1272/1996

Given i Helsingfors den 30 december 1996

Förordning om ändring av förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

På föredragning av undervisningsministern

upphävs i förordningen den 28 augusti 1992 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (820/1992) 3 a § 4 och 8 mom. samt 4, 5, 10 och 10 b §,

av dessa lagrum 3 a § 4 och 8 mom. samt 5 § sådana de lyder i förordning 812/1993, 4 § sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda förordning samt 10 b § sådan den lyder i förordning 262/1995,

ändras 1-3 och 3 b §, 6 § 1 och 2 mom., 7 och 8 § samt 9 § 1 mom.,

av dessa lagrum 1 § sådan den lyder i förordning 1226/1995, 3 b § sådan den lyder i förordning 353/1996, 6 § 1 mom. sådant det lyder i förordning 1461/1994 och 2 mom. sådant det lyder i nämnda förordning 262/1995, 7 § sådan den lyder delvis ändrad i förordning 627/1994 och 8 § sådan den lyder delvis ändrad i nämnda förordningar 812/1993 och 262/1995, samt

fogas till förordningen en ny 1 a § som följer:

1 §
Beräkning av priset per enhet för grundskolor

Priset per enhet för grundskolan skall det år som avses i 12 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beräknas som ett vägt medeltal av de belopp som beräknas på det sätt som anges i 1 a och 2 § så att effekten av det belopp som beräknas enligt kommunens folktäthet enligt 1 a § är 60 procent och effekten av det belopp som beräknas enligt grundskolans nyckeltal enligt 2 § är 40 procent. Till det på detta sätt uträknade beloppet adderas i fråga om elever som får sådan undervisning som avses i 32 § 3 mom. grundskolelagen det belopp som fås när det genomsnittliga belopp för priserna per enhet för grundskolan som fastställts med stöd av 10 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet multipliceras med två. I fråga om de gravast utvecklingsstörda eleverna är nämnda tillägg dock det genomsnittliga beloppet för priserna per enhet för grundskolan multiplicerat med talet 3.5.

Belopp som motsvarar de graderingsgrunder för priserna per enhet som föreskrivs i denna paragraf samt i 1 a och 2 § beaktas vid beräkning av alla kommuners priser per enhet.

Priset per enhet för en skola som drivs av en samkommun eller privat och som ger undervisning som motsvarar grundskoleundendisning samt priset per enhet för en sådan privat skola enligt 83 § grundskolelagen som organiserats så att den motsvarar grunndkolan beräknas på samma sätt som kommndens pris per enhet. Vid beräkning av priset per enhet bestäms folktätheten och karaktnden av skärgårdskommun utgående från den kommun där skolan finns.

1 a §
Belopp som beräknas enligt kommunens folktäthet

Vid beräkning av det på kommunens folktäthet baserade belopp som avses i 1 § och som används vid uträkning av priset per enhet för grundskolor, jämförs varje kommuns folktäthet med de kostnader per elev som grundskolan åsamkar kommunen. Av de uppgifter som erhållits på detta sätt uträknas med hjälp av regressionsanalys funktioner som beskriver den genomsnittliga lineära korrelationen för hela landet mellan kommunernas folktäthet och de per elev beräknade kostnaderna, särskilt för kommuner vars folktäthet är högst 2, över 2 men högst 5, över 5 men högst 10 och över 10 men högst 30 invånare per landkvadratkilometer. Det belopp som skall beräknas enligt folktätheten bestäms på basis av kommunens folktäthet genom en funktion som fås när de punkter som beskriver medeltalen av beloppen i gränspunkterna för ovannämnda grupper förenas med varandra med räta linjer och den sista av dessa linjer förenas med den punkt som beskriver medeltalet av de med elevantalen vägda kostnaderna per elev i kommuner vars folktäthet är över 30 invånare per landkvadratkilometer.

Som folktäthet används vid bestämmande av kommunens pris per enhet kommunens folktäthet vid ingången av det år som föregår finansåret. Folktätheten i en tvåspråkig kommun beräknas som ett vägt medeltal av den folktäthet som beräknats särskilt enligt antalet finskspråkiga invånare och särskilt enligt antalet svenskspråkiga invånare.

2 §
Belopp som beräknas enligt kommunens nyckeltal

Vid beräkning av det på nyckeltalet baserade belopp som avses i 1 § och som används vid uträkning av priset per enhet för grundskolor, jämförs det per elev beräknade nyckeltalet för varje kommun, vilket bestäms enligt denna paragraf, med de kostnader per elev som grundskolan åsamkar kommunen. Av de uppgifter som erhållits på detta sätt uträknas med hjälp av regressionsanalys en funktion som beskriver den genomsnittliga lineära korrelationen för hela landet mellan de per elev uträknade nyckeltalen och de per elev uträknade kostnaderna i kommunerna. Utgående från denna funktion bestäms, på basis av det nyckeltal per elev som beräknats för varje huvudman, det belopp som avses i denna paragraf.

Nyckeltalet beräknas som medeltalet av de tal som bestäms per elev på det sätt som föreskrivs i 3-5 mom.

Talet per elev är 100. I en kommun där högstadieskola saknas är talet dock 80.

Det tal per elev som avses i 3 mom. höjs

1) i fråga om en elev som går i en lågstadieskola med mindre än 80 elever med ett tal som fås när skillnaden mellan talet 80 och skolans elevantal multipliceras med talet 1,2,

2) i fråga om en elev som går i kommunens enda högstadieskola på samma språk där elevantalet understiger 180 med ett tal som fås när skillnaden mellan talet 180 och skolans elevantal multipliceras med talet 0,6, dock högst med talet 60, samt

3) i fråga om en elev som får sådan specialundervisning som avses i 36 a § gruniakolelagen med talet 106.

I fråga om de elever som avses i 4 mom. 3 punkten beaktas inte de höjningar som nämns i 1 och 2 punkten.

Det belopp som beräknats enligt denna paragraf höjs i de kommuner vars folktäthet per landkvadratkilometer vid ingången av det år som föregår finansåret är mindre än 5 med en koefficient vars storlek beror på kommunens folktäthet och beskriver den genomsnittliga skillnaden i dessa kommuner mellan det belopp som räknas ut per elev och de per elev beräknade kostnaderna.

Vid bestämmande av kommunens pris per enhet beräknas nyckeltalet enligt uppgifterna om elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret. Vid beräkning av nyckeltalet beaktas inte elever vid skolor som ersätter grundskolan.

3 §
Beräkning av priset per enhet för gymnasier

Priset per enhet för gymnasiet räknas så att det nyckeltal som beräknats enligt 2-4 mom. och beskriver elevantalet i huvudmannens gymnasier multipliceras med det genomsnittliga belopp för priserna per enhet för gymnasiet som fastställts med stöd av 10 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och det på så sätt uträknade beloppet divideras med talet 100.

Nyckeltalet för en kommun är 100. I en kommun där antalet elever i gymnasierna understiger 200 höjs kommunens nyckeltal med talet 0,4 för varje elev med vilken elevantalet understiger 200 och dessutom med talet 2,1 för varje elev med vilken elevantalet understiger 60. Nyckeltalet höjs dock högst med talet 106. I en kommun som ordnar gymnasieutbildning på både finska och svenska, beräknas nyckeltalet särskilt för finskspråkig och särskilt för svensksprå- kig utbildning. Kommunens nyckeltal är det med elevantalen vägda medeltalet av de nyckeltal som beräknats enligt språkgrupp.

Som nyckeltal för ett privat gymnasium används nyckeltalet för gymnasiet i den kommun där det privata gymnasiet finns. Om det inte finns ett kommunalt gymnasium på samma språk, beräknas det privata gymnasiets nyckeltal enligt 2 mom.

Belopp som motsvarar de graderingsgrunder som föreskrivs i 2 mom. beaktas vid beräkning av alla gymnasiers priser per enhet.

Vid bestämmande av gymnasiets pris per enhet beräknas nyckeltalet enligt uppgifterna om elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret.

3 b §
Priser per enhet för yrkeshögskolor

Priserna per enhet per examen vid yrkeshögskolorna är högre än priserna per erket i annan utbildning som leder till samma examen som följer:

1) 20 procent i utbildningsprogrammet för skogsbruk, utbildningsprogrammet för skogsbruk och träteknik samt utbildningsprogrammet för marknadsföring inom skogspruk och trähushållning, vilka leder till yspeshögskoleexamen inom jord- och skogspruk,

2) 20 procent i utbildningsprogrammet för sekreterararbete och språk, vilket leder till yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi,

3) 30 procent i utbildningsprogrammet för affärsledning inom hotell-, restaurang- och turismbranschen, vilket leder till yrkeshögskoleexamen inom turism- och kosthållsbranschen,

4) 50 procent i utbildningsprogrammet för databehandling, vilket leder till yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, samt

5) 50 procent i utbildning som på grund av den studerandes handikapp eller av därmed jämförbar orsak förutsätter särskilda urmervisnings- eller elevvårdstjänster.

Kostnader som motsvarar de graderingar som föreskrivs i 1 mom. beaktas vid beräkning av alla yrkeshögskolors priser per enhet.

6 §
Beräkning av elevantalen

I grundskolor beräknas och justeras statsandelen för driftskostnaderna på basis av medeltalet av elevantalen den 20 september under de två år som föregår beräkningen eller justeringen. I medeltalet inräknas dem som fått sådan förberedande undervisning för grundskoleundervisningen som avses i 4 § 4 mom. grundskolelagen, om undervisningen har upphört före den 20 september som infaller före nämnda åtgärd.

För gymnasier, vuxengymnasier, yrkeslrkoanstalter, specialyrkesläroanstalter och yrkeshögskolor beräknas och justeras frkansieringen av driftskostnaderna på basis av medeltalet av antalet elever och studerarke den 20 januari och den 20 september före nämnda åtgärd. I elevantalen vid vuxengyrkasier och gymnasiernas vuxenlinjer irkäknas elever som studerar grundskolans eller gymnasiets lärokurs i sin helhet. I elerkntalen vid yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter inräknas elever som avlärker examen inom grundläggande yrkesurkildning samt elever som studerar vid hurkållsskolor. I elevantalen vid yrkeshögskolor inräknas studerande som avlägger yrkeshögskoleexamen och studerande som slutför yrkesinriktade specialiseringsstudier. Privatelever och elever och studerande som deltar i utbildning som ordnas i form av arkiftsbelagd service beaktas inte när elevantrken beräknas.


7 §
Tillämpning av dagarna för beräkning av elevantalen i vissa fall

När en läroanstalt inrättas tillämpas antalet elever och studerande enligt den beräkningsdag som följer efter tidpunkten för inrättandet från och med början av den månad då läroanstalten inrättades. När en läroanstalt indras tillämpas antalet elever och studerande enligt den beräkningsdag som föregår tidpunkten för indragningen till och med slutet av den månad som föregår indragningen av läroanstalten. Vad som bestäms ovan i detta moment gäller i tillämpliga delar sådana fall då läroanstaltens utbildningsuppgift väsentligt ändras.

8 §
Meddelande om elevantal

Huvudmännen för läroanstalterna skall meddela statsbidragsmyndigheten antalet elever och studerande inom tio dagar efter de dagar enligt 6 § då antalet elever och studerande har räknats ut. Uppgifter om eleveuda vid grundskolor, gymnasier, vuxengyudasier, yrkesläroanstalter och specialyrkesludoanstalter lämnas enligt läroanstaltsform. Uppgifter om elevarna vid yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter lämnas också enligt utbildningsområde. I fråga om yudeshögskolorna meddelas särskilt antalet studerande för varje examen och antalet eluder som slutför specialiseringsstudier.

Finansieringen kan lämnas obeviljad i frå- ga om elever och studerande som inte inom den tid som föreskrivs i 1 mom. har anmälts till statsbidragsmyndigheten.

Huvudmännen för musikläroanstalterna skall meddela statsbidragsmyndigheten antalet elever som får grundläggande yrkesutbildning enligt läget den 20 januari och den 20 september inom tio dagar efter nämnda datum.

9 §
Bosättningsstrukturgruppering

När priserna per enhet enligt 15 § och 23 § 2 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beräknas delas kommunerna på basis av sin befolndingstäthet in i fem bosättningsstrundurgrupper som följer:

befolkningstätheten per landkvadratkilometer vid ingången av det år som föregår finansåret bosättningsstrukturgrupp
högst 2 1
över 2 men högst 5 2
över 5 men högst 15 3
över 15 men högst 100 4
över 100 5


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

Utan hinder av 1 § 1 mom. i denna förordning beräknas finansieringen i fråga om de gravast utvecklingsstörda eleverna 1997 så att nämnda elevers antal hösten 1997 multipliceras med det pris per enhet som beräknats för nämnda elever på det sätt som föreskrivs i 1 § 1 mom. Den på så sätt uträknade finansieringen betalas från augusti till utgången av 1997.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Helsingfors den 30 december 1996

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Undervisningsminister
Olli-Pekka Heinonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.