Förordning om ändring av trafikförsäkringsförordningen
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av social och hälsovårdsministern
ändras i trafikförsäkringsförordningen av den 17 juli 1959 ( 324/59 ) 1 §, 3 § 1 mom., 5 §, 6 § 1 mom., 7 § 4 mom. och 8-10 §§, av dessa lagrum 1 § sådan den lyder delvis ändrad genom förordning av den 22 oktober 1982 (762/82), 7 § 4 mom. sådant del lyder i förordning av den 30 december 1992 (1666/92), 8 § sådan den lyder i förordning av den 10 maj 1974 (356/74), 8 a § sådan den lyder i förordning av den 23 juni 1977 (500/77) samt 9 § sådan den lyder i förordning av den 19 januari 1968 (44/68), som följer:
1 §
Som ett i trafikförsäkringslagen (279/59) avsett motorfordon betraktas inte
ett motorredskap eller en traktor vars konstruktiva hastighet är högst 15 kilometer i timmen, förutsatt att motorredskapet eller traktorn inte behöver registreras,
en skördetröska eller något annat motorredskap som i gårdsbruk används för bärgning av skörd och som enligt förordningen om fordons registrering (1703/92) är befriat från registrering,
en släpvagn, släpsläde eller släpanordning som befriats från registrering, eller
ett sådant motorförsett fordon som är avsett att framföras av barn och som på grund av sin konstruktion eller utrustning inte kan registreras.
3 §
Ett trafikförsäkringsbolag får inte vägra att bevilja och upprätthålla en försäkring som sökts hos bolaget, om försäkringen gäller ett motorfordon för vilket bolaget i enlighet med sin koncession eller sitt verksamhetstillstånd eller sin anmälan enligt lagen om fritt tillhandahållande av försäkringstjänster (1488/92) samt sin fastställda bolagsordning eller sina stadgar har rätt att bevilja försäkring.
5 §
Försäkringsbolaget skall tillställa social- och hälsovårdsministeriet de allmänna och särskilda försäkringsvillkoren för trafikförsäkringar som gäller sådana stora risker som avses i 6 § lagen om fritt tillhandahållande av försäkringsljänster och ändringar av dessa villkor, senast en månad innan de tas i bruk. Ministeriet skall se till att försäkringsvillkoren överensstämmer med trafikförsäkringslagen.
6 §
I fråga om andra trafikförsäkringar än de som avses i 5 § har ett trafikförsäkringsbolag rätt att i agentprovision betala högst 5 procent av försäkringspremien, om inte social- och hälsovårdsministeriet på ansökan av bolaget bestämmer annorlunda.
7 §
Har inte den trafikförsäkring som beviljats för ett motorfordon varit i kraft räknat från dagen för äganderättens början, skall den, som handhar fordonsregisterfrågor, då den registrerar fordonet sända meddelande om detta till trafikförsäkringscentralen för fastställande av gottgörelse för den tid under vilken fordonet varit oförsäkrat. Meddelande skall dock inte sändas, om den nya försäkringens giltighet har börjat inom fjorton dagar från den dag då skiftet i den registrerade äganderätten har ägt rum.
8 §
När en fordonsägare som avses i den första meningen i 15 § 2 mom. trafikförsäkringslagen och som är skyldig att teckna trafikförsäkring inte redan har en trafikförsäkring som beviljats av trafikförsäkringscentralen, skall han ta den genom förmedling av tullmyndighet såsom gränsförsäkring enligt vad som stadgas särskilt.
Har trafikförsäkringscentralen ingått avtal om internationellt trafikförsäkringskort eller gränsförsäkring eller något annat avtal, enligt vilket centralen svarar för en trafikskada som förorsakas av ett motorfordon som införts till landet för tillfälligt bruk, skall centralen tillställa social- och hälsovårdsministeriet en förbindelse om att den obegränsat i enlighet med trafikförsäkringslagen svarar för en trafikskada som här förorsakats av ett sådant fordon, även då avtalets giltighetstid har gått ut, innan fordonet förs ut ur landet. Av förbindelsen skall de omständigheter framgå med stöd av vilka det kan fastslås att den som fört in fordonet till landet inte är försäkringspliktig. Trafikförsäkringscentralen skall tillställa tullstyrelsen en avskrift av förbindelsen.
8 a §
Den rätt till ersättning för personskada som gäller ägare, innehavare eller förare av ett motorfordon och som avses i 15 § 2 mom. trafikförsäkringslagen gäller även trafikförsäkring för motorfordon från Norge och Sverige.
9 §
I ärenden som gäller en trafikskada som förorsakats av ett motorfordon som tillhör staten företräds staten av statskontoret. År skadan likväl ringa och har den myndighet i vars besittning fordonet är anslag till förfogande för ändamålet, får myndigheten själv ersätta skadan, om avtal träffas om ersättningen.
Statskontoret skall, om ett ersättningsärende inte har avgjorts genom en domstols lagakraftvunna utslag eller om ärendet inte gäller ett regressanspråk som grundar sig på ett lagakraftvunnet ersättningsbeslut som givits med stöd av olycksfallsförsäkringslagstiftningen, innan ersättningsärendet avgörs, av den trafikskadenämnd som avses i 17 a § trafikförsäkringslagen begära utlåtande i ärenden som gäller
fortlöpande ersättning eller betalning i stället för sådan av fortlöpande ersättnings kapitalvärde i ett för allt på grund av bestående partiell eller total arbetsoförmåga eller dödsfall,
förhöjning eller nedsättning av fortlöpande ersättning med stöd av 6 § 2 mom. trafikförsäkringslagen,
ersättning på grund av bestående skada eller men, om skadan är svårartad eller om den skadelidande inte har godkänt ersättningens belopp,
ersättning för sveda och värk, om skadan är svårartad eller om den skadelidande inte har godkänt ersättningens belopp,
förvägran eller nedsättning av ersättning för en skada som drabbat en person på grund av den skadelidandes medverkan till skadan, om denne eller hans anhöriga inte har godkänt detta.
Statskontoret har rätt att begära utlåtande av nämnden även i andra ärenden som gäller ersättningsverksamheten och som är under dess behandling.
Avviker ett av statskontoret fattat avgörande i ett ärende som nämns i 2 mom. från nämndens utlåtande och har avvikelsen inte skett till förmån för ersättningstagaren, skall utlåtandet antecknas i beslutet.
För inbegärda utlåtanden skall statskontoret betala avgift till nämnden enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställer.
10 §
Social- och hälsovårdsministeriet skall fastställa beräkningsgrunderna för engångsersättning som i stället för fortlöpande ersättning betalas på grund av personskada eller dödsfall.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.
Bilaga IX i EES-avtalet: rådets direktiv (88/357/ETY)
Helsingfors den 30 december 1993
Republikens President MAUNO KOIVISTOSocial- och hälsovårdsminister Jorma Huuhtanen