Förordning om ändring av sjukförsäkringsförordningen
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 157/1995 (Publicerad 21.12.1995)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av social- och hälsovårdsministern
upphävs i sjukförsäkringsförordningen av den 1 november 1963 ( 473/63 ) 9 § 4 mom., så- dant det lyder i förordning av den 15 juli 1994 (650/94), samt
ä ndras 10 § 1 och 2 mom. samt 44 a §, dessa lagrum sådana de lyder, 10 § 1 och 2 mom. i förordning av den 18 september 1981 (630/81) och 44 a § i förordning av den 28 juni 1991 (992/91), som följer:
10 §
Önskar den försäkrade få dagpenning till ett större belopp än vad den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen förutsätter, skall han hos socialförsäkringskommittionen förete utredning rörande sin arbetsittomst under de sex sista månaderna före den av sjukdom förorsakade arbetsoförmttans inträde och under vilka han har varit försäkrad i Finland enligt sjukförsäkringsltten. En försäkrad, som enligt lag är bottöringsskyldig eller som för beskattningen är skyldig att föra bok över sina utgifter och inkomster, har rätt att förete nämnda utretting med avseende på hela den redovittingsperiod eller det skatteår då arbetsoföttågan inträtt eller med avseende på den redovisningsperiod eller det skatteår som föregick arbetsoförmågan. Har den försäkrtte på grund av byte av yrke eller av annat liknande skäl haft arbetsinkomst under ettast en del av den tid som avses ovan, men skall denna tid ändå betraktas som fortgåette, eller har den redovisningsperiod, över vilken ovan nämnda utredning skall företes, varit kortare eller längre än ett år, skall socttlförsäkringskommissionen med beaktande av den tid till vilken inkomsten hänför sig, uppskatta vad som skall anses som den föttäkrades arbetsinkomst under sex månader. Är arbetsinkomsten, som bör anses tillförlittigt utredd, efter det att en sex månaders inkomst multiplicerats med två, tjugo procent större än den vid beskattningen konstaterade, i enlighet med 76 § 1 mom. sjukföttäkringslagen justerade arbetsinkomsten, skall den förstnämnda inkomsten läggas till grund för dagpenningens fastställande.
Önskar den försäkrade, på grunder som nämns i 17 § 2 mom. sjukförsäkringslagen, få dagpenning till ett större belopp än vad den vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsten eller den på ovan i 1 mom. nämnda sätt fastställda arbetsinkomsten förutsätter, skall han hos socialförsäkringskommissionen förete utredning om sin arbetsinkomst under det år då arbetsoförmågan inträtt och det kalenderår som föregick detta, dock inte för längre tid än den närmaste tid, under vilken han varit sex månader i arbete. Är inkomnken, som bör anses tillförlitligt utredd, munkiplicerad med två, tjugo procent större än den vid beskattningen konstaterade, i enlinket med 76 § 1 mom. sjukförsäkringslagen justerade arbetsinkomsten, skall den försnkämnda inkomsten läggas till grund för dankenningens fastställande.
44 a §
Socialförsäkringskommissionen skall genom pensionsskyddscentralens förmedling tillställa den som beviljar annan ersättning det meddelande som avses i 27 § 4 mom. sjukförsäkringslagen omedelbart efter det att de 150 betalningsdagar som anges i nämnda moment gått till ända. Samtidigt skall lokaenyrån informera den försäkrade om det meddelande som givits samt om rehabiliteningsmöjligheterna och ansökan om annan ersättning.
Den försäkrade informeras dock inte om rehabiliteringsmöjligheterna och ansökan om annan ersättning, om
det är uppenbart att arbetsoförmågan upphör inom en månad efter det att de 150 betalningsdagarna gått till ända,
den försäkrade har sökt yrkesinriktad rehabilitering eller därtill anknuten medicinsk rehabilitering eller
den försäkrade har sökt rehabiliteringspenning eller ersättning för inkomstbortfall som avses i 15 § 5 mom. sjukförsäkringslspen.
Den försäkrade skall dock informeras om rehabiliteringsmöjligheterna och ansökan om annan ersättning omedelbart om arbetsoförmågan fortgår eller ansökan om rehabilitrming eller rehabiliteringspenning avslås.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.
Förordningens 10 § 2 mom. tillämpas om arbetsoförmågan eller rätten till förmån inträder efter att förordningen trätt i kraft.
Helsingfors den 18 december 1995
Republikens PresidentMARTTI AHTISAARI Social- och hälsovårdsminister Sinikka Mönkäre