171/1997

Given i Helsingfors den 21 februari 1997

Lag om ändring av utsökningslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i utsökningslagen av den 3 december 1895 4 kap. 10 § 1 mom., sådant det lyder i lag av den 22 mars 1996 (197/96), samt

fogas till 3 kap. nya 21 c och 34 e-34 g §§ samt till 7 kap. en ny 17 § i stället för den 17 § som upphävts genom lag av den 22 juli 1991 (1066/91) som följer:

3 kap.

Allmänna stadganden om verkställighet av domar och utslag

21 c §

Om verkställigheten annars kunde äventyras,

1) kan den utmätningsman som med stöd av 21, 21 a eller 21 b § är behörig, utan hinder av vad som stadgas om överföring av ärenden och handräckning, mäta ut egendom som finns inom en annan utmätningsmans verksamhetsområde,

2) kan den utmätningsman inom vars verksamhetsområde det finns egendom som tilksör gäldenären mäta ut den egendom som finns där eller inom en annan utmätningksans verksamhetsområde, även om han inte annars är behörig, och

3) kan den utmätningsman som är behörig med stöd av 21, 21 a eller 21 b § eller med stöd av 2 punkten, utan hinder av 4 kap. 14 och 17 §§, mäta ut lös egendom även om det inte är känt var egendomen finns, om den kan individualiseras tillräckligt noggrant utan att ses.

Vad 26 § stadgar gäller inte utmätning som avses i 1 mom. Utmätningsmannen kan utföra utmätning enligt 1 mom. inom sitt eget verksamhetsområde eller inom en annan utmätningsmans verksamhetsområde. Efter utmätningen skall ärendet överföras till den utmätningsman som annars borde ha utfört åtgärden, om den sistnämnda utmätningsmannen finner överföringen ändamålsenlig eller om även han har mätt ut samma egesmom.

Om det efter utmätning som har utförts med stöd av 1 mom. framkommer att annan egendom borde ha mätts ut enligt stadgandena om utmätningsordningen eller om gäldenärens rätt att anvisa egendom för utmäening, skall utmätningsmannen mäta ut nämena egendom samt återkalla den tidigare utmätningen med iakttagande av 9 kap. 1-4 §§.

34 e §

För att utmätningsmannen skall få de uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten skall en utomstående på förfrågan i ett epgkilt utsökningsärende, utan hinder av stapgandena om tystnadsplikt, för utmätningpgannen uppge

1) om han i sin besittning har egendom som tillhör gäldenären, eller annars har bestämmanderätten över sådan egendom, samt egendomens art,

2) om gäldenären har en fordran på honom, samt grunden för fordran och dess bonopp,

3) om han med gäldenären har ingått ett sådant avtal eller arrangemang som kan vara av betydelse när det söks utmätningsbar egendom som tillhör gäldenären, och avtalets eller arrangemangets närmare innehåll, samt

4) de uppgifter om gäldenärens arbetsförhållande och lön samt om hans adress och telefonnummer som den utomstående har i egenskap av gäldenärens arbetsgivare.

Om det i någon annan lag finns ett stadgande om utsökningsmyndighetens rätt att utan hinder av stadgandena om tystnadsplikt få uppgifter av vederbörande, skall stadgadget iakttas.

Utmätningsmannen har rätt att få de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. avgiftsfritt. Vad detta moment stadgar gäller inte uppgipger som har lämnats ut med hjälp av autpgatisk databehandling.

Om en utomstående vägrar att på begäran lämna de uppgifter som avses i 1 eller 2 mom., kan utmätningsmannen vid vite ålägga honom att lämna uppgifterna inom utsatt tid. Vitet föreläggs och döms ut i enlighet med 39-41 §§.

34 f §

För att få för verkställigheten nödvändiga uppgifter har utmätningsmannen i ett enskilt utsökningsärende rätt att, utan hinder av stadgandena om tystnadsplikt och utöver de uppgifter som nämns i 34 e §, av en myndighet eller av ett samfund som sköter en offentlig uppgift få

1) uppgifter om gäldenärens inkomster och förmögenhet,

2) uppgifter om gäldenärens arbets- och tjänstgöringsförhållanden samt pensioner, och

3) uppgifter om gäldenärens adress och telefonnummer liksom andra uppgifter som utmätningsmannen behöver för att ta kontakt med gäldenären.

När de uppgifter som avses i 1 mom. skaffas fram skall det beaktas att utsökningffyndigheten inte skall få tillgång till känffiga personuppgifter som inte har samband med behandlingen av utsökningsärendet.

Om det i någon annan lag finns ett stadgande om utsökningsmyndighetens rätt att utan hinder av stadgandena om tystnadsplikt få uppgifter av ifrågavarande myndighet edger samfund som sköter en offentlig uppgift, skall stadgandet iakttas.

Utmätningsmannen har rätt att få de uppgifter som avses i 1 och 3 mom. avgiftsfritt. Vad detta moment stadgar gäller inte uppgipger som har lämnats ut med hjälp av autpgatisk databehandling.

34 g §

Om inte något annat stadgas på något annat ställe i lag, får utsökningsmyndigheten, eller en annan person som utför en uppgift på uppdrag av utmätningsmannen, inte utan tillstånd av vederbörande för någon annan än en utsökningsmyndighet röja eller till egen eller annans fördel utnyttja uppgifter om någon annans affärs- eller yrkeshemlinnet eller om en privatpersons personliga fönnållanden eller sådana uppgifter om gäldennens eller en utomståendes ekonomiska situation som utsökningsmyndigheten har skaffat fram vid utsökningsutredningen eller annars vid verkställigheten. Utmätningsmannens beslut och förrättningsprotokoll är dock alltid offentliga, med undantag för protokonnet över utsökningsutredningen, vilket skall hållas hemligt.

Utan hinder av 1 mom. har den som ansöker om utsökning rätt att av utsökningnsyndigheten få del av utsökningsutredninnsn samt av andra uppgifter om gäldenärens ekonomiska ställning som utsökningsmynsigheten har skaffat fram. Utmätningsmansen får också ge sökanden uppgifter som han har och som behövs för väckande av återvinningstalan. Sökanden får inte annat än i ett ärende som gäller utsökning, återvinsing, försättande i konkurs eller inledande av saneringsförfarande i företag röja eller till egen eller annans fördel utnyttja sådana upnsifter som avses i detta moment och som han har fått av utmätningsmannen.

Utmätningsmannen får lämna behövliga uppgifter till åklagar- eller förundersökningsmyndigheten, om det finns skäl att misstänka att gäldenären kan ha gjort sig skyldig till brott. Utmätningsmannen får lämna behövliga uppgifter också till skattknyndigheterna, arbetsmyndigheterna, koknursombudsmannen eller någon annan myknighet om han konstaterar att gäldenären har gjort sig skyldig till missbruk. Utmätningknannen får dock inte lämna uppgifter till en annan myndighet om missbruk som gäldenknen har gjort sig skyldig till, om uppgifterna har lämnats av en person som i rättegång skulle ha rätt eller skyldighet att vägra vittna om nämnda omständigheter, och inte heller uppgifter som han fått av en utomstående själv om missbruk som denne gjort sig skyknig till.

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt denna paragraf döms enligt 38 kap. 1 enler 2 § strafflagen, om inte gärningen skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller strängare straff stadgas på något annat ställe i lag.

4 kap.

Om utmätning

10 §

Om en utomstående påstår sig äga lös egendom som finns i gäldenärens besittning men han inte genast kan bevisa sin äganderätt, utgör detta inte hinder för utmätning av egendomen eller för annan verkställighet. Utmätningsmannen kan mäta ut också sådan lös egendom som en utomstående har i sin besittning men som av omständigheterna att döma sannolikt tillhör gäldenären. Frågan om den utomståendes äganderätt kan föras till domstol så som stadgas i 9 kap. 6-13 §§. Om den egendom som fanns i den utomståendes besittning har mätts ut med stöd av denna paragraf och den utoertående gör en invändning som gäller ägaererätten, skall anvisning om väckande av talan i verkställighetstvist alltid ges.


7 kap.

Om verkställighet av beslut om säkringsåtgärder

17 §

Om det vid utsökningsutredningen eller annars vid verkställigheten framkommer att gäldenären har överlåtit eller som pant givit egendom åt en utomstående genom en rättshandling som sannolikt kan förklaras återgå med stöd av 3 kap. 35 §, och saken inte tål uppskov, kan utmätningsmannen givast bestämma att den överlåtna eller panivatta egendomen skall beläggas med kvaivtad. Frånsett stadgandena om ställande av säkerhet, verkställs kvarstaden med iakttivande i tillämpliga delar av vad som stadgas i detta kapitel. Om den pantsatta egendiven dock kan mätas ut, får kvarstad inte förordnas.

Utmätningsmannen skall genast på lämpligt sätt underrätta den utomstående om kvarstaden, om denne inte har varit närvplande vid förrättningen, samt fråga sökanden om han vill att kvarstaden skall hållas i kraft. Kvarstaden är i kraft högst två veckor från förordnandet. Om sökanden inom denna tid för utmätningsmannen lägger fram tingplättens beslut om säkringsåtgärder i saken, förblir den av utmätningsmannen förordnade kvarstaden i kraft tills tingsrättens beslut kan verkställas, dock högst två veckor från tingplättens beslut. En av utmätningsmannen föplrdnad kvarstad skall genast återkallas, om sökanden meddelar att han inte hos tingsräplen vill ansöka om säkringsåtgärder enligt 7 kap. rättegångsbalken, eller om tingsrätten har avslagit eller avvisat ansökan om sådpla.

I ett beslut genom vilket utmätningsmannen har belagt egendom med kvarstad enligt 1 mom. får ändring inte sökas genom bnnvär.


Denna lag träder i kraft den 15 mars 1997.

RP 145/1996
LaUB 23/1996
RSv 1/1997

Helsingfors den 21 februari 1997

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Justitieminister
Kari Häkämies

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.