947/1997

Given i Helsingfors den 24 oktober 1997

Lag om stödjande av grundtorrläggning

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §
Tillämpningsområde

För att förbättra gårdsbrukets verksamhetsbetingelser och för att sänka produktionskostnaderna kan stöd för grundtorrläggningsverksamhet beviljas från anslag som anvisas i statsbudgeten eller från gårdsbrukets utvecklingsfond så som denna lag stadgar.

Stöd kan beviljas ett sådant dikningsbolag, bolag för vattenståndsreglering eller bolag för vattenreglering som avses i vattenlagen (264/1961) eller flera fastighetsägare för ett gemensamt grundtorrläggningsprojekt. Ett projekt som understöds skall medföra nytta huvudsakligen för odlad mark och för flera än en gårdsbruksenhet.

2 §
Stödformer

Statligt stöd för grundtorrläggningsprojekt beviljas i form av understöd. På ansökan av nyttohavarna kan ett grundtorrläggningsprojekt likväl delvis eller helt genomföras som statsarbete, om projektet är synnerligen omfattande eller innebär svåra tekniska eller miljömässiga problem eller om det finns andra särskilda skäl. I dylika fall kan för statsarbetets del beviljas enbart statligt lån eller både understöd och statligt lån.

3 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) gårdsbruksenhet ett gårdsbrukskomplex som består av en eller flera fastigheter eller fastighetsdelar som tillhör en och samma ägare eller flera ägare gemensamt eller olika ägare i samband med ägarväxling stegvis,

2) grundtorrläggning rensning och grävning av bäckar och avloppsdiken, byggande av rördiken samt invallning av åkerområden i syfte att skapa tillräckliga förutsättningar för lokal torrläggning, i synnerhet för täckdikning,

3) grundtorrläggningsprojekt ett grundtorrläggningsarbete som är aktuellt eller under byggnad eller som skall förnyas,

4) delägararbete ett grundtorrläggningsprojekt som erhåller stöd enligt denna lag och i vilket nyttohavarna själva fungerar som byggare eller byggherre,

5) statsarbete ett grundtorrläggningsprojekt som erhåller stöd enligt denna lag och som den regionala miljöcentralen genomför för ett dikningsbolag,

6) grundligt förbättringsarbete ett grundtorrläggningsprojekt genom vilket ett tidigare genomfört projekt helt eller till betydande delar förnyas,

7) dikesren ett sådant sammanhängande, till ett dike hörande område på vardera sidan av diket som avses i 6 kap. 4 § vattenlagen och som är täckt av permanent växtlighet samt

8) skyddsremsa ett av flerårig växtlighet varaktigt täckt område som lämnas vid en bädd på en åker i syfte att hindra att ämnen från ytan av åkern sköljs ner i vattendraget; dikesrenen kan vara skyddsremsa eller del av den.

4 §
Kostnader som finansieras

Stöd enligt denna lag kan beviljas för följande kostnader som föranleds av ett grundtorrläggningsprojekt eller av en del av ett sådant projekt:

1) byggnadskostnader,

2) planeringskostnader,

3) de kostnader som åsamkas sökanden på grund av syne- och dikningsförrättning enligt vattenlagen,

4) av projektet föranledda skadestånd så som bestäms genom förordning samt

5) ersättningar och andra kostnader på grund av sådana miljöskydds- och miljövårdsåtgärder som vidtas enligt prövning.

5 §
Plan och dikningsförrättning

En förutsättning för beviljande av stöd är att en godtagbar plan jämte kostnadsförslag och fördelning av kostnaderna har uppgjorts för grundtorrläggningsprojektet.

Som villkor för beviljande av stöd kan uppställas att planen för projektet har fastställts vid en dikningsförrättning som avses i vattenlagen, även i sådana fall då dikningsförrättningen inte är nödvändig enligt vattenlagen. Planen för ett grundtorrläggningsprojekt som genomförs med stöd av ett gemensamt avtal utan dikningsförrättning skall uppgöras med iakttagande i tillämpliga delar av vattenlagen och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Vid grundliga förbättringsarbeten kan som den i 1 mom. nämnda planen användas en reviderad plan för det tidigare grundtorrläggningsprojektet.

6 §
Skydd och vård av miljön

En förutsättning för beviljande av stöd är att i planen för grundtorrläggningsprojektet har beaktats bl.a. följande omständigheter i anslutning till skyddet och vården av miljön:

1) tillräckliga åtgärder för att minska belastningen på vattendragen medan arbetet pågår och erosionen sedan arbetet slutförts, vid behov genom särskilda vattenvårdslösningar, såsom sedimenteringsbassänger och våtmarker,

2) bildande av tillräckliga skyddsremsor vid bäddar inom nyttoområdet samt

3) målet att bevara eller förbättra miljövärdena inom det område som projektet gäller.

När stöd beviljas kan villkor som gäller skyddet och vården av miljön vid behov uppställas.

7 §
Ekonomiska förutsättningar

En förutsättning för beviljande av stöd är att kostnaderna för grundtorrläggningsprojektet är skäliga i förhållande till nyttan av projektet. Som nytta beaktas, utöver sådan torrläggningsnytta som avses i vattenlagen, den direkta och indirekta nytta som projektet medför i synnerhet för miljön och samhällsstrukturen.

Åkrarna på projektets nyttoområde skall i fråga om läge, jordmån och övriga egenskaper vara sådana att det är ändamålsenligt och sannolikt att de odlas kontinuerligt.

8 §
Understöd

Understödets andel av de godtagbara kostnaderna för ett grundtorrläggningsprojekt kan vara högst 50 procent.

Av särskilda skäl kan understödets maximiandel som avses i 1 mom. likväl höjas med högst 20 procentenheter i enlighet med vad som bestäms närmare genom förordning.

Utan hinder av 1 och 2 mom. kan understöd till fullt belopp beviljas för sådana i 4 § 1 mom. 5 punkten avsedda ersättningar och andra kostnader som föranleds av miljövårdsåtgärder som vidtas enligt prövning, varvid de nämnda kostnaderna inte beaktas vid fastställandet av annat understöd som beviljas projektet med stöd av 1 eller 2 mom.

9 §
Statligt lån

Av det godtagbara kostnadsförslaget för statsarbete får understödets och det statliga lånets sammanlagda andel utgöra högst 90 procent.

Återbetalningstiden för statliga lån är högst 15 år. Anstånd med betalningen av annuiteter på statliga lån kan likväl beviljas så som stadgas genom förordning.

Årsräntan på statliga lån är tre procent. Årsräntan kan dock justeras tidigast vid ingången av det tredje låneåret räknat från den dag då det bestämts att återbetalningen av lånet skall börja. Justeringen motsvarar de förändringar som inträffat i den allmänna räntenivån efter att lånet beviljats och kan vara högst två procentenheter. Vederbörande ministerium beslutar om justering av räntan.

Närmare bestämmelser om lånevillkoren och återbetalningen av lånet utfärdas genom förordning. Vederbörande ministerium kan meddela mer detaljerade bestämmelser om lånevillkoren och återbetalningen av lånet än vad som bestäms genom förordning.

10 §
Ändring av beslut om stöd

Ett finansieringsbeslut kan ändras på ansökan av dikningsbolaget eller en nyttohavare, om det medan arbetet pågår eller annars framkommer sådana omständigheter som, om de hade varit kända, märkbart hade kunnat inverka på beslutet. Genom förordning bestäms om anhängiggörande av ändring.

11 §
Överlåtelse av statsarbete

Sedan ett statsarbete blivit färdigt hålls ett överlåtelsesammanträde mellan den regionala miljöcentralen och dikningsbolaget. Vid överlåtelsesammanträdet besluts om överlåtelse av arbetet till bolaget, som samtidigt övertar ansvaret för skötseln av projektet. Om överlåtelsesammanträdet bestäms närmare genom förordning.

12 §
Underhåll av projekt

Dikningsbolaget eller, om något sådant inte har bildats, nyttohavarna skall gemensamt sörja för underhållet av ett grundtorrläggningsprojekt så som vattenlagen bestämmer.

13 §
Grundtorrläggningsarbeten i anslutning till nyskifte

Om beviljande av stöd och förutsättningarna för stöd i fråga om sådana grundtorrläggningsarbeten i anslutning till nyskifte vilka avses i 73 § fastighetsbildningslagen (554/1995) bestäms genom förordning.

14 §
Ansvar för statliga lån

Varje nyttohavare ansvarar för det lånebelopp som han skall betala enligt den fastställda fördelningen av kostnaderna enligt 6 kap. 29 § 2 och 3 mom. och 30 § 1 mom. vattenlagen.

Om en fastighetsägare för samma projekt får lån för flera fastigheter som han äger och som bildar en gårdsbruksenhet som avses i 3 § 1 punkten, behandlas och återkrävs dessa fastigheters lån som en helhet för gårdsbruksenheten.

15 §
Panträtt

En fastighet utgör pant för betalningen av ett statligt lån som faller på dess lott jämte ränta på lånet och indrivningskostnader så som bestäms i 20 kap. jordabalken (540/1995).

16 §
Delning av statliga lån och ändring i pantansvar

När fastigheter, som utgör pant för ett och samma i denna lag avsedda statliga lån jämte ränta, tillhör olika ägare, får lånet delas upp mellan ägarna till fastigheterna om ägarna kommer överens om det, arbetskrafts- och näringscentralen godkänner avtalet och innehavare av sådana panträtter och särskilda rättigheter vars ställning försämras samtycker till delningen.

På statens vägnar kan godkännas att lånet delas eller samtycke ges till befrielse från pantansvar, om återkravet av det statliga lånet och räntan för det inte äventyras. På samtycke tillämpas också vad som föreskrivs i 18 kap. 6 § jordabalken.

Vad som bestäms om fastigheter i denna paragraf gäller också överlåtna outbrutna områden, om lånet beviljats lagfart.

Ändring i en arbetskrafts- och näringscentrals beslut enligt denna paragraf om godkännande av avtal eller samtycke får inte sökas genom besvär.

17 §
Anmälan till inskrivningsmyndighet

När beslut har fattats om finansiering av ett statsarbete, skall den regionala miljöcentralen utan dröjsmål göra anmälan till behörig inskrivningsmyndighet för införande i lagfarts- och inteckningsregistret av panträtt som nämns i 15 §. Som lånebelopp för varje fastighet skall då uppges den på grundval av kostnadsförslaget och fördelningen av kostnaderna beräknade andelen av kostnaderna för projektet. Panträtten förfaller, om anmälan inte har gjorts till inskrivningsmyndigheten inom ett år från finansieringsbeslutet.

När projektet färdigställts och beslut har fattats om hur kostnaderna fördelas mellan fastigheterna och om kostnaderna har blivit betydligt större än vad som beräknats i kostnadsförslaget, skall den regionala miljöcentralen göra en anmälan till inskrivningsmyndigheten med uppgift om hur stor statens nya fordran är.

Anmälan som avses i 1 och 2 mom. görs dock inte, om kapitalet av statens fordran utgör ett sådant belopp att det enligt 20 kap. 2 § 3 mom. jordabalken inte får inskrivas som en lagstadgad panträtt.

Anmälan enligt 1 och 2 mom. minskar pantansvaret enligt 6 kap. 31 a § vattenlagen med samma penningbelopp.

När det statliga lånet helt har återbetalats eller fastigheten annars befriats från pantansvar skall den myndighet som anges i förordning göra anmälan om detta till den behöriga inskrivningsmyndigheten för införande av anteckning av befrielse från pantansvar.

18 §
Återkrav av understöd och uppsägning av lån

Understöd som beviljats med stöd av denna lag återkrävs delvis eller helt, om

1) understödet har beviljats på väsentligt felaktiga grunder eller

2) mottagaren av understödet har lämnat sådana felaktiga uppgifter som väsentligt inverkat på beviljandet eller betalningen av understöd eller har annars förfarit svikligt.

Understödet kan återkrävas delvis eller helt även i ett fall då understödstagaren underlåtit att iaktta de villkor som uppställts i understödsbeslutet eller om arbetet inte slutförts.

Sedan 15 år förflutit från beslutet om beviljande av understöd får det inte bestämmas att understödet skall återkrävas.

Lån som beviljats med stöd av denna lag kan helt eller delvis sägas upp till omedelbar återbetalning, om

1) lånet har beviljats på väsentligt felaktiga grunder,

2) låntagaren har hemlighållit omständigheter som väsentligt inverkar på beviljandet av lån eller har lämnat felaktiga uppgifter i dessa frågor,

3) betalningen av ränta eller amortering fördröjs mer än 30 dagar från uppbördsdagen,

4) underhållsskyldigheten eller någon annan skyldighet som åligger den dikande försummas eller om

5) låntagaren har underlåtit att iaktta andra villkor som uppställts i lånebeslutet.

I denna paragraf avsett beslut om återkrav av understöd eller uppsägning av lån fattas av arbetskrafts- och näringscentralen.

19 §
Uppsägnings- och dröjsmålsräntor

Om uppsägningsränta för understöd och lån som det bestämts att skall återbetalas samt om ränta på fördröjd betalningsrat bestäms genom förordning.

20 §
Tvångsindrivning

Uppsagda lån, till betalning förfallna annuiteter samt understöd som det bestämts att skall återbetalas får indrivas genom utsökning utan dom eller beslut i den ordning som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Ett understöd eller ett lån som med stöd av denna lag skall återkrävas till staten får indrivas genom utsökning i nämnd ordning utan hinder av eventuellt ändringssökande. Besvärsinstansen kan likväl förbjuda utsökning eller bestämma att den skall avbrytas.

21 §
Skattefrihet och utmätningsförbud för understöd

Understöd som med stöd av denna lag beviljats av statsmedel är skattefria för mottagaren.

Understöd som beviljats med stöd av denna lag får inte utmätas för betalning av understödstagarens andra skulder.

22 §
Åtgärder på en omyndigs vägnar

En förmyndare får utan tillstånd av förmyndarnämnden eller av domstol på en omyndigs vägnar ta lån som avses i denna lag och för vilket den omyndiges fastighet utgör pant.

23 §
Verkställighetsmyndigheter

Verkställigheten av denna lag sköts av vederbörande ministerium, arbetskrafts- och näringscentralerna, de regionala miljöcentralerna samt jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral enligt vad som närmare bestäms i denna lag och i förordning.

24 §
Finansieringsbeslut

Arbetskrafts- och näringscentralerna beslutar om beviljande av understöd för delägararbete samt om beviljande av understöd och lån för genomförande av ett projekt som statsarbete. Finansieringsbeslutet skall delges den regionala miljöcentralen samt kommunens miljövårdsmyndighet.

25 §
Tillsyn

Arbetskrafts- och näringscentralerna övervakar genomförandet och underhållet av delägararbeten samt iakttagandet av de finansieringsvillkor som gäller dem. De regionala miljöcentralerna övervakar underhållet av statsarbeten och iakttagandet av de finansieringsvillkor som gäller dem.

Vederbörande ministerium och arbetskrafts- och näringscentralerna har rätt att låta personer som de befullmäktigat kontrollera användningen av understöden. Understödstagaren är skyldig att för dem visa upp alla räkenskapsböcker och andra handlingar som behövs samt att även annars biträda vid kontrollen.

Närmare bestämmelser om tillsyn utfärdas genom förordning.

26 §
Delgivning

Arbetskrafts- och näringscentralernas beslut om beviljande av stöd som avses i denna lag kan delges sökanden per post. Del-givningen anses i detta fall, om inte något annat visas, ha skett på den sjunde dagen efter att beslutet under den adress som sökanden uppgett har lämnats för postbefordran. I övrigt iakttas lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/1966).

27 §
Ändringssökande

I ett beslut som en arbetskrafts- och näringscentral meddelat i ett ärende som avses i denna lag får ändring sökas genom besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd i den ordning som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Besvärsskriften kan även tillställas arbetskrafts- och näringscentralen, som skall sända den jämte de handlingar som uppkommit i ärendet och sitt utlåtande om besvären till besvärsinstansen.

I landsbygdsnäringarnas besvärsnämnds beslut som avses i 1 mom. får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Om det är fråga om något annat än ett i 18 § i denna lag avsett ärende får ändring sökas endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Tillstånd kan beviljas endast om det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller med hänsyn till en enhetlig rättstillämpning är av vikt att saken prövas av högsta förvaltningsdomstolen eller om det finns andra vägande skäl.

28 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. Vederbörande ministerium meddelar vid behov föreskrifter och anvisningar om förfarandet för verkställigheten samt fastställer behövliga formulär för ansökningar och beslut.

29 §
Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.

Genom denna lag upphävs lagen den 30 augusti 1963 om statens deltagande i kostnaderna för vissa jord- och vattenbyggnads-arbeten (433/1963) samt 2—4 § lagen den 26 juni 1970 om handhavandet av vissa vat- tenbyggnadsuppgifter (426/1970), av dessa lagrum 2 och 3 § sådana de lyder i lag 1317/1987.

Den lag och de paragrafer som nämns i 2 mom. tillämpas på sådana projekt som avses i dem och för vilka beslut om finansiering har fattats innan denna lag trädde i kraft. De behövliga medel kan dock anvisas ur gårdsbrukets utvecklingsfonds medel. Lån och understöd som beviljats med stöd av de bestämmelser som nämns i 2 mom. återkrävs av länsstyrelsen om de har anvisats ur statsmedel, och av jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, om de anvisats ur gårdsbrukets utvecklingsfonds medel.

Likväl kan 14 § 2 mom. tillämpas även för att gårdsbruksenhetsvis återkräva sådana lån som beviljats med stöd av de lagar som avses i 2 mom., om en sakägare lämnar in en ansökan om detta jämte nödvändiga utredningar till den regionala miljöcentralen innan den sista betalningsraten enligt lagen om uppbörd i ett för allt av vissa fordringar (682/1966) har förfallit.

RP 67/1997
JsUB 9/1997
RSv 115/1997

Helsingfors den 24 oktober 1997

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Jord- och skogsbruksminister
Kalevi Hemilä

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.