1078/1997

Utfärdat i Helsingfors den 24 november 1997

Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 1998

Skattestyrelsen har med stöd av 64 § och 76 § inkomstskattelagen den 30 december 1992 (1535/92), sådana de lyder i lag av den 18 december 1995 (1549/95), bestämt:

1 §

Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivare i hemlandet eller utomlands skall värderas enligt följande grunder:

Bostadsförmån och rätt att använda elström
2 §

Penningvärdena av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:

a) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda)

Bostaden blivit färdig: Förmånens värde mk/mån
före år 1984 360 mk + 33,70 mk per kvadratmeter
åren 1984―1991 360 mk + 36,20 mk per kvadratmeter
år 1992 eller senare 360 mk + 36,50 mk per kvadratmeter

b) Övriga delar av landet

Bostaden blivit färdig: Förmånens värde mk/mån
före år 1984 290 mk + 25,10 mk per kvadratmeter
åren 1984―1991 290 mk + 31,10 mk per kvadratmeter
år 1992 eller senare 290 mk + 32,20 mk per kvadratmeter

Värdet av bostadsförmån i bostäder som avses i lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus (1190/93) är, avvikande från 1 mom., högst den hyra som uppbärs för bostaden.

Värdet av en i 76 § 5 punkten inkomstskattelagen (1549/95) avsedd bostadsförmån som erhållits utomlands är lika med bostadens gängse hyra, likväl högst 50 procent av värdet av naturaförmånen för en i 1 mom. avsedd bostad på huvudstadsregionen som blivit färdig år 1992 eller senare.

3 §

Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden grundrenoverats i sin helhet, betraktas såsom året då bostaden blivit färdig året för byggnadens renovering.

4 §

Står löntagaren själv för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts det i 2 § angivna förmånsvärdet med 4,60 mk per kvadratmeter i månaden.

5 §

Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 14,80 mk per kvadratmeter i månaden. Om löntagaren själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 10,20 mk per kvadratmeter i månaden.

6 §

Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 2,40 mk per kvadratmeter i månaden. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostad.

Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.

7 §

Penningvärdet av bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och belysning i ett rum med centralvärme är 420,00 mk. I ett rum med ugnsuppvärmning är penningvärdet av förmånen 150,00 mk per månad.

8 §

Vid beräkning av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till löntagarens eller hans familjs boende såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas dock inte in i bostadsarealen.

Vid beräkning av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 mom. i bostadsarealen.

9 §

Om hyresnivån för bostäder i en kommun konstaterats vara lägre än de värden som ovan angetts i 2 § 1 mom., kan dessa värden sänkas allmänt i kommunen, dock med högst 20 procent.

På motsvarande sätt kan ovan i 2 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån eller deras i enlighet med 1 mom. i denna paragraf ändrade värden sänkas på grund av bostadens läge i kommunen, dock med högst 20 procent.

Garageförmån
10 §

Penningvärdet av uppvärmt garage eller uppvärmd bilhallplats är 270,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 180,00 mk per månad i övriga delar av landet. Penningvärdet för kallt garage eller kall bilhallplats är 180,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 140,00 mk per månad i övriga delar av landet.

Kostförmån
11 §

Kostförmånens värde är 23,50 mk per måltid, om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren och momsen uppgår till minst 23,50 mk och högst 39,00 mk. Om beloppet av de direkta kostnaderna och momsen understiger 23,50 mk eller överstiger 39,00 mk, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna och momsen.

12 §

Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren kommit överens med förplägningsrörelsen om anordning av arbetsplatsmåltid, betraktas det belopp som arbetsgivaren betalat till förplägningsrörelsen som den direkta kostnaden för måltiden.

Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.

Ersättning som den skattskyldige betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den avdras från kostförmånens penningvärde.

13 §

Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 17,70 mk per måltid. Värdet av kostförmån som personalen i en skola, daghem eller motsvarande inrättning får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 14,10 mk per måltid.

Penningvärdet av kostförmånen som personalen på hotell- och restaurangbranschen erhållit anses vara 20,00 mk per måltid.

14 §

Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong med ett nominellt värde av högst 39,00 mk, som kan användas på flera än två måltidsställen är 75 % av måltidskupongens nominella värde, dock minst 23,50 mk. Måltidskupong med ett nominellt värde av över 39,00 mk värderas upp till dess nominella värde.

Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 mom. värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Den skattskyldige kan få endast en kupong värderad på ovannämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid motsvarande arbetsplatsmåltid.

Förmån med fritt uppehälle
15 §

Värdet av förmån med fri bostad, kost, fri belysning och värme är 1 760,00 mk per månad i ett rum och 1 690,00 mk per månad i ett samfällt rum.

16 §

För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 47,00 mk per dygn eller högst 1 057,50 mk per månad.

Bilförmån
17 §

Om den skattskyldige eller hans familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning, betraktas den förmån han erhållit som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs i olika åldersgrupper enligt det år då bilen har tagits i bruk och som framgår av registerutdraget enligt följande:

a) Åldersgrupp A (bilar som tagits i bruk åren 1996―1998)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,5 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 1 250 mark eller 83 penni per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,5 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 500 mark eller 33 penni per kilometer.

b) Åldersgrupp B (bilar som tagits i bruk åren 1992―1995)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,2 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 1 250 mark eller 83 penni per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,2 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 500 mark eller 33 penni per kilometer.

I åldersgrupperna A och B avses med grundvärdet procentandelen som uträknats på basis av bilens nyanskaffningspris.

c) Åldersgrupp C (bilarna som tagits i bruk före år 1992)

Månatligt värde Värde enligt kördagbok eller annan tillförlitlig utredning som den skattskyldige eller skattemyndigheten företett
grundvärde  värde per kilometer
mk/mån mk/mån + p/km
I bilklassen, slagvolym högst 1300 cm3
― fri bilförmån 1 800 600 80
― förmån att använda bil 1 200 600 40
II bilklassen, slagvolym högst 1600 cm3
― fri bilförmån 2 100 720 92
― förmån att använda bil 1 410 720 46
III bilklassen, slagvolym högst 2000 cm3
― fri bilförmån 2 690 1 070 108
― förmån att använda bil 1 970 1 070 60
IV bilklassen, slagvolym över 2000 cm3
― fri bilförmån 3 360 1 380 132
― förmån att använda bil 2 490 1 380 74

Användning av värde per kilometer förutsätter kördagbok eller annan tillförlitlig utredning om antalet körda kilometer.

Bilförmån som fåtts utomlands hör till åldersgrupp C.

18 §

I åldersgrupperna A och B, vid beräkning av grundvärde, avses med nyanskaffningspris bilmodellens allmänna rekommenderade pris som var gällande vid ingången av den månad då bilmodellen togs i bruk och som bilimportören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett minskat med 20 000 mark. Av detta pris beräknar man den i 17 § nämnda procentuella andelen. Det erhållna värdet avrundas nedåt till närmaste 50 mark.

19 §

Om arbetskörningarna överstiger 30 000 kilometer under ett kalenderår, utgör förmånens grundvärde 80 procent av det ovan i 17 och 18 § avsedda grundvärdet.

20 §

I åldersgrupperna A och B beaktas extra utrustning som skaffats i bilen utom vanliga vinterdäck och biltelefon beaktas vid bestämmande av bilförmånens värde.

Värdet av extra utrustning läggs till bilens nyanskaffningspris till den del dess värde överstiger 4 000 mark. Om den rabatt som arbetsgivaren fått på extra utrustning överstiger en vanlig kassa- eller annan dylik rabatt används det allmänna riktminutpriset som extra utrustningens värde.

21 §

Klassen för bilar i åldersgruppen C bestäms enbart på grundval av slagvolymen.

22 §

Det är fråga om fri bilförmån, när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmån att använda bil, när den skattskyldige själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen.

Ersättning som den skattskyldige betalar till arbetsgivaren för bilkostnaderna avdras från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.

23 §

Vid värdering av bilförmån räknas användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.

24 §

Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 1 900,00 mark per månad eller 127 penni per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.

25 §

Av kördagbok som avses ovan i 17 § skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.

I fråga om arbetskörslor som körts med bilen skall i kördagboken dagligen antecknas följande uppgifter:

― tidpunkten i början och i slutet av körningen,

― körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten,

― vägmätarställningen i början och i slutet av körningen,

― körsträckan,

― ändamålet med körningen och

― bilens användare.

Telefonförmån
26 §

Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat telefon i den skattskyldiges hem är 120,00 mk per månad.

Värdet av naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat en mobiltelefon till den skattskyldige är 100,00 mk per månad.

Tillämpning av det gängse värdet
27 §

Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.

Ikraftträdande
28 §

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1998 och det tillämpas vid verkställandet av förskottsinnehållning under 1998 och vid beskattningen för 1998.

Helsingfors den 24 november 1997

Generaldirektör
Pekka Ruuhonen

Överinspektör
Päivi Lilja

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.