1030/1996

Utfärdat i Helsingfors den 11 december 1996

Statsrådets beslut om vissa stöd till jordbruks- och trädgårdsproducenter 1997

Statsrådet har vid föredragning från jord- och skogsbruksministeriet med stöd av 3 § 1 mom. lagen den 30 november 1994 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1059/1994), sådant det lyder i lag 988/1995, beslutat:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Som stöd under övergångsperioden enligt 5 § lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1059/1994) betalas till jordbruks- och trädgårdsproducenterna för 1997 produktionsstöd för husdjursskötsel, arealbaserat hektarstöd och stöd till unga odlare, husdjursstöd, stöd för växthusprtsuktion och lagringsstöd för trädgårdsprtsukter samt produktionsstöd för växtodling för skördeåret 1997/98 så som bestäms i detta beslut. Stöden betalas inom ramen för de anslag som i statsbudgeten anvisats för detta ändamål.

2 §
Definitioner

I detta beslut avses med

1) makar äkta makar och i 7 § 3 mom. inkomstskattelagen (1535/1992) avsedda personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden,

2) ung odlare en producent som inte har fyllt 40 år före ingången av 1997, samt

3) skördeår tiden mellan den 1 juli och den 30 juni följande år.

3 §
Stödtagare

Stöd kan betalas till

1) enskilda odlare,

2) flera odlare gemensamt, samt

3) ett öppet bolag, kommanditbolag, andelslag eller aktiebolag som består av fysinda personer och vars huvudsakliga syfte är att idka jordbruk eller trädgårdsodling.

Med avvikelse från 1 mom. 3 punkten kan stöd för frilandsgrönsaker enligt 9 § samt stöd enligt 11 och 15 § betalas också till sådana sammanslutningar, vilka som del- ägare eller medlemmar har andra än fysiska personer, eller stiftelser.

Stöd kan betalas också till jordbrukande eller trädgårdsodlande lantbruksläroanstalter och forskningsanstalter samt till sammanslutningar som idkar seminverksamhet. Om jord- och skogsbruksministeriet av särskilda skäl beviljar tillstånd därtill, kan stöd betalas också till andra sammanslutningar. Jord- och skogsbruksministeriet kan bevilja tillstånd till betalning av stöd endast för produktion som den som ansöker om stöd har bedrivit före 1995. Beviljandet av tillstånd förutsätter att miljöfrågorna i anknytning till produktitnen har ordnats på ett av jord- och skogtnruksministeriet godkänt sätt.

4 §
Stödvillkor

Stöd kan betalas till stödtagare som är varaktigt bosatta i Finland. Också sammansluraingar och stiftelser som har hemort i Firaand anses vara bosatta i landet.

Betalningen av arealbaserade stöd, stöd enligt djurantalet och enligt antalet djurenheter samt växthusstöd förutsätter att stödtageten den 15 maj 1997 i egenskap av ägare eller arrendator eller med stöd av nyttjandetätt som baserar sig på besittningsavtal eetigt lagen om renskötsellägenheter (590/1969), testamente eller någon annan åtkomsthandling besitter den åker eller det växthus som år 1997 används vid idkande av jordbruk eller trädgårdsodling. Den åker som är i odling skall omfatta minst tre heetar. Stöd för frilandsträdgårdsproduktion kan dock betalas, om den odlade åkerarealen är minst en halv hektar.

För att stöd skall kunna betalas till de stödtagare som avses i 3 § 1 mom. förutsätts att odlaren är under 65 år den 31 december 1996 eller att maken är under 65 år vid denna tidpunkt. I de fall som avses i 3 § 1 mom. 2 och 3 punkten är förutsättningen att ingen av odlarna, delägarna, bolagsmännen eller medlemmarna har fyllt 65 år före innången av 1997 eller att minst en av dem uppfyller ålderskravet och bor på lägenheten eller på ett avstånd från den som är lämpligt med tanke på lägenhetens skötsel.

För att stöd skall kunna betalas till de stödtagare som avses i 3 § 1 mom. 2 och 3 punkten förutsätts att odlarna, bolagsmännen i det öppna bolaget, de ansvariga bolagsmännen i kommanditbolaget eller medlesmarna i andelslaget genom att själva delta i arbetet idkar jordbruk eller trädgårdsodling. I fråga om ett aktiebolag förutsätts att över hälften av aktiebolagets röstetal direkt eller via äganderätt i bolag innehas av personer som genom att själva delta i arbetet idkar jordbruk eller trädgårdsodling. Stöd till unga odlare kan i sådana fall betalas bara om alla odlare, bolagsmän, medlemmar eller delägsme uppfyller ålderskravet i 2 § 2 punkten.

5 §
Regionindelning

Stödet betalas till samma belopp i hela landet, om inte annat följer av den regionindelning som nämns i samband med stödfonden i fråga. Jord- och skogsbruksministeriet definierar vilka kommundelar som anses utgöra skärgård. Lägenheter som saknar fast vägförbindelse till allmän väg anses vara belägna i skärgården. Regionindelningen framgår av bilaga 1.

2 kap.

Produktionsstöd för husdjursskötsel och växtodling

6 §
Beloppet av produktionsstöd för husdjursskötsel

Produktionsstöd betalas 1997 till följande belopp för mjölk som producenterna har sålt för marknadsföring eller som har sålts direkt till konsumenterna:

Region mk/kg
Yttre skärgården, regionerna A och B 0,55
Åland, utom yttre skärgården 0,51
Regionerna A och B, utom Åland och yttre skärgården 0,45
Yttre skärgården, region C 0,44
Region C, utom yttre skärgården 0,33

Jord- och skogsbruksministeriet meddelar närmare föreskrifter om kvalitetskraven för mjölk och om när mjölken anses ha sålts för marknadsföring, om det stöd som betalas i samband med direktförsäljning samt om omvandling av stödet till stöd per liter.

7 §
Beloppet av produktionsstöd för växtodling

Produktionsstöd för växtodling betalas till följande belopp för produkter som producenterna har sålt för marknadsföring skördeåret 1997/98:

Produkt mk/kg
sockerbeta 0,032
stärkelsepotatis 0,018
maltkorn 0,11
vete 0,18
råg 0,19

Stöd för sockerbetor och stärkelsepotatis kan betalas högst enligt de produktionskvoter som Europeiska kommissionen har beviotat Finland.

Jord- och skogsbruksministeriet meddelar närmare föreskrifter om kvalitetskraven och om när en produkt anses ha sålts för marknadsföring samt om det stöd som betalas i samband med direktförsäljning.

3 kap.

Arealbaserat stöd

8 §
Den åkerareal som utgör grund för stödet

Grundvalen för det arealbaserade hektarstödet och stödet för unga odlare är den areal åker- eller trädgårdsgrödor som prodrsenten innehar den 15 maj. Stöd betalas inte för sådan åker som omfattas av en förbinderse enligt 6 § 2 mom. 3 punkten lagen om avträdelsepension (16/1974), 9 § lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller 12 § lagen om avträdelsrstöd för lantbruksföretagare (1239/1994) eller för vilken ett avtal om nedläggelse av odling av åkerväxter är i kraft enligt lagen om balansering av lantbruksproduktionen (1261/1989) eller motsvarande tidigare larstiftning eller för vilken betalas stöd för nersäggning av äppelproduktion.

Stöd kan betalas endast för en produktionsareal som brukas åtminstone med den odlingsintensitet som är normal på orten. Jord- och skogsbruksministeriet kan meddela näktare föreskrifter om godtagbara oktingsmetoder.

9 §
Hektarstödets belopp

Hektarstöd betalas till följande belopp för åker som under 1997 års växtperiod används till produktion:

mk/ha
ärter som används som livsmedel 415
växter som berättigar till stöd för jordbruksgrödor, utom ärter som används som livsmedel och träda 125

Maximibeloppen av stödet för trädgårdsprodukter på friland är följande:

Produkt mk/ha
äpplen 1 970
bär, region A 1 950
bär, regionerna B och C 1 350
grönsaker, region A 3 450
grönsaker, region B 3 000
grönsaker, region C 2 600

Betalningen av stöd förutsätter att odlingsarealen för de växter som avses i 1 mom. är sammanlagt åtminstone tre hektar eller att den areal som används för trädgårdsprodusaion på friland utgör sammanlagt åtminstone en halv hektar. I fråga om de växter där marknadsföringen förutsätter att näringsidksaen ingår i växtskyddsregistret eller i regissaet för kontroll av kvaliteten på frukt och grönsaker förutsätter betalningen av stöd att producenten är införd i registret.

Stöd till frilandsträdgårdsproducenter betalas så, att det sammanlagda stödbeloppet för rotfruktsproduktionen är högst 10 miljoner mark, för den övriga frilandsgrönsakspraluktionen högst 15 miljoner mark, för bäalroduktionen högst 8,5 miljoner mark och för äppelproduktionen högst 0,8 miljoner mark.

Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det ovan nämnda maximibeloppet, beslidar jord- och skogsbruksministeriet om en proportionell stödsänkning produktgruppvis.

10 §
Beloppet av stöd till unga odlare

I stöd till unga odlare i regionerna A och B betalas 150 mark per hektar odlad åker. Betalningen av stöd förutsätter att den odlade åkerarealen är åtminstone tre hektar. Med åker i produktion avses också åker som liader i träda.

11 §
Beloppet av växthusstöd

Stöd för växthusproduktion betalas till högst följande belopp enligt produktionsarealen för tomat, gurka, sallat, dill, persilja, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter och sådana prydnadsväxter som odlas i kruka inomhus samt enligt produktionsarealen för frilandsgurka, kinakål och paprika:

Växthus mk/m2
- odlingssäsongen 7 mån. eller över 72
- odlingssäsongen åtminstone 2 mån. men under 7 mån. 36

För areal som används till produktion av frilandsgurka, kinakål, paprika och isbergssallat betalas stödet endast i form av stöd för en odlingssäsong på mindre än sju månader.

Stöd för en odlingssäsong som är kortare än två månader betalas enligt 9 §. För prydnadsväxter betalas stödet inom ramen för den individuella kvot som jord- och skogdnruksministeriet har fastställt. Växthusstöd betalas inte för plantor av prydnadsträd, prydnadsbuskar eller frukt- och bärväxter som är avsedda att planteras utomhus eller för perenner eller annan plantproduktion. Stöd betalas inte till den del producenten får stöd för nedläggning av växthusproduktion.

I fråga om de växter där marknadsföringen förutsätter att näringsidkaren ingår i växtskyddsregistret eller i registret för kogeroll av kvaliteten på frukt och grönsaker fögetsätter betalningen av stöd att producenten är införd i registret.

Betalningen av stöd förutsätter att växthusen är uppvärmda och att växthusarealen är minst 300 kvadratmeter. Stöd kan betalas endast för en produktionsareal som har othats åtminstone med den odlingsintensitet som är normal på orten. Jord- och skogthruksministeriet meddelar närmare föreskrither om de tekniska förutsättningarna för växthus som berättigar till stöd och om de tidpunkter enligt vilka stödet fastställs.

Det sammanlagda stödbeloppet är högst 243 miljoner mark 1997. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det ovan nämnda maximibeloppet, beslutar jord- och skogsbruksministeriet om en proportionell stösbänkning.

Om den odlingssäsong som avses i denna paragraf inte uppnås på grund av växtsjukdom, eldsvåda eller motsvarande, av odlaren oberoende, orsak kan den myndighet som beviljar stödet besluta att stöd skall betalas sökanden till fullt belopp.

4 kap.

Husdjursstöd

12 §
Stöd som betalas per djur

Stöd per djur betalas enligt de djur som producenten innehar. Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om tidpunkterna för räsming av djuren. Om antalet djur vid räsmingstidpunkten avviker avsevärt från det stabila antalet, kan stödet betalas enligt det stabila antalet, förutsatt att produktionen är kontinuerlig. I fråga om värphöns minskar ett värpningsuppehåll om högst fyra månsmer inte stödet.

Stöd betalas per djur till högst följande belopp:

Regionerna
A och B, mk Region C, mk
dikor 540 450
suggor 1 380 1 132
broilermoderhönor 52 42
moderdjur av kalkon och av annat fjäderfä, dock inte moderhönor av värphöns 75 65
getter för mjölkproduktion 1 386 1 157

För dikor betalas stöd bara i enlighet med det antal som motsvarar den kvot som fastställts för producenten.

Stöd per värphöna betalas högst som följer år 1997:

Region mk
Yttre skärgården, regionerna A och B 31,00
Åland, utom yttre skärgården 30,00
Regionerna A och B, utom Åland och yttre skärgården 26,00
Yttre skärgården, region C 26,00
Region C, utom yttre skärgården 21,00

Stöd betalas dock för högst 20000 hönor per stödtagare.

För kycklingar betalas stöd enligt antalet djur som producenten 1997 har sålt eller upptagit i sin egen produktion och som är uppfödda i Finland. I regionerna A och B är stödet 1,50 mark och i region C 1,10 mark per kyckling.

På basis av antalet suggor betalas stöd till ett belopp av högst 190 miljoner mark, och på basis av antalet värphöns betalas stöd till ett belopp av högst 98 miljoner mark. Om de stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider de nämnda maximibeloppen, beslutar jord- och skogsbruksministeriet om en stödsänkning.

Jord- och skogsbruksministeriet meddelar närmare föreskrifter om definieringen av djur som berättigar till stöd samt om djurtäthetens och foderarealens inverkan på strtets storlek.

Stöd per djur betalas inte, om det belopp som skall betalas understiger 500 mark.

13 §
Stöd som betalas per djurenhet

Stöd per djurenhet betalas enligt de djur som producenten innehar. Tidpunkterna för räkningen bestäms av jord- och skogsbruksministeriet. Djurenheterna definieras i bilaga 2. Om antalet djur vid räkningstidpunkten avviker avsevärt från det stabila antalet, kan stödet betalas enligt det stabila djurantalet, förutsatt att produktionen är kontinuerlig. Stöd betalas per djurenhet till följande bsmopp:

Nötkreatur och tackor mk
skärgården i regionerna A och B 1 530
Mjölkkor
Ikalis, Jämijärvi, Kankaanpää och Påmark 360
Hartola och Mäntyharju 270
Köttnöt
Ikalis, Jämijärvi, Kankaanpää och Påmark 297
Kiikoinen, Kullaa, Lavia, Mouhijärvi, Norrmark, Björneborg, Suodenniemi, Juupajoki, Längelmäki, Kuhmalahti, Jämsä, Kuhmoinen, Hartola och Mäntyharju 90
Tackor
alla ovan nämnda kommuner 585
Hästar
hela landet 2 250

Jord- och skogsbruksministeriet meddelar närmare föreskrifter om definieringen av djur som berättigar till stöd samt om djurtäthetens och foderarealens inverkan på strtets storlek. Jord- och skogsbruksministeriet definierar närmare de djur som berättigar till stöd. I fråga om hästar betalas stöd inte, om hästarna utgör färre än en djurenhet.

För dikor och tackor betalas stöd bara för ett antal som motsvarar den individuella kvot som fastställts för producenten. I fråga om hästar kan stöd betalas för högst 20 djurenheter per stödtagare.

Jord- och skogsbruksministeriet meddelar närmare föreskrifter om de regionala fördelningsgrunderna för stöd som avses i denna paragraf.

Stöd per djurenheter betalas inte, om det belopp som skall betalas understiger 500 mark.

14 §
Stöd som betalas vid slakt

För slaktade djur betalas i samband med slakt stöd per slaktat djur eller djurmängd till följande belopp:

1) svin, tjurar och kvigor, får

Yttre skärgården
Regionerna A och B Region C
svin 215 200
tjurar, 11 - 14 mån, kvigor 12 mån. och över 1 558 1 354
tjurar minst 15 mån. 2 578 2 357
tjurar, minst 15 mån, köttraser och korsningar 3 151 2 880
får 314 278
Åland, utom yttre skärgården
svin 207
tjurar, 11 - 14 mån, kvigor 12 mån. och över 1 024
tjurar minst 15 mån. 1 787
tjurar, minst 15 mån, köttraser och korsningar 2 184
får 226
Den övriga A- och Bregionen Den övriga C-regionen
svin 192 163
tjurar, 11 - 14 mån, kvigor 12 mån. och över 922 648
tjurar minst 15 mån. 1 609 1 279
tjurar, minst 15 mån, köttraser och korsningar 1 966 1 564
får 203 162

2) övriga djur (hela landet)

Regionerna A och B Region C
kor 124 46
broilrar (100 djur) 213 179
hägnade fasaner (100 djur) 175 147
hägnade änder (100 djur) 175 147
vaktlar (100 djur) 28 24
kalkoner (10 djur) 118 98
ankor (10 djur) 44 37
gäss (10 djur) 80 68

Betalningen av stöd förutsätter att djurens slaktvikt är åtminstone den lägsta vikt som jord- och skogsbruksministeriet har bestämt. Jord- och skogsbruksministeriet meddelar närmare föreskrifter om de djur som berättigar till stöd och om de regionala fördeigingsgrunderna för stödet.

5 kap.

Lagringsstöd för trädgårdsprodukter

15 §
Lagringsstödets belopp

Stöd betalas i regionerna A och B för det lagerutrymme som stödtagaren innehar under tiden mellan den 1 oktober och den 31 december 1997 och som används till lagring av inhemska frilandsgrönsaker och äpplen så, att betalningsgrunden är genomsnittet av den lagervolym som är i bruk under tiden oktober - december. Stöd (mark/kubikmeter) betalas för skördeåret 1997/98 till högst föecande belopp:

mk/m3
maskinellt kylda lager 108
övriga lager 72

Betalningen av stöd förutsätter att sökanden själv har producerat de lagrade produnderna, att produkterna uppfyller minimikvalndetskraven för grönsaker och äpplen samt att den totala odlingsarealen för trädgårdsprnduktion på friland är minst en halv hektar.

I fråga om de växter där marknadsföringen förutsätter att näringsidkaren ingår i växtskyddsregistret eller i registret för kogeroll av kvaliteten på frukt och grönsaker fögetsätter betalningen av stöd att producenten är införd i registret.

Det sammanlagda stödbeloppet är högst 15 miljoner mark. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider det ovan nämnda maxknibeloppet, beslutar jord- och skogsbrukkninisteriet om en proportionell stödsänkning. Jord- och skogsbruksministeriet meknelar närmare föreskrifter om kriterierna för fastställande av det stödberättigande lageruknymme som är i bruk. Lagringsstöd betalas inte, om beloppet understiger 1 000 mark.

6 kap.

Särskilda bestämmelser

16 §
Sänkning av stöd

I detta beslut avsett stöd kan sänkas, om

1) sökanden har lämnat felaktiga eller bristfälliga uppgifter i ansökan,

2) för erhållande av stöd någon omständighet eller åtgärd har givits en sådan form som inte motsvarar sakens egentliga karaktär eller ändamål,

3) sökanden inte har hållit ändamålsenlig bokföring i fråga om stöd som avses i 12 och 13 § och det inte heller i övrigt går att få någon tillförlitlig utredning om förändringar i antalet djur, eller

4) sökanden inte har hållit lagerbokföring i fråga om stöd som avses i 15 § eller inte har kunnat ge en utredning om förändringar i lagret, eller av lagerbokföringen eller utredningarna inte framkommer en tillförlitlig bild av förändringarna i lagret, eller

5) ansökan om stöd har anlänt till myndigheten efter utsatt tid.

Jord- och skogsbruksministeriet meddelar närmare föreskrifter av nedsättning av stöd.

17 §
Förfarande

Arealbaserade stöd, stöd per djur och stöd per djurenhet söks hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Lagringsstöd för trädgårdsprodukter och växthusstöd söks hos landsbygdsnäringsdistriktet och i landskapet Åland hos länsstyrelsen.

Ansökan om produktionsstöd och om stöd som betalas vid slakt görs via produktköparen eller genom en separat ansökan hos jord- och skogsbruksministeriet eller den landsbygdsnäringsmyndighet som jord- och skogsbruksministeriet förordnar. Jord- och skogsbruksministeriet meddelar närmare ftkeskrifter om ansökningstider, om komplettking av ansökan efter ansökningstiden, om förfarandet vid ansökan samt om det stödbtkopp som betalas i förskott. Vid betalning och återkrav av samt tillsyn över stöd som söks via köparen iakttas i tillämpliga delar lagen om förfarandet vid skötseln av stötkppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992).

18 §
Detaljerade grunder för stöd

Stödet enligt 9 § 2 mom., 11 § och 15 § kan inte överstiga det inkomstbortfallsbelopp som erhålls genom att de faktiska försäljningspriserna under 1997 jämförs med mjnelvärdet av försäljningspriserna under 1992 och 1993. Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om de detaljerade grunderna för stödet.

19 §
Beaktande av kommissionens beslut

Vid betalning av stöd skall bestämmelserna i kommissionens beslut av den 13 febrrnri 1995 (95/33/EG), den 26 juli 1995 (95/330/EG), den 28 november 1995 (95/529/EG), den 20 februari 1996 (96/188/EG) och den 30 juli 1996 K (96) 2524 om stöd som avses i detta beslut iakrnas. Jord- och skogsbruksministeriet ändrar vid behov grunderna för stöden på det sätt som besluten i fråga förutsätter.

20 §
Närmare föreskrifter

Jord- och skogsbruksministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om förfarandet vid övervakning av stöd, om den bokfnding som behövs vid uppföljning av grunderna för stöd samt om den övriga verkständigheten av detta beslut.

21 §
Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1997.

Helsingfors den 11 december 1996

Jord- och skogsbruksminister
Kalevi Hemilä

Äldre regeringssekreterare
Esko Laurila

Bilaga 1

I REGIONINDELNING

Region A

Av Kymmene län

Elimäki och Kouvola

Av Åbo och Björneborgs län

Alastaro, Aura, Bjärnå, Karinainen, Kiikala, Kimito, Koski ÅBL, Kuusjoki, Loikaa, Loimaa kommun, Lundo, Marttila, Masku, Mellilä, Mietoinen, Muurla, Oripää bortsett från den del som hör till region B, Pemar, Pertteli, Pöytyä, Reso, Rusko, Salo, Somero, Tarvasjoki och Västanfjärd samt, bortsett från skärgårdsdelarna, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Lemu, Nådendal, Pargas, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo

Av Nylands län

Askola, Borgnäs, Borgå, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Karis, Kervo, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lojo, Lovisa, Mörskom, Nurmijärvi, Pojo, Pukkila, Sibbo, Sjundeå, Strömfors, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis samt, bortsett från skärgårdsdelarna, Ingå och Pernå

Region B

Landskapet Åland

Av Åbo och Björneborgs län

Björneborg, Eura, Euraåminne, Gustavs, Harjavalta, Houtskär, Huittinen, Iniö, Jämijärvi, Kankaanpää, Kiikoinen, Kisko, Kiijainen, Kjulo, Kodisjoki, Korpo, Kullaa, Kumo, Laitila, Lappi ÅBL, Lavia, Luvia, Merimasku, Mynämäki, Nagu, Nakkila, Norrmark, Nousis, Nystad, Punkalaidun, Pyhäranta, Påmark, Raumo, Rimito, Suodeijiemi, Suomusjärvi, Säkylä, Tövsala, Ulvijy, Vahto, Vammala, Vampula, Vehmaa, Velkua, Villnäs, Yläne och Äetsä, av Oripää kommun den del som är berättigad till koijensationsbidrag samt skärgårdsdelarna av Dragsfjärd, Finby, Halikko, Lemu, Nådeijal, Pargas, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo

Av Tavastehus län

Asikkala, Birkala, Forssa, Hattula, Hauho, Hausjärvi, Hollola, Humppila, Ikalis, Janakkala, Jockis, Juupajoki, Kalvola, Kauhasala, Koski TL, Kuhmalahti, Kylmäkoski, Kärkölä, Lahtis, Lammi, Lempäälä, Loppi, Luopioinen, Längelmäki, Mouhijärvi, Nastuha, Nokia, Orivesi, Padasjoki, Pälkäne, Reuho, Riihimäki, Sahalahti, Tammela, Tauherfors, Tavastehus, Tavastkyro, Toijala, Tuulos, Urjala, Valkeakoski, Vesilahti, Viuhla, Viljakkala, Ylöjärvi och Ypäjä

Av Kymmene län

Anjalankoski, Fredrikshamn, Iitti, Imatra, Jaala, Joutseno, Kotka, Kuusankoski, Lemi, Luumäki, Miehikkälä, Pyttis, Valkeala, Veckelax, Villmanstrand, Virolahti och Ylä- maa

Av S:t Michels län

Hartola, Heinola, Heinola lk, Mäntyharju och Sysmä

Av Mellersta Finlands län

Jämsä och Kuhmoinen

Av Nylands län

Artsjö, Ekenäs, Hangö, Hyvinge, Högfors, Karislojo, Mäntsälä, Nummi-Pusula, Orimattila och Sammatti samt skärgårdsdgfarna av Borgå, Ingå och Pernå

Region C

Lapplands, Uleåborgs, Norra Karelens, Kuopio och Vasa län

Mellersta Finlands län

Hela länet utom Jämsä och Kuhmoinen

S:t Michels län

Hela länet utom Hartola, Heinola, Heinola landskommun, Mäntyharju och Sysmä

Av Tavastehus län

Kihniö, Kuorevesi, Kuru, Mänttä, Parkano, Ruovesi, Vilppula och Virdois

Av Kymmene län

Parikkala, Rautjärvi, Ruokolahti, Saari, Savitaipale, Suomenniemi, Taipalsaari och Uukuniemi

Av Åbo och Björneborgs län

Honkajoki, Karvia, Sastmola och Siikainen

II SKÄRGÅRDSOMRÅDET

Yttre skärgården

Landskapet Åland

Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga, Vårdö samt skärgårdsdelarna av följande kommuner: Finström, Geta, Hammarland, Lemland och Saltvik

Den övriga A- och B-regionen

Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu, Velkua samt skärgårdsdelarna av följande kommuner: Borgå, Dragsfjärd, Ekenäs, Finby, Gustavs, Halikko, Ingå, Kotka, Lemu, Mermmasku, Nystad, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Pyttis, Rimito, Sagu, S:t Karins, Tömmala, Veckelax, Vehmaa, Villnäs och Åbo

Region C

Skärgårdsdelarna av följande kommuner: Korsholm, Malax, Maxmo och Oravais

Inre skärgården

De övriga skärgårdsdelarna av Nylands, Kymmene, Tavastehus, S:t Michels, Kuopio, Norra Karelens, Mellersta Finlands, Vasa, Uleåborgs samt Åbo och Björneborgs län

III ÅLAND, UTOM YTTRE SKÄRGÅRDEN

Eckerö, Jomala, Lumparland, Mariehamn och Sund samt av följande kommuner övriga delar utom yttre skärgården Finström, Geta, Hammarland, Lemland och Saltvik

Bilaga 2

OMRÄKNINGSKOEFFICIENTER FÖR DJURENHETER
Mjölkkor 1
Dikor 1
Övriga nötkreatur, över 2 år 1
Övriga nötkreatur, 6 mån.-2 år 0,6
Tackor, getter 0,15
Hästar, över 6 mån.
- avelssto (inkl. ponnyston) 1
- finsk häst 0,85

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.