårsvis.

4 kap.

Ränta

17 §
Ränta på rättelseredovisningar

Med undantag för den första rättelseredovisningen uppbärs vid rättelseredovisningarna ränta på de skatter som har redovisats till skattetagarna till för stort belopp, och betalas ränta på de skatter som skattetagarna inte har fått vid rätt tidpunkt.

Vid den andra rättelseredovisningen räknas räntan på de skillnader som uppstår när man från de skatter som vid månadsredovisningarna har redovisats till skattetagaren drar av de skatter som skulle ha redovisats till skattetagaren om man vid månadsredovisningarna hade använt den utdelning som fastställts vid rättelseredovisningarna. Vid beräkning av räntan anses månadsredovisningarna ha blivit gjorda med 30 dagars intervall.

Vid senare rättelseredovisningar beräknas räntan på den skillnad som uppstår när man från de skatter som vid den föregående rättelseredovisningen redovisades till skattetagaren drar av de skatter som skulle ha redovisats till skattetagaren om man vid denna rättelseredovisning hade använt utdelningen enligt den senaste rättelseredovisningen. De perioder som används vid ränteberäkningen är 30 dagar och ett år.

18 §
Ränta i särskilda fall

Av skattetagaren uppbärs eller åt denna betalas ränta också i det fall att redovisningen har varit felaktig, att skattetagaren har beviljats anstånd med återkravet av en redovisad skatt, att det belopp som skall uppbäras av skattetagaren med stöd av 20 § har överförts att uppbäras i samband med följande månadsredovisning eller att det före redovisningen till skattetagaren annars har betalts eller denna annars har betalt skatter som skall behandlas vid redovisningarna. Vid beräkning av antalet räntedagar anses månaden ha 30 dagar och året 360 dagar.

De räntor som avses i denna paragraf behandlas inte på nytt i rättelse- eller slutredovisningarna.

Skattestyrelsen utfärdar närmare bestämmelser om beräkning av de räntor som avses i denna paragraf och om sådan betalning som sker före redovisningen av skatter som skall behandlas vid redovisningen.

19 §
Räntesats

Den ränta som skall användas vid redovisningarna beräknas som en årlig ränta. Räntesatsen är den av Finlands Bank årligen fastställda referensräntan.

På en skatt i fråga om vilken återkravet har skjutits upp, beräknas räntan för anståndstiden höjd med fyra procentenheter.

På en skatt som återkrävs på grund av ett väsentligt redovisningsfel och som inte har betalts till skatteverket senast på indrivningsmeddelandets förfallodag, beräknas räntan för förseningstiden höjd med fyra procentenheter.

5 kap.

Särskilda bestämmelser

20 §
Skatter som skall återkrävas

Om de skatter som redovisas till skattetagaren inte förslår till betalning av de belopp som vid samma redovisning skall avdras och återkrävas, överförs skillnaden att indrivas i samband med följande månadsredovisning. Det överförda beloppet anses i första hand utgöra skatt för det senaste skatteåret. Skattetagaren kan betala det ovan nämnda överförda beloppet utan att vänta på följande redovisning.

Ett överfört belopp behandlas vid rättelseoch slutredovisningarna som en del av den månadsredovisning i samband med vilken det skulle ha drivits in om det inte hade överförts.

21 §
Fel i redovisningen

Om ett för stort eller ett för litet belopp av misstag har redovisats till en skattetagare, rättas felet i samband med följande månadsredovisning.

Ett väsentligt fel skall rättas och de skatter som redovisats till för stort eller för litet belopp uppbäras eller betalas utan att följande redovisning inväntas. Det belopp som betalts till eller av skattetagaren behandlas i rättelse- och slutredovisningarna som en del av den redovisning som avses i 1 mom. För ett belopp som återkrävs skall till skattetagaren sändas ett indrivningsmeddelande.

En rättelse som avses i 2 mom. kan gälla en eller flera enskilda skattetagare, om rättelsens inverkan på de andra skattetagarnas andelar inte är betydande.

Skattestyrelsen utfärdar närmare bestämmelser om när ett fel är väsentligt och när en rättelse inte anses vara betydande.

22 §
Anstånd

Om redan redovisade skatter återinkrävs av en skattetagare, kan skattestyrelsen på de villkor som den bestämmer på ansökan av skattetagaren bevilja anstånd med återkravet.

23 §
Beskattningsbar inkomst som motsvarar samfunds inkomstskatt

En kommuns och en församlings andelar av samfundens inkomstskatt, som fastställts i samband med slutförandet av beskattningen, omvandlas till en kalkylerad beskattningsbar inkomst eller till skattören för skatteåret genom tillämpning av inkomstskatteprocenten eller uttaxeringen per skattöre för skatteåret i respektive kommun och församling.

24 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Skattestyrelsen meddelar närmare bestämmelser om redovisningsförfarandet.

6 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

25 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1998.

Genom denna lag upphävs

1) 2 a och 3 kap. och 30 § 2 och 3 mom. lagen den 11 augusti 1978 om skatteuppbörd (611/1978), av dessa lagrum 2 a och 3 kap. sådana de lyder jämte ändringar och 30 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1034/1978, samt

2) 30 och 32 § lagen den 20 juli 1992 fastighetsskattelagen (654/1992), av dessa lagrum 32 § sådan den lyder i lag 1560/1995.

De upphävda bestämmelserna tillämpas dock alltjämt på de skatter som skall redovisas, på det sätt som bestäms i 26―31 §.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

26 §
Skatter som i det första skedet omfattas av lagen

De andra skatter än samfundsskatter som avses i lagen om beskattningsförfarande, samt de skatter som avses i lagen om förskottsuppbörd och lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift redovisas i enlighet med denna lag från och med skatteåret 1998. På skatterna för skatteåret 1997 tillämpas denna lag från den dag då lagen träder i kraft.

I fråga om redovisning av skogsvårdsavgift gäller på motsvarande sätt 1 mom.

Fastighetsskatt redovisas i enlighet med denna lag från och med den fastighetsskatt som debiteras för år 1998.

På källskatt som redovisas till kommunerna i landskapet Åland tillämpas denna lag från den dag då lagen träder i kraft.

På samfundsskatter tillämpas denna lag från och med skatteåret 1999, och skatterna redovisas första gången i enlighet med denna lag vid redovisningen i februari 1999.

27 §
Redovisning av skatter för tidigare år

De andra skatter än samfundsskatter som avses i lagen om beskattningsförfarande redovisas i enlighet med denna lag på följande sätt:

1) skatterna för skatteåret 1988 och tidigare skatteår från och med intag, återbäringar och andra redovisningstransaktioner som hänför sig till kalenderåret 1999,

2) skatterna för skatteåret 1989 från och med intag, återbäringar och andra redovisningstransaktioner som hänför sig till kalenderåret 2000,

3) skatterna för skatteåret 1990 från och med intag, återbäringar och andra redovisningstransaktioner som hänför sig till kalenderåret 2001,

4) skatterna för skatteåren 1991 och 1992 från och med den 1 januari 1999, och

5) skatterna för skatteåren 1993―1996 från och med den 1 januari 2000.

Skogsvårdsavgifterna för skatteåret 1996 och tidigare skatteår redovisas i enlighet med denna lag från den 1 januari 2000.

De fastighetsskatter som påförs för åren 1994―1997 redovisas i enlighet med denna lag från den 1 januari 2000 och de fastighetsskatter som hänför sig till år 1993 från den 1 januari 1999.

Samfundsskatterna för skatteåret 1998 och tidigare skatteår redovisas i enlighet med 16 § i denna lag från början av det åttonde kalenderåret efter respektive skatteår. Övriga bestämmelser i denna lag tillämpas på redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 1998 och tidigare skatteår från och med den redovisning som görs i februari 1999.

28 §
Tillämpning av tidigare lag

Före de tidpunkter som avses i 26 och 27 § redovisas skatterna på det sätt som bestäms i lagen om skatteuppbörd och fastighetsskattelagen samt med stöd av dem.

29 §
Avdrag för förskottsåterbäringar i redovisningarna för skatteåren 1997 och 1998

Förskottsåterbäringar för skatteåren 1997 och 1998 på andra skatter än samfundsskatter som avses i lagen om beskattningsförfarande avdras med avvikelse från 3 § i denna lag i redovisningen för den månad då beskattningen upphör.

30 §
Fastställande av de enskilda kommunernas och församlingarnas utdelning för skatteåren 1999―2001

Vid redovisningarna av samfundsskatterna för skatteåren 1999 och 2000 har utdelningen enligt 13 § en vikt på 50 procent och den enligt 12 d § lagen om skatteuppbörd senast fastställda utdelningen en vikt på 50 procent. Den så bestämda utdelningen rättas så att det belopp som varje enskild kommun enligt dem får i samfundsskatt avviker från motsvarande belopp beräknat enligt den utdelning som fastställts i enlighet med 12 d § lagen om skatteuppbörd med högst 1 500 mark per invånare. För församlingarnas del förfars på motsvarande sätt, så att skillnaden är högst 110 mark per invånare.

Den utdelning som skall tillämpas under skatteåret 2001 och som bestäms enligt 13 § rättas så att beloppet av den samfundsskatt som enligt utdelningen tillfaller de enskilda kommunerna är högst 4 000 mark mindre per invånare än motsvarande utdelningsbelopp som fastställts enligt 12 d § lagen om skatteuppbörd.

När grunderna för beräkning av den preliminära utdelningen för skatteåren 1999 och 2000 fastställs, kan man i stället för de uppgifter om koncerner som avses i 13 § 2 mom. använda koncernuppgifterna i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister.

31 §
Räntor under övergångsperioden

De räntor och förhöjningar som betalas till respektive uppbärs hos skattetagarna och som hänför sig till de skatter som avses i 27 § beräknas på det sätt som bestäms i lagen om skatteuppbörd och fastighetsskattelagen samt med stöd av dem. Från den dag då denna lag träder i kraft fastställs den månatliga ränteprocenten dock utgående från den i 19 § nämnda årliga räntan.

RP 54/1998
StaUB 18/1998
RSv 75/1998

Nådendal den 10 juli 1998

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Jouko Skinnari

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.