165/1998

Given i Helsingfors den 6 mars 1998

Lag om ändring av rättegångsbalken

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i rättegångsbalken 2 kap. 8 § 2 mom. och 24―27 kap.,

dessa lagrum sådana de lyder, 2 kap. 8 § 2 mom. i lag 595/1993 och 24―27 kap. jämte ändringar, samt

fogas till 2 kap. 8 §, sådan den lyder i lag 1052/1991 och nämnda lag 595/1993, ett nytt 3 mom. och till 17 kap. 3 §, sådan den lyder i lag 571/1948 ett nytt 3 mom. som följer:

2 kap.

Om domförhet

8 §

Om besvär har återtagits helt, kan en ledamot fatta avgörande med anledning därav. En ledamot kan också besluta att huvudförhandling skall hållas i saken och fatta de avgöranden som hänför sig till huvudförhandlingen samt även besluta om andra åtgärder i samband med beredningen av målet eller ärendet och under beredningen fastställa en förlikning.

I ärenden som gäller säkringsåtgärder eller förbud mot eller avbrytande av verkställigheten är hovrätten domför också med en ledamot.

17 kap.

Om bevisning

3 §

Om en främmande stats lagstiftning borde tillämpas i något ärende, men utredning om dess innehåll inte fås, skall finsk lag tillämpas.

24 kap.

Om domstolens avgörande

Tingsrättens avgörande i tvistemål
1 §

Ett avgörande av huvudsaken i ett tvistemål är dom. Annat avgörande av domstolen är beslut.

2 §

I domen får beaktas endast det rättegångsmaterial som har lagts fram vid huvudförhandlingen. Om en ny huvudförhandling har hållits, får i domen endast beaktas det som då har lagts fram. I domen får dock också beaktas det rättegångsmaterial som har lagts fram vid en komplettering av huvudförhandlingen enligt 6 kap. 14 §, samt det som har skett vid den sista muntliga förhandlingen och som med stöd av 6 kap. 17 § beaktas som rättegångsmaterial vid huvudförhandlingen i samband med förberedelsen.

När målet avgörs vid förberedelsen, får i domen beaktas allt som har lagts fram i stämningsansökan, det skriftligt svaromålet och utsagorna eller i övrigt.

3 §

Domstolen får inte döma över något annat eller mera än vad en part har yrkat.

I ett mål där förlikning är tillåten får domen inte grundas på någon omständighet som en part inte har åberopat som stöd för sitt yrkande eller bestridande.

4 §

En dom skall motiveras. I domskälen skall anges de omständigheter och den rättstillämpning som avgörandet grundar sig på. I domskälen skall också redogöras för på vilken grund en tvistig omständighet har styrkts eller inte styrkts.

5 §

Domstolen kan genom dom separat avgöra ett självständigt yrkande i ett mål där flera yrkanden har framställts (deldom). Domstolen får också särskilt avgöra den del av ett yrkande som har medgivits.

Ett fordringsanspråk och kvittningsanspråk mot det skall dock avgöras tillsammans, om inte det yrkande som gäller huvudfordran med stöd av 5 kap. 14 § 2 mom. skall avgöras genom tredskodom.

6 §

Om käromålets avgörande beror av avgörandet av ett annat käromål som behandlas vid samma rättegång, kan domstolen genom en särskild dom avgöra det sistnämnda käromålet (mellandom). Domstolen får då besluta att behandlingen av målet i övrigt skall fortsätta först sedan mellandomen har vunnit laga kraft.

Domstolen kan på begäran av en part genom mellandom separat också avgöra en fråga som gäller ett yrkande och som måste klarläggas för att samma yrkande i övrigt skall kunna avgöras. Mellandomen får då endast av något särskilt skäl meddelas mot en parts vilja. Ändring i en mellandom som avses i detta moment får sökas särskilt endast om det är onödigt att behandla målet till övriga delar med anledning av att mellandomen har meddelats. I annat fall får ändring sökas i en mellandom som avses i detta moment endast om ändring söks i det slutliga avgörandet.

7 §

Tingsrättens dom skall utgöra en fristående handling. Där skall anges

1) domstolens namn samt den dag då domen meddelas,

2) parternas namn,

3) en redogörelse för parternas yrkanden och svaromål samt de omständigheter på vilka de grundas,

4) en förteckning över de personer som blivit hörda i bevissyfte och över övriga framlagda bevis,

5) domskälen,

6) de lagrum och rättsnormer som har tillämpats,

7) domslutet, samt

8) namnet på de medlemmar som har tagit del i avgörandet av målet och deras tjänsteställning, och om omröstning har skett. Har domstolen röstat, skall till domen fogas skiljaktiga meningar.

Ett referat som ingår i domen kan helt eller delvis ersättas genom att till domen fogas en kopia av stämningsansökan eller svaromålet eller någon annan handling, om klarheten i domen inte genom detta äventyras.

8 §

Beslutsöverläggningen skall hållas så snart huvudförhandlingen har avslutats eller senast följande vardag. Sedan överläggningen har avslutats avkunnas domen. När domen avkunnas skall endast domskälen och domslutet meddelas, om det inte är nödvändigt att domen avkunnas i sin helhet. Har det röstats om domen, skall detta meddelas när domen avkunnas.

Om överläggningen mellan domstolens medlemmar eller avfattandet av domen i ett omfattande eller svårt mål kräver det, får domen meddelas i domstolens kansli inom 14 dagar från den dag då huvudförhandlingen avslutades. Kan domen av särskilda skäl inte meddelas inom denna tid, skall den meddelas så snart som möjligt. Då handläggningen avslutas skall de parter som är närvarande underrättas om när domen meddelas.

När ett mål avgörs utan att det hålls någon huvudförhandling eller något sammanträde för förberedelse, skall domen utan dröjsmål meddelas i domstolens kansli. Domstolen skall då i god tid skriftligen underrätta parterna om vilken dag domen kommer att meddelas. Om tredskodom meddelas, behöver parterna dock inte underrättas. Inte heller behöver den part underrättas om domen, till vars förmån den har meddelats utan att han har yrkat det.

9 §

Tingsrättens dom skall undertecknas av ordföranden.

Tingsrättens domar sammanställs till en särskild dombok i den ordning de har meddelats.

10 §

Domstolen skall rätta skriv- och räknefel i domen eller andra klara fel som kan jämställas med dem. Också domstolens ordförande eller, om han har förhinder, en lagfaren medlem får rätta ett fel. Innan detta sker skall parterna vid behov ges tillfälle att uttala sig om rättelsen.

Rättelsen skall antecknas i domen samt i den kopia eller det exemplar av domen som har getts parten. Om den kopia eller det exemplar av domen som har getts parten inte kan rättas, skall en kopia av den rättade domen sändas till parten. Om ändring har sökts i målet, skall ett meddelande om rättelsen tillställas fullföljdsdomstolen.

En part har rätt att anföra klagan över rättelsen inom 30 dagar från det han fick del av den.

11 §

Domstolen kan på begäran av en part komplettera domen, om något yrkande av en part inte har avgjorts i den. Har ingenting uttalats i domen om ett sådant yrkande av en part om vilket förlikning inte är tillåten, kan domen också kompletteras på tjänstens vägnar.

En part skall begära komplettering av en dom genom skriftlig ansökan inom 14 dagar från det domen avkunnades eller meddelades. Domen kan kompletteras på tjänstens vägnar, om en part inom 14 dagar från avkunnandet eller meddelandet har kallats till en behandling som gäller komplettering av domen eller om han har ombetts att avge en skriftlig utsaga om kompletteringen.

Parterna skall kallas till den behandling som gäller kompletteringen vid äventyr att frånvaro inte hindrar att domen kompletteras. Om domstolen inte anser att en muntlig förhandling behövs, skall den av parterna begära en skriftlig utsaga om den fråga som skall behandlas och samtidigt meddela vilken dag avgörandet om kompletteringen meddelas.

12 §

Domstolen skall när den kompletterar domen vara lika sammansatt som när den meddelade domen. Om någon av domstolens medlemmar har fått förhinder, skall domstolen vid kompletteringen vara så sammansatt att den hade varit behörig att behandla målet i denna sammansättning.

Avgörandet av komplettering av domen skall fogas till domen, och på den skall göras en anteckning om att den har kompletterats efteråt. Om ändring har sökts i saken, skall fullföljdsdomstolen underrättas om kompletteringen.

Ändring i ett avgörande om komplettering av dom får sökas genom besvär.

13 §

Parterna ges som expedition en kopia av tingsrättens dom.

Kopian av tingsrättens dom skall bestyrkas av ordföranden, en lagfaren medlem eller en därtill förordnad tjänsteman.

En kopia av tingsrättens dom skall, räknat från den dag då domen avkunnades eller meddelades, finnas tillgänglig för parterna i tingsrättens kansli

1) inom två veckor, om missnöje har anmälts i saken, och

2) i annat fall om möjligt inom 30 dagar.

14 §

Tingsrättens beslut skall ingå i protokollet. Ett beslut genom vilket målet avvisas skall dock alltid utgöra en fristående handling.

Ett beslut skall motiveras, om ett yrkande eller en invändning i målet förkastas eller om en motivering annars behövs.

Om beslutet skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som bestäms om domar.

Hovrättens avgörande
15 §

Av hovrättens dom eller slutliga beslut skall framgå

1) domstolens namn samt den dag då avgörandet avkunnats eller meddelats,

2) parternas namn,

3) i nödvändig utsträckning en redogörelse för tingsrättens avgörande samt en redogörelse för parternas yrkanden och svaromål i hovrätten jämte motiveringar,

4) en förteckning över de personer som i bevissyfte har blivit hörda i hovrätten och över övriga där framlagda bevis,

5) motiveringarna,

6) de lagrum och rättsnormer som har tillämpats,

7) domslutet eller beslutet, samt

8) namnet på de ledamöter som har avgjort saken och deras tjänsteställning, och om omröstning har ägt rum. Till domen eller det slutliga beslutet skall fogas skiljaktiga meningar och föredragandens betänkande som avviker från hovrättens avgörande.

Redogörelsen för tingsrättens avgörande kan helt eller delvis ersättas genom att till domen eller det slutliga beslutet fogas en kopia av hela eller av behövliga delar av tingsrättens avgörande, om klarheten i hovrättens avgörande inte genom detta äventyras. Till den del hovrätten omfattar tingsrättens motivering behöver denna inte återges.

Över domen eller det slutliga beslutet upprättas en liggare som skall undertecknas av dem som har deltagit i avgörandet av saken. Föredraganden kontrasignerar liggaren. En expedition som skall ges en part undertecknas av föredraganden i saken eller av någon annan tjänsteman som presidenten förordnat.

16 §

Om hovrätten inte ändrar motiveringen till tingsrättens avgörande eller dess slutresultat, förslår i stället för det som bestäms ovan i 15 § 1 mom. 5―7 punkten ett meddelande att det har prövats att tingsrättens avgörande är riktigt och att det inte har framkommit någon anledning att ändra avgörandet. Härvid behöver någon redogörelse för tingsrättens avgörande inte ingå i hovrättens avgörande. Till avgörandet skall fogas en kopia av hela eller av behövliga delar av tingsrättens avgörande.

17 §

Sedan beslutsöverläggningen har avslutats avkunnas hovrättens avgörande eller meddelas i hovrättens kansli. Ett avgörande som har avkunnats dateras dagen för avkunnandet och ett avgörande som meddelats i kansliet dateras enligt den dag då det finns tillgängligt för parterna.

En dom och ett slutligt beslut skall meddelas inom 30 dagar från den dag då huvudförhandlingen avslutades. Kan ett avgörande av särskilda skäl inte meddelas inom denna tid, skall det meddelas så snart som möjligt. Beslutsöverläggningen skall likväl hållas så snart huvudförhandlingen har avslutats eller senast följande vardag.

18 §

Hovrätten skall sända ett exemplar av sitt avgörande till alla som fört talan i hovrätten.

Ett exemplar skall sändas till svaranden i ett brottmål också om han inte har utövat talan i hovrätten, om hovrätten har ändrat tingsrättens avgörande för hans vidkommande. Ett exemplar skall sändas till allmänna åklagaren i ett brottmål som han driver också i det fall att han inte har utövat talan i hovrätten.

19 §

Om inte något annat bestäms, gäller i fråga om hovrättens avgöranden i övrigt i tillämpliga delar det som bestäms om tingsrättens avgöranden.

Högsta domstolens avgörande
20 §

Om högsta domstolens avgörande på ansökan om fullföljdstillstånd och besvär bestäms i 30 kap. rättegångsbalken.

Delgivning av meddelanden och kallelser
21 §

Meddelanden och kallelser som nämns i detta kapitel får domstolen sända med posten, om inte något annat delgivningssätt anses nödvändigt.

25 kap.

Om fullföljd av talan från tingsrätt till hovrätt

Allmänna bestämmelser
1 §

Ändring i tingsrätts avgörande söks hos hovrätten genom besvär.

I en tingsrätts dom och slutliga beslut samt i övriga avgöranden som har fattats i samband därmed får ändring sökas genom besvär, om inte ändringssökande har förbjudits särskilt.

I en tingsrätts avgöranden under rättegången får ändring sökas genom besvär endast om detta är uttryckligen tillåtet.

2 §

I ett mål där förlikning är tillåten kan parterna skriftligen avtala att ingen av dem söker ändring i domen genom besvär. Avtalet skall gälla en viss tvist eller framtida tvister som uppstår på grund av ett visst angivet rättsförhållande.

Under besvärstiden kan en part med bindande verkan anmäla att han helt eller delvis nöjer sig med tingsrättens avgörande. Anmälan skall göras skriftligen till tingsrätten.

Fullföljdsanvisningar
3 §

När en tingsrätt avkunnar eller meddelar ett avgörande skall den samtidigt uppge om ändring kan sökas i avgörandet och vad som skall iakttas när ändring söks.

Närvarande parter skall omedelbart efter det avgörandet avkunnats lämnas skriftliga anvisningar, av vilka framgår hur den som är missnöjd med avgörandet skall förfara för att få målet till prövning i hovrätten. Anvisningar lämnas dock inte till allmän åklagare eller till någon annan part, om detta befinns vara uppenbart onödigt.

4 §

Om tingsrätten dömer till straff en svarande som var frånvarande när behandlingen av målet avslutades i sammanträde, skall tingsrätten omedelbart efter att domen har avkunnats eller meddelats underrätta honom om vilken dag detta gjorts, den utdömda påföljden samt samtidigt sända honom de i 3 § 2 mom. nämnda anvisningarna. Meddelandet får sändas med posten till den adress som svaranden senast har uppgett. Underrättelse behöver likväl inte ske i fråga om böter eller förvandlingsstraff.

Missnöjesanmälan
5 §

En part som vill söka ändring i tingsrättens avgörande skall vid äventyr av förlust av talan anmäla missnöje därmed. Om flera parter har gemensam talan, räcker en missnöjesanmälan.

Missnöje skall anmälas senast den sjunde dagen efter den dag då tingsrättens avgörande avkunnades eller meddelades.

Missnöjesanmälan kan göras antingen muntligen eller skriftligen hos den domstol som avgjort målet eller i dess kansli.

6 §

En häktad eller en person som avtjänar fängelse- eller förvandlingsstraff får i brottmål anmäla missnöje hos fängelsedirektören. Om tiden för missnöjesanmälan går ut medan en sådan person till följd av en rättegång eller fångtransport befinner sig utanför straffanstalten, får han anmäla missnöje dagen efter den då han anlänt till fängelset.

7 §

Missnöjesanmälan får begränsas till att gälla en del av underrättens avgörande. Begränsningen skall nämnas då missnöje anmäls.

Allmänna åklagaren skall, om svarandena är flera, när han anmäler missnöje uppge vem av dem som missnöjesanmälan gäller.

8 §

En missnöjesanmälan får återkallas inom den tid som är bestämd för anmälan av missnöje. På återkallelse skall tillämpas vad som bestäms om missnöjesanmälan.

9 §

Har missnöje inte anmälts i bestämd ordning eller anmäls missnöje med ett avgörande i vilket ändring inte får sökas, godkänns anmälan inte.

Om godkännande av missnöjesanmälan beslutar tingsrättens ordförande. Är han förhindrad, avgörs frågan av en annan lagfaren medlem av tingsrätten. Om missnöjesanmälan inte har godkänts, skall vederbörande omedelbart underrättas om saken.

Om missnöjesanmälan inte har godkänts, får klagan över detta anföras hos hovrätten. Klagoskriften skall tillställas tingsrättens kansli inom trettio dagar från den dag då avgörandet avkunnades eller meddelades. Anser hovrätten att missnöjesanmälan har skett i laga ordning, skall den vid behov utsätta en ny tid för ändringssökande.

10 §

Om en godkänd missnöjesanmälan skall anteckning göras i tingsrättens avgörande, i den kopia som skall ges en part och i diariet samt behövliga längder och meddelanden.

Besvärsanvisning
11 §

När missnöjesanmälan har gjorts och godkänts, skall besvärsanvisning fogas till den kopia av tingsrättens avgörande som skall ges till parten.

I besvärsanvisningen skall nämnas fullföljdsdomstolen samt den dag när besvärstiden löper ut. I besvärsanvisningen skall det redogöras för bestämmelserna om fullföljande av besvär samt om besvärsskriftens innehåll och bilagor.

Är besvärsanvisningen felaktig och har felet inte tydligt kunnat upptäckas, skall besvären inte avvisas på grund av detta, om ändringssökanden har iakttagit antingen anvisningen eller vad som bestäms om saken.

Fullföljande av besvär
12 §

Tiden för besvär är 30 dagar från den dag då tingsrättens avgörande avkunnades eller meddelades.

Senast den dag då fristen löper ut skall en part före tjänstetidens utgång tillställa tingsrättens kansli sin besvärsskrift. Besvär som inte har anförts inom föreskriven tid lämnas utan avseende.

Om ändringssökanden vill återkalla besvär, skall han inge en till hovrätten riktad skriftlig återkallelseanmälan som tillställs hovrättens registratorskontor eller tingsrättens kansli.

13 §

Kan den som anmält missnöje på grund av laga förfall eller av något annat godtagbart skäl inte inom föreskriven tid söka ändring, sätter tingsrätten på ansökan ut en ny tid för besvär.

Om ny tid skall innan den ursprungliga besvärstiden löpt ut ansökas skriftligen hos tingsrätten. Till ansökan skall fogas en utredning om det förfall som drabbat sökanden eller om annat skäl för ansökan.

14 §

Beslut om utsättande av ny tid eller om att besvären skall avvisas på grund av försening fattas av en lagfaren medlem av tingsrätten.

Om ansökan om utsättande av ny tid avslås eller om besvären avvisas på grund av försening, skall parterna i god tid innan avgörandet ges skriftligen meddelas vilken dag avgörandet kommer att ges.

Besvärsskriftens innehåll och bilagor
15 §

I besvärsskriften, som skall ställas till vederbörande hovrätt, skall uppges

1) det avgörande av tingsrätten i vilket ändring söks,

2) till vilka delar ändring söks i tingsrättens avgörande,

3) vilka ändringar som yrkas i tingsrättens avgörande,

4) de grunder på vilka ändring yrkas och till vilka delar ändringssökanden anser motiveringen för tingsrättens avgörande vara felaktig,

5) de bevis på vilka ändringssökanden önskar stöda sig och vad han vill styrka med vart och ett av dem, samt

6) en eventuell begäran om att huvudförhandling skall hållas i hovrätten.

Om ändringssökanden i ett tvistemål åberopar omständigheter eller bevis som inte har lagts fram i tingsrätten, skall han ange varför det skulle vara tillåtet att lägga fram dessa i hovrätten med beaktande av 17 §.

Om ändringssökanden önskar att huvudförhandling skall hållas i hovrätten, skall han uppge orsaken till detta. Ändringssökanden skall också uppge sin åsikt om huruvida parterna skall höras vid huvudförhandlingen personligen samt vilka vittnen, sakkunniga och andra personer det är nödvändigt att höra i bevissyfte. Vid yrkande på huvudförhandling behöver ändringssökanden inte nämna de ovan i 4 och 5 punkten nämnda uppgifterna i detalj, om de motsvarar det som åberopats eller lagts fram i tingsrätten.

16 §

I besvärsskriften skall uppges parternas namn samt uppgifter om hur deras lagliga företrädare eller ombud eller biträde kan nås samt den postadress under vilken meddelanden i saken kan sändas till ändringssökanden. Uppgifter om hur part samt vittne eller andra personer som skall höras kan nås skall också på ett lämpligt sätt uppges för hovrätten.

Besvärsskriften skall undertecknas av ändringssökanden eller, om han inte själv har uppsatt den, av uppsättaren.

Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar och som inte har lagts fram i tingsrätten samt kopior av besvärsskriften och de till den fogade handlingarna.

Nytt material i hovrätten
17 §

I ett tvistemål får ändringssökanden inte i hovrätten åberopa andra omständigheter eller bevis än de som har lagts fram i tingsrätten, utom då han gör sannolikt att han inte har kunnat åberopa omständigheten eller beviset i tingsrätten eller att han har haft giltiga skäl att inte göra det.

Ett kvittningsanspråk som framställs först i hovrätten kan avvisas, om det inte kan prövas utan svårighet.

Kompletterande bestämmelser
18 §

Skrivelser och till dem fogade handlingar som har tillställts tingsrättens kansli och är riktade till hovrätten skall utan dröjsmål sändas från tingsrätten till hovrätten. Samtidigt skall akten i saken och ljudupptagningarna samt en kopia av tingsrättens dom eller dess beslut som utgör en fristående handling sändas till hovrätten.

Har en besvärsskrift som skall tillställas tingsrättens kansli inkommit till hovrätten inom utsatt tid, skall besvären inte avvisas på grund av detta. Besvärsskriften skall ofördröjligen sändas från hovrätten till tingsrättens kansli.

19 §

Allmän åklagare som drivit åtal i tingsrätten kan, om det med hänsyn till sakens natur är ändamålsenligt, med samtycke av någon annan allmän åklagare ge denna i uppgift att anföra besvär över tingsrättens avgörande, bemöta besvär, delta i huvudförhandling eller vidta någon annan åtgärd som hör samman med ändringssökande.

26 kap.

Om behandlingen av besvärsärende i hovrätten

Komplettering och avvisande av besvär
1 §

Om besvären är bristfälliga och en komplettering är nödvändig för att rättegången skall kunna föras vidare, skall ändringssökanden uppmanas att avhjälpa bristen inom en av hovrätten utsatt tid. Samtidigt skall påföljden för försummelse av uppmaningen meddelas.

Av särskilda skäl får en part vars besvär också efter komplettering är bristfälliga beredas ett nytt tillfälle att komplettera dem.

Om ändringssökanden inte iakttar uppmaningen och besvären är så bristfälliga att de inte kan läggas till grund för rättegång i hovrätten, skall ansökan avvisas.

2 §

Om det finns något annat hinder mot att ta upp besvär till prövning än ett som nämns i 1 §, skall hovrätten genast avvisa ansökan.

Skriftligt bemötande
3 §

Om besvären avvisas med stöd av 1 eller 2 § och om de inte är klart grundlösa, skall ändringssökandens motpart uppmanas att avge sitt skriftliga bemötande på besvären inom en av hovrätten utsatt tid. I samband med uppmaningen skall besvären och därtill fogade handlingar delges. Hovrätten skall dessutom bestämma om vilken fråga uttalande särskilt skall anföras i bemötandet.

4 §

I sitt bemötande skall den som avger det uppge

1) den sak i vilken bemötandet avges,

2) om han medger eller bestrider ändringsyrkandet, samt

3) sin åsikt om grunderna för ändringssökandens yrkanden och de omständigheter på vilka han önskar stöda sig.

På bemötandet och den som avgett det tillämpas dessutom vad som i 25 kap. 15 § 1 mom. 4―6 punkten samt 2 och 3 mom. samt 16 och 17 § bestäms om besvär och ändringssökanden.

5 §

Hovrätten kan vid behov bereda den som avgett bemötandet tillfälle att inom en av hovrätten utsatt tid komplettera bemötandet.

6 §

Ett bemötande skall delges ändringssökanden.

Fortsatt förberedelse
7 §

Hovrätten kan vid behov bereda ärendet med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms om förberedelse i tingsrätten.

8 §

Hovrätten kan uppmana en part att inom viss tid ge in ett skriftligt yttrande till hovrätten. Hovrätten skall då bestämma vad parten skall yttra sig om. En part får likväl endast av särskilda skäl uppmanas att ge in ett skriftligt yttrande mer än en gång. Yttrandet skall delges motparten.

Hovrätten kan kalla parterna att höras vid sammanträdet, om detta anses främja förberedelsen.

9 §

Vid förberedelsen kan hovrätten besluta att huvudförhandling skall hållas i saken.

Vid förberedelsen beslutar hovrätten dessutom om att sakkunnigutlåtanden skall inhämtas, skriftliga bevis skall läggas fram, syn skall förrättas eller andra förberedande åtgärder skall vidtas, om detta behövs för att säkerställa att bevisen finns tillgängliga vid huvudförhandlingen samtidigt.

Vid förberedelsen beslutar hovrätten också huruvida parterna skall höras personligen samt vilka vittnen, sakkunniga och andra personer skall höras i bevisningssyfte vid huvudförhandlingen.

Rättegångsmaterialet och hovrättens prövningsrätt
10 §

Rättegången i hovrätten gäller den sak som varit föremål för tingsrättens avgörande till den del det åberopats i besvären och i det eventuella bemötandet.

11 §

Hovrätten kan ändra tingsrättens dom med anledning av ett straffyrkande till förmån för svaranden i ett brottmål också när endast allmänna åklagaren har sökt ändring i domen.

Om ändring i tingsrättens dom i ett brottmål söks endast i fråga om straffpåföljden, får hovrätten inte utan särskilda skäl pröva om svaranden i brottmålet har gjort sig skyldig till den gärning som tillräknats honom.

12 §

Ett mål eller ärende avgörs på föredragning på grundval av det skriftliga rättegångsmaterialet, om någon huvudförhandling inte hålls i saken med stöd av 13―16 §.

En sak i vilken huvudförhandling hålls avgörs på grundval av det material som läggs fram vid denna.

Om målet eller ärendet avgörs på basis av skriftligt rättegångsmaterial och ändringssökandens motpart inte har utövat talan i hovrätten eller om målet eller ärendet avgörs vid huvudförhandling trots motpartens frånvaro, skall det rättegångsmaterial han tidigare lagt fram i målet eller ärendet dock beaktas när saken avgörs.

Huvudförhandling
13 §

Vid hovrättens huvudförhandling hörs muntligen parter, vittnen och sakkunniga samt mottas annan utredning.

Huvudförhandlingen kan begränsas så att den endast gäller en sådan del av besvären som kan avgöras separat.

14 §

Hovrätten skall hålla huvudförhandling när en part i ett tvistemål eller en målsägande eller en svarande i ett brottmål kräver det.

Av skäl som avses i 1 mom. behöver huvudförhandling emellertid inte hållas, om

1) i tvistemål, där förlikning är tillåten, motparten har medgivit ändringssökandens ändringsyrkande,

2) i brottmål endast svaranden har krävt huvudförhandling och målet avgörs i enlighet med hans yrkanden,

3) den som krävt huvudförhandling har nöjt sig med tingsrättens avgörande och avgörandet inte ändras till hans nackdel,

4) besvären är uppenbart ogrundade,

5) i målet endast avgörs en fråga som gäller rättegången, eller

6) det av någon annan orsak är klart onödigt att hålla sådan.

Vad som bestäms i 1 mom. samt i 2 mom. 1 och 3―6 punkten skall i tillämpliga delar också iakttas vid behandlingen av besvär i ansökningsärenden.

Om hovrätten avslår ändringssökandens eller svarandens anhållan om att huvudförhandling skall hållas, skall han av denna orsak vid behov ges tillfälle att komplettera sina besvär eller sitt genmäle.

15 §

Hovrätten skall hålla huvudförhandling oberoende av ett yrkande på sådan, om avgörandet av saken beror på tilltron till muntlig bevisning som tagits emot i tingsrätten eller till iakttagelser som gjorts när tingsrätten förrättat syn eller på ny muntlig bevisning som tas emot i hovrätten. I tingsrätten mottagen bevisning skall därvid tas emot i behövliga delar och syn förrättas på nytt vid huvudförhandlingen, om inte något hinder föreligger.

Om bevisning som avses i 1 mom. inte kan tas emot på nytt vid huvudförhandlingen, får tingsrättens avgörande inte ändras till denna del, om inte bevisningen av något annat skäl bör bedömas på ett annat sätt. Avgörandet på ett straffyrkande får dock ändras till förmån för svaranden i brottmålet.

16 §

Hovrätten kan också i andra fall hålla huvudförhandling när den anser att det behövs.

Kallelse till huvudförhandling och följden av parts utevaro
17 §

Hovrätten skall kalla parterna till huvudförhandlingen.

I kallelsen skall parterna underrättas om vilken dag och vid vilket klockslag samt var huvudförhandlingen hålls. Samtidigt skall det meddelas vilken påföljd som kan följa av att en part inte infinner sig till huvudförhandlingen.

18 §

Ändringssökanden kallas till huvudförhandlingen vid äventyr att besvären vid hans utevaro avskrivs.

Ändringssökandens motpart kallas till huvudförhandlingen vid vite, om behandlingen av saken förutsätter att motparten är närvarande.

Ändringssökandens motpart, vars hörande inte anses nödvändigt, kallas till huvudförhandlingen vid äventyr att saken kan avgöras trots hans utevaro.

Allmänna åklagaren skall på tjänstens vägnar vara närvarande vid huvudförhandlingen i ett mål där allmänna åklagaren är ändringssökande eller där svaranden i ett brottmål har anfört besvär över tingsrättens avgörande som har fattats med anledning av allmänna åklagarens straffyrkande. Allmänna åklagaren skall också vara närvarande vid huvudförhandlingen i en sak som gäller meddelande av näringsförbud.

19 §

En part eller hans lagliga företrädare kan vid vite åläggas att infinna sig personligen till huvudförhandlingen, om det för utredningen av saken anses nödvändigt att han hörs.

Om åläggande av svaranden i ett brottmål att personligen infinna sig till huvudförhandlingen gäller dessutom vad som bestäms i lagen om rättegång i brottmål.

20 §

Om ändringssökanden uteblir från huvudförhandlingen, skall besvären avskrivas.

Om ändringssökandens motpart eller dennes lagliga företrädare uteblir från en huvudförhandling till vilken han har uppmanats att infinna sig vid vite, kan honom föreläggas ett högre vite. Om han har ålagts att infinna sig personligen, kan domstolen bestämma att han skall hämtas till sammanträdet eller till ett senare sammanträde. I ett tvistemål där förlikning inte är tillåten och i ett brottmål kan domstolen bestämma att han skall hämtas, även om han inte skall infinna sig personligen.

Om ändringssökandens motpart inte har kallats till huvudförhandlingen vid vite, kan saken avgöras trots hans utevaro.

21 §

Om en part inte infinner sig till huvudförhandlingen trots vite eller om någon som domstolen har bestämt att skall bli hämtad inte påträffas eller om kallelsen inte kan delges en part, kan saken avgöras trots partens utevaro, om skäl därtill föreligger. Förelagt vite utdöms härvid inte.

Förelagt vite utdöms inte heller om en part eller hans lagliga företrädare, som uteblivit från huvudförhandlingen trots vite, kan hämtas till samma sammanträde, eller om frågan om hörande av en part eller hans lagliga företrädare förfaller.

22 §

Har besvären avskrivits på grund av ändringssökandens utevaro, men han har haft laga förfall och inte kunnat anmäla detta i tid, har ändringssökanden rätt att få besvären behandlade på nytt genom en skriftlig anmälan till hovrätten inom 30 dagar från det besvären avskrevs. Styrker ändringssökanden inte sitt laga förfall, skall besvären inte tas upp.

23 §

Hovrätten skall till huvudförhandlingen också kalla vittnen och sakkunniga samt övriga personer som skall höras i bevissyfte, om detta inte enligt 11 kap. 2 § har anförtrotts en part.

I kallelsen skall meddelas vilken dag och vid vilket klockslag samt var huvudförhandlingen hålls. I kallelsen skall också uppges nödvändiga uppgifter om parterna och saken. I kallelsen skall dessutom anges vad som bestäms i 17 kap. 36 och 39 §, 40 § 4 och 5 mom. samt 48 § 2 mom.

Förfarandet vid huvudförhandling
24 §

Vid huvudförhandlingen skall i följande ordning

1) i nödvändig utsträckning redogöras för tingsrättens avgörande,

2) ändringssökanden uppge till vilka delar ändring söks i tingsrättens avgörande och vilka ändringar som yrkas i avgörandet,

3) svaranden meddela om han medger eller bestrider ändringsyrkandet,

4) först ändringssökanden och sedan motparten, om hovrätten inte bestämmer annat om ordningsföljden, i tur och ordning närmare motivera sin uppfattning och yttra sig om de grunder som motparten har anfört,

5) bevis upptas, samt

6) ändringssökanden och svaranden slutföra sin talan.

Avvikelse från ordningsföljden enligt 1 mom. får emellertid ske vid behov.

25 §

Vid huvudförhandling i hovrätten iakttas i tillämpliga delar gällande bestämmelser om huvudförhandling i tingsrätt.

Protokoll vid huvudförhandling
26 §

Vid huvudförhandling skall föras protokoll. Protokollet skall undertecknas av den som har satt upp det.

I protokollet skall antecknas

1) domstolens namn och behandlingsdagen,

2) namnet på de av domstolens ledamöter som har deltagit i behandlingen av saken och deras tjänsteställning samt namnet på protokollföraren,

3) parterna och de som har kallats att höras samt om de är närvarande,

4) parternas ombud eller biträden samt tolkar,

5) saken samt

6) orsaken till att behandlingen har skett inom stängda dörrar.

27 §

I protokollet skall dessutom antecknas de uppgifter som behövs för behandlingen av saken samt vittnen, sakkunniga och övriga personer som har hörts i saken samt andra bevis som har lagts fram.

Förhör med ett vittne eller en sakkunnig samt med en part som hörs i bevissyfte eller med någon annan skall tas upp på fonetisk väg. Är ljudupptagning inte möjlig, skall utsagan ordagrant tas in i protokollet.

Protokollet skall ta upp vad hovrätten har iakttagit vid syn.

Delgivningssätt
28 §

Hovrätten får sända ett föreläggande och en kallelse som avses i detta kapitel med posten till den adress som parten senast har uppgivit. Kallelse till huvudförhandling skall likväl enligt vad som bestäms i 11 kap. 3 och 4 § delges parterna samt vittnen, sakkunniga och andra personer som skall höras i bevissyfte.

27 kap.

Om förfarandet i tvistemål och brottmål som hovrätten behandlar i första instans

1 §

Vid anhängiggörande och förberedelse av mål iakttas i tillämpliga delar vad som bestäms om mål som behandlas i tingsrätten.

2 §

Hovrätten skall hålla huvudförhandling, om det är nödvändigt för att höra parter, vittnen eller sakkunniga eller för att målet i övrigt skall kunna utredas.

3 §

Hovrätten skall också hålla huvudförhandling när en part i ett tvistemål eller en målsägande eller en svarande i ett brottmål kräver det.

Av skäl som avses i 1 mom. behöver huvudförhandling emellertid inte hållas om

1) i tvistemål käromålet har medgivits eller käranden har avstått från käromålet,

2) det är uppenbart att kärandens yrkande är ogrundat eller

3) i målet endast avgörs en fråga som gäller rättegången.

4 §

Om huvudförhandling inte skall hållas i målet med stöd av 2 eller 3 §, skall målet avgöras på grundval av det skriftliga rättegångsmaterialet.

5 §

När parterna kallas till huvudförhandling och när huvudförhandling hålls skall i tillämpliga delar iakttas vad som bestäms om behandlingen av tvistemål och brottmål i tingsrätt.


Denna lag träder i kraft den 1 maj 1998.

Denna lag skall tillämpas på tvistemål och ansökningsärenden, om det avgörande som är föremål för ändringssökande har meddelats eller avkunnats i tingsrätten efter lagens ikraftträdande.

Denna lag skall tillämpas på brottmål, om det mål i vilket ändring söks har behandlats i tingsrätten med iakttagande av lagen om rättegång i brottmål och avgörandet i målet har meddelats eller avkunnats efter att denna lag har trätt i kraft.

På mål som hovrätten behandlar i första instans skall denna lag tillämpas, om målet har väckts efter lagens ikraftträdande.

RP 33/1997
LaUB 19/1997
RSv 1/1998

Helsingfors den 6 mars 1998

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Olli-Pekka Heinonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.