134/1998

Föräldrar och vårdnadshavare skall uppfostra barn som hör till det ortodoxa kyrkosamfundet i den ortodoxa läran.

Till Karelens stift hör: Idensalmi, Ilomants, Joensuu, Jyväskylä, Kuopio, Lieksa, Nurmes, Pielavesi, Rautalampi, S:t Michels, Taipale och Varkaus församlingar, samt Valamo och Lintula kloster.

Om inrättande, indragning eller ombildning av tjänst som präst, diakon eller kantor beslutar församlingsfullmäktige. Beslutet skall underställas kyrkostyrelsen.

Har makar, av vilka åtminstone den ena hör till ortodoxa kyrkan, ingått äktenskap i ett annat trossamfund eller genom borgerlig vigsel, skall äktenskapet helgas enligt ortodoxa kyrkans statuter, om makarna anhåller därom och det är tillåtet enligt kyrkans statuter.

Om kyrkoherden eller klostrets föreståndare är jävig att ur kyrkböckerna utfärda bevis eller annan handling, skall han underteckna handlingen, varefter en ojävig person skall bestyrka att handlingen överensstämmer med det material på grundval av vilket den utfärdas.

Då en präst-, en diakon- eller en kantorstjänst har blivit ledig i en församling förklarar stiftets biskop tjänsten ledig att ansökas. Meddelande om att tjänsten är ledig att sökas skall offentliggöras genom cirkulär som skickas till kyrkoherdeämbetena och vid behov på något annat lämpligt sätt.

Ansökningstiden är 30 dagar. I meddelandet skall nämnas när ansökningstiden går ut.

Efter ansökningstidens utgång uppför stiftets biskop de tre mest förtjänta och för den lediga tjänsten lämpligaste kandidaterna på förslag samt sänder deras ansökningar jämte bilagor till församlingsrådet. Samtidigt meddelas församlingsrådet även de övriga sökandenas namn.

Sedan församlingsrådet fått de ansökningar som avses i 38 § skall församlingsfullmäktige utan dröjsmål sammanträda för att avgöra om församlingen önskar höra sökandena vid provgudstjänster. Biskopen skall omedelbart underrättas om beslutet.

Har församlingsfullmäktige beslutat höra sökandena vid provgudstjänster, förordnar biskopen de sökande som uppförts på förslag att i tur och ordning förrätta åligganden i samband med en gudstjänst i församlingen under en helgdag och föregående helgdagsafton. Har någon av sökandena inte prästeller diakonvärdighet som motsvarar tjänsten, skall han under nämnda gudstjänst utföra en föreläsares eller kantors göromål och hålla predikan.

Biskopen bestämmer platsen och tiden för val samt utser en ojävig präst att förrätta valet, som äger rum vid en församlingsstämma.

Om förhållandena i församlingen på grund av långa och svårframkomliga färdvägar eller befolkningens splittrade bosättning så kräver, kan biskopen sedan han hört församlingsfullmäktige i saken förordna att val skall hållas samma dag eller under högst tre på varandra följande dagar och på högst tre platser.

Godkänner biskopen den valda extra kandidaten, utnämns eller förordnas denne till tjänsten. I annat fall utnämns eller förordnas den av de uppställda kandidaterna som enligt 46 § 2 mom. skall anses ha blivit vald.

Det protokoll som förts vid valförrättningen skall undertecknas av valförrättaren och de valbiträden som nämns i 44 § 2 mom. och skall av valförrättaren sändas till biskopen.

Anmäler sig ingen valbar sökande till en ledig tjänst eller framkommer endast en sådan, skall ny ansökningstid kungöras. Anmäler sig inte heller denna gång några valbara sökande, skall den som har anmält sig under den första ansökningstiden ensam uppföras på förslag. Finns inte någon sådan sökande, förordnar biskopen att tjänsten skall skötas interimistiskt. I detta fall beslutar biskopen om när tjänsten på nytt skall förklaras ledig.

Utövar ingen sin rösträtt skall även detta antecknas i protokollet, som valförrättaren sänder till biskopen. Härvid förordnar biskopen att tjänsten skall skötas interimistiskt.

Präster, diakoner och kantorer i bisyssla utnämns, utan sådant ansöknings- och valförfarande om vilket stadgas i detta kapitel, av biskopen sedan denne hört församlingsfullmäktige.

I en församling vars medlemsantal uppgår till högst 2 000 personer, höjs grundlönen för kyrkoherden, en annan präst och en kantor med 1,41 procent. I en församling vars medlemsantal överstiger 2 000 personer, höjs grundlönen för kyrkoherden med 2,6 procent och i en församling vars medlems-antal överstiger 3 000 personer höjs grundlönen för en kantor med 2,6 procent. Om församlingens medlemsantal överstiger 10 000 personer, höjs på motsvarande sätt grundlönen för kyrkoherden med 5,24 procent, grundlönen för en annan präst med 7,19 procent, grundlönen för en diakon med 5,69 procent och grundlönen för en kantor med 8,29 procent.

Ställer församlingen en bostad till förfogande för en totalavlönad medlem av prästerskapet eller en kantor, skall den hyra som uppbärs för bostaden avtalas så att den minst motsvarar beskattningsvärdet.

Lönen för tjänster på deltid och som bisysslor fastställs då tjänsten inrättas eller ändras till en så stor del av den lön som bestäms i detta kapitel som tjänsteinnehavarens genomsnittliga arbetsmängd anses vara av en heltidsanställd tjänsteinnehavares arbets-mängd. För en bisyssla kan också fastställas att timlön betalas och den erhålls genom att månadslönen för heltidstjänsten divideras med hundrasextiotre.

Ett boställes skick och vård granskas även vid ekonomisk besiktning. Sådan besiktning förrättas då stiftets biskop på anhållan av tjänsteinnehavaren eller församlingsrådet eller av någon annan orsak förordnar därom. Vid besiktning skall egendomens skick konstateras samt, såvida besiktningen ger anledning därtill, förordnas om utförande av behövliga reparationer i syfte att förhindra förfall och bibehålla egendomens skick.

Ekonomisk besiktning förrättas under domaransvar av en synenämnd. Synenämnden består av en av stiftets biskop förordnad ordförande samt två medlemmar, som enligt sakens art skall vara förtrogna med jordbruk, skogsbruk eller byggnadsfrågor. Den ena medlemmen förordnas av biskopen och den andra, som skall tillhöra en annan församling, kallas av församlingsrådet.

Reseprästerna och resekantorerna utnämns av kyrkostyrelsen sedan tjänsterna har varit ledigförklarade på det sätt som stadgas i 36 och 37 §§.

Reseprästerna och resekantorerna står under stiftsbiskopens överinseende. Biskopen ger även närmare anvisningar om deras verksamhet, över vilken de inom en månad efter årets utgång skall avge en berättelse till biskopen.

Reseprästerna och resekantorerna skall enligt en plan som godkänns av biskopen besöka alla sådana orter där de som bekänner sig till den ortodoxa tron annars inte kan få religionsundervisning och själavård.

Varje resepräst skall inom oktober tillställa biskopen den i 1 mom. nämnda planen för att godkännas för följande kalenderår. Innan biskopen godkänner planen skall han inbegära utlåtanden om den från kyrkoherdarna i de berörda församlingarna.

Reseprästerna och resekantorerna skall på förordnande av biskopen tjänstgöra även på andra ställen än på de orter som nämns i 2 mom., särskilt i det inre missionsarbetet. De får då resekostnadsersättning ur kyrkosamfundets centralfond.

På församlingsfullmäktige ankommer:

Vid förhinder för ordföranden och vice ordföranden förordnar stiftets biskop en präst i någon närbelägen församling eller någon annan lämplig person till ordförande för ett visst sammanträde eller för handläggning av en viss sak.

Val av medlemmar förrättas vart tredje år. Det inleds den första söndagen i november och avslutas senast lördagen före den tredje söndagen i november.

Församlingsfullmäktige beslutar om var och när valet förrättas samt när valresultatet skall offentliggöras. Röstande får avge sin röst vid valbart röstningsställe.

Valet föranstaltas av valnämnden. Valnämnden består av församlingens kyrkoherde som ordförande samt tre andra medlemmar som skall ha samma behörighet som medlemmarna i församlingsfullmäktige. Nämnden väljer inom sig en vice ordförande.

Valnämndens medlemmar väljs vid församlingsfullmäktiges första ordinarie sammanträde för valåret. Deras mandattid varar tills nya medlemmar har valts.

Valnämnden är beslutför när minst två medlemmar är närvarande.

Om församlingen är indelad i valområden fastställer valnämnden, utgående från befolkningsstatistiken den 1 januari under valåret, det antal som skall väljas från varje valområde. Antalen offentliggörs senast 60 dagar före valförrättningen på det sätt som församlingsfullmäktige bestämmer.

Två röstberättigade medlemmar i församlingen får uppställa kandidater till församlingsfullmäktige.

Kandidatnomineringen sker skriftligen. I handlingen får uppställas högst så många kandidater som skall väljas.

De handlingar som avses i 2 mom. skall lämnas till kyrkoherdeämbetet under valåret senast 30 dagar innan valförrättningen inleds.

Valnämnden uppgör utgående från handlingar som upprättats och inlämnats i enlighet med 93 b § en kandidatförteckning. Kandidaterna numreras genom lottdragning med början från nummer 2.

Kandidatförteckningen, meddelande om röstningsställen och röstningstider samt om när valresultatet offentliggörs skall senast 14 dagar innan valförrättningen inleds uppsättas på församlingens anslagstavla. Församlingsfullmäktige kan besluta att handlingarna offentliggörs på något annat sätt.

Valet föranstaltas av minst två valförrättare som utses av valnämnden. De är berättigade att efter en varning avlägsna den som stör valförrättningen från röstningsstället. Om det uppstår oordning som de inte kan avstyra, skall valförrättningen avbrytas.

På röstningsstället måste den röstande kunna rösta så att valhemligheten bevaras. På röstningsstället skall uppsättas åtminstone ett exemplar av kandidatförteckningen och reserveras tillräckligt med valsedlar.

Röstningen sker så att den röstande på valsedeln antecknar högst lika många nummer som kandidater som skall väljas. Inga andra anteckningar får göras på sedeln.

Därefter skall den röstande ge valsedeln vikt till valförrättaren för stämpling med församlingens stämpel och sedan lägga den i valurnan. Valförrättaren skall granska den röstandes rösträtt och göra en anteckning om röstningen i längden över röstberättigade.

När röstningen avslutats räknar valnämnden rösterna och fastställer valresultatet. Om rösterna faller lika avgör lotten.

Valresultatet jämte besvärsanvisning offentliggörs på det sätt som församlingsfullmäktige beslutar och skall vara uppsatt på församlingens anslagstavla under 30 dagar.

Om besvär anförs över valet, kvarstår den valda dock i sitt uppdrag tills besvären har avgjorts och, om det förordnas att ett nytt val skall förrättas, tills valresultatet har offentliggjorts.

Understiger antalet medlemmar i församlingsfullmäktige vid valet eller under valperioden det antal som stadgas i 92 § 1 mom., kan stiftets biskop förordna att kompletterande val skall förrättas.

Har inte valet eller åtgärder i anslutning till valet förrättats vid de tidpunkter som stadgas i detta kapitel, kan biskopen förordna en ny tidpunkt för dem. Biskopen kan även förordna att ett nytt val skall förrättas, om församlingens område förändras väsentligt.

Grundas en ny församling skall val av medlemmar i församlingsfullmäktige, på de dagar som biskopen förordnar, innan ändringen av församlingsindelningen träder i kraft förrättas i de församlingar vilkas medlemmar på basis av förändringen skall bli medlemmar i den nya församlingen. För detta val förordnar biskopen medlemmarna i valnämnden och fastställer den stämpel som skall användas i valet. De längder över röstberättigade som används vid valet fastställs särskilt i var och en av de församlingar som nämns ovan.

Mandattiden för de medlemmar som valts på basis av denna paragraf varar till valperiodens slut.

I varje församling håller församlingsfullmäktige årligen två ordinarie sammanträden, det första före den 1 juni och det andra före den 15 november. Fullmäktige sammanträder även på annan tid på ordförandens kallelse, så ofta han anser det vara av behovet påkallat eller då minst en fjärdedel av medlemmarna anhåller därom.

Vid församlingsfullmäktiges i 102 § nämnda två sammanträden skall följande ärenden handläggas:

Protokollet förs av en protokollförare som församlingsfullmäktige utser.

Församlingsstämma, där frågan om antalet medlemmar i församlingsfullmäktige behandlas, hålls i församlingens huvudkyrka eller på någon annan plats som fullmäktige bestämmer.

Församlingsrådets visstidsmedlemmar, med undantag för kyrkvärden i huvudkyrkan, väljs av församlingsfullmäktige vid dess första sammanträde under mandattiden. De tillträder, även om besvär anförts, omedelbart sina uppdrag. Om valet upphävs, står de dock kvar i sina uppdrag tills ett nytt val har förrättats.

Diakoner och kantorer i ordinarie tjänster i församlingen samt präster i extraordinarie befattningar har rätt att närvara och yttra sig vid församlingsrådets sammanträden.

Församlingsrådets medlemmar skall sträva efter att vara en förebild för församlingen och, tillsammans med församlingens präster, främja församlingens kristligtsedliga leverne.

Penningmedel som inte omedelbart behövs skall deponeras i bank eller annan av församlingsfullmäktige godkänd penninginrättning eller placeras i säkra värdepapper eller värdeandelar. Kyrkostyrelsen kan på framställning av fullmäktige även tillåta att medel placeras på annat än ovan nämnt sätt.

Förslag till längd över röstberättigade skall årligen upprättas i god tid före det sammanträde med församlingsfullmäktige vid vilket längden enligt 103 § skall fastställas. Förslaget skall vara framlagt vid kyrkoherdeämbetet under minst 14 dagar innan längden fastställs.

Vid förhinder för ärkebiskopen handhas ordförandeskapet vid kyrkostyrelsens sammanträde av den biskop i kyrkostyrelsen som till tjänsteåren är den äldsta. Om de alla är förhindrade, är den prästerliga medlemmen ordförande.

Sammanträdet är beslutfört när ordförande och minst tre andra medlemmar är närvarande.

Om sektionernas sammansättning och beslutförhet bestäms i arbetsordningen.

Kyrkostyrelsen kan föra register över kyrkosamfundets medlemmar, i vilket register antecknas de uppgifter som avses i 29 § 1 mom.

Bevis kan utges ur kyrkosamfundets medlemsregister.

Kyrkostyrelsen uppgör sin arbetsordning.

Kyrkostyrelsen skall årligen utarbeta en berättelse över sin verksamhet och penningmedlens förvaltning och tillställa denna berättelse kyrkomötets beredningsutskott, som skall överlämna berättelsen jämte egna utlåtanden till kyrkomötet.

Biskopskonferensen sammanträder minst två gånger om året och dessutom då åtminstone två medlemmar anhåller därom. Biskopskonferensen sammankallas av ärkebiskopen eller, vid förhinder för honom, av den stiftsbiskop som till tjänsteåren är äldst. Tid och plats för konferensen bestäms av sammankallaren.

Biskopskonferensen är beslutför då ordförande och åtminstone två andra medlemmar är närvarande. Ordföranden anhåller vid behov om att adjungerade medlemmar skall förordnas. Finns det inte någon ordförande, anhåller kyrkostyrelsen om att extra medlemmar skall förordnas.

Vid omröstning iakttas samma förfarande som vid kollegiala domstolar.

Kyrkomötet har följande uppgifter:

Till kyrkomötet utses fjorton ombud för prästerskapet och kantorerna samt aderton lekmannaombud.

Rätt att delta i val av ombud för prästerskapet och kantorerna har valbara präster, diakoner, kantorer, prästmunkar och munkdiakoner.

Valbara till valmän är de lekmannamedlemmar i församlingarna som kan väljas till medlemmar i församlingsfullmäktige.

Kyrkostyrelsen skall överlämna de framställningar som nämns i 200 § jämte sina utlåtanden samt övriga handlingar som enligt denna förordning skall behandlas vid mötet till det beredningsutskott som nämns i 197 § senast två månader innan det ordinarie kyrkomötet utsatts att börja, dock med beaktande av bestämmelserna i 222 §. Samtidigt skall kyrkostyrelsen meddela de ärenden som den för sin del önskar framlägga för kyrkomötet.

Landets regering kan även efter den tid som anges i 198 § och den tid för sändande av ärenden till beredningsutskottet som anges i 1 mom. framlägga nya ärenden, så även kyrkostyrelsen, om vägande skäl framkommer. Om skäl till en sådan framställning framkommer medan kyrkomötet är samlat, överlämnas den direkt till mötet. I andra fall skall framställningen utan dröjsmål tillställas det beredningsutskott som nämns i 197 §.

Från centralfondens inkomster överförs årligen en del som fastställs av kyrkomötet till grundfonden, vars tillgångar skall deponeras i bank eller annan solid penninginrättning, placeras i säkra värdepapper, värdeandelar eller fastigheter eller utlånas till kyrkosamfundet. Grundfonden skall förkovras till dess att fondens avkastning täcker kyrkosamfundets årliga allmänna utgifter.

Kyrkomötet kan godkänna en ekonomistadga och en revisionsstadga för centralfonden.

225 §

226 §

229 §