671/1997

Rättelser till förordningen.

Given i Nådendal den 11 juli 1997

Förordning om ändring av förordningen om fordons konstruktion och utrustning

På föredragning av trafikministern

upphävs i förordningen den 4 december 1992 om fordons konstruktion och utrustning (1256/1992) 10 § 2 mom. b-punkten,

ändras 3 § 1 och 3 mom., 9 och 24-26 §, rubriken för 32 a §, 43 §, 44 § 2 mom., 219 §, 220 § 2 mom., 221 § 3 mom., 221 a §, 223 § 1 mom. samt 226, 259 och 268 §,

av dessa rubriken för 32 a § samt 221 a § sådana de lyder i förordning 773/1994, 25 § sådan den lyder delvis i sistnämnda förordning och i förordningar 1413/1995 och 143/1996, 43 § sådan den lyder delvis ändrad i förordning 965/1996, 219 § sådan den lyder delvis ändrad i förordning 1122/1994 och 223 § 1 mom. sådant det lyder i förordning 849/1995, samt

fogas till förordningen nya 3 a, 3 b, 9 a, 24 a, 25 a-25 e samt 26 a och 26 b §, till 32 a §, sådan den lyder i nämnda förordningar 773/1994, 849/1995 och 143/1996, nya 3-5 mom., varvid de nuvarande 3 och 4 mom. blir 6 och 7 mom., till förordningen nya 35 b, 41 a-41 d, 43 a och 43 b §, till 61 § ett nytt 6 mom. och till 217 a §, sådan den lyder i nämnda förordning 773/1994, ett nytt 2 mom. och till förordningen en ny 218 a § som följer:

3 §
Bil och buss

1. Med bil (fordon i kategori M och N) avses ett för person- eller godstransport eller för en bestämd specialuppgift konstruerat motorfordon som har minst fyra hjul eller band och vars största konstruktiva hastighet är mer än 30 km/h. Som bil anses dock inte ett fyrhjuligt fordon som med stöd av 4 eller 5 § anses höra till kategori L. En bil kan också dra ett släpfordon.


3. Med buss (fordon i kategori M2 och M3) avses en för persontransport avsedd bil med plats för fler än åtta personer utöver föraren. Totalmassan för ett fordon i kategori M2 är högst 5 ton och för ett fordon i kategori M3 över 5 ton.


3 a §
Dragbil

1. Med dragbil (dragfordon) avses ett fordon i kategori N som är konstruerat och tillverkat uteslutande eller huvudsakligen för att dra släpvagnar.

2. Med dragbil för släpvagn avses ett dragfordon som är konstruerat och tillverkat uteslutande eller huvudsakligen för att dra andra släpvagnar än påhängsvagnar. Det kan vara utrustat med lastflak.

3. Med dragbil för påhängsvagn avses ett dragfordon som är konstruerat och tillverkat uteslutande eller huvudsakligen för att dra påhängsvagnar.

3 b §
Buss

1. Med minibuss avses ett fordon i kategori M2 eller M3 som har konstruerats för högst 22 personer utöver föraren.

2. Med ledbuss avses en buss som består av två eller flera styva sektioner som är permanent kopplade till varandra via en led. Passagerarutrymmena i varje sektion skall stå i förbindelse med varandra så att passagerarna kan förflytta sig fritt mellan dem.

3. Med tvåvåningsbuss avses en buss där passagerarutrymmena åtminstone delvis är uppdelade på två våningar och där den övre våningen inte har ståplatser.

9 §
Släpvagn

1. Med släpvagn (kategori O1-O4) avses ett för person- eller godstransport eller turism konstruerat släpfordon. En släpvagn är inte självgående, och den är konstruerad och tillverkad för att dras av ett motorfordon. En släde är en med medar försedd släpvagn.

2. Med påhängsvagn avses ett släpfordon som är konstruerat för att kopplas till en dragbil för påhängsvagnar eller till en dolly. En påhängsvagn påför en avsevärd vertikal belastning på dragbilen eller dollyn.

3. Med egentlig släpvagn (dragstångssläpvagn) avses en släpvagn med minst två axlar som är utrustad med en draganordning som styr främre axeln eller axlarna, kan röra sig vertikalt i förhållande till släpvagnen och inte överför någon nämnvärd vertikal belastning på dragfordonet.

4. Med medelaxelsläpvagn avses en släpvagn med oledad dragstång där axeln eller axlarna är placerade i släpvagnens tyngdpunkt eller i dess närhet så, att endast en obetydlig del av släpvagnens totalmassa överförs på kopplingspunkten. Massan på kopplingspunkten får inte vara större än 1 000 kg eller 10 procent av släpvagnens totalmassa, varvid det lägre värdet skall tillämpas. Med medelaxelsläpvagn avses också en dolly som är försedd med oledad dragstång och vändskiva för påhängsvagn och som används när en påhängsvagn i en fordonskombination kopplas till en dragbil. En traktorsläpvagn är en för koppling till traktor avsedd medelaxelsläpvagn som belastar dragfordonet med en massa som är större än vad som sägs ovan i detta moment, dock inte över 3 000 kg.

9 a §
Släpvagnars undergrupper

Släpvagnarna indelas i följande kategorier med hänsyn till totalmassan:

a) en släpvagn med en totalmassa som är högst 0,75 ton anses höra till kategori O1 (lätt släpvagn),

b) en släpvagn med en totalmassa som är större än 0,75 ton men högst 3,5 ton anses höra till kategori O2,

c) en släpvagn med en totalmassa som är större än 3,5 ton men högst 10 ton anses höra till kategori O3, och

d) en släpvagn med en totalmassa som är större än 10 ton anses höra till kategori O4.

24 §
Ministeriet

1. I denna förordning avses med ministeriet det ministerium till vars verksamhetsområde fordon som används på vägen hör.

2. Om det uppstår ovisshet vid definiering av fordon i kategorierna som nämns i 2. kap. eller i 3. kap., bestämmer ministeriet till vilken kategori fordonet anses höra och ger vid behov anvisningar därom.

24 a §
Dimensioner

1. Ett fordons längd mäts enligt ISO-standard 612-1978, term nr 6.1. Med avvikelse från standarden skall vid mätning av fordonets längd följande anordningar inte beaktas:

a) vindrutetorkare och vindrutespolare,

b) främre och bakre märkningsskyltar,

c) tullförseglingsanordningar och skydd för dessa,

d) fästanordningar för presenning och skydd för dessa,

e) belysningsutrustning,

f) backspeglar,

g) hjälpmedel för övervakning av området bakom fordonet,

h) luftintag,

i) längdstopp för växelflak,

j) fotsteg,

k) stötfångargummin,

l) lyftplattformar, lastramper och liknande utrustning som är i körklart läge och som inte överstiger 200 mm, förutsatt att fordonets lastkapacitet inte ökas, och

m) kopplingsanordningar för motorfordon.

2. Fordonets bredd mäts enligt ISO-standard 612-1978, term nr 6.2. Med avvikelse från standarden skall vid mätning av fordonets bredd följande anordningar inte beaktas:

a) tullförseglingsanordningar och skydd för dessa,

b) fästanordningar för presenning och skydd för dessa,

c) däckfelsindikatorer,

d) utskjutande böjliga delar av en stänkskyddsanordning,

e) belysningsutrustning,

f) för bussar lastramper i körklart läge samt lyftplattformar och liknande utrustning i körklart läge, förutsatt att de inte skjuter ut mer än 10 mm från fordonets sida och att rampernas hörn, som är vända framåt eller bakåt, är avrundade med en radie på minst 5 mm samt att kanterna är avrundade med en radie på minst 2,5 mm,

g) backspeglar,

h) ringtrycksindikatorer,

i) indragbara fotsteg, och

j) den utbuktande delen av däcksidan omedelbart ovanför den punkt där däcket är i kontakt med marken.

3. Fordonets höjd mäts enligt ISO-standard 612-1978, term nr 6.3. Med avvikelse från standarden skall vid mätning av fordonets höjd följande anordningar inte beaktas:

a) antenner, och

b) strömavtagare i upplyft läge.

4. Med lastytans längd hos andra fordon än dragbil för påhängsvagn eller påhängsvagn avses avståndet från den främsta yttre punkten på lastytan till den bakersta yttre punkten på fordonet mätt horisontellt i fordonets längdriktning. Avståndet skall mätas utan hänsyn till

a) lastytan framför förarhyttens bakersta punkt,

b) de i 1 mom. nämnda anordningarna, och

c) utskjutande kylaggregat och annan utrustning framför lastytan.

5. Med en fordonskombinations längd avses längden på ett motorfordon och en eller flera släpvagnar som kopplats till det, när deras längdaxlar befinner sig på samma räta linje.

6. Om de beräknade dimensionerna avviker från dem som tillverkaren anger för fordon av samma typ, skall de beräknade dimensionerna användas när dimensionskraven granskas.

25 §
Totalmassa

1. Med största tekniskt tillåtna totalmassa avses den största av tillverkaren tillåtna massan för ett belastat fordon baserad på dess konstruktion och prestanda. En påhängsvagns och en medelaxelsläpvagns totalmassa är den massa som axeln eller axlarna överför till vägen när den belastade släpvagnen är kopplad till dragfordonet.

2. Om tillverkaren av fordonets chassi har begränsat fordonets totalmassa till ett värde som är mindre än vad som anges i 1 mom., anses fordonets totalmassa vara det värde som tillverkaren av chassiet angett.

3. Med största tekniskt tillåtna massa för en fordonskombination avses det högsta värdet av summan av det belastade motorfordonets och det belastade släpfordonet eller de belastade släpfordonens massa baserat på motorfordonets konstruktion och i enlighet med tillverkarens uppgifter.

4. Med största tillåtna totalmassa vid registrering och ibruktagande avses den största tillåtna massan för ett belastat fordon eller en belastad fordonskombination för att fordonet eller fordonskombinationen allmänt skall få användas på väg.

25 a §
Egenmassa och olastad massa

1. Med ett fordons egenmassa (fordonets massa i körklart skick) avses ett körklart obelastat fordons massa med karosseri och kopplingsanordning, om det rör sig om ett dragfordon, eller chassiets massa med förarhytt, om tillverkaren inte monterar karosseriet eller kopplingsanordningen. I egenmassan räknas kylvätska, oljor, 90 procent bränsle, 100 procent andra vätskor, med undantag för spillvatten, verktyg, reservhjul och förare och, för bussar, massan av en extra besättningsmedlem, om fordonet är utrustat med ett säte för den som hör till personalen. För ett fordon i kategori L räknas förarens massa dock inte till egenmassan. En påhängsvagns och en medelaxelsläpvagns egenmassa är den massa som axeln eller axlarna överför till vägen när släpvagnen är kopplad till dragfordonet. I en husbils egenmassa räknas en massa som motsvarar dricksvatten- och gasbehållare fyllda till 90 procent av sin volym.

2. Om den beräknade massan inte skiljer sig mer än 3 procent från den massa som tillverkaren anger för motsvarande fordonstyp, eller inte mer än 5 procent om fordonet hör till kategori N1, O1, O2 eller M2 och inte överstiger 3,5 ton, skall massan för ett fordon i körklart skick och dess fördelning på axlarna i enlighet med tillverkarens uppgifter användas när kraven angående massa granskas. I annat fall skall den beräknade massan användas.

3. Med olastad massa för ett fordon i kategori L avses fordonets egenmassa minskad med massan för bränsle och sådan tilläggsutrustning som inte nödvändigtvis krävs enligt bestämmelser eller vid normal användning av fordonet.

25 b §
Massa på axel och boggi

1. Med största tekniskt tillåtna massa på axel eller boggi avses den största av tillverkaren tillåtna massa som någon axel eller boggi överför till vägen och som baserar sig på fordonets och axelns eller boggins konstruktion.

2. Med största tillåtna massa på axel eller boggi vid registrering och ibruktagande avses den största totala belastade massa på axel eller boggi enligt vilken fordonet allmänt får användas på väg.

25 c §
Kopplingsmassa, massa på kopplingspunkten och kopplingsanordningens massa

1. Med kopplingsmassa avses den största faktiska totalmassa för släpfordonet eller släpfordonen som tillåts vid kopplingen. Till kopplingsmassan för en påhängsvagn och en medelaxelsläpvagn hänförs dock inte massan på dragbilens vändskiva eller dragkoppling.

2. Med ett motorfordons största vid registrering och ibruktagande tillåtna massa som dras avses den största kopplingsmassa som får dras av motorfordonet och på basis av vilken fordonet allmänt får användas på väg.

3. Med största tekniskt tillåtna massa på ett motorfordons kopplingspunkt avses den massa som motsvarar högsta tillåtna vertikala massa på kopplingspunkten baserad på motorfordonets och kopplingsanordningens eller enbart kopplingsanordningens konstruktion och i enlighet med tillverkarens uppgifter. Denna massa innefattar inte kopplingsanordningens massa för dragbil, men den innefattar massan för alla slags kopplingsanordningar som tillkopplas för de andra fordonen.

4. Med största tekniskt tillåtna massa på en påhängsvagns eller medelaxelsläpvagns kopplingspunkt avses den massa som motsvarar den högsta tillåtna statiska vertikala belastning som skall överföras från släpvagnen till dragbilens draganordning i enlighet med släpvagnstillverkarens uppgifter.

25 d
Förarens och passagerarnas massa

Förarens och passagerarnas massa beräknas till 75 kg per person, om inte ministeriet beslutar något annat.

25 e §
Beräkningar av massafördelningen

1. Beräkningar av massafördelningen i fråga om fordon i kategori M1 utförs i enlighet med bilaga II till rådets direktiv 92/21/EEG beträffande massa och dimensioner för motorfordon av klass M1, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 95/48/EG.

2. Beräkningar av massafördelningen i fråga om andra fordon än fordon i kategori M1 utförs i enlighet med punkt 7.4 i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 97/27/EG om massa och dimensioner för vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon och om ändring av direktiv 70/156/EEG.

26 §
Axel och axelgrupp

1. Med boggi avses en axelkonstruktion med två eller flera axlar där belastningen mellan axlarna blir utjämnad och där det inbördes avståndet mellan två axlar i följd är högst 2,60 meter.

2. Med tandemaxelkonstruktion avses en sådan axelkonstruktion på ett framhjulsdrivet fordon i kategori M1 eller N1 samt på ett släpfordon i kategori O1 eller O2 där hjulbasen mellan två axlar i följd är högst 1,00 meter och där upphängningen av axlarna inte är ihopkopplad för att utjämna belastningen mellan axlarna. Med trippelaxelkonstruktion avses en motsvarande axelkonstruktion på ett treaxlat släpfordon i kategori O1 eller O2.

3. Med axelgrupp avses axlar som utgör en del av en boggi. En grupp med två axlar kallas en tvåaxlad boggi, och en grupp med tre axlar en treaxlad boggi. En singelaxel betraktas som en grupp med en axel.

4. Med bilens styrande axel avses en axel eller axelgrupp som styrs mekaniskt, hydrauliskt eller elektriskt enligt rattens rörelser.

5. Med självstyrd axel avses en axel eller boggi som styrs av krafter eller moment som uppstår vid kontakten mellan däck och väg.

26 a §
Axellyftanordning

1. Med axellyftanordning avses en i punkt 3 i bilaga IV till direktiv 97/27/EG avsedd eller någon annan anordning som är permanent monterad på ett fordon i syfte att minska eller öka axellasten beroende på fordonets lastförhållanden, antingen genom att lyfta upp hjulen från marken eller trycka dem till marken, eller utan att lyfta hjulen från marken. Axellyftanordningen används för att minska däckslitaget när fordonet inte är fullt belastat eller för att göra det lättare för motorfordon eller fordonskombinationer att starta på halt underlag genom att öka belastningen på drivaxeln.

2. Med lyftbar axel avses en axel som kan lyftas och sänkas med en axellyftanordning som avses i 1 mom.

3. Med belastningsbar axel avses en axel vars belastning kan varieras utan att axeln lyfts upp med hjälp av en axellyftanordning som avses i 1 mom.

26 b §
Luftfjädring och motsvarande fjädring

1. Med luftfjädring avses ett fjädringssystem där minst 75 procent av fjädringseffekten åstadkoms av luftfjädern.

2. Med fjädring som anses vara likvärdig med luftfjädring avses ett fjädringssystem för en fordonsaxel eller axelgrupp som uppfyller kraven enligt punkt 7.11 i bilaga I till direktiv 97/27/EG.

32 a §
Tillverkarskylt och intyg över dimensioner

3. Utöver den tillverkarskylt om vilken bestäms i 1 mom. skall fordon i kategori M2, M3, N2 och N3 och släpvagnar i kategori O3 och O4 som är tänkta att kopplas till dem vara försedda med något av följande intyg:

a) en tillverkarskylt och en skylt om dimensionerna, vilka har utformats och fästs i enlighet med direktiv 76/114/EEG,

b) en skylt som har utformats och fästs i enlighet med direktiv 76/114/EEG och som innehåller samma uppgifter som de två skyltar som nämns i a-punkten, eller

c) ett intyg, utfärdat av förrättare av besiktning, som har samma rubriker och samma uppgifter som de skyltar som nämns i a-punkten; dokumentet skall förvaras på en plats där det är lättåtkomligt för kontroll och det skall skyddas på lämpligt sätt.

4. Den skylt om dimensioner som avses i 3 mom., vilken skall fästas så nära tillverkarskylten som möjligt, skall innehålla följande uppgifter:

a) tillverkarens namn,

b) fordonets tillverkningsnummer,

c) längd på motorfordonet eller släpvagnen,

d) bredd på motorfordonet eller släpvagnen, och

e) uppgifter för mätning av fordonskombinationens längd.

5. De uppgifter som avses i 4 mom. e-punkten skall uppges som följer:

a) avståndet mellan dragbilens framkant och draganordningens kopplingspunkt (kopplingstapp eller vändskiva); för vändskiva med flera kopplingspunkter skall det minsta och det högsta värdet anges, samt

b) avståndet mellan mittpunkten på draganordningens kopplingspunkt för släpvagnen (dragögla) eller påhängsvagnen (kopplingstapp) och bakkanten på släpvagnen eller påhängsvagnen; för en släpvagn eller påhängsvagn med justerbar längd, flera kopplingspunkter, flyttbar draganordning eller dragstång med justerbar längd skall det minsta och det högsta värdet anges; för en dolly avsedd att dra en påhängsvagn skall på motsvarande sätt anges avståndet från dragögla till vändskiva samt för en påhängsvagn avsedd att dra en släpvagn avståndet från kopplingstapp till draganordningens kopplingspunkt i bakre delen av släpvagnen.


35 b §
Massa och dimensioner för fordon i kategori M1

Ett fordon i kategori M1 skall ha EG-godkänts enligt direktiv 92/21/EEG, sådant det lyder ändrat genom direktiv 95/48/EG.

41 a §
Förhållandet mellan motoreffekt och massa

Motorfordon skall ha en motoreffekt på minst 5 kW/ton av den största tillåtna totalmassan för fordonskombinationen vid registreringen och ibruktagandet. Motoreffekten skall mätas i enlighet med bestämmelserna i rådets direktiv 80/1269/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motoreffekten hos motorfordon, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 88/195/EEG och 89/491/EEG, eller i enlighet med E-reglementet nr 85.

41 b §
Massan på drivaxlar

Av massan hos fordon i kategori M2, M3 och N skall minst 25 procent belasta en eller flera drivaxlar.

41 c §
Vändningsförmåga

En bil skall kunna vända så, att när dess yttersta främre hörn rör sig längs en cirkelbåge med 12,50 meters radie, rör sig dess inre sida längs en cirkelbåge med minst 5,30 meters radie. En över 13,00 meter lång oledad buss (kategori M2 och M3) skall kunna vända så, att när dess yttersta främre hörn rör sig längs en cirkelbåge med 15,00 meters radie, rör sig dess inre sida längs en cirkelbåge med minst 6,00 meters radie.

41 d §
Det bakre hörnets förskjutning i sidled

1. En bils karosseri skall vara så dimensionerat att om styranordningen vid start befinner sig i ett läge som beskriver en cirkelbåge med 12,50 meters radie eller, om svängningscirkeln är större än så, i ett läge som beskriver den minsta möjliga svängningscirkeln, skall det yttersta bakre hörnet inte förskjutas utanför det vertikala plan som i längdriktningen bestäms av bilens sida med mer än 0,80 meter. För en ledbuss får den här avsedda sidoförskjutningen dock vara högst 1,20 m.

2. För dimensionering av fordon med axellyftanordning skall kravet i 1 mom. också gälla när axeln eller axlarna är i upplyft läge. För fordon i kategori N med lyftbara axlar i upplyft läge eller belastningsbara axlar i avlastat läge skall värdet 0,80 meter ersättas med 1,00 meter.

43 §
Bogseringsanordningar

1. En bil skall framtill vara utrustad med en draganordning eller en fästpunkt för dragstång eller draglina.

2. En bil i kategori M1, med undantag av bilar som inte lämpar sig för bogsering av last, skall ha en draganordning eller fästpunkt även i den bakre delen.

3. Den draganordning eller fästpunkt som nämns i 1 och 2 mom. skall hålla för en drag-och tryckkraft som motsvarar hälften av fordonets totalmassa.

4. Draganordningen eller dragstångens fästpunkt anses uppfylla de krav som nämns i 3 mom., om den överensstämmer med rådets direktiv 77/389/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bogseringsanordningar till motorfordon.

43 a §
Massan på kopplingspunkten

1. Den största tekniskt tillåtna massan på kopplingspunkten för ett fordon konstruerat för att dra en medelaxelsläpvagn, och med en största tekniskt tillåten massa som dras och som överstiger 3,5 ton, skall uppgå till minst 10 procent av den största tekniskt tillåtna totalmassan för släpfordonet eller till 1 000 kg, varvid det lägre värdet skall tillämpas. Till detta värde läggs, för andra motorfordon än dragfordon, kopplingsanordningens massa, om denna anordning har monterats av tillverkaren, eller kopplingsanordningens största tekniskt tillåtna massa om anordningen inte har monterats av tillverkaren.

2. Den största tekniskt tillåtna massan på kopplingspunkten för ett fordon konstruerat för att dra en medelaxelsläpvagn, och med en största tekniskt tillåten massa som dras och som inte överstiger 3,5 ton, skall uppgå till minst 4 procent av den största tekniskt tillåtna totalmassan för släpfordonet eller till 25 kg, varvid det högre värdet skall tillämpas. Till detta värde läggs, för andra motorfordon än dragfordon, kopplingsanordningens massa, om denna anordning har monterats av tillverkaren, eller kopplingsanordningens största tekniskt tillåtna massa om anordningen inte har monterats av tillverkaren.

43 b §
Draganordningar

1. Ett fordon i kategori N3 som inte är försett med dragkoppling eller vändskiva för släpvagn skall i bakre delen ha en dragbalk med fäste för dragkrok. Dragbalken skall ha fästhål i enlighet med standarden ISO 3584. En dragbalk är inte obligatorisk på en bil som är försedd med bakgavellyft eller anordning som förhindrar montering av dragkrok.

2. En dragkoppling som är avsedd för att dra en egentlig släpvagn skall befinna sig på bilens längdaxel. En vändskiva som är avsedd för en påhängsvagn skall ha sitt centrum på bilens längdaxel, i bakaxelns eller boggins belastningspunkt eller framför den.

3. Draganordningen för en släpvagn skall fästas säkert vid bilens ram eller vid konstruktioner eller anordningar som fastsatts på denna. En dragkrok för en medelaxelsläpvagn i kategori O1 eller O2 får dock också fästas vid de fästpunkter i bilens karosseri som tillverkaren har angivit. Stöd- och draganordningar får fastsättas i godsflak endast vid lätta tillfälliga lokaltransporter av konstruktionsjärn eller motsvarande långa föremål, varvid fästpunkten får befinna sig bakom bakaxelkonstruktionen.

4. En dragkoppling eller vändskiva som är avsedd för att dra en släpvagn i kategori O3 eller O4 skall uppfylla kraven enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/20/EG om mekaniska kopplingsanordningar för motorfordon och för släpvagnar och deras fastsättande på dessa fordon eller E-reglementet nr 55 och, om det är fråga om en kortkopplingsanordning, E-reglementet nr 102. Ministeriet utfärdar vid behov närmare bestämmelser om hållfasthet och godkännande av dragbalk som är avsedd för fastsättning av dragkoppling.

44 §
Underkörningsskydd

2. Underkörningsskydd krävs dock inte på

a) en bil vars karosseri, chassi eller fasta del eller anordning till sin konstruktion och placering uppfyller kraven på underkörningsskydd,

b) ett fordon i kategori M1, M2, M3 eller N1, om markfrigången av bakre delen av karosserikonstruktionen är högst 0,55 meter, mätt från vägytan med bilen i obelastat tillstånd över en bredd som inte får vara mera än 0,20 meter smalare än bilens bredd på ett avstånd av 0,45 meter från fordonets bakre punkt,

c) en bil som används för dragning av en påhängsvagn,

d) en bil i kategori N som är avsedd för ett särskilt syfte och som får framföras på väg endast då den flyttas från en arbetsplats till en annan,

e) en bil som är avsedd för transport av trävaror eller långa föremål och som saknar karosseri,

f) en allhjulsdriven bil i kategori N2G eller N3G,

g) en bil som är försedd med andra växelflaksanordningar än stödbensväxelflak, eller

h) någon annan bil där ett underkörningsskydd betydligt försvårar användningen av bilen eller dess anordningar.

61 §
Sittplatser

Med hopfällbart säte avses ett extrasäte som är avsett för tillfälligt bruk och som i normala fall är uppfällt.

217 a §
Styrinrättning

2. Finns det en kulkrans under vändskivan till en dolly, skall den kunna låsas i mittläget. Kulkransens vridrörelse skall begränsas åt båda hållen så att den är högst 30°.

218 a §
En påhängsvagns vändningsförmåga

1. En påhängsvagn skall kunna vända så, att när dess yttersta främre hörn rör sig längs en cirkelbåge med 12,50 meters radie, rör sig dess inre sida längs en cirkelbåge med minst 5,30 meters radie. En påhängsvagn anses uppfylla detta krav, om avståndet från kopplingstappen till de fasta boggiaxlarnas vridningscentrum inte är större än

där

L är påhängsvagnens bredd. Om en eller flera av de icke-styrbara boggiaxlarna har en axellyftanordning, skall den beaktas vid beräknandet av vändningsförmågan.

2. På tillverkarens begäran kan kraven enligt 1 mom. kontrolleras genom en lämplig likvärdig beräkning eller geometrisk demonstration.

219 §
Draganordningar

1. En släpvagns dragögla, kopplingstapp, vändskiva eller dragkoppling skall befinna sig på släpvagnens längdaxel.

2. Dragstången får ha reglerbar längd, och i så fall skall den vara försedd med tillförlitliga låsanordningar. Den skall i alla använda positioner vara godkänd för de belastningar som överförs till den. Om ändringen av längden sker med hjälp av en hydraulisk eller en motsvarande anordning, skall anordningens kraft begränsas så att ingen sådan belastning som kan äventyra trafiksäkerheten överförs till draganordningarna.

3. Dragöglan, dragstången och kopplingstappen på släpvagnar i kategori O3 och O4 skall motsvara kraven i direktiv 94/20/EG eller i E-reglementet nr 55 och, om det är fråga om en kortkopplingsanordning, i E-reglementet nr 102. Ministeriet meddelar dock vid behov närmare föreskrifter om dragstängers hållfasthet och godkännande då de är avsedda att användas på släpvagnar med framboggi.

4. På dragkoppling, vändskiva och dragbalk som monteras på en släpvagn tillämpas dessutom i tillämpliga delar vad som bestäms om draganordningar för bilar.

220 §
Underkörningsskydd

Underkörningsskydd krävs dock inte på

a) en släpvagn vars karosseri, chassi eller en fast del eller anordning till sin konstruktion och placering uppfyller kraven på underkörningsskydd,

b) en släpvagn i kategori O1 eller O2, om markfrigången av den bakre delen av karosserikonstruktionen är högst 0,55 meter, mätt från vägytan med släpvagnen i obelastat tillstånd över en bredd som inte får vara mera än 0,2 meter smalare än vagnens bredd på ett avstånd av 0,45 meter från vagnens bakre punkt,

c) en släpvagn som är konstruerad och tillverkad särskilt för transport av långa, odelbara laster såsom stockar eller stålstänger,

d) en släpvagn som kopplas till ett allhjulsdrivet fordon i kategori N2G eller N3G,

e) en släpvagn där ett underkörningsskydd betydligt försvårar användningen av släpvagnen eller dess anordningar, eller

f) en dolly som är avsedd för koppling av en påhängsvagn.

221 §
Sidoskydd

3. Särskilt sidoskydd krävs inte

a) på en släpvagn som är konstruerad och tillverkad särskilt för transport av långa odelbara laster, såsom stockar eller stålstänger,

b) på en släpvagn som kopplas till en allhjulsdriven bil i kategori N2G eller N3G,

c) på en släpvagn som är konstruerad och tillverkad för specialändamål och som i praktiken inte kan utrustas med sidoskydd, eller

d) på en dolly som är avsedd för koppling av en påhängsvagn.

221 a §
Bränsletank

I en släpvagn får inte finnas andra bränsletankar än en tank på högst 200 l för en bränsleförbrukande anordning i släpvagnen, t.ex. en kylanordning. En dolly som är avsedd för koppling av en påhängsvagn får inte utrustas med bränsletank.

223 §
Obligatoriska och tillåtna strålkastare, lyktor och reflektorer

1. En släpvagn till en bil skall vara försedd med följande lyktor och reflektorer:

a) körriktningsvisare,

b) bromslyktor,

c) en lykta för registreringsskylt,

d) främre positionslyktor, om släpvagnens bredd är större än 1,60 meter; detta gäller dock inte en dolly som är avsedd för koppling av en påhängsvagn,

e) bakre positionslyktor,

f) röda reflektorer bak,

g) främre reflektorer,

h) sidoreflektorer,

i) sidolyktor, om släpvagnens längd är större än 6,00 meter,

j) en eller flera dimbaklyktor; detta gäller dock inte en dolly som är avsedd för koppling av en påhängsvagn,

k) konturlyktor, om släpvagnens bredd är större än 2,10 meter; detta gäller dock inte en dolly som är avsedd för koppling av en påhängsvagn, och

l) orangegula reflektorer som är synliga åt sidorna för markering av en konstruktion eller anordning som är smalare än vagnen i övrigt och som skjuter ut utanför vagnens bakre del över en meter.


226 §
Lykta för registreringsskylt

Lyktan för registreringsskylten skall belysa registreringsskylten, och den skall vara e-godkänd i enlighet med direktivet 76/757/EEG eller E-godkänd i enlighet med reglementet nr 3/02.

259 §
Draganordningar

1. Draganordningarna på en släpanordning skall vara säkra och ändamålsenliga. En draganordning på en dragbil skall vara försedd med en anordning som förhindrar oavsiktligt öppnande.

2. På placering, dimensionering och hållfasthet för kopplingsanordningar tillämpas bestämmelserna om ett motordrivet fordons och motsvarande släpvagns draganordningar.

268 §
Konstruktion och utrustning av fordonschassier

Bestämmelserna i denna förordning tillämpas också på sådana fordonschassier som ännu inte är försedda med karosseri. Vid tillfällig förflyttning krävs på dem dock inte reflektorer, backspeglar, stänkskärmar eller stänkskydd, även om chassiet skulle vara försett med förarhytt, och inte heller kopplingsanordning, underkörningsskydd, sidoskydd, anordning som förhindrar obehörig användning eller färdskrivare.


1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997. Ändringen av 3 § 1 mom. träder dock i kraft den 1 december 1998.

2. Genom denna förordning upphävs 3 § 1 mom. förordningen om fordons konstruktion och utrustning (773/1994).

3. Denna förordning gäller fordon och trafikförnödenheter som tas i bruk den dag förordningen träder i kraft eller senare. Ett fordon som godkänts för trafik före denna förordnings ikraftträdande får fortfarande användas i trafik, om det motsvarar de bestämmelser som gällde när förordningen trädde i kraft.

4. Definitionen av ett fordon som tagits i bruk innan denna förordning trätt i kraft ändras inte, om inte fordonsägaren yrkar på ändring.

5. Den ändring av förordningens 25 a § som gäller definitionen av en husbils egenmassa samt 35 b § [ Den märkta texten har rättat (1997), Originaltexten lydde: 35 b § ] gäller fordon som typbe- siktas som hörande till en ny typ enligt direktivet 92/21/EEG eller som typgodkänns den dag då förordningen träder i kraft eller senare, eller som tas i bruk den 1 januari 1998 eller senare.

6. Förordningens 41 a, 41 b och 41 d § gäller fordon som typbesiktas som hörande till en ny typ enligt direktivet 97/27/EG eller typgodkänns den 21 maj 1999 eller senare.

7. Kravet gällande överensstämmelse med E-reglementet för kortkopplingsanordningar om vilken bestämms i förordningens 43 b § 4 mom. och 219 § 3 mom. tillämpas från den 1 januari 1999.

Kommissionens direktiv95/48/EG; EGT nr L 233, 30.9.1995, s. 73, rådets direktiv 96/53/EG; EGT nr L 235, 17.9.1996, s. 59, parlamentets och rådets direktiv 97/27/EG; EGT nr L 233 25.8.1997, s. 1
Anmält enligt rådets direktiv 83/189/EEG, ändr. 88/182/EEG, ändr. 94/10/EG

Nådendal den 11 juli 1997

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Anneli Taina

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.