1026/1994

Given i Helsingfors den 28 november 1994

Förordning om gränsbevakningsväsendet

På föredragning av inrikesministern stadgas med stöd av lagen den 10 januari 1975 om gränsbevakningsväsendet (5/75):

Gränsbevakningsväsendets uppgifter och bevakningsområde
1 §

För att bevaka och utöva uppsikt över rikets gränser finns gränsbevakningsväsendet, som skall förhindra handlingar och andra gränsincidenter som strider mot stadgandena och bestämmelserna om överskridande av Finlands gränser samt företa undersökningar för att utreda dessa händelser.

Om de åligganden för gränsbevakningsväsendet med hänsyn till bevakning och tryggande av rikets territoriella integritet, som ansluter sig till och delvis ingår i gränsbevakningsväsendets uppgift att bevaka rikets gränser, stadgas särskilt.

Om de uppgifter för gränsbevakningsväsendet som föranledes av internationella avtal om gränsförhållanden och om uppgifter som passkontroll-, asylprövnings- och tillståndsmyndighet liksom om samarbetet mellan polis-, tull- och gränsbevakningsmyndigheterna stadgas särskilt.

2 §

Gränsbevakningsväsendet övervakar jämte polisen inom sitt bevakningsområde, i syfte att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, iakttagandet av stadgandena och bestämmelserna om gränszonen, fiskezonen, vägtrafik, transport av farliga ämnen, terrängtrafik, sjötrafik, förebyggande av sådan förorening av vattendragen och havet som orsakas av fartyg, utmärkning av farleder och jakt samt fiske i vattendrag och havsområden vid riksgränsen så som särskilt stadgas om dem.

Om vissa andra åligganden för gränsbevakningsväsendet och om skyldigheten att ge andra myndigheter handräckning stadgas särskilt.

3 §

Ytterligare sköter gränsbevakningsväsendet tullbevakning och förberedande tullåtgärder på havsområdet och vid de avsnitt av landgränsen där tullverket inte har ordnat bevakning.

4 §

Gränsbevakningsväsendet sörjer för planeringen, ledningen och övervakningen av sjöräddningstjänsten och samordnandet av de myndigheters och frivilliga sammanslutningars verksamhet som deltar i sjöräddningstjänsten samt utför sjöräddningsåtgärder.

Dessutom sköter gränsbevakningsväsendet med sina luftfarkoster och fartyg inom sitt bevakningsområde sjuktransporter som är nödvändiga för att människor skall kunna räddas, om sjuktransporterna inte annars kan utföras.

5 §

För fullgörande av sin uppgift vid rikets försvar skall gränsbevakningsväsendet ge sin personal och de värnpliktiga som förordnats till gränsbevakningsväsendet militärutbildning, upprätthålla och utveckla försvarsberedskapen i samverkan med försvarsmakten samt för sin del främja försvarsviljan och verksamhet som går ut på att höja den fysiska konditionen.

6 §

Gränsbevakningsväsendets bevakningsområde omfattar de kommuner som gränsar till rikets landgräns, Kesälahti och Punkaharju kommuner, Nurmes stad, de kommuner som gränsar till havet, landskapet Åland samt Finlands territorialvatten och fiskezon.

7 §

I denna förordning avses med

1) bevakningssektion en gränsbevakningssektion eller sjöbevakningssektion,

2) skola gränsskolan och sjöbevakningsskolan,

3) förvaltningsenhet staben för gränsbevakningsväsendet, bevakningssektion, skola och bevakningsflygdivision, samt med

4) chef för förvaltningsenhet vid staben för gränsbevakningsväsendet biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, vid bevakningssektion kommendören för bevakningssektionen, vid skola chefen för skolan och vid bevakningsflygdivisionen kommendören för bevakningsflygdivisionen.

Sammansättning, ledning och förvaltnings- enheternas uppgifter
8 §

Till gränsbevakningsväsendet hör under chefen för gränsbevakningsväsendet

1) staben för gränsbevakningsväsendet,

2) Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion,

3) Nordkarelens gränsbevakningssektion,

4) Kainuu gränsbevakningssektion,

5) Lapplands gränsbevakningssektion,

6) Finska vikens sjöbevakningssektion,

7) Skärgårdshavets sjöbevakningssektion,

8) Bottniska vikens sjöbevakningssektion,

9) gränsskolan,

10) sjöbevakningsskolan och

11) bevakningsflygdivisionen.

Staben för gränsbevakningsväsendet utgör samtidigt inrikesministeriets gränsbevakningsavdelning.

Bevakningssektionerna, skolorna och bevakningsflygdivisionen är underställda staben för gränsbevakningsväsendet.

9 §

Chefen för gränsbevakningsväsendet leder gränsbevakningsväsendet och biträder inrikesministern i ärenden som hör till gränsbevakningsväsendets verksamhetsområde.

10 §

Chefen för gränsbevakningsväsendet avgör de förvaltningsärenden och militära kommandomål som gäller gränsbevakningsväsendet, om inte republikens president förbehåller sig beslutanderätten i dem eller om det inte stadgas eller bestäms att de skall avgöras av någon annan myndighet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet kan överta avgörandet av ett ärende som enligt förordning skall avgöras av någon annan myndighet eller tjänsteman inom gränsbevakningsväsendet.

De ärenden som gäller gränsbevakningsväsendet eller hör till dess verksamhetsområde och om vilka beslut skall fattas vid inrikesministeriet avgörs av chefen för gränsbevakningsväsendet, om inte något annat stadgas eller bestäms med stöd av denna förordning.

11 §

Staben för gränsbevakningsväsendet skall sköta de administrativa och militära uppgifter som ankommer på den i dess egenskap av gränsbevakningsavdelning vid inrikesministeriet och i dess egenskap av ledande stab för gränsbevakningsväsendet.

Staben för gränsbevakningsväsendet kärar och svarar på statens vägnar samt bevakar vid domstolar och inför andra myndigheter statens rätt och fördel i alla ärenden som berör gränsbevakningsväsendet.

Vid staben för gränsbevakningsväsendet finns biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, en personalavdelning, en gräns- och sjöavdelning, en teknisk avdelning och en administrativ avdelning.

12 §

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet leder staben för gränsbevakningsväsendet och är vid förhinder för chefen för gränsbevakningsväsendet dennes ställföreträdare.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet är samtidigt chef för inrikesministeriets gränsbevakningsavdelning.

13 §

Vid staben för gränsbevakningsväsendet avgörs ärendena av biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, om det inte stadgas eller med stöd av denna förordning bestäms att ärendet skall avgöras av någon annan tjänsteman.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet kan i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende som enligt förordning eller vad som bestäms med stöd av denna förordning skall avgöras av staben för gränsbevakningsväsendet eller av en tjänsteman vid staben.

14 §

Den tjänsteman som förordnats till uppgiften som avdelningschef för gräns- och sjöavdelningen avgör ärenden som gäller tillstånd enligt 3 § 2 mom. utlänningslagen (378/91) och 11 § 1 mom. passlagen (642/86).

15 §

Avdelningschefen för administrativa avdelningen avgör ärenden gällande förmån, rätt eller skyldighet som gränsbevakningsväsendets personal har på grundval av anställningsförhållande.

Avdelningschefen för administrativa avdelningen skall dessutom bistå chefen och biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet i styrningen och övervakningen av lagenligheten i de tjänsteåtgärder som vidtas av gränsbevakningsväsendets tjänstemän.

Chefen och byråchefen vid administrativa avdelningen har rätt att i ärenden som avses i 11 § 2 mom. utan särskilt förordnande bevaka statens rätt och fördel i domstolar och inför myndigheter samt vid förrättningar samt att i dessa ärenden företräda gränsbevakningsväsendet.

16 §

Regionala gränsbevakningsmyndigheter är bevakningssektionernas kommendörer och bevakningssektionerna.

En bevakningssektions kommendör leder sektionen och sörjer för de i 1-4 §§ stadgade uppgifterna på bevakningsområdet samt håller kontakt med regionala och lokala myndigheter i ärenden som angår gränsbevakningsväsendet.

17 §

Vid gränsbevakningsväsendets skolor

1) kan avläggas institutofficersexamen och ges sådan vidareutbildning som krävs för institutofficerstjänst,

2) genomgås grundkursen och fortsättningskursen för sjöbevakare och gränsbevakare, och

3) ges den fortbildning och specialutbildning som krävs för gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Vid gränsbevakningsväsendets skolor kan utbildning ges även andra än dem som hör till gränsbevakningsväsendets personal och de värnpliktiga som tjänstgör inom gränsbevakningsväsendet.

18 §

Bevakningsflygdivisionen sörjer för gränsbevakningsväsendets luftfartsverksamhet.

Kommendören för bevakningsflygdivisionen håller kontakt med myndigheter i ärenden som angår gränsbevakningsväsendets luftfartsverksamhet.

19 §

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer om förvaltningsenheternas sammansättning och ledning samt meddelar vid behov närmare föreskrifter om förvaltningsenheternas uppgifter.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om inrättande och indragning av tjänster samt ändring av deras benämning, med undantag av de tjänster vid gränsbevakningsväsendet som avses i 4 § 2 mom. statstjänstemannalagen (750/94), samt bestämmer om placeringen av tjänster inom förvaltningsenheterna, med undantag av de tjänster som avses i 29 § 1 mom. och 3 mom. 1 punkten.

Tjänster och behörighetsvillkor samt utnämning
20 §

Vid gränsbevakningsväsendet finns militära och civila tjänster enligt vad som stadgas särskilt eller föreskrivs med stöd av 19 § 2 mom.

21 §

Av den som utnämns till en tjänst vid gränsbevakningsväsendet krävs att han är finsk medborgare och att han uppfyller de allmänna behörighetsvillkoren för statstjänst samt att han till sin hälsa och fysiska kondition är lämplig för tjänsten. Dessutom fordras att han har oklanderliga levnadsvanor och är pålitlig.

Av en person som utnämns till en militär tjänst krävs dessutom att han fullgjort sin värnplikt i vapentjänst i aktiv trupp.

Vad som stadgas ovan i 2 mom. gäller inte den som med stöd av 12 § 1 mom. självstyrelselagen för Åland (1144/91) har rätt att i stället för att fullgöra värnplikt tjänstgöra på motsvarande sätt vid lots- och fyrinrättningen eller inom annan civilförvaltning.

22 §

Behörighetsvillkor för löjtnantstjänst är officersexamen.

För andra officerstjänster fordras dessutom att den som utnämns till tjänsten har tillräcklig praktisk erfarenhet av tjänstgöring i närmast lägre officerstjänst.

För tjänst som överstelöjtnant och kommendör samt major och kommendörkapten fordras för dessa officerare föreskriven vidareutbildning.

För tjänst som chef och biträdande chef för gränsbevakningsväsendet, generalmajor och konteramiral samt överste och kommodor fordras examen för generalstabsofficer och god förtrogenhet med gränsbevakningsväsendets verksamhet.

23 §

Behörighetsvillkor för tjänst som institutofficer av 5 klass är institutofficersexamen.

För annan tjänst som institutofficer fordras dessutom att den som utnämns till tjänsten har tillräcklig praktisk erfarenhet av tjänstgöring i närmast lägre tjänst som institutofficer.

För tjänst som institutofficer i specialklass och av 1 och 2 klass fordras för tjänsten föreskriven vidareutbildning.

24 §

Behörighetsvillkor är

1) för tjänst som luftfarkostbefälhavare i luftfartsförordningen (525/68) nämnt luftfartscertifikat för luftfart i förvärvsyfte och tillräcklig erfarenhet på området samt minst reservunderofficersutbildning,

2) för tjänst som militärövertekniker och militärtekniker teknikerexamen eller av gränsbevakningsväsendet eller försvarsmakten meddelad inspektörs- eller teknikerutbildning och minst reservunderofficersutbildning,

3) för sjöbevakartjänst och gränsbevakartjänst genomgången grundkurs som avses i 17 § 1 mom. 2 punkten.

Genomgången grundkurs för sjöbevakare och gränsbevakare motsvarar den reservunderofficersutbildning som nämns 1 mom. 1 och 2 punkten i denna paragraf.

25 §

Behörighetsvillkor är

1) för avdelningschefstjänsten och byråchefstjänsten vid administrativa avdelningen juris kandidatexamen och god förtrogenhet med administrativa uppgifter,

2) för upphandlingschefstjänst och överinspektörstjänst juris kandidatexamen,

3) för tjänst som flygteknisk chef diplomingenjörsexamen och förtrogenhet med flygplanskonstruktionsteknik,

4) för överingenjörstjänst diplomingenjörsexamen och förtrogenhet med skeppsteknik,

5) för överläkartjänst i 4 § 2 mom. lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/94) avsedd rätt att såsom legitimerad yrkesutbildad person självständigt vara verksam som allmänläkare, förtrogenhet med militärhälsovård,

6) för ingenjörstjänst diplomingenjörs- eller ingenjörsexamen samt

7) för ekonomichefstjänst för tjänsten lämplig högskoleexamen.

26 §

Behörighetsvillkoren för andra tjänster än de som nämns i 22-25 §§ är sådan skicklighet och förmåga som skötseln av de till tjänsten hörande uppgifterna kräver.

27 §

Den som utnämns till en militär tjänst för viss tid skall uppfylla behörighetsvillkoren enligt 21 §.

28 §

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer vad som skall anses vara vidareutbildning enligt 22 § 3 mom. och 23 § 3 mom. samt vilka examina och vilken vidareutbildning enligt denna förordning de examina som avlagts och den vidareutbildning som genomgåtts innan denna förordning träder i kraft motsvarar.

29 §

Chefen och biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, generalmajor och konteramiral utnämns av republikens president på framställning av statsrådet.

Till övriga officerstjänster vid gränsbevakningsväsendet utnämns tjänstemännen av republikens president på föredragning av inrikesministern vid föredragning av militära utnämningsärenden.

Till övriga tjänster vid gränsbevakningsväsendet utnämns

1) avdelningschefen och byråchefen vid administrativa avdelningen av republikens president på framställning av statsrådet,

2) upphandlingschefen, ekonomichefen, överingenjören, överläkaren och överinspektören av chefen för gränsbevakningsväsendet, samt

3) övriga tjänstemän till tjänst vid en förvaltningsenhet av chefen för respektive förvaltningsenhet.

30 §

Personer som utbildas för militära tjänster kan utnämnas till tjänster för viss tid.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer om de grunder som följs vid utnämning för viss tid när det gäller andra tjänster än de som avses i 1 mom. samt om utnämning till tjänsteman i ett tjänsteförhållande för viss tid.

Utnämnande myndighet vid utnämning till de tjänster för viss tid som avses i 29 § 3 mom. 3 punkten är chefen för förvaltningsenheten och vid utnämning till övriga tjänster chefen för gränsbevakningsväsendet. Detsamma gäller utnämning av tjänsteman i tjänsteförhållande.

31 §

Tjänsterna vid gränsbevakningsväsendet besätts utan att de ledigförklaras.

Förordnande till uppgift, förflyttning till en annan tjänst eller uppgift inom gränsbevakningsväsendet, beviljande av tjänstledighet, permittering, uppsägning, upplösning av tjänsteförhållande och avgångsålder
32 §

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet förordnas till sin uppgift av den utnämnande myndigheten.

Chefen för gränsbevakningsväsendet förordnar dock en överste och kommodor till uppgift samt en överstelöjtnant, kommendör, major och kommendörkapten till uppgifterna som avdelningschef och biträdande avdelningschef vid gränsbevakningsväsendets stab, kommendör och biträdande kommendör för en bevakningssektion och bevakningsflygdivision samt chef och biträdande chef för en skola.

Chefen för en förvaltningsenhet förordnar en kapten, kaptenlöjtnant, premiärlöjtnant och löjtnant till uppgift vid förvaltningsenheten samt en överstelöjtnant, kommendör, major och kommendörkapten till någon annan än en i 2 mom. avsedd uppgift.

33 §

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet är skyldig att övergå till en annan tjänst eller uppgift inom gränsbevakningsväsendet då detta är nödvändigt för att tjänstgöringen skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Beslut om förflyttning som avses i 1 mom. fattas av den myndighet som nämns i 32 § och som förordnar tjänstemannen till hans uppgift.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om förflyttning av tjänstemän från en förvaltningsenhet till en annan, med undantag av tjänstemän i tjänster som avses i 29 § 1 mom. och 3 mom. 1 punkten.

34 §

Om förflyttning till en annan tjänst eller uppgift medför att tjänstemannens tjänstgöringsort ändras, skall beslutet delges honom minst tre månader tidigare.

Vid förflyttning av en tjänsteman till någon annan tjänst vid ett ämbetsverk utanför gränsbevakningsväsendet eller för tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare än staten samt vid ställande av en tjänsteman till statsrådets disposition tillämpas vad som stadgas i 41 och 42 §§ statstjänstemannaförordningen (971/94).

35 §

Chefen och biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet beviljas tjänstledighet av inrikesministeriet. Tjänstledighet som avses i 21 § 2 mom. statstjänstemannaförordningen beviljas dock ovan nämnda tjänstemän av statsrådet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer om beviljande av annan än i 1 mom. avsedd tjänstledighet.

36 §

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet uppsägs med stöd av 25 eller 26 §§ statstjänstemannalagen och ett tjänsteförhållande upplöses av den utnämnande myndigheten. När en myndighet som lyder under staben för gränsbevakningsväsendet beslutar om uppsägning eller upplösning av ett tjänsteförhållande, skall ett utlåtande i ärendet inhämtas hos staben för gränsbevakningsväsendet innan något beslut fattas.

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet uppsägs med stöd av 27 § statstjänstemannalagen av chefen för gränsbevakningsväsendet, med undantag av de tjänstemän som tjänstgör i tjänster som nämns i 29 § 1 och 2 mom. samt 3 mom. 1 punkten, vilka sägs upp av den utnämnande myndigheten.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om permittering av en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet och om ändring av ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid, om inte något annat stadgas i 39 § 1 mom. statstjänstemannaförordningen.

37 §

Avgångsåldern för en tjänsteman i militär tjänst är

1) 63 år för chefen för gränsbevakningsväsendet,

2) 60 år för biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, generalmajor, konteramiral, överste och kommendör,

3) 55 år för andra officerare än de som avses ovan i 1 och 2 punkten samt för institutofficare, militärövertekniker och militärtekniker,

4) 55 år för sjöbevakare och gränsbevakare samt

5) 50 år för luftfarkostbefälhavare.

Avgångsåldern för en tjänsteman i civil tjänst är 65 år.

Militära grader och befordran till dem
38 §

I fråga om en officers och institutofficers militära grader gäller inom gränsbevakningsväsendet vad som stadgas i 5 och 6 §§ förordningen om militära grader och tjänstgöringsgrader (500/94).

De militära graderna för specialofficerare i militära tjänster är pilotlöjtnant, teknikerlöjtnant, pilotpremiärlöjtnant, teknikerpremiärlöjtnant, pilotkapten, teknikerkapten och teknikerkaptenlöjtnant.

Inrikesministeriet bestämmer vilken militär förmansställning, krigsmans utbildning, tjänsteställning eller uppgift en officers, institutofficers och specialofficers militära grad motsvarar samt meddelar föreskrifter om sådan tjänstgöringsgrad som skall användas i stället för militär grad.

39 §

Förutsättningen för att personer som tjänstgör som officerare skall befordras till löjtnant är att de avlagt sådan examen som avses i 22 § 1 mom.

Förutsättningen för att personer som tjänstgör som institutofficerare skall befordras till militärmästare, fänrik eller underlöjtnant är att de avlagt sådan examen som avses i 23 § 1 mom.

Förutsättningen för att personer som tjänstgör som specialofficerare skall befordras till pilotlöjtnant eller teknikerlöjtnant är att de utnämnts till en militär tjänst som luftfarkostbefälhavare, militärtekniker eller militärövertekniker.

40 §

Befordran av officerare, institutofficerare och specialofficerare till militära grader som är högre än de som nämns i 39 § förutsätter att personen i fråga har tjänstgjort i närmast lägre militära grad under minst två år.

Undantag kan av särskilda skäl göras från den i 1 mom. stadgade tiden.

41 §

De militära graderna för sjöbevakare och gränsbevakare i militära tjänster samt för gränsbevakningsväsendets personal i civila tjänster är desamma som för dem som hör till reserven, på det sätt som stadgas eller bestäms särskilt om dem.

Tjänstgöringsgraderna för sjöbevakare och gränsbevakare kan vara sjöbevakare, gränsbevakare, översjöbevakare och övergränsbevakare.

De tjänstgöringsgrader om vilka stadgas i 2 mom. kan vara av olika klass så som chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer.

42 §

Republikens president befordrar på föredragning av inrikesministern personal som tjänstgör inom gränsbevakningsväsendet till fänriks och underlöjtnants grad samt till de militära grader som avses i 2 § 1 mom. 8-16 punkten förordningen om militära grader och tjänstgöringsgrader och till specialofficersgrader som motsvarar dessa.

Chefen för en förvaltningsenhet befordrar personal som tjänstgör vid förvaltningsenheten till andra militära grader än de som avses i 1 mom.

43 §

Om de militära graderna för värnpliktiga som fullgör sin värnplikt vid gränsbevakningsväsendet och om befordran till dessa grader gäller vad som stadgas eller bestäms om militära grader inom försvarsmakten samt om befordran till dem. Den militära graden för en soldat motsvaras dock vid gränsbevakningsväsendet av gränsjägare.

Personalens befogenheter och skyldigheter
44 §

Föredragande vid statsrådet är chefen och biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, de tjänstemän som tjänstgör som chefer för avdelningarna vid staben för gränsbevakningsväsendet och byråchefen vid administrativa avdelningen.

Kommendören för en gränsbevakningssektion sköter uppgiften som befullmäktigad i gränsärenden och biträdande kommendören för gränsbevakningssektionen uppgiften som ställföreträdare för befullmäktigad i gränsärenden.

45 §

I 16 § lagen om gränsbevakningsväsendet nämnda gränsbevakningsmän är de tjänstemän som tjänstgör i tjänster som nämns i 22-24 §§ och 25 § 1 mom. 1 och 2 punkten i denna förordning.

Gränsbevakningsmännen har ett tjänstetecken som fastställs av inrikesministeriet och som vid behov skall visas upp.

Andra tjänstemän som tjänstgör inom gränsbevakningsväsendet kan ges ett personkort som fastställs av inrikesministeriet.

46 §

Om en gränsbevakningsmans rätt att verkställa förundersökning, tillgripa tvångsmedel och kraftmedel samt att i samband med förundersökning enligt åklagarens anvisningar framställa straffanspråk enligt lagen om strafforderförfarande (692/93) stadgas i lagen om gränsbevakningsväsendet.

47 §

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet skall utan dröjsmål underrätta sin förman om en viktig omständighet som hör till området för gränsbevakningsväsendet och som är aktuell, under hans behandling eller som tjänstemannen annars fått kännedom om. Han skall dessutom vidta de åtgärder som ärendet påkallar.

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet är även under sin fritid skyldig att på eget initiativ vidta nödvändiga åtgärder och att vid behov anmäla sig i tjänst när han observerar eller får kännedom om någon till gränsbevakningsväsendets område hörande avvikande incident eller nödsituation eller någon annan sådan allvarlig händelse.

48 §

En tjänsteman får inte utnyttja eller utan tillstånd röja någon sådan omständighet som han fått kännedom om i sin ställning som tjänsteman och om vilken särskilt stadgas eller bestäms att den skall vara sekretessbelagd eller som gäller någon annans hälsotillstånd eller som på grund av sin natur uppenbarligen annars inte får röjas. Denna tystnadsplikt upphör inte då den anställda avgår från sin tjänst vid gränsbevakningsväsendet.

49 §

Bisysslotillstånd för en tjänsteman beviljas av staben för gränsbevakningsväsendet, om inte beviljandet med stöd av 18 § 1 punkten statstjänstemannaförordningen hör till inrikesministeriet.

En bisyssla som avses i 18 § 3 mom. statstjänstemannalagen skall en tjänsteman anmäla till chefen för sin förvaltningsenhet, om inte något annat stadgas om anmälningsskyldigheten.

Emblem och uniform
50 §

Gränsbevakningsväsendets emblem är ett björnhuvud med svärd och granris.

Gränsbevakningsväsendets igenkänningsfärger är grönt och orange.

51 §

Vid gränsbevakningsväsendet används som uniform gränsbevakningsväsendets militäruniform, som fastställs av inrikesministeriet.

Närmare föreskrifter om sammansättningen och användningen av uniformen samt om skydds- och specialbeklädnad för gränsbevakningsväsendets tjänstemän meddelas av inrikesministeriet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet fastställer de specialtecken som skall användas på uniformen, med undantag av tjänstetecknet.

52 §

Tjänstemän i militära tjänster vid gränsbevakningsväsendet är skyldiga att använda uniform.

Inrikesministeriet kan av särskilda skäl förordna eller berättiga även andra tjänstemän än de som avses i paragrafens 1 mom. att använda uniform.

53 §

Gränsbevakningsväsendet använder statsflagga.

Chefen för gränsbevakningsväsendet fastställer de flaggor och vimplar som skall användas på gränsbevakningsväsendets fartyg och motorfordon.

Användning av emblem, specialtecken och befälstecken för andra behov än de som gränsbevakningsväsendet har som myndighet är förbjudet utan tillstånd av staben för gränsbevakningsväsendet.

Särskilda stadganden
54 §

Med beaktande av gränsbevakningsväsendets åligganden idkar gränsbevakningsväsendet sjöfart för statens behov. Härvid iakttas lagstiftningen om sjöfart så som stadgas i 1 kap. 9 § sjölagen (674/94).

Med beaktande av gränsbevakningsväsendets åligganden idkar gränsbevakningsväsendet luftfartsverksamhet för statens behov. Härvid iakttas stadgandena och bestämmelserna om civil luftfart vid behov med sådana undantag som Luftfartsverket bestämmer.

55 §

De avgifter som skall uppbäras för gränsbevakningsväsendets handräckning till andra myndigheter och för andra i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92) avsedda prestationer som tillhandahålls av gränsbevakningsväsendet bestäms genom inrikesministeriets beslut.

56 §

När en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet eller en värnpliktig som tjänstgör vid gränsbevakningsväsendet kallas att bli hörd, svara eller vittna i domstol, skall han instämmas genom förmedling av chefen för sin förvaltningsenhet i den ordning och inom den tid som stadgas om delgivning av stämning.

Kallande av tjänsteman eller värnpliktig till förhör hos polisen eller någon annan myndighet som har hand om undersökningen sker genom förmedling av chefen för den förvaltningsenhet där den som kallas till förhör tjänstgör.

I kallelsen skall nämnas tid och plats för förhöret samt vad saken gäller. Om en tjänsteman eller värnpliktig på grund av ett tjänsteåliggande inte kan infinna sig för förhör, skall chefen i god tid anmäla detta till den myndighet som framställt kallelsen.

57 §

Beträffande tillämpningen av militära disciplinlagen (331/83) vid gränsbevakningsväsendet gäller vad som stadgas i militära disciplinförordningen (969/83) och i denna förordning.

Förundersökningen i ett ärende som gäller ett militärt brott och som handläggs vid gränsbevakningsväsendet förrättas av en gränsbevakningsman, om inte undersökningen på grund av sakens natur skall skötas av polisen.

Utlåtande som avses i 31 § militära disciplinlagen ges i ett militärt disciplinärende som handläggs vid gränsbevakningsväsendet av en av staben för gränsbevakningsväsendet förordnad tjänsteman som har avlagt juris kandidatexamen.

58 §

Dagorder som avses i 46 § militära disciplinlagen är den beslutsförteckning som chefen för gränsbevakningsväsendet offentliggör för förvaltningsenheterna och den beslutsförteckning som chefen för en förvaltningsenhet offentliggör för den personal som tjänstgör inom förvaltningsenheten.

Kommendören för bevakningssektionen och bevakningsflygdivisionen samt chefen för skolan är de kommendörer för truppavdelningen som avses i 12 § militära disciplinlagen.

Staben för gränsbevakningsväsendet granskar minst en gång om året de straff- och tillrättavisningskartotek som finns vid gränsbevakningsväsendet.

59 §

En tjänsteman som avses i 25 § 1 mom. 1 punkten åtalas för brott i tjänsten i Helsingfors hovrätt.

Om sådan varning enligt 24 § statstjänstemannalagen som ges tjänstemän beslutar chefen för förvaltningsenheten, om inte något annat stadgas.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om det förfarande som skall iakttas när varning ges.

60 §

I ett beslut enligt 32 eller 33 §§ som gäller förordnande av en tjänsteman till en uppgift eller förflyttning av honom får ändring inte sökas genom besvär, inte heller får yrkande på rättelse framställas med anledning av ett sådant beslut.

61 §

Den officersexamen som krävs för officerstjänst och generalstabsofficersexamen avläggs vid försvarsmakten. Utbildning för dessa examina kan ges vid gränsbevakningsväsendet så som stadgas i 1 § 1 mom. förordningen om försvarshögskolan (668/92).

Den institutofficersexamen som krävs för officerstjänst kan avläggas antingen helt eller delvis vid försvarsmakten.

62 §

När ett ärende som enligt stadgandena skall avgöras vid inrikesministeriet och som med stöd av denna förordning annars får avgöras av en tjänsteman är principiellt viktigt eller vittsyftande avgörs ärendet av ministern.

Angående ministerns och kanslichefens rätt att förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som enligt stadgandena skall avgöras vid ministeriet stadgas särskilt.

63 §

Inrikesministeriet meddelar närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.

64 §

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1994. Förordningens 37 § träder dock i kraft den 1 januari 1995.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 16 april 1992 om gränsbevakningsväsendet (358/92). Den upphävda förordningens 34 § tillämpas dock till den 31 december 1994.

Med undantag av vad som stadgas i 37 § 1 mom. 4 punkten i denna förordning

1) bestäms avgångsåldern för en tjänsteman som tjänstgjort den 31 december 1992 i sjöbevakares tjänst på basis av den till utgången av 1994 beräknade tjänstetiden som anses som pensionstid enligt följande:

Pensionstid		Avgångsålder 
minst	16 år	53 år 
minst	13 år	53 år 4 månader 
minst	10 år	53 år 8 månader 
minst	 7 år	54 år 
minst	 3 år	54 år 4 månader 
mindre än	 3 år	55 år

2) bestäms avgångsåldern för en tjänsteman som tjänstgjort den 31 december 1992 i gränsbevakares tjänst på basis av den till utgången av 1994 beräknade tjänstetiden som anses som pensionstid enligt följande:

Pensionstid		Avgånsålder 
minst	16 år	50 år 
minst	13 år	51 år 
minst	10 år	52 år 
minst	 7 år	53 år 
minst	 3 år	54 år 
mindre än	 3 år	55 år

Med undantag av vad som stadgas i 37 § 2 mom. i denna förordning bestäms avgångsåldern för en tjänsteman som tjänstgjort den 31 december 1992 i en civil tjänst vid gränsbevakningsväsendet på basis av den till utgången av 1994 beräknade tjänstetiden som anses som pensionstid enligt följande:

Pensionstid		Avgångsålder 
minst	16 år	60 år 
minst	13 år	61 år 
minst	10 år	62 år 
minst	 7 år	63 år 
minst	 3 år	64 år 
mindre än	 3 år	65 år

Helsingfors den 28 november 1994

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Pirjo Rusanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.