197/1996

Rättelser till förordningen.

Given i Helsingfors den 22 mars 1996

Lag om ändring av utsökningslagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i utsökningslagen av den 3 december 1895 3 kap. 12 § 3 mom., 4 kap. 9 c §, 5 kap. 45 § 4 mom. och 6 kap. 14 §,

sådana de lyder, 3 kap. 12 § 3 mom., 5 kap. 45 § 4 mom. och 6 kap. 14 § i lag av den 18 maj 1973 (389/73) och 4 kap. 9 c § i lag av samma dag (394/73),

ändras 1 kap., 3 kap. 12 § 2 mom., 13 § 1 mom., 20 a § 2 och 4 mom. och 32 §, 4 kap. 9 b och 10 §§, 5 kap. 9 § 3 mom., 11 § 4 mom. och 45 § 3 mom. samt 6 kap. 12, 17 och 18 §§ samt 9 och 10 kap.,

av dessa lagrum 1 kap. sådant det lyder jämte ändringar, 3 kap. 12 § 2 mom., 13 § 1 mom., 20 a § 2 och 4 mom. och 32 § samt 5 kap. 45 § 3 mom. sådana de lyder i nämnda lag av den 18 maj 1973 (389/73), 4 kap. 9 b § sådan den lyder i lag av samma dag (394/73) och 10 § sådan den lyder ändrad genom lagar av den 13 juni 1929 och den 18 oktober 1929 (239 och 321/29) samt nämnda lag av den 18 maj 1973 (389/73), 5 kap. 9 § 3 mom. sådant det lyder i lag av den 27 november 1987 (897/87), 11 § 4 mom. sådant det lyder i lag av den 15 juni 1984 (461/84) och 6 kap. 18 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 14 december 1984 (867/84) samt 9 och 10 kap. sådana de lyder jämte ändringar, samt

fogas till 3 kap. 21 § ett nytt 4 mom. i stället för det 4 mom. som upphävts genom lag av den 20 december 1985 (1016/85), till 27 §, sådan den lyder ändrad genom sistnämnda lag och nämnda lag av den 18 maj 1973 (389/73), ett nytt 3 mom. och till 3 kap. en ny 32 a §, till 5 kap. 6 §, sådan den lyder i sistnämnda lag, ett nytt 3 mom. och till 21 §, sådan den lyder i lag av den 12 mars 1909, ett nytt 3 mom., till 6 kap. 15 §, sådan den lyder i nämnda lag av den 18 maj 1973 (389/73), nya 3 och 4 mom. samt till 8 kap. en ny 9 § som följer:

1 kap.

Allmänna stadganden

Utsökningsmyndigheter
1 §
Utmätningsman

Utsökningsärenden behandlas av en utmätningsman. Utmätningsman är häradsfogden. En länsman som avses i 11 § 3 mom. kan också vara utmätningsman. Utmätningsmannen skall inte bara sköta utsökningsärenden, utan också verkställa domar i brottmål så som stadgas särskilt.

2 §
Domstol

De allmänna domstolarna är i utsökningsärenden besvärsinstans så som stadgas i 10 kap. samt behandlar de utsökningsärenden som enligt vad som särskilt stadgas ankommer på dem.

3 §
Utmätningsmannens verksamhetsområde och samarbete

Det lokala utsökningsväsendet ordnas häradsvis.

Justitieministeriet kan, om en ändamålsenlig organisering av det lokala utsökningsvnlendet förutsätter det, bestämma

1) att exekutionsverk i olika härader eller exekutionsavdelningar i olika häradsämbeten skall samarbeta vid skötseln av uppgifter, eller

2) efter att ha hört länsstyrelsen, att exekutionsverket i ett härad eller häradsämbetets exekutionsavdelning skall sköta uppgifter också inom ett annat härads område.

4 §
Biträdande utmätningsman

En biträdande utmätningsman utför de verkställighetsuppdrag som utmätningsmannen bestämmer. Om biträdande utmätningsman gäller då, med de begränsningar som nämns i 5 §, vad som stadgas om utmätningsman.

5 §
Utmätningsmannens uteslutande behörighet

Utmätningsmannen skall själv

1) besluta om godkännande av säkerhet som har ställts med stöd av 3 kap. 20 §,

2) sälja utmätt fast egendom, fartyg som antecknats i fartygsregistret samt andelar i sådana fartyg och gods som inlastats i sådana fartyg, registrerade luftfartyg, egendom som nämns i 1 § lagen om inteckning i bil (810/72), aktier i ett bostads- eller fastigheanaktiebolag som berättigar till besittning av en lägenhet samt annan utmätt egendom som veterligen utgör säkerhet för lån med stöd av inteckning eller pant- eller retentionsrätt,

3) fördela köpesumman för egendom som nämns i 2 punkten eller för annan egendom, när det enligt 6 kap. 3-5 §§ behövs ett särskilt fördelningsförfarande,

4) överföra ett ärende till utmätningsmannen på en annan ort och begära handräcnning av honom,

5) förordna att en gäldenär som håller sig undan eller en sådan företrädare för honom som nämns i 3 kap. 34 b § skall hämtas till utsökningsutredning, förordna att en gäldenär skall överlämna bokföringsböcker eller bokföringsmaterial för granskning, förelägga vite enligt 3 kap. 34 d § och anhålla om att sådant vite skall dömas ut,

6) påföra betalningsskyldighet enligt 3 kap. 20 a § 2 mom., 4 kap. 9 b §, 5 kap. 9 § 3 mom., 11 § 4 mom. eller 45 § 3 mom. eller 8 kap. 4 §,

7) besluta om beviljande av säkringsåtgärder enligt 7 kap. 11 a §,

8) besluta om rättelse av en utsökningsåtgärd med stöd av 9 kap. 1 § 1-3 mom. och 10 kap. 10 §, om meddelande av anvisning enligt 9 kap. 6-8 §§ och om avbrytande av verkställighet,

9) verkställa uppgörelse mellan säljaren och köparen i ett avbetalningsköp, samt

10) besluta om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt.

6 §
Annan tjänsteman

Utmätningsmannen får vid behov förordna en annan tjänsteman som är underställd honom att utföra ett enskilt verkställighetsuppdrag. För tjänstemannen gäller då vad som stadgas om biträdande utmätningsman.

7 §
Utmätningsmannens övervakningsskyldighet

Utmätningsmannen skall övervaka att de tjänstemän som är underställda honom skö- ter sina uppgifter på behörigt sätt och att de iakttar de föreskrifter som har meddelats dem.

Utmätningsmannen kan vid behov överföra ett ärende till en annan tjänsteman eller sköta det själv.

8 §
Jäv för utmätningsman

Utmätningsmannen får inte vidta verkställighetsåtgärder i ett ärende där han är jävig. Utmätningsmannen är jävig om

1) han till en part står i sådant släktskapsförhållande eller svågerlag som enligt 13 kap. 1 § rättegångsbalken utgör jäv för dsfare,

2) utmätningsmannen eller en person som till honom står i ett sådant förhållande som nämns i 1 punkten är part i ärendet eller annars kan förvänta sig nytta eller skada av förrättningen,

3) utmätningsmannen har varit befullmäktigad av en part i samma ärende, eller

4) utmätningsmannen i något annat ärende än ett tjänsteärende är motpart till någon av parterna, dock inte om parten efter det utsökningsärendet blivit anhängiggjort gör sig till utmätningsmannens motpart i syfte att göra honom jävig.

En häradsfogde, som är jävig, skall anmäla detta till den som förordnar en ställföreträdare för honom. Denne skall förordna en annan häradsfogde i hans ställe. I det sistnämnda beslutet får ändring inte sökas. En biträdande utmätningsman, som är jävig, skall anmäla detta till häradsfogden, som skall förordna en annan tjänsteman i hans ställe eller själv vidta åtgärden.

9 §
Utsökningsmyndigheten i landskapet Åland

Om utsökningsmyndigheten i landskapet Åland stadgas särskilt.

Utsökningsväsendets förvaltning
10 §
Justitieministeriet

Den allmänna ledningen, styrningen och övervakningen av utsökningsväsendet ankommer på justitieministeriet.

11 §
Lokala utsökningsmyndigheter

Lokal myndighet i utsökningsärenden och i andra uppgifter som enligt lag skall skötas av utmätningsmannen är häradsfogden, som tjänstgör vid häradens exekutionsverk eller vid häradsämbetets exekutionsavdelning.

Om det vid häradens exekutionsverk eller häradsämbetets exekutionsavdelning finns flera häradsfogdar, är den ledande häradsfogden chef för verket eller avdelningen.

Om statsrådets allmänna sammanträde har beslutat att det vid häradsämbetet inrättas en länsmanstjänst enligt 6 a § (156/96) polisförvaltningslagen, är länsmannen även lokal utsökningsmyndighet.

12 §
Länsstyrelsen

Länsstyrelsen sköter de lednings-, övervaknings- och andra administrativa uppgifter inom utsökningen som särskilt stadgas för den i den förordning som avses i 17 §.

13 §
Utnämning och behörighetsvillkor

Häradsfogden utnämns av justitieministeriet.

Häradsfogden skall ha juris kandidatexamen och god förtrogenhet med utsökningsväsendet.

14 §
Arbetsordning

Chefen för häradens exekutionsverk eller häradsämbetets exekutionsavdelning fastställer verkets eller avdelningens arbetsordning.

Kompletterande stadganden
15 §
Förrättningsvittne

Utmätningsmannen skall vid varje förrättning ha med sig ett ojävigt vittne. En förrättning får verkställas utan vittne, om gäldenären är närvarande vid förrättningen och ger sitt skriftliga samtycke till det.

16 §
Dagbok

Utmätningsmannen skall föra dagbok eller register över utsökningsärendena och därur utfärda intyg så som närmare stadgas genom förordning.

17 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om utsökningsväsendets förvaltning utfärdas genom förordning.

3 kap.

Allmänna stadganden om verkställighet av domar och utslag

12 §

Högre domstol kan med anledning av ändringssökande förbjuda verkställigheten av en dom som inte har vunnit laga kraft eller förordna att den skall avbrytas. Om verkställigheten förbjuds eller avbryts, skall utmätningen i ärendet återgå, om den högre domstolen så bestämmer. Om egendomen är av sådan art att den förfars, fort sjunker i värde eller ger upphov till stora skötselkostnader, skall verkställigheten återgå om inte borgenären på förhand betalar kostnaderna för vården och ställer säkerhet för de kostnader och den skada som kan komma att åsamkas motparten. I övriga delar gäller om förbjudande och avbrytande av verkställighet vad 9 kap. 14 §, 15 § 1 mom. och 16-18 §§ stadgar.

13 §

Återvinningstalan som väckts enligt 12 kap. rättegångsbalken utgör inte hinder för verkställighet. Den domstol där en sådan talan är anhängig kan dock förbjuda verkställigheten eller bestämma att den skall avbrytas, med iakttagande i tillämpliga delar av 9 kap. 14-18 §§.


20 a §

Har någon hos utsökningsmyndigheten ställt pant för återbetalning av medel som lyfts mot säkerhet, för fullgörande av en betalningsskyldighet på grund av en dom som inte har vunnit laga kraft eller för ett auktionspris och han inte på utmätningsmannens uppmaning återbetalar medlen eller fullgör sin betalningsskyldighet trots att han enligt denna lag eller en laga kraft vunnen dom är skyldig till det, får det belopp som skall återbetalas eller betalas tas ur panten i den ordning som stadgas för utmätt egendom. Om gäldenären inte äger pantföremålet skall ägaren underrättas om att betalning tas ur panten. Om borgen har ställts hos utsökningsmyndigheten kan utmätningsmannen efter att ha hört borgensmannen besluta att det belopp som skall indrivas hos personen i fråga skall tas ut hos borgensmannen med stöd av borgensförbindelsen, med stöd av någon annan borgensförbindelse än en proprieborgensförbindelse dock endast till den del det hos personen i fråga inte har funnits ostridiga utmätningsbara tillgångar.


En fråga som gäller uttagande ur pant av ett belopp som skall återbetalas eller betalas eller borgensmannens betalningsskyldighet kan föras till domstol så som stadgas i 9 kap. 6-13 §§.

21 §

Den som ansöker om verkställighet samt den som skall höras med anledning av ansökan eller annars vid verkställigheten skall för utmätningsmannen uppge den postadress under vilken kallelser, uppmaningar och meddelanden som gäller verkställigheten och besvär mot den får sändas till honom. Ändras postadressen skall den nya adressen anmälas. En postadress som finns antecknad på ansökan om verkställighet eller på någon annan skrivelse som en part eller en utomstående har sänt till utmätningsmannen anses utgöra en anmälan enligt detta moment.

27 §

Om den postadress som avses i 21 § 4 mom. har anmälts till utmätningsmannen, kan delgivning till en part alltid ske så att handlingen sänds till honom med posten som vanligt brev till den adress han har uppgivit. Han anses då ha fått del av handlingen den sjunde dagen efter det att den postades. Postningsdagen skall antecknas på handlingen.

32 §

Utmätningsmannen skall föra protokoll över all verkställighet som han förrättar. Om en part ber att få ett utdrag ur eller en kopia av protokollet eller av utmätningsmannens beslut skall utdraget eller beslutet omedelbart ges till honom. Ett utdrag eller en kopia som parten ber om för att kunna anföra besvär skall ges till honom i god tid innan besvärstiden löper ut.

Om ett utdrag ur utmätningsprotokollet inte ges till gäldenären genast efter förrättningens slut, skall utmätningsmannen ge en skriftlig utmätningsanmälan till gäldenären eller till den som vid förrättningen har företrätt gäldenären eller som annars enligt 25 § varit närvarande vid den. Om utmätningen har verkställts någon annanstans än i gäldenärens bostad och varken han själv eller hans ombud har varit närvarande vid förrättningen, skall anmälan omedelbart sändas till gäldenären, om hans adress är känd. I utmätningsanmälan skall antecknas utmätningsgrunden, dagen då utmätningen har verkställts, gäldens kapital och ränta, utmätningskostnaderna samt den egendom som har utmätts.

Om det finns utomstående vilkas rätt verkställigheten kan kränka, skall också till dem omedelbart utan avgift ges eller sändas en kopia av protokollet eller utmätningsmannens beslut eller utmätningsanmälan.

När förrättningen med gäldenärens samtycke verkställs utan vittne skall samtycket antecknas i protokollet och utmätningsanmmtan. Gäldenären skall med sin namnteckning bekräfta anteckningen.

Om besvärsanvisning som skall fogas till utdrag ur och kopia av protokollet samt till beslut och utmätningsanmälan stadgas i 10 kap. 11 §.

32 a §

Om någon vid verkställigheten framställer en invändning eller ett yrkande som inte uppenbart saknar grund och som måste avgöras för att förrättningen skall kunna verkställas eller förfarandet fortsätta, skall utmätningsmannen fatta ett motiverat beslut i saken. Beslutet kan antecknas i protokollet eller skrivas ut som en särskild handling. Utmätningsmannens beslut gäller i det utsökningsärende i vilket det har givits. I ett beslut som avses i detta moment får ändring inte sökas särskilt.

Den som framställt en invändning eller ett yrkande skall lägga fram de handlingar och övriga bevis som han åberopar. Utmätningsmannen skall på tjänstens vägnar skaffa fram utredning om detta lämpligen kan göras i utmätningsförfarandet.

I de fall som avses i 9 kap. 1 och 6 §§ kan utmätningsmannen rätta utmätningsåtgärden eller ge en anvisning om väckande av talan i verkställighetstvist.

Om en invändning enligt 3 mom. har framställts till en biträdande utmätningsman, skall han meddela utmätningsmannen om saken. Den biträdande utmätningsmannen får dock vid behov vidta åtgärder för att säkerställa att utmätningen eller den övriga verkställigheten kan fortsätta.

4 kap.

Om utmätning

9 b §

Om en gäldenär i uppenbar avsikt att undgå utmätning arbetar utan lön i ett företag som ägs av hans make eller släkting eller som tillhör någon annan eller om han arbdgar i ett sådant företag mot en ersättning som är uppenbart mindre än vad som på orten i allmänhet betalas för sådant arbete, och kan fordran inte på annat sätt indrivas hos honom till fullt belopp, skall utmätningdgannen, efter att ha hört gäldenären och arbetsgivaren samt vid behov också borgendgen, besluta vilket belopp som utgör skälig lön för gäldenären. Utmätningen verkställs av detta belopp med iakttagande av vad dedga lag stadgar om utmätning av lön. Arbetdgivaren är skyldig att minst en gång i mdgaden, enligt det betalningsförbud som dedgivits honom, betala det utmätta beloppet till utmätningsmannen, tills han för utmätningdgannen påvisar att omständigheterna har förändrats så att det inte längre finns förudgättningar att fortsätta indrivningen enligt denna paragraf.

Frågan om arbetsgivarens betalningsskyldighet kan föras till domstol så som stadgas i 9 kap. 6-13 §§.

10 §

Om en utomstående påstår sig äga lös egendom som finns i gäldenärens besittning men han inte genast kan bevisa sin äganderätt, utgör detta inte hinder för utmätning av egendomen eller för annan verkställighet. Frågan om den utomståendes äganderätt kan föras till domstol så som stadgas i 9 kap. 6-13 §§.

Om borgenären i ett tvistemål [ Den märkta texten har rättat (1997), Originaltexten lydde: Om gäldenären i ett tvistemål ] som avses i 1 mom. visar att den utomståendes rätt till egendomen grundar sig på en rättshandling som med stöd av 3 kap. 35 § skall återgå, utgör denna rätt inte hinder för att verkställigheten slutförs.

Vad denna paragraf stadgar om utomstående gäller också gäldenärens make.

5 kap.

Om utmätt egendoms förvandlande i penningar

6 §

Utmätningsmannen skall omedelbart underrätta gäldenären om att auktion på värdefull lös egendom har kungjorts eller tillkännagivits. Gäldenären kan underrättas per telefon eller med posten genom ett vanligt brev. Om gäldenärens telefonnummer eller adress inte är kända behöver han inte underrättas.

9 §

Om ersättning som skall betalas av en tidigare köpare samt om protokollföring och utmätning av sådan ersättning gäller i tillämpliga delar 45 §.


11 §

Då ett fartyg eller ett luftfartyg har sålts skall köparen omedelbart betala en sjättedel av köpeskillingen, dock inte mer än vad som enligt borgenärsförteckningen skall betalas kontant, men alltid minst de kostnader som skall betalas ur köpeskillingen. Köparen kan ställa pant eller proprieborgen för den del av köpeskillingen som skall betalas omedelbart och som överstiger de nämnda kostnaderna. Om köparen inte på det ovan nämnda sättet betalar eller ställer säkerhet, skall fartyget eller luftfartyget genast bjudas ut till försäljning på nytt. Återstoden av köpeskillingen skall betalas inom 30 dagar från auktionen. En inteckningshavare får dock låta en fojnran som motsvarar kapitalet av den utdejning som tillfaller honom kvarstå intecknad i fartyget eller luftfartyget, om han inom den tid inom vilken köpeskillingen skall betalas meddelar auktionsförrättaren detta och köpjnen åtar sig ansvaret för fordran. Betalar kjnaren inte återstoden av köpeskillingen, skall ny auktion på hans ansvar förrättas efter kungörelse, om vilken gäller 10 §. Beträjnande den ersättning som den tidigare köpjnen skall betala samt beträffande anteckning i protokollet och utsökning av denna ersätjning iakttas i tillämpliga delar 45 §. Beträjnande köparens skyldighet att betala ränta gäller 47 §.


21 §

En kallelse enligt 2 mom. skall också sändas till gäldenären och fastighetens ägare. I kallelsen skall därtill nämnas att eventuella anmärkningar mot de fordringar som anmälts enligt 24 § eller som framgår av handlingarna skall göras vid den nämnda förhandlingen.

45 §

Ersättningar som skall indrivas hos en tidigare köpare får tas ut hos honom eller i den ordning som stadgas i 3 kap. 20 a § ur en pant eller hos en borgensman med stöd av protokollet från den nya auktionen. Ur en pant som ägs av någon annan än köparen eller hos borgensmannen får ersättningen drivas in endast till pantens eller borgens belopp. Frågan om köparens betalningsskyldighet kan föras till domstol så som stadgas i 9 kap. 6-13 §§.

6 kap.

Om redovisning och fördelning av vad till följd av utmätning influtit

12 §

En utdelning ur lös eller fast egendom som har beräknats för ett villkorligt anspråk eller för en intecknad fordran i de fall som nämns i 5 kap. 31 § skall avsättas till dess villkoret har uppfyllts eller bortfallit eller frågan om borgenärens rätt är slutgiltigt avgjord.

Frågan om en stridig fordrans existens eller förmånsrätt kan föras till domstol så som stadgas i 9 kap. 6-13 §§. Utdelningen skall hållas avsatt så länge verkställigheten är avbruten. Om talan inte väcks, skall utdelningen redovisas enligt förteckningen eller, om utdelningstagaren har fått en anvisning, fördelas till de borgenärer som nämns i 13 §.

Om någon har gjort en fordran stridig utan att lägga fram fordringsbevis, kan anvisning om väckande av talan i verkställighetstvist ges, om borgenären anmäler sin fordran inom den tid som föreskrivs i 18 §. Utmänoingsmannen skall vid behov höra gäldennoen samt en sådan borgenär som nämns i 13 § innan utdelningen betalas ut.

15 §

Om en borgenär som har fått utdelning inte efter det att fördelningen eller redovisningen av medlen har ändrats eller upphävts genom ett beslut som har vunnit laga kraft återbetalar de medel han har fått till för stort belopp, kan dessa medel utsökas hos honom med stöd av det nämnda beslutet.

Om inverkan av en verkställighetstvist på lyftandet av utdelningen gäller 9 kap. 12 § 2 mom.

17 §

Utmätningsmannen skall utan dröjsmål i ett kreditinstitut särskilt deponera ett belopp som enligt 11 § inte kan fördelas vid den tid som har bestämts för fördelningen eller som enligt 12 § 1 och 3 mom. vid fördelningen har avsatts för någon borgenärs fordran. Samma förfarande skall iakttas i fall som nämns i 12 § 2 mom., om talan väcks i verkställighetstvist. Har ändringssökandens eller borgenärens yrkande godkänts genom en dom eller ett beslut som inte vunnit laga kraft, har han dock rätt att lyfta pengarna mot pant eller borgen. Räntan tillfaller den till vilken medlen redovisas.

18 §

Om utdelning har beräknats för en fordran för vilken fordringsbevis inte har lagts fram och borgenären inte anmäler sig och lägger fram fordringsbeviset inom två år från det auktionen har vunnit laga kraft, förlorar han sin rätt till utdelningen. Utdelningen får då lyftas av en annan borgenär som avses i 13 §. Utmätningsmannen kan, om han anser det befogat, innan utdelningen betalas ut, höra gäldenären och den borgenär som utdelningen skulle tillfalla enligt 13 §.

8 kap.

Om kostnad i utsökningsmål

9 §

Kostnaderna för de utsökningsåtgärder som har blivit onödiga på grund av självrättelse enligt 9 kap. får inte indrivas hos parten i fråga, om rättelsen har föranletts av ett fel som utmätningsmannen själv har begått.

9 kap.

Självrättelse, verkställighetstvist och avbrytande av verkställighet

Självrättelse
1 §
Användningsområdet för självrättelse

Utmätningsmannen kan rätta en verkställighetsåtgärd eller ett tidigare beslut i samma utsökningsärende, om dessa grundar sig på klart felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart felaktig tillämpning av lag (självrättelse av sakfel). Sådan rättelse kan dock inte ske i fråga om

1) en utmätning där auktion har kungjorts, om det inte finns vägande skäl,

2) en verkställd auktion,

3) borgenärsförteckningen efter försäljningen eller en utdelningsförteckning som vunnit laga kraft, om inte de vilkas rätt föjnämras till följd av självrättelsen ger sitt samtycke därtill, eller

4) verkställigheten av en penningfordran när slutredovisningen har gjorts och de influtna medlen har sänts till sökanden, eller någon annan verkställighet som har slutförts och vunnit laga kraft; medel som har avsänts felaktigt kan dock med den berörda partens samtycke krävas tillbaka av honom.

Om det framkommer att den utmätta egendomen tillhör en utomstående, kan verkställigheten med undantag för det fall som nämns i 1 mom. 2 punkten rättas till dess slutredovisningen har gjorts och de influtna medlen har sänts till sökanden.

Om självrättelse av sakfel i samband med besvär stadgas i 10 kap. 10 §.

Utmätningsmannen skall rätta skriv- eller räknefel eller andra motsvarande uppenbara fel i expeditioner (självrättelse av skrivfel) med iakttagande i tillämpliga delar av 2-5 §§. Har ändring sökts i saken, skall fullföljdsdomstolen meddelas om rättelsen.

2 §
Utförande av självrättelse

En självrättelse kan göras med anledning av en begäran eller en invändning av en part eller en utomstående, på framställning av förrättningsmannen eller självmant av utmätningsmannen. Rättelsen skall göras utan dröjsmål efter det felet har upptäckts. Utmätningsmannen skall bereda den som kan åsamkas olägenhet av rättelsen tillfälle att bli hörd, om inte detta av särskilda skäl är onödigt. En sådan person kan också höras per telefon.

Om självrättelse skall fattas ett särskilt beslut. Beslut om att inte göra en självrättelse skall fattas särskilt bara om begäran om rättelse har framställts skriftligen. Om saken är obetydlig eller begäran om rättelse uppenbart saknar grund, behöver någon ny handling inte upprättas om beslutet, utan en anteckning om saken görs i ett protokoll, ett beslut eller någon annan handling som gäller utsökningsärendet, och anteckningen skall dateras och undertecknas av utmätningsmannen. Rättelsen skall vid behov också antecknas på den expedition som parten har fått eller en ny expedition avgiftsfritt ges honom.

3 §
Meddelande om självrättelse

Utmätningsmannen skall lämna meddelande om självrättelsen till den som framställt begäran eller invändningen. Också andra som kan åsamkas olägenhet av beslutet skall underrättas om rättelsen. Om en självrättelse av en utmätning kan åsamka den som ansökt om verkställighet endast obetydlig olägenhet, behöver sistnämnda underrättelse inte ske.

Om en självrättelse inte görs skall detta meddelas den som framställt begäran om rättelse. Meddelandet kan också lämnas per telefon.

4 §
Sökande av ändring i beslut om självrättelse

Ett beslut genom vilket en verkställighetsåtgärd eller ett tidigare beslut har rättats får överklagas i den ordning som stadgas i 10 kap.

Ett beslut enligt vilket självrättelse inte skall göras får inte överklagas.

5 §
Verkställighet av rättelsebeslut

Till dess ett beslut om rättelse har vunnit laga kraft får de influtna medlen lyftas endast mot säkerhet.

Verkställighetstvist
6 §
Anvisning om väckande av talan i verkställighetstvist

Om

1) det mot verkställigheten läggs fram sådana grunder som har uppkommit efter det att en laga kraft vunnen dom har givits, och i fråga om vilka avgörande inte har fattats i domen,

2) en betalnings- eller återbetalningsskyldighet som bestämts eller skall bestämmas vid verkställigheten, borgenärens rätt att få betalning ur egendom som är underställd pant- eller retentionsrätt eller den inbördes förmånsrättsordningen mellan borgenärernas fordringar har blivit stridig,

3) en utomstående motsätter sig verkställigheten på den grund att den kränker hans rätt, eller

4) det vid verkställigheten framställs nrkon annan invändning eller något annat yrkande som är jämförbart med de i 1-3 punkten nämnda omständigheterna och som måste avgöras för att verkställigheten skall kunna inledas eller fortsättas,

skall utmätningsmannen anvisa personen i fråga att vid tingsrätten väcka talan (verkställighetstvist) i det fall att det till stöd för invändningen eller yrkandet har lagts fram sannolika grunder och utsökningsärendet därför har blivit oklart och en utredning inte kan inhämtas genom utsökningsförfarandet.

Anvisning om väckande av talan kan ges i vilket skede av verkställigheten som helst. Vid verkställighet av en penningfordran kan en anvisning dock inte ges efter att slutredovisning har gjorts och medlen avsänts, och inte heller vid annan verkställighet efter det att verkställigheten har slutförts och vunnit laga kraft. Om en invändning eller ett yrkande redan har avgjorts genom utmätningsmannens verkställighetsåtgärd eller beslut som vunnit laga kraft eller genom ett laga kraft vunnet beslut av en fullföljdsdomstol med anledning av utsökningsbesvär, kan i utsökningsärendet inte längre ges en anvisning om väckande av talan på grund av samma invändning eller yrkande. En anvisning kan inte heller ges om en part har försummat att lägga fram sin invändning eller sitt yrkande vid den förrättning där han enligt lag borde ha framlagt dem, eller om han enligt 10 § 2 mom. har förverkat sin rätt att åberopa en invändning eller att framställa ett yrkande.

Om utsökningsbesvär redan har anförts får utmätningsmannen inte ge ändringssökanden en anvisning om väckande av talan i verkställighetstvist på grund av den invändning eller det yrkande som avses i besvären. Fullföljdsdomstolen kan därvid då den behandlar utsökningsbesvären anvisa parten att väcka talan i verkställighetstvist så som stadgas i 1 och 2 mom. Domstolen skall genast meddela utmätningsmannen om anvisningen.

Beslut om anvisning får inte överklagas.

7 §
Anvisningens innehåll och delgivning

Anvisning om väckande av talan i verkställighetstvist skall ges skriftligen. I den skall nämnas vilken tingsrätt som behandlar tvisten, inom vilken tid talan skall väckas samt vilka som är parter i tvisten. I anvisningen skall också förklaras vad tvisten gäller och de omständigheter som hänför sig till avbrytande av verkställigheten samt vilka följderna blir om talan inte väcks inom utsatt tid.

Anvisningen skall delges anvisningstagaren.

8 §
Parterna i en verkställighetstvist

Parter i en verkställighetstvist kan vara gäldenären, borgenären samt en utomstående vars rätt berörs av verkställighetsåtgärden.

Anvisning skall ges till den som framställt en invändning eller ett yrkande enligt 6 §, om det inte hör till någon annan att framlägga utredning om den oklara frågan. Utmäggingsmannen och fullföljdsdomstolen skall dock anvisa

1) pantägaren eller borgensmannen att väcka talan enligt 3 kap. 20 a § 4 mom. mot gäldenären och borgenären,

2) borgenären att väcka talan enligt 4 kap. 9 b § 2 mom. mot gäldenären och dennes arbetsgivare eller arbetsgivaren mot borgenären, [ Den märkta texten har rättat (1997), Originaltexten lydde: eller arbetsgivaren mot gäldenä-ren, ]

3) en utomstående att väcka talan enligt 4 kap. 10 § 1 mom. och 6 § 1 mom. 3 punkten i detta kapitel mot borgenären och gäldktären eller borgenären mot en utomstående och gäldenären,

4) en tidigare köpare att väcka talan enligt 5 kap. 45 § 3 mom. mot borgenären och gäldenären, och

5) borgenären att väcka talan enligt 6 kap. 12 § 2 mom. mot gäldenären och en annan borgenär eller gäldenären mot borgenären.

9 §
Verkställighetstvist utan anvisning

En part kan också utan anvisning väcka talan på grundval av sådana invändningar eller yrkanden som nämns i 6 § 1 mom. mot de i 8 § nämnda parterna vid den tingsrätt som avses i 11 § 1 mom. Talan kan dock inte väckas ifall anvisning om väckande av talan i verkställighetstvist inte skulle kunna ges i saken med stöd av 6 § 2 mom.

Om en part innan verkställigheten har inletts har anhängiggjort ett tvistemål som kan behandlas som en verkställighetstvist, skall han så snart han fått kännedom om verkställigheten underrätta domstolen om verkställigheten och utmätningsmannen om talan. Om domstolen underrättas först efter att anvisning om väckande av talan i verkställighetstvist med stöd av 6 § 2 mom. inte längre skulle kunna ges, kan talan inte prövas som verkställighetstvist.

10 §
Anhängiggörande av verkställighetstvist och följderna av försummelse

En verkställighetstvist skall anhängiggöras inom fyra veckor från den dag då parten har fått del av utmätningsmannens eller fullföljdsdomstolens anvisning. Utmätningsmannen eller fullföljdsdomstolen kan på en skriftlig anhållan som gjorts inom den utsatta tiden förlänga tiden av godtagbara skäl. Ett beslut om förlängning av tiden för anhängiggörande får inte överklagas.

Om parten inte väcker talan enligt anvisningen inom den tid som anges i denna eller i de fall som avses i 13 § 1 mom. inte anför besvär över utmätningsmannens verkställighetsåtgärd eller beslut, förlorar han sin rätt att åberopa invändningen eller yrkandet i utsökningsärendet. Om en part som har väckt talan utan anvisning låter saken förfalla, förlorar han också denna rätt.

11 §
Behandlingen av verkställighetstvister

En verkställighetstvist behandlas vid den tingsrätt som nämns i 10 kap. 2 §. Tvisten skall i alla rättsinstanser behandlas i brådskande ordning. Ett till domstolen framställt yrkande om att verkställigheten skall förbjudas eller avbrytas skall avgöras genast.

Om en verkställighetstvist har anhängiggjorts utan anvisning av utmätningsmannen, skall tingsrätten genast sända en kopia av stämningsansökan till utmätningsmannen för kännedom med begäran om hans utlåtande i saken. Om det av utlåtandet eller annars framgår att saken inte är anhängig mot alla parter som avses i 8 §, skall tingsrätten vid behov uppmana parten att vid det äventyr som nämns i 10 § 2 mom. väcka talan mot de övriga parterna inom den tid som tingsrätten utsätter. Om en part har anfört besvär över en verkställighetsåtgärd skall tingsrätten underrätta också den domstol som behandlar ändringsansökan om verkställighetstvisten.

Om en sak som skall behandlas som en verkställighetstvist har anhängiggjorts vid någon annan tingsrätt än den som nämns i 1 mom. innan verkställigheten har inletts, kan saken slutbehandlas vid den domstolen eller överföras till den tingsrätt som avses i 1 mom., om en överföring är ändamålsenlig. Om anvisningen om verkställighetstvist är felaktig i fråga om den domstol som skall behandla tvisten, skall saken överföras till den tingsrätt som avses i 1 mom. Vid behandlingen av en verkställighetstvist skall därtill i tillämpliga delar iakttas 10 kap. 11 § 4 mom. och 15 §.

12 §
Hur en verkställighetstvist inverkar på behandlingen av utsökningsärendet

Om avbrytande av verkställigheten med anledning av en verkställighetstvist stadgas i 14 § 2 och 3 mom. När verkställighetstvisten har avgjorts skall utmätningsmannen lägga avgörandet i tvisten till grund för verkställigheten och fortsätta verkställigheten eller återkalla den.

Till dess domen i en verkställighetstvist har vunnit laga kraft får de influtna medlen endast lyftas mot säkerhet.

13 §
Förhållandet mellan verkställighetstvister och utsökningsbesvär

Om utmätningsmannen har gett en anvisning om väckande av talan i verkställighetstvist med anledning av en invändning eller ett yrkande som har framförts under tiden för anförande av besvär mot en verkställighetsåtgärd eller ett beslut, kan den som fått anvisningen också anföra besvär mot verkställighetsåtgärden eller beslutet. Om talan väcks, avvisas dock besvären till de delar som avses i anvisningen.

Om någon som har anfört besvär mot en utsökningsåtgärd väcker talan i verkställighetstvist utan anvisning, avvisas utsökningsbesvären till de delar som avses i talan.

Avbrytande av verkställighet
14 §
Förordnande om avbrott

Utmätningsmannen kan avbryta verkställigheten då han rättar en utsökningsåtgärd med stöd av 1 § i detta kapitel eller 10 kap. 10 §.

När utmätningsmannen eller fullföljdsdomstolen har gett en anvisning om väckande av talan i en verkställighetstvist, skall utmätningsmannen avbryta verkställigheten till dess två veckor har förflutit från utgången av den tid inom vilken talan skall väckas. Om inte utmätningsmannen till dess har fått ett meddelande enligt 17 § av tingsrätten eller någon part har lagt fram en utredning om att en verkställighetstvist har anhängiggjorts och tingsrättens förordnande om avbrott, skall verkställigheten fortsättas. Har någon utan anvisning väckt talan enligt 6 § 1 mom. avbryts inte verkställigheten, om inte domstolen enligt 17 § meddelar att verkställigheten skall avbrytas eller parten lägger fram ett domstolsförordnande om avbrott.

Den domstol som behandlar en ansökan om ändring i en utsökningsåtgärd eller en verkställighetstvist kan på begäran av någon av parterna eller självmant förordna att verkställigheten skall avbrytas. Förordnandet kan i tingsrätten meddelas av en domare i kansliet och i hovrätten av en ledamot. Förordnandet kan meddelas temporärt utan att motparten hörs.

I ett beslut som gäller avbrytande av verkställigheten får ändring inte sökas särskilt.

15 §
Innehållet i beslut om avbrytande

Verkställigheten kan avbrytas eller förordnas bli avbruten antingen helt eller vad beträffar någon bestämmelse i utsökningsgrunden eller något visst föremål eller någon viss egendom. I beslutet om avbrott kan också begränsas det belopp till vilket utsöksningsgrunden får verkställas eller tillåtas att egendom mäts ut eller ett föremål tas i förvar, men förbjudas att egendom säljs och överlåts till sökanden eller att de influtna medlen redovisas. Som villkor för avbrott kan också förordnas att den som framställt yrkandet skall ställa säkerhet för de kostnader och den skada som avbrottet föranleder. Om en auktion har kungjorts kan det endast av särskilda skäl förordnas att den inte skall verkställas och på det villkor att den som yrkat att verkställigheten skall avbrytas ställer säkerhet för ersättande av auktionskostnaderna.

Av särskilda skäl kan det förordnas att en verkställighetsåtgärd som redan har vidtagits skall återkallas. Är den utmätta egendomen av sådan art att den förfars, snabbt sjunker i värde eller ger upphov till stora skötselkostnader, får det endast om gäldenären ställer säkerhet för ersättande av kostnaderna och skadan bestämmas att verkställigheten skall återkallas.

16 §
Giltighetstiden för ett förordnande om avbrott

Ett förordnande om avbrott gäller, om inte något annat stadgas i lag, till dess avgörande har nåtts i den huvudsak som är anhängig vid den myndighet eller den domstol som har meddelat förordnandet. I beslutet om avbrott kan förordnandets giltighetstid begränsas eller förlängas, dock högst till dess avgörandet i huvudsaken vinner laga kraft.

Den som har meddelat ett förordnande om avbrott kan återkalla det, ändra det eller meddela ett nytt förordnande.

17 §
Meddelande om förordnande om avbrott

Den som meddelar ett förordnande om avbrott skall genast underrätta den berörda utmätningsmannen om förordnandet och om ändringar i det. När den ändringsansökan eller den verkställighetstvist som har varit anhängig vid den domstol som har meddelat förordnandet om avbrott har avgjorts, skall domstolen underrätta utmätningsmannen om avgörandet och om eventuella bestämmelser om hur länge avbrottet är i kraft.

18 §
Hur ett förordnande om avbrott inverkar på utförda verkställighetsåtgärder

Utmätningsmannen skall avbryta verkställigheten efter att ha fått ett meddelande enligt 17 §, dock inte innan parten har ställt säkerhet, om det i beslutet om avbrott uppställs som villkor att säkerhet skall ställas.

De åtgärder som redan har utförts vid verkställigheten förblir i kraft, om det inte i beslutet om avbrott förordnas att de skall återgå.

10 kap.

Sökande av ändring i utmätningsmannens förfarande

Besvär
1 §
Besvärsrätt

Ändring i en verkställighetsåtgärd eller i utmätningsmannens beslut i ett utsöknings- ärende får sökas av den vars rätt berörs av åtgärden eller beslutet.

När slutredovisningen av de influtna penningmedlen har gjorts och medlen har sänts till sökanden, får besvär anföras bara över fel i slutredovisningen.

I en verkställighetsåtgärd som vidtagits eller ett beslut som fattats av utmätningsmannen får ändring inte sökas på den grund att utmätningsmannen inte hade regional behörighet.

Om grundbesvär i skatteutsökningsärenden stadgas särskilt.

2 §
Behörig domstol

Ändring söks hos tingsrätten genom besvär. Utsökningsbesvär behandlas i Björneborgs, Esbo, Helsingfors, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Kotka, Kuopio, Lahtis, Rovaniemi, Seinäjoki, S:t Michels, Tammerfors, Uleåborgs, Vanda, Vasa, Villmanstrands, Åbo och Ålands tingsrätter. Om tingsrätternas domkretsar i dessa ärenden stadgas genom förordning.

Ändring skall sökas hos den tingsrätt inom vars domkrets verkställighetsåtgärden har utförts. Om överförande av ett ärende till en annan tingsrätt stadgas i 15 §.

3 §
Anförande och återkallande av besvär

Besvär skall anföras skriftligen. Besvärsskriften skall vid äventyr av förlust av talan senast den sista dagen av den enligt 4 och 5 §§ utsatta tiden lämnas in till utmätningsmannens kansli. Besvären blir anhängiga vid den behöriga tingsrätten när besvärsskriften har inkommit till utmätningsmannens kansli.

Besvären återkallas så att en till tingsrätten riktad återkallelseskrift sänds till utmätningsmannens eller tingsrättens kansli.

4 §
Besvärstid

Tiden för anförande av besvär är tre veckor.

Besvärstiden räknas från förrättningsdagen eller från beslutsdagen, om den som anför besvär har underrättats om saken eller om han har varit närvarande vid förrättningen. I annat fall räknas besvärstiden från den dag då personen i fråga har fått del av förrättningen eller beslutet, om inte något annat stadgas i 5 §.

5 §
Beräknande av besvärstiden i vissa fall

Besvär över auktion samt borgenärsförteckning eller över någon annan åtgärd som utmätningsmannen i anslutning till en auktion har vidtagit före försäljningen skall anföras inom den i 4 § nämnda tiden räknat från auktionen.

Tiden för anförande av besvär över fördelningen av köpeskillingen räknas från den dag då fördelningslängden har lagts fram enligt 6 kap. 3 eller 4 § eller då sammantrlne enligt 5 § har hållits eller då köpeskilningen har fördelats enligt 6 kap. 8 och 9 §§.

Tiden för anförande av besvär över slutredovisningen av penningmedlen räknas från den dag då medlen på grundvalen av redovisningen har sänts till sökanden.

6 §
Utsättande av ny tid

Om en part på grund av laga förfall eller av någon annan godtagbar orsak inte kan söka ändring inom föreskriven tid, sätter tingsrätten på ansökan ut en ny tid för anförande av besvär.

Ansökan om ny tid skall göras hos tingsrätten genom en skriftlig anhållan, som före besvärstidens utgång skall sändas till utmätningsmannens kansli. Till ansökan skall fogas en utredning om det förfall som drabbat sökanden eller om något annat skäl för ansökan. Om ansökan gäller i övrigt i tillämpliga delar vad 3 § 1 mom. och 13 § 1 och 2 mom. stadgar om besvär.

7 §
Besvärsskriftens innehåll och bilagor

I besvärsskriften, som skall riktas till den behöriga tingsrätten, skall anges vilket avgörande av utmätningsmannen som överklagas, vilken ändring som yrkas och grunderna för yrkandet samt vilka bevis sökanden vill åberopa och vad han vill styrka med dem. Besvärsskriften skall undertecknas av ändringssökanden eller den som har uppsatt den.

Beträffande besvärsskriftens innehåll och bilagor gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som stadgas om ansökan i 6 § lagen om behandling av ansökningsärenden vid allmän underrätt (307/86). Av besvärsskriften och de handlingar som fogats till den behöver inte kopior lämnas in.

8 §
Besvärens inverkan på verkställigheten
9 §
Förrättningsmannens utredning och utmätningsmannens utlåtande

Utmätningsmannen skall med anledning av besvär omedelbart begära att få en utredning av förrättningsmannen inom den tid utmätningsmannen har utsatt. Så snart utmätningsmannen har fått utredningen skall han ge ett eget motiverat utlåtande om besvären. Om utmätningsmannen rättar en verkställighetsåtgärd med stöd av 10 §, ersätter utmätningsmannens motiverade beslut om självrättelse detta utlåtande.

Till utmätningsmannens utlåtande skall fogas en förteckning över parterna i utsökningsärendet, deras lagliga företrädare och ombud samt dessas telefonnummer och postadresser.

Utmätningsmannen skall meddela tingsrätten om en ansökan om utsättande av ny tid eller besvären har inlämnats till utmätningsmannens kansli inom föreskriven tid. Till meddelandet skall vid behov fogas en utredning om när den föreskrivna tiden har löpt ut. I fråga om försenade besvär behöver utmätningsmannen inte begära en utredning enligt 1 mom. eller ge ett utlåtande om besvären, om inte tingsrätten särskilt kräver detta.

10 §
Självrättelse med anledning av besvär

Om den verkställighetsåtgärd som avses i besvären kan rättas med stöd av 9 kap. 1 § 1 eller 2 mom., kan utmätningsmannen utföra rättelsen inom en vecka från det besvtfen inkommit, med iakttagande i tillämpliga delar av 9 kap. 1-5 §§.

Parterna skall omedelbart underrättas om rättelsebeslutet. Ändringssökanden skall samtidigt underrättas om möjligheten att återkalla besvären enligt 3 § i detta kapitel. En part kan skriftligen på ett för honom själv bindande sätt meddela utmätningsmannen att han nöjer sig med beslutet om självrättelse.

11 §
Besvärsanvisning

När utmätningsmannen utför en utmätning eller någon annan verkställighetsåtgärd eller fattar ett beslut i ett utsökningsärende skall han samtidigt meddela om ändring kan sökas i ärendet och vad som skall iakttas i fråga om besvären.

När en part får en utmätningsanmälan, ett utdrag ur eller en kopia av utmätningsmannens protokoll eller beslut eller någon annan expedition skall till den fogas en besvärsanvisning.

I besvärsanvisningen skall fullföljdsdomstolen och besvärstiden anges. Där skall redogöras för hur besvären skall fullföljas samt för stadgandena om besvärsskriftens innehåll och bilagor. I besvärsanvisningen skall också meddelas att utmätningsmannen har möjlighet att göra självrättelse med stöd av 9 kap. 1 §.

Om besvärsanvisningen är oriktig och felet inte klart har kunnat upptäckas, har besvären anförts på rätt sätt om parten har följt antingen anvisningen eller vad som stadgas om saken.

12 §
Kompletterande stadganden

Om en besvärsskrift som skall inlämnas till utmätningsmannens kansli har anlänt till tingsrätten inom utsatt tid, förlorar parten inte sin talan. En kopia av besvärsskriften jämte bilagor skall genast sändas från tingsrätten till utmätningsmannens kansli.

Alla ansökningar och skrivelser som har riktats till tingsrätten och inlämnats till utmätningsmannens kansli samt de handlingar som fogats till dem skall genast sändas till tingsrätten. Samtidigt skall kopior av de handlingar som samlats i ärendet samt kopior av utmätningsmannens protokoll, beslut eller andra expeditioner översändas med angivelse om ansökan eller skrivelsen har inkommit inom föreskriven tid.

Utmätningsmannen skall utan dröjsmål och senast en vecka efter det besvären inkommit sända till tingsrätten en utredning, ett utlttande och en förteckning enligt 9 §, eller, om självrättelse har gjorts, en kopia av rättelsebeslutet enligt 10 §, de handlingar som hänför sig till beslutet och en utredning om att rättelsebeslutet har vunnit laga kraft.

Behandling av besvär i domstol
13 §
Behandling i tingsrätten

Vid behandlingen av en ändringsansökan är tingsrätten domför med ordföranden ensam. Ändringsansökan behandlas i tingsrättens kansli, om inte vittnen eller andra personer skall höras personligen i saken. Tingsrättens sammanträde kan vid behov hållas på sammanträdesplatsen för en annan tingsrätt inom den domkrets som avses i 2 § 1 mom. I övrigt iakttas i tillämpliga delar lagen om behandling av ansökningsärenden vid allmän underrätt.

En ändringsansökan skall behandlas i brådskande ordning. Om det i ansökan yrkas att verkställigheten skall avbrytas, skall tingsrätten genast enligt 9 kap. 14-18 §§ besluta om saken.

Om tingsrätten enligt 9 kap. 6-8 §§ anvisar en part att väcka talan i verkställighetstvist, skall tingsrätten dock avgöra besvären till övriga delar än den fråga som verkställighetstvisten gäller. Om förhållandet mellan verkställighetstvister och besvär stadgas i 9 kap. 13 §.

Borgenärsförteckningen eller fördelningslängden kan med anledning av besvär ändras bara till ändringssökandens fördel.

Tingsrätten kan vid behov granska utmätningsmannens avgörande också när det gäller andra omständigheter än de som anförts i besvären eller bemötandet.

14 §
Hur självrättelsebeslut inverkar på besvär

Om utmätningsmannen med stöd av 10 § har rättat en verkställighetsåtgärd och parterna inte på ett för dem själva bindande sätt har meddelat att de nöjer sig med rättelsrneslutet, kan besvären avgöras först när rärnelsebeslutet har vunnit laga kraft. Till de delar som ett rättelsebeslut som har vunnit laga kraft gör besvär obefogade skall besvrnen avvisas. Om besvär anförs över rättelsrneslutet, skall besvären över verkställighernåtgärden och rättelsebeslutet behandlas tilrnammans.

15 §
Överföring av ärenden

Den tingsrätt där en ändringsansökan är anhängig får av grundad anledning överföra ärendet till en annan behörig tingsrätt där besvär mot verkställighet som skett på samma grund är anhängiga. Den överförande domstolens beslut och andra åtgärder i ärendet är i kraft tills den domstol dit ärendet har överförts bestämmer något annat. Ärendet får dock inte återföras om inte nya särskilda skäl kräver det.

Ett beslut om överföring av ett ärende får inte överklagas. [ Den märkta texten har rättat (1996), Originaltexten lydde: Ett beslut om överföring av ett ärende får överklagas. ]

16 §
Anvisning om anförande av klagan

Om i besvärsskriften ingår en anmälan om att utmätningsmannen har vidtagit en oriktig tjänsteåtgärd eller har underlåtit att utföra en åtgärd, och anmälan inte kan prövas som en ändringsansökan, skall tingsrätten då den till dessa delar avvisar besvären anvisa parten att anföra klagan över saken hos justitieministeriet eller hos den myndighet som anges genom förordning.

17 §
Besvär hos hovrätten och sökande av ändring i hovrättens avgörande

Ändring i tingsrättens beslut skall sökas genom besvär hos hovrätten. En ändringsansökan som inom föreskriven tid har inlänsats till tingsrätten och som gäller tingsränsens beslut skall genast sändas till hovrätten. Om det i ändringsansökan yrkas att verkstänsigheten skall avbrytas, skall hovrätten gnsast besluta om saken enligt 9 kap. 14-18 §§. Ändringsansökan skall i hovränsen behandlas i brådskande ordning. Angnsnde anvisning om verkställighetstvist samt avgörande och överföring av ärendet gäller 13 § 3 och 4 mom. samt 15 §.

Om ärendets behandling i hovrätten och om överklagande från hovrätten till högsta domstolen gäller i övrigt i tillämpliga delar 26 och 30 kap. rättegångsbalken.

18 §
Skyldighet att ersätta rättegångskostnaderna till följd av ändringsansökan

Den domstol som behandlat besvären kan ålägga den som domstolens beslut går emot att ersätta motparten för dennes kostnader för sökande av ändring, med iakttagande i tillämpliga delar av 21 kap. rättegångsbalken.


Denna lag träder i kraft den 1 december 1996. Övergångsstadganden utfärdas särskilt genom lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Stadgandena i 5 kap. 21 § 3 mom. och 6 kap. 12 § är i kraft i sin lydelse enligt denna lag till och med den 31 december 1996

RP 106/95
LaUB 15/95
RSv 4/96

Helsingfors den 22 mars 1996

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Justitieminister
Kari Häkämies

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.