247/1996

Given i Helsingfors den 4 april 1996

Djurskyddslag

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Lagens syfte

Syftet med denna lag är att på bästa möjliga sätt skydda djur mot lidande, smärta och plåga.

Lagen syftar också till att främja djurens välbefinnande och god behandling av djur.

2 §
Tillämpningsområde

Denna lag skall tillämpas på alla djur.

I fråga om jakt, fiske, medicinsk behandling av djur, avel, artificiell reproduktion av djur, genteknik och naturskydd skall dessutom iakttas vad som särskilt stadgas om dessa.

2 kap.

Djurhållning

3 §
Allmänna principer

Djur skall behandlas väl och de får inte åsamkas onödigt lidande. Det är förbjudet att åsamka djur onödig smärta eller plåga. Vid djurhållningen skall också djurens hälsa främjas och hänsyn tas till djurens fysiologiska och beteendemässiga behov.

Genom förordning kan utfärdas närmare stadganden om vad som skall anses åsamka djur onödigt lidande samt onödig smärta och plåga.

4 §
Förvaringsutrymme för djur

Ett förvaringsutrymme för djur skall vara tillräckligt rymligt, skyddande, ljust, rent och tryggt samt även i övrigt ändamålsenligt med hänsyn till djurartens behov. Det är förbjudet att hålla djur på ett sätt som åsamkar onödigt lidande.

Genom förordning kan utfärdas närmare stadganden om krav på förvaringsutrymmen för djur. Genom förordning kan också stadgas att jord- och skogsbruksministeriet får meddela närmare föreskrifter om dessa.

5 §
Skötsel av djur

Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta.

Genom förordning kan utfärdas närmare stadganden om krav på djurskötseln. Genom förordning kan också stadgas att jord- och skogsbruksministeriet får meddela närmare föreskrifter om dessa.

6 §
Behandling av djur

Det är förbjudet att överanstränga djur, att hålla dem i oskäligt sträng tukt, att dressera dem oskäligt strängt och att behandla dem alltför hårdhänt. Det är förbjudet att binda eller tjudra djur på ett sätt som åsamkar onödigt lidande. Djuren skall ges möjlighet att vila ordentligt och att röra sig.

Genom förordning kan utfärdas närmare stadganden om krav på behandling av djur. Genom förordning kan också stadgas att jord- och skogsbruksministeriet får meddela närmare föreskrifter om dessa.

7 §
Åtgärder som utförs på djur

Operationer och andra därmed jämförbara åtgärder som åsamkar smärta får utföras på djur endast om de behövs på grund av djurets sjukdom eller av någon därmed jämförbar orsak.

Åtgärden får utföras endast av en veterinär. Om den smärta som åtgärden vållar är lindrig och kortvarig eller om åtgärden inte tål uppskov, får den dock utföras även av någon annan än en veterinär.

Genom förordning kan avvikas från stadgandena i 1 och 2 mom. Genom förordning kan också stadgas att jord- och skogsbruksministeriet får bevilja undantag från stadgandena i 1 och 2 mom. Jord- och skogsbruksministeriet får dock inte bevilja undantag för utförande av sådana åtgärder som syftar till att göra ett djur stumt eller ändra djurets utseende. Jord- och skogsbruksministeriet får förbjuda att djur används vid tävlingar eller förevisas, om de har utsatts för en operation eller en åtgärd som är förbjuden enligt denna lag.

8 §
Avel och genteknik

Djurskyddssynpunkter och djurens hälsa skall beaktas vid avel.

Sådan avel och användning av avelsmetoder som kan åsamka djuret lidande eller medföra betydande men för djurets hälsa eller välbefinnande är förbjuden.

Utöver vad 1 mom. stadgar är det förbjudet att använda genteknik i syfte att förändra djurproduktionens kvantitet eller kvalitet, om det kan inverka menligt på djurens hälsa eller välbefinnande. I fråga om användning av genteknik vid försöksdjursverksamhet iakttas dock 31 §.

Genom förordning kan utfärdas närmare stadganden om djurskyddskrav vid avel och vid användning av genteknik. Genom förordning kan även stadgas att jord- och skogsbruksministeriet får meddela närmare föreskrifter om djurskyddskrav vid avel och vid användning av genteknik.

9 §
Påverkande av djurens prestationsförmåga

Det är förbjudet att öka, minska eller upprätthålla djurens prestationsförmåga på konstlat sätt med läkemedel eller andra motsvarande ämnen eller preparat.

Då det misstänks att sådana ämnen eller preparat som avses i 1 mom. har använts, har veterinärer som utför tillsyn enligt denna lag rätt att få tillträde till de utrymmen där djuret hålls samt att ta behövliga prov. Djurets ägare och innehavare är skyldig att bistå veterinären vid provtagningen och att ge de upplysningar som behövs för tillsynen.

10 §
Påverkande av djurens produktionsförmåga

Det är förbjudet att öka djurens produktionsförmåga på konstlat sätt med läkemedel eller andra motsvarande ämnen eller preparat, om det inte kan visas att dessa inte åsamkar men för djurens hälsa eller välbefinnande.

Vid tillsyn över förbudet enligt 1 mom. skall i tillämpliga delar iakttas lagen om medicinsk behandling av djur (402/90).

11 §
Tvångsmatning av djur

Djur får inte tvångsmatas i gödningssyfte eller för ökande av produktionen.

12 §
Redskap, anordningar och ämnen

Sådana för vård, hantering, infångande, transport, bedövning eller avlivning av djur avsedda redskap, anordningar eller ämnen som uppenbart åsamkar ett djur onödig smärta eller plåga får inte tillverkas, importeras, säljas, överlåtas eller användas.

Jord- och skogsbruksministeriet bestämmer vilka redskap, anordningar och ämnen som skall anses vara sådana som uppenbart åsamkar djur onödig smärta eller plåga.

13 §
Tagande av vilda djur för uppfödning

Det är förbjudet att ta vilda däggdjur och fåglar för uppfödning, om det inte är fråga om infångande av djur som skall hållas i djurgård, farmuppfödning av djur i syfte att producera kött, ägg eller avelsdjur för kött- eller äggproduktion eller i viltvårdssyfte, tillfällig sjukvård för djuret eller något annat godtagbart tillfälligt behov eller vetenskapligt forskningsarbete.

Ett djur som har omhändertagits för tillfällig sjukvård eller för något annat godtagbart tillfälligt behov skall försättas i frihet då dess tillstånd möjliggör detta, om det kan antas att djuret utan svårighet anpassar sig till ett liv i naturtillstånd. Om djuret inte kan försättas i frihet och vården av det inte kan ordnas, skall djuret avlivas.

14 §
Sjuka eller skadade djur

Då ett sjukt eller skadat djur överlåts skall mottagaren underrättas om sjukdomen eller skadan.

Den som påträffar ett husdjur som är sjukt, skadat eller annars i hjälplöst tillstånd eller något annat djur som omhändertagits av människor skall själv hjälpa djuret eller göra anmälan därom till djurets ägare eller skötare eller till kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen eller polisen.

Är det oskäligt svårt att anträffa en person som nämns i 2 mom. och är djuret i sådant tillstånd att det är uppenbart grymt mot djuret att hålla det vid liv, får det avlivas. Om detta skall utan dröjsmål göras en anmälan som nämns i 2 mom.

Vilda djur som är sjuka, skadade eller annars i hjälplöst tillstånd skall hjälpas, om det är möjligt. Är djuret dock i sådant tillstånd att det är uppenbart grymt mot det att hålla det vid liv, skall djuret avlivas eller avlivningen ombesörjas.

15 §
Omhändertagna djur

Kommunen skall se till att inom dess område ordnas tillfällig skötsel av herrelösa hundar och katter samt motsvarande små sällskaps- och hobbydjur som påträffas och tas om hand.

Omhändertagna djur skall förvaras minst 15 dagar, varefter kommunen har rätt att sälja djuret, överlåta det på annat sätt eller avliva det.

Kommunen har rätt att av djurets ägare eller innehavare uppbära ersättning för kostnaderna för omhändertagande, skötsel och eventuell avlivning av djuret.

Om en anmälan om omhändertagande av en hund har gjorts till polisen enligt 55 § jaktlagen (615/93), skall denna underrätta kommunens mottagningsplats för herrelösa djur härom.

16 §
Djurtävlingar

Om djur vid en tävling kan bli utsatta för smärta, plåga eller oskälig påfrestning, skall tävlingsarrangören på egen bekostnad kalla till tävlingen en veterinär med uppgift att se till att denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser följs.

Länsstyrelsen kan vid behov på tävlingsarrangörens bekostnad förordna en veterinär att närvara vid tävlingen och övervaka att stadgandena och bestämmelserna om djurskydd följs.

Jord- och skogsbruksministeriet får förbjuda sådana djurtävlingar eller motsvarande tillställningar där djuren kan åsamkas onödig smärta eller onödigt lidande eller utsättas för oskälig påfrestning.

Vad denna paragraf och 17 § stadgar om tävlingar och övervakning av dem gäller också tillställningar där djurs avelsvärde, bruksvärde eller andra egenskaper testas på ett sätt som kan åsamka djuret smärta eller plåga eller utsätta det för oskälig påfrestning.

17 §
Övervakning av djurtävlingar

En i 16 § avsedd veterinär skall förbjuda användningen av djur vid tävlingar, om han har grundad anledning att misstänka att djuret används i strid med denna lag eller stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Om djurets ägare eller innehavare inte följer ett av veterinären meddelat förbud, är tävlingsarrangören skyldig att hindra att djuret deltar i tävlingen. I detta syfte kan tävlingsarrangören avbryta tävlingen eller omhänderta djuret för den tid tävlingen pågår. Polisen skall vid behov ge tävlingsarrangören handräckning för verkställande av förbudet.

18 §
Överlåtelse av djur som pris

Det är förbjudet att överlåta djur som pris vid lotterier och tävlingar. Länsstyrelsen kan av särskilda skäl bevilja undantag från förbudet.

19 §
Utställande av djur och användning av djur vid förevisningar

Utställande av djur och användning av djur vid fotografering eller filminspelning eller vid andra förevisningar får inte åsamka djuren smärta eller plåga.

Utan hinder av 1 mom. får kommunalveterinären av särskilda skäl ge tillstånd till sådan verksamhet enligt 1 mom. som kan åsamka djuren lindrig smärta eller plåga. Om verksamhet enligt 1 mom. bedrivs i flera kommuner, skall tillstånd dock sökas hos länsstyrelsen i det län där verksamheten huvudsakligen bedrivs. Till tillståndet kan fogas villkor som behövs från djurskyddssynpunkt. Tillståndet kan återkallas, om tillståndsvillkoren inte iakttas.

I fråga om sådan fotografering och filminspelning som sker i vetenskapligt forskningssyfte eller därmed förknippat undervisningssyfte skall dock stadgandena i 31 § tillämpas.

20 §
Cirkusar, djurgårdar och djurutställningar

Jord- och skogsbruksministeriet kan bestämma vilka djurarter som får användas på cirkus och vid andra jämförbara föreställningar där djuren visar färdigheter som de har blivit lärda och vilka djurarter som får förevisas i djurgårdar eller vid permanenta eller ambulerande djurutställningar.

Djur får användas på cirkus och vid andra därmed jämförbara föreställningar samt förevisas i djurgårdar eller vid permanenta eller ambulerande djurutställningar endast med tillstånd av länsstyrelsen.

Tillstånd att driva en inhemsk cirkus eller att ordna någon annan därmed jämförbar föreställning eller en inhemsk ambulerande djurutställning skall sökas hos länsstyrelsen i det län där cirkusens eller djurutställningens ägare har sin hemort. Tillstånd att driva en utländsk cirkus eller att ordna därmed jämförbar föreställning eller en utländsk ambulerande djurutställning skall sökas hos länsstyrelsen i det län där den utländska cirkusen, motsvarande föreställning eller den ambulerande djurutställningen inreser till Finland. Tillstånd att hålla en djurgård och en permanent djurutställning skall sökas hos länsstyrelsen i det län där djurgården eller den permanenta djurutställningen är belägen.

Tillståndet beviljas, om verksamheten uppfyller kraven i denna lag och i stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Tillståndet kan förenas med villkor som behövs från djurskyddssynpunkt. Tillståndet kan återkallas, om tillståndsvillkoren inte iakttas eller om verksamheten inte längre motsvarar förutsättningarna för beviljande av tillstånd.

21 §
Farmer för produktion av kött, ägg och avelsdjur

Genom förordning stadgas vilka vilda däggdjurs- och fågelarter som får farmuppfödas i syfte att producera kött, ägg eller avelsdjur för kött- eller äggproduktion.

Verksamhetsidkaren skall i god tid innan verksamheten inleds eller avslutas eller förändras väsentligt göra en skriftlig anmälan till länsstyrelsen i det län där farmen är belägen om sådan farmuppfödning som syftar till att producera kött, ägg eller avelsdjur för kött- eller äggproduktion och som gäller vilda däggdjur eller fåglar eller deras avkomma som har fötts i fångenskap och som hör till en art vilken lever i naturtillstånd.

Närmare stadganden om anmälan till länsstyrelsen och om de utredningar som skall bifogas den utfärdas genom förordning. Jord- och skogsbruksministeriet kan vid behov bestämma att anmälan skall göras också vid annan farmuppfödning än sådan som avses i denna paragraf.

22 §
Förbud mot farmuppfödning

Genom förordning kan farmuppfödning av djur i produktionssyfte förbjudas av djurskyddsskäl.

23 §
Farmuppfödning i viltvårdssyfte

Den som i viltvårdssyfte idkar farmuppfödning av vilda däggdjur eller fåglar eller deras avkomma som har fötts i fångenskap och som hör till en art vilken lever i naturtillstånd skall i god tid innan verksamheten inleds eller avslutas eller förändras väsentligt göra en skriftlig anmälan härom till länsstyrelsen i det län där farmen är belägen.

Närmare stadganden om anmälan till länsstyrelsen och om de utredningar som skall bifogas den utfärdas genom förordning.

24 §
Yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av sällskaps- eller hobbydjur

Den som bedriver yrkesmässig eller annars storskalig försäljning av hundar, katter eller övriga sällskaps- eller hobbydjur skall i god tid innan verksamheten inleds eller avslutas eller förändras väsentligt göra en skriftlig anmälan härom till länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs.

Vad 1 mom. stadgar om försäljning av djur gäller också förmedling, uthyrning, uppfödning, träning och dressyr av djur samt omhändertagande av djur för förvaring och vård och meddelande av undervisning i användningen av djur.

Genom förordning kan utfärdas närmare stadganden om vilket slag av verksamhet som skall anses vara yrkesmässig eller annars storskalig.

Närmare stadganden om anmälan till länsstyrelsen och om de utredningar som skall bifogas den utfärdas genom förordning.

25 §
Närmare stadganden om anmälningspliktig verksamhet och förbjudande av verksamhet

Länsstyrelsen kan, efter att ha granskat en i 21, 23 eller 24 § avsedd anmälan, meddela verksamhetsidkaren föreskrifter som behövs för förebyggande av olägenheter i samband med djurskyddet. Om verksamheten inte uppfyller de krav som ställs i denna lag eller som stadgas eller föreskrivs med stöd av den och om verksamhetsidkaren inte avhjälper bristfälligheter i verksamheten inom utsatt tid, kan länsstyrelsen efter att ha hört verksamhetsidkaren förbjuda bedrivandet av verksamheten.

26 §
Förande av förteckning

Verksamhetsidkaren skall föra en förteckning över de djur som verksamhet enligt 21, 23 eller 24 § gäller. Förteckningen skall på begäran uppvisas för de tillsynsmyndigheter och djurskyddsövervakare som avses i 3 kap. Jord- och skogsbruksministeriet får meddela närmare föreskrifter om förande av förteckningen och om de uppgifter som skall införas i den.

27 §
Kringföringshandel

Det är förbjudet att idka kringföringshandel med djur.

28 §
Import av djur

Jord- och skogsbruksministeriet kan förbjuda import av djur av djurskyddsskäl. Importen kan förbjudas, om förhållanden som är godtagbara från djurskyddssynpunkt inte kan ordnas för djuren eller om djurhållningen i övrigt åsamkar djuren lidande. Jord- och skogsbruksministeriet kan också förbjuda försäljning och innehav av sådana djur som inte får importeras.

Ett djur som har importerats i strid med förbudet i 1 mom. skall återsändas eller avlivas på djurägarens eller innehavarens bekostnad, eller beträffande det förfaras på ett sätt som jord- och skogsbruksministeriet godkänner.

Jord- och skogsbruksministeriet eller länsstyrelsen kan bestämma att åtgärder enligt 2 mom. skall utföras på djurägarens eller innehavarens bekostnad. Härvid iakttas i övrigt i tillämpliga delar viteslagen (1113/90).

29 §
Transport av djur

Transporten av djur skall ordnas så att den inte åsamkar djuret onödig smärta eller plåga. Under transporten skall djuret också skyddas mot skador och insjuknande. Djur får inte transporteras, om de är i sådant tillstånd att transporten kan åsamka dem onödig smärta eller plåga.

Om ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland eller Europeiska gemenskapens rättsordning så förutsätter, kan genom förordning stadgas att ett villkor för transport av djur är att länsveterinären, kommunalveterinären, gränsveterinären eller en av jord- och skogsbruksministeriet förordnad veterinär har inspekterat djuren och transportutrymmet samt konstaterat att djuren är i tillräckligt god kondition för att kunna transporteras.

Genom förordning kan utfärdas närmare stadganden om transport av djur, inspektion av transporterna samt de dokument och intyg som skall åtfölja djurtransporterna. Genom förordning kan också stadgas att jord- och skogsbruksministeriet får meddela närmare föreskrifter om dessa.

30 §
Tillstånd att transportera djur och register över djurtransportörer

Transport av djur samt uthyrning eller annan överlåtelse av transportmedel i förvärvssyfte får idkas endast med tillstånd av länsstyrelsen. Tillstånd skall sökas hos länsstyrelsen i det län där den sökande har sin hemort. Tillstånd krävs dock inte av en djurtransportör som är etablerad i en stat utanför Europeiska gemenskapen. En sådan djurtransportör skall lämna jord- och skogsbruksministeriet en skriftlig förbindelse om att stadgandena och bestämmelserna om djurskydd iakttas vid djurtransporterna.

Länsstyrelsen för ett register över de djurtransportörer som har beviljats tillstånd att idka verksamheten. Jord- och skogsbruksministeriet för ett riksomfattande register över alla djurtransportörer som har beviljats tillstånd att transportera djur och över förbindelser enligt 1 mom. Sådana uppgifter som behövs med tanke på tillsynen över djurtransporterna kan införas i registren. Verksamhetsidkaren skall ge de uppgifter som krävs för registret. Tillsynsmyndigheterna enligt denna lag har rätt att i tillsynssyfte använda registret över djurtransportörer. I övrigt tillämpas vid utlämnande av uppgifter lagen om allmänna handlingars offentlighet (83/51) eller vad som stadgas med stöd av den.

Närmare stadganden om registret över djurtransportörer, behörighet för djurtransportör och den personal som svarar för djurtransporter, personalens uppgifter, ansökan om samt beviljande och återkallande av tillstånd och tillsyn över verksamheten, förbindelse som krävs av en djurtransportör etablerad i en stat utanför Europeiska gemenskapen samt vilka uppgifter som skall införas i registret över djurtransportörer och vilka anmälningar verksamhetsidkarna skall göra utfärdas genom förordning. Genom förordning kan också stadgas att jord- och skogsbruksministeriet får meddela närmare föreskrifter om dessa.

31 §
Försöksdjursverksamhet

Försöksdjursverksamhet som hänför sig till ryggradsdjur får bedrivas endast med tillstånd av länsstyrelsen. Tillstånd att bedriva försöksdjursverksamhet skall sökas hos länsstyrelsen i det län där den sökande har sin hemort.

Med bedrivande av försöksdjursverksamhet avses djurhållning för djurförsök samt utförande av olika experiment, test, undersökningar och utredningar med försöksdjur eller med utnyttjande av försöksdjur.

Med vetenskapligt djurförsök avses en åtgärd, vid vilken användningen av djur är påkallad eller i undervisningssyfte nödvändig med hänsyn till människors eller djurs hälso- eller sjukvård eller för vetenskaplig forskning, och vilken utförs med vetenskapliga metoder och under övervakning av en person med godtagbar utbildning och på dennes ansvar.

Genom förordning stadgas om tillsyn över försöksdjursverksamheten, användning av djur vid vetenskapliga djurförsök, övervakning av försöken och villkor för utförande av dem, anskaffning och hållande av försöksdjur, behörighet för dem som utför försök och sköter försöksdjur samt tillsynsmyndigheternas rätt att avbryta försök eller försöksdjursverksamhet. Genom förordning kan också stadgas att jord- och skogsbruksministeriet får meddela närmare föreskrifter om dessa.

32 §
Avlivning av djur

Avlivning av djur skall ske så snabbt och smärtfritt som möjligt.

Genom förordning kan utfärdas närmare stadganden om avlivning av djur. Genom förordning kan också stadgas att jord- och skogsbruksministeriet får meddela närmare föreskrifter om detta.

33 §
Slakt och därtill anslutna åtgärder

Djur får inte åsamkas onödigt lidande eller onödig smärta eller plåga när de hanteras eller förvaras i slakteriet, på slaktplatsen eller någon annanstans i samband med slakt, vid bedövning eller vid blodavtappning. Djuret skall ha bedövats eller avlivats på behörigt sätt före blodavtappningen. Sådana särskilda slaktmetoder som används på religiösa grunder och där blodavtappningen inleds samtidigt som djuret bedövas är dock tillåtna så som närmare stadgas genom förordning. Djuret får inte utsättas för andra åtgärder i anslutning till slakten förrän det har dött.

Godkända slakterier samt godkända slaktplatser skall ha ett ändamålsenligt utrymme för slakt och blodavtappning av påfallande sjuka eller skadade djur.

Genom förordning kan utfärdas närmare stadganden om behörigheten för dem som utför slakt och åtgärder som föregår den, om de utrymmen i slakteriet eller på slaktplatsen där djur hanteras, om behandlingen och hanteringen av djur vid slakt samt om bedövning och blodavtappning. Genom förordning kan också stadgas att jord- och skogsbruksministeriet får meddela närmare föreskrifter om dessa.

3 kap.

Myndigheter

34 §
Jord- och skogsbruksministeriet

Jord- och skogsbruksministeriet leder, styr och utövar den allmänna tillsynen över att denna lag samt med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser följs.

35 §
Länsstyrelsen

Länsstyrelsen är styrande och övervakande myndighet i frågor som gäller efterlevnaden av denna lag samt med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser i länet.

36 §
Lokala myndigheter

Kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen och polisen övervakar att denna lag samt med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser följs i kommunen.

37 §
Besiktningsveterinären och gränsveterinären

Besiktningsveterinären övervakar att denna lag samt med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser följs i slakterier och på slaktplatser som har godkänts med stöd av kötthygienlagen (511/94).

Gränsveterinären övervakar att denna lag samt med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser följs på gränsövergångsstället eller utreseplatsen.

38 §
Djurskyddsövervakare

Länsstyrelsen kan på de villkor som den föreskriver bevilja en person som har erhållit av jord- och skogsbruksministeriet godkänd utbildning rätt att i egenskap av djurskydds- övervakare verkställa inspektioner enligt 39 §. Djurskyddsövervakaren skall ha en försäkring för eventuella skador som uppstår vid inspektionerna.

Länsstyrelsen kan återkalla rätten att verkställa inspektioner, om djurskyddsövervakaren inte följer de fastställda villkoren. Rätten kan också återkallas av annan grundad anledning.

4 kap.

Tillsyn

39 §
Inspektion

Om det finns anledning att misstänka att ett djur sköts, behandlas, används eller transporteras i strid med denna lag eller stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, har länsstyrelsen, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, polisen och djurskyddsövervakaren rätt att verkställa inspektion.

Polisen får inspektera djurtransporter också utan misstanke. Samma rätt att inspektera djurtransporter har besiktningsveterinärer inom ett slakteri- eller slaktplatsområde och gränsveterinärer på ett gränsövergångsställe eller en utreseplats.

Även utan misstanke har länsstyrelsen, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, polisen och djurskyddsövervakaren rätt att verkställa inspektion vid cirkusar, djurgårdar, permanenta och ambulerande djurutställningar, djurtävlingar, tillställningar som avses i 16 § 4 mom. samt förevisningar och föreställningar där djur medverkar samt på platser där verksamhet enligt 21, 23 eller 24 § bedrivs. Även utan misstanke har besiktningsveterinärer rätt att verkställa inspektion i alla förvaringsutrymmen för djur inom ett slakteri- eller slaktplatsområde.

Den som verkställer en inspektion har rätt att få tillträde till de utrymmen där djuren hålls och att utan ersättning ta de prov som behövs för inspektionen. Vid inspektionen kan djuret, dess förvaringsplats och transportmedel samt föda, dryck, utrustning och redskap för djuret inspekteras.

40 §
Råd

Den som verkställer en inspektion skall genom råd till djurets ägare eller innehavare sträva efter att främja djurets välbefinnande och verka för att lindriga missförhållanden i djurskyddshänseende som uppdagats vid inspektionen avhjälps.

Besiktningsveterinären skall ge i 1 mom. avsedda råd på slakteri- eller slaktplatsområdet till den som bär ansvaret för att missförhållandena uppkommit.

41 §
Anmälningar

Om djurskyddsövervakaren vid en inspektion finner att denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden eller bestämmelser har överträtts, skall han anmäla detta till länsstyrelsen, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen eller polisen, vilka vid behov skall vidta åtgärder enligt 42-44 §§.

Om besiktningsveterinären misstänker att denna lag eller stadganden eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den har överträtts vid en djurhållningsenhet som levererar djur till slakt, skall han anmäla detta till länsstyrelsen i det län där djurhållningsenheten är belägen.

42 §
Förbud och föreskrifter

Om det vid en inspektion enligt 39 § eller annars konstateras att denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden eller bestämmelser har överträtts, får länsstyrelsen, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, besiktningsveterinären, gränsveterinären eller polisen förbjuda djurets ägare eller innehavare att fortsätta med eller upprepa det förfarande som strider mot denna lag eller mot stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den och ålägga djurets ägare eller innehavare att fullgöra sin skyldighet inom utsatt tid.

43 §
Vite och hot om tvångsutförande

Länsstyrelsen kan på eget initiativ eller på begäran av kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, besiktningsveterinären, gränsveterinären eller polisen förena ett förbud eller ett åläggande som har meddelats med stöd av 42 § med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad.

I ett ärende som gäller vite eller hot om tvångsutförande tillämpas i övrigt viteslagen.

44 §
Brådskande åtgärder

Om det behövs av djurskyddsskäl, får länsstyrelsen, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, besiktningsveterinären, gränsveterinären eller polisen med avvikelse från 42 § vidta omedelbara åtgärder för att trygga ett djurs välbefinnande. I detta syfte kan för djuret skaffas vård någon annanstans eller en skötare eller foder eller andra ämnen som är absolut nödvändiga för djurets välbefinnande eller, om detta inte är möjligt eller ändamålsenligt, djuret avlivas eller sändas till slakt eller säljas på auktion eller på annat sätt till gängse pris.

Utöver de åtgärder som avses i 1 mom. har polisen rätt att i fråga om djurtransporter bestämma att djuren skall transporteras tillbaka till avgångsplatsen eller ändra transportfordonets färdplan så att djurens välbefinnande tryggas.

45 §
Hörande

Innan ett beslut enligt 42 eller 43 § fattas skall djurets ägare eller innehavare ges tillfälle att bli hörd. Innan åtgärder enligt 44 § vidtas skall djurets ägare eller innehavare ges tillfälle att bli hörd endast om denne kan anträffas omedelbart. Djurets ägare eller innehavare skall underrättas om beslutet.

46 §
Omhändertagande och förstöring

Länsstyrelsen, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, besiktningsveterinären och polisen har rätt att omhänderta anordningar, redskap och ämnen som avses i 12 §. Om hörande av anordningens, redskapets eller ämnets ägare eller innehavare före beslutet om omhändertagande samt om delgivning av beslutet gäller i tillämpliga delar 45 §.

Om någon annan i denna lag avsedd tillsynsmyndighet än polisen har verkställt ett omhändertagande enligt 1 mom., skall den anordning, det redskap eller det ämne som omhändertagits omedelbart lämnas till polisen.

En anhållningsberättigad tjänsteman får bevisligen förstöra eller låta förstöra anordningar, redskap och ämnen enligt 12 § som kan tas i beslag, om det är sannolikt att anordningarna, redskapen eller ämnena skulle komma att dömas förverkade till staten och saknar betydande värde.

47 §
Beslag

Beträffande beslag av anordningar, redskap och ämnen som avses i 12 § gäller tvångsmedelslagen (450/87).

48 §
Utredningar och undersökningar

Jord- och skogsbruksministeriet och länsstyrelsen får för tillsynen över att denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser följs eller för fullgörande av skyldigheter enligt ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland eller då Europeiska gemenskapens rättsordning förutsätter detta förordna veterinärer att utföra utredningar och undersökningar i sådana djurhållningsenheter där djur hålls för idkande av näring, i djurtransporter samt i slakterier och på slaktplatser.

Den som utför utredningen eller undersökningen har rätt att få tillträde till de utrymmen där djur hålls samt till de förråd och andra utrymmen som hänför sig till djurhållningen. Djurhållningsenhetens ägare eller innehavare samt slakteriets eller slaktplatsens ägare eller innehavare är skyldig att bistå den som utför utredningen eller undersökningen samt att, vid behov skriftligen, lämna de upplysningar som denne begär.

Vad 1 och 2 mom. stadgar om rätten för veterinärer att få tillträde till den djurhållningsenhet, det transportutrymme för djur, det slakteri eller den slaktplats där utredningen eller undersökningen skall utföras gäller också utländska inspektörer då ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland eller Europeiska gemenskapens rättsordning förutsätter detta.

49 §
Utförande av inspektioner, utredningar och undersökningar

Inspektioner, utredningar och undersökningar enligt denna lag skall om möjligt utföras så att de inte åsamkar olägenheter för djuren, djurhållningsenhetens ägare eller innehavare, djurtransporten eller djurhållningsenhetens verksamhet.

50 §
Handräckning

Polisen skall vid behov ge tillsynsmyndigheterna samt djurskyddsövervakarna handräckning vid tillsynen över denna lag och de stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den, om de hindras från att utföra sitt övervakningsuppdrag och om undanröjande av hindret förutsätter att polisbefogenheter används.

5 kap.

Ändringssökande

51 §
Besvär

Beslut som kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, besiktningsveterinären, gränsveterinären och polisen har fattat med stöd av denna lag får överklagas hos länsrätten genom besvär.

Beslut som länsstyrelsen har fattat med stöd av denna lag får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen genom besvär.

I övrigt iakttas vid sökande av ändring lagen om ändringssökande i förvaltnings- ärenden (154/50).

Besvär över beslut som fattas med stöd av denna lag skall behandlas i brådskande ordning.

52 §
Verkställighet

I beslut som fattas med stöd av 28, 42-44 eller 46 § får föreskrivas att beslutet skall följas trots att ändring söks, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

6 kap.

Påföljder

53 §
Djurskyddsförseelse

Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet

1) bryter mot ett förbud mot tillverkning, import, försäljning eller överlåtelse enligt 12 § eller mot ett förbud som avses i 7 § 3 mom., 13 § 1 mom., 16 § 3 mom., 18, 19 eller 27 § eller som utfärdas med stöd av nämnda stadganden, eller

2) försummar en skyldighet som avses i eller åläggs med stöd av 13 § 2 mom., 14 §, 16 § 1 mom., 17 §, 20 § 3 mom., 21 § 2 eller 3 mom., 23, 24, 26 eller 30 § eller 31 § 1 mom. eller 64 §,

skall för djurskyddsförseelse dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen stadgas i någon annan lag.

54 §
Djurplågeri

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1) behandlar ett djur i strid med 3-6, 8, 29, 32 eller 33 § eller stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av dem,

2) använder anordningar, redskap eller ämnen som avses i 12 § och som är förbjudna,

3) i strid med 7 eller 9-11 § vidtar en åtgärd som avses i dem, eller

4) importerar eller försöker importera ett djur i strid med förbudet i 28 §,

skall för djurplågeri dömas till böter eller fängelse i högst två år, om inte strängare straff för gärningen stadgas i någon annan lag.

55 §
Djurhållningsförbud

Den som döms för djurplågeri kan samtidigt dömas att förverka sin rätt att hålla djur. Djurhållningsförbud kan också meddelas personer som lämnas obestraffade av skäl som avses i 3 kap. 3 § strafflagen. Djurhållningsförbudet kan meddelas för viss tid eller så att det blir bestående, och det kan gälla hållande av vissa djurarter eller djurhållning i allmänhet.

Djurhållningsförbud skall verkställas genast, trots att ändring har sökts.

Om någon har meddelats djurhållningsförbud, skall domstolen sända en kopia av protokollet i ärendet till jord- och skogsbruksministeriet.

56 §
Brott mot tystnadplikt

Till straff för brott mot tystnadsplikt enligt 62 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen, om inte gärningen skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller strängare straff för den stadgas i någon annan lag.

57 §
Förverkandepåföljd

Anordningar, redskap och ämnen som i strid med 12 § har tillverkats, importerats, sålts, överlåtits eller använts skall dömas förverkade till staten till den del förverkandepåföljden behövs för tryggande av djurens hälsa eller välbefinnande eller för förebyggande av brott mot djur.

Om anordningar, redskap eller ämnen som avses i 1 mom. inte kan dömas förverkade till följd av att de för undvikande av förverkandepåföljd har gömts eller förstörts, kan i stället deras värde helt eller delvis dömas förverkat till staten. Vidare skall iakttas vad strafflagen stadgar om förverkande av den ekonomiska fördel som brott berett.

7 kap.

Särskilda stadganden

58 §
Kostnader

Djurets ägare eller innehavare skall betala de kostnader som åtgärder enligt 42 och 44 §§ föranleder. Om djuret har sålts eller sänts till slakt eller om annan inkomst av djuret har fåtts, skall kostnaderna dras av från försäljningspriset eller från den övriga inkomsten av djuret, och återstoden ges till djurets ägare eller innehavare.

De kostnader som åtgärder enligt 44 § föranleder kan av särskilda skäl betalas i förskott av det anslag som i statsbudgeten har reserverats för veterinärvård inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Djurets ägare eller innehavare ansvarar för den slutliga betalningen av kostnaderna enligt 1 mom.

Kostnaderna får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som stadgas om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg. Om kostnaderna inte kan indrivas, ersätts de av statens medel.

59 §
Arvoden

Kommunalveterinären har rätt att för en inspektion som har utförts med stöd av 39 § få arvode och ersättning enligt förordningen om förrättningsarvoden till veterinärer (1269/89).

Samma rätt tillkommer veterinärer som jord- och skogsbruksministeriet eller länsstyrelsen har förordnat och som har utfört en utredning eller undersökning enligt 48 §.

60 §
Ersättningar

Djurets ägare eller innehavare skall betala ersättning för verkställande av inspektion till den som utför en i 29 § 2 mom. nämnd inspektion. Jord- och skogsbruksministeriet bestämmer närmare om storleken av den ersättning som skall betalas och följer härvid i tillämpliga delar ersättningen för motsvarande inspektioner eller åtgärder i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalets veterinärtaxa, om inte något annat förutsätts i ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland eller i Europeiska gemenskapens rättsordning.

Om ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland eller Europeiska gemenskapens rättsordning så förutsätter kan genom förordning stadgas att kostnaderna för en inspektion som avses i 29 § 2 mom. betalas ur statens medel och uppbärs hos den som begärt inspektionen. Genom förordning kan också stadgas vilken statlig myndighet som skall vidta dessa åtgärder.

61 §
Skadestånd

För skada som kommunalveterinären eller den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen eventuellt vållar när de utövar tillsyn över att denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser följs svarar staten enligt vad skadeståndslagen (412/74) stadgar om offentliga samfunds skadeståndsansvar.

På statens rätt att av kommunalveterinären och den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen uppbära det belopp som staten har betalt till en skadelidande iakttas i tillämpliga delar vad skadeståndslagen stadgar om arbetsgivarens regressrätt gentemot arbetstagaren.

Vad 1 och 2 mom. stadgar iakttas också i fråga om ersättande av skada som eventuellt har vållats av en veterinär som jord- och skogsbruksministeriet eller länsstyrelsen har förordnat att utföra uppgifter enligt denna lag samt i fråga om återkrav av ersättningarna.

62 §
Tystnadsplikt

Den som vid tillsynen över att denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden eller bestämmelser följs eller vid utförandet av en utredning eller undersökning enligt 48 § har fått kännedom om en enskild persons eller ett samfunds ekonomiska ställning, affärs- eller yrkeshemlighet eller om en enskild persons personliga omständigheter får inte utan samtycke av den som saken gäller röja dessa uppgifter för utomstående eller utnyttja dem till egen eller annans fördel.

Vad 1 mom. stadgar hindrar inte att upplysningar och dokument lämnas till

1) tillsynsmyndigheter för utförande av uppgifter enligt denna lag,

2) åklagar-, polis- eller tullmyndigheter för utredande av brott,

3) myndighet som behandlar sökande av ändring i ett ärende enligt denna lag, eller

4) utländska organ och inspektörer som förutsätts av ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland eller av Europeiska gemenskapens rättsordning, då avtalet eller rättsordningen förutsätter detta.

63 §
Anmälningsskyldighet

Om det är skäl att misstänka att denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden eller bestämmelser har överträtts, skall de tillsynsmyndigheter som avses i denna lag omedelbart underrätta polisen härom.

64 §
Uppsiktsskyldighet

Vårdnadshavare och andra som har uppsikt över barn som inte har fyllt 15 år skall se till att barnet inte behandlar djur på ett sätt som strider mot denna lag och mot stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

65 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

8 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

66 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

Genom denna lag upphävs djurskyddslagen av den 27 januari 1971 (91/71) jämte ändringar samt förordningen den 10 maj 1968 om kringföringshandel med husdjur (280/68) jämte ändringar.

Förordningen den 20 december 1985 om försöksdjursverksamhet (1076/85), som har utfärdats med stöd av 9 § 1 mom. och 11 § 2 mom. i den lag som upphävs, förblir i kraft.

Ärenden som är anhängiga när denna lag träder i kraft behandlas enligt de stadganden som gällde vid denna lags ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

67 §
Övergångsstadganden

Den som när denna lag träder i kraft bedriver verksamhet enligt 21 § 2 mom., 23 § 1 mom. eller 24 § 1 mom. skall inom ett år från ikraftträdandet anmäla verksamheten till länsstyrelsen.

Verksamhetsidkare som när denna lag träder i kraft transporterar djur i förvärvssyfte skall ansöka om tillstånd enligt 30 § inom sex månader från ikraftträdandet.

Kommunen skall se till att skötseln av djur enligt 15 § 1 mom. ordnas inom två år från det att lagen har trätt i kraft.

Helsingfors den 4 april 1996

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Jord- och skogsbruksminister
Kalevi Hemilä

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.