1247/1993

Utfärdat i Helsingfors den 16 december 1993

Statsrådets beslut om grunderna för och revision av statliga affärsverks och affärsverkskoncerners bokföring

Statsrådet har vid föredragning från finansministeriet med stöd av 19 § 2 mom. och 20 § 4 mom lagen den 10 juli 1987 om statens affärsverk, sådana de lyder i lag av den 26 juni 1992 (589/92) beslutat:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

Dessa bestämmelser skall iakttas i de statens affärsverk på vilka lagen om statens affärsverk (627/87) tillämpas.

2 §

Ett affärsverk skall ha dubbel bokföring.

3 §

Affärsverket skall iaktta god bokföringssed.

2 kap.

Registrering av affärshändelser

4 §

I bokföringen registreras såsom affärshändelser utgifter, inkomster och finansiella transaktioner samt de rättelse- och överföringsposter som hör till dem.

5 §

Kontosystemet skall vara klart och tillräckligt specificerat. Affärsverket skall för varje räkenskapsperiod ha en kontoförteckning som är försedd med anteckningar om användningstiden.

Varje konto skall fortlöpande behållas oförändrat till sitt innehåll. Kontots innehåll kan likväl ändras på grund av förändringar som beror på affärsverksamhetens utveckling, övergång till ett förbättrat kontosystem eller någon annan särskild omständighet.

Affärshändelserna skall registreras så att sambandet med resultat- och balansräkningen kan konstateras utan svårighet.

I bokföringsmaterialet skall antingen verifikaten eller de på basis av dem gjorda registreringarna i bokföringen alltid finnas i vanlig läsbar skriftlig form.

6 §

Grunden för registrering av en utgift är mottagande av en produktionsfaktor, och grunden för registrering av en inkomst är överlåtelse av en prestation (prestationsprincipen). Utgifter och inkomster får även registreras på grundval av betalning (kontantprincipen).

Registreras utgifter och inkomster enligt kontantprincipen, skall fordringar och skulder som följer av försäljning och inköp kunna klarläggas fortlöpande.

7 §

Affärshändelserna skall registreras kronologiskt (grundbokföring) och systematiskt (huvudbokföring).

Kronologisk registrering av affärshändelser som avser betalning skall ske utan dröjsmål för varje dag, varvid registreringen kan göras även i sammandrag, övriga registreringar får göras månadsvis inom två månader från kalendermånadens slut.

8 §

Registreringen skall grunda sig på en daterad och numrerad verifikation över affärshändelsen. Verifikationen skall vara försedd med en anteckning om de konton som använts, om det inte annars är uppenbart på vilket sätt affärshändelsen bokförts. Verifikationen kan uppgöras som mikroutskrift på film eller på annat sätt som möjliggör läsning med förstoringshjälpmedel och, vid behov, skriftlig återgivning i vanlig läsbar form, om inte statens revisionsverk bestämmer något annat.

Av en utgiftsverifikation skall framgå den mottagna produktionsfaktorn, och en inkomstverifikation skall innehålla utredning om den överlåtna prestationen. Tidpunkten för mottagning av produktionsfaktorn och överlåtelsetidpunkten för prestationen skall kunna påvisas med hjälp av en verifikation eller dess bilaga eller på något annat sätt.

En verifikation över utbetalning skall i mån av möjlighet vara utfärdad av betalningsmottagaren eller av en penninginrättning eller någon annan motsvarande anstalt som förmedlat betalningen. Erhålls inte till grund för bokföringen ett verifikat som utfärdats av en utomstående, skall bokföringen klarläggas med hjälp av kassaapparatens kontrollremsa eller ett annat av affärsverket självt utskrivet verifikat.

En verifikation som bestyrker rättelse- och överföringsregistrering skall vara vederbörligen bekräftad.

Registreringarna kan grunda sig på sådana verifikationsdata som föreligger i maskinläsliga datamedier och vid behov kan återges skriftligt i vanlig läsbar form, om inte statens revisionsverk bestämmer något annat.

3 kap.

Bokslut

9 §

För varje räkenskapsperiod skall uppgöras ett bokslut. För verksamhet som enligt lag bedrivs inom ramen för statsbudgeten skall uppgöras ett separat bokslut, i vilket redovisas för verksamhetens intäkter och utgifter samt de förändringar som har skett i fråga om förmögenhet och kapital. I bokslutet skall ingå en resultaträkning och balansräkning och uppgifter som skall lämnas i bilagor till dem. Bokslutet skall bekräftas med de specifikationer som nämns i 17 §. Till bokslutet skall fogas den berättelse som avses i 21 § 2 mom. lagen om statens affärsverk och en finansieringsberäkning.

Bokslutet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av affärsverkets verksamhet och ekonomiska ställning. De tilläggsuppgifter som krävs för detta skall lämnas i bilagorna till resultaträkningen och balansräkningen.

Bokslutet skall uppgöras inom tre månader efter räkenskapsperiodens utgång. De handlingar som nämns i 1 mom. skall genast efter det bokslutet blivit färdigt tillställas revisorerna och ministeriet inom förvaltningsområdet. Affärsverket skall inom april tillställa statskontoret sitt fastställda bokslut att fogas till statens bokslutsakt.

10 §

I bokslutet skall resultaträkningen och balansräkningen för närmast föregående räkenskapsperiod upptas. Har under räkenskapsperioden specificeringen av poster i resultaträkningen eller balansräkningen ändrats, skall i det tidigare bokslutet ingående uppgifter i mån av möjlighet rättas så att de kan jämföras med det senare bokslutet.

Affärsverket skall under räkenskapsperioden och innan bokslutet färdigställs förhandla om grunderna för sitt bokslut med ministeriet inom sitt förvaltningsområde. Om det uppskattas att resultatet före bokslutsdispositioner enligt det prognostiserade bokslutet väsentligt kommer att avvika från resultatmålet, skall ministeriet även för att iaktta vad som stadgas i 21 § 1 mom. lagen om statens affärsverk förhandla om grunderna för bokslutet med finansministeriet.

11 §

På separata bokslut enligt 9 § 1 mom. tillämpas detta beslut, med undantag av 19 § 8 mom. och 21 §. I separata bokslut tillämpas inte heller på avskrivningarna i bokföringen vad lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/68) stadgar om maximala avskrivningar.

12 §

Den verksamhetsberättelse som ett affärsverk årligen avger till statsrådet skall innehålla uppgifter om verkställigheten av de beslut som riksdagen och statsrådet fattat med stöd av lagen om affärsverk. Verksamhetsberättelsen skall innehålla en redogörelse för de väsentliga förändringar som skett i affärsverkets affärsverksamheter under föregående verksamhetsperiod samt en bedömning av hur affärsverksamheterna utvecklas under den räkenskapsperiod som börjat. Verksamhetsberättelsen skall dessutom innehålla en utredning över omfattningen av affärsverkets forskning och produktutveckling. I verksamhetsberättelsen skall även lämnas uppgifter om det genomsnittliga antalet anställda under räkenskapsperioden samt uppgifter om de löner, arvoden och andra ersättningar som betalts till affärsverkets styrelse och verkställande direktör samt om de löneförmåner och andra förmåner som betalts till den övriga personalen. Berättelsen skall även innehålla ett förslag av affärsverkets styrelse om användning av räkenskapsperiodens vinst eller täckande av räkenskapsperiodens förlust samt uppgifter om händelser som är väsentliga ur affärsverkets synvinkel, även då de har inträffat efter räkenskapsperiodens utgång.

Om affärsverket publicerar en årsberättelse, skall det av statsrådet fastställda bokslutet vara klart avskilt från årsberättelsens övriga material.

13 §

Räkenskapsperioden är ett kalenderår. Då affärsverksamheten börjar eller upphör får räkenskapsperioden avse en kortare tid.

Ett affärsverk skall sörja för att ett dotterbolags räkenskapsperiod är densamma som affärsverkets. Statskontoret kan av särskilda skäl för en viss tid bevilja dotterbolaget undantag beträffande räkenskapsperioden, vilket skall uppges i den berättelse som avses i 21 § 2 mom. lagen om statens affärsverk.

14 §

Har affärshändelserna registrerats enligt kontantprincipen, skall registreringarna, med undantag för sådana som gäller affärshändelser av ringa betydelse, innan bokslutet uppgörs rättas och kompletteras så att de stämmer överens med prestationsprincipen.

15 §

Finansieringstillgångar är pengar, fordringar och finansieringsmedel som tillfälligt finns i någon annan form.

Omsättningstillgångar är nyttigheter som är avsedda att överlåtas i oförändrad eller förädlad form eller att förbrukas.

Anläggningstillgångar är föremål, rättigheter som kan överlåtas separat och andra nyttigheter som avsetts ge avkastning under flera än en räkenskapsperiod.

16 §

Med anskaffningsutgifter avses de rörliga utgifterna för anskaffning och tillverkning av en nyttighet.

Om de fasta utgifter som ansluter sig till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet är väsentliga i förhållande till anskaffningsutgiften, får ett sådant undantag göras från 1 mom. att med anskaffningsutgift dessutom avses den del av de till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet anslutna fästs utgifterna som kan hänföras till anskaffnings utgiften.

I en aktiverad anskaffningsutgift inräknad utgifter för anskaffning och tillverkningen av en nyttighet skall kunna klarläggas med hjälp av en kostnadsberäkning eller kostnadskalkyler.

En nyttighet överförs från omsättningstillgångarna till anläggningstillgångarna till anskaffningsutgiftens belopp eller till beloppet av ett lägre, sannolikt överlåtelsepris.

En nyttighet överförs från anläggningstillgångarna till omsättningstillgångarna till ett belopp som motsvarar den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften.

17 §

I specifikationerna till balansräkningen skall detaljerat gruppvis upptecknas affärsverkets finansierings-, omsättnings- och anläggningstillgångar vid räkenskapsperiodens utgång eller, beträffande anläggningstillgångarna, de ökningar och minskningar som inträffat under räkenskapsperioden samt övriga utgifter med lång verkningstid och andra långfristiga placeringar som upptagits i balansräkningen (aktiverats) liksom även främmande kapital.

Affärsverket kan uppgöra specifikationer till balansräkningen såsom mikroutskrift på film eller på något annat sätt som möjliggör läsning med förstoringshjälpmedel och, vid behov, skriftlig återgivning i vanlig läsbar form, om inte statens revisionsverk bestämmer något annat.

18 §

I bokslutet upptas

1) fordringar till nominellt belopp, likväl högst till det sannolika värdet,

2) värdepapper som hör till finansieringstillgångarna och andra sådana finansieringsmedel till deras anskaffningsutgift eller, om deras sannolika överlåtelsepris på bokslutsdagen är lägre, till detta värde, samt

3) skulder till nominellt belopp eller, om skulden är bunden vid index eller någon annan jämförelsegrund, till det högre belopp vartill den stigit med beaktande av den förändrade jämförelsegrunden.

Fodringar i utländsk valuta samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Om en fordring eller en skuld förfaller till betalning ett år efter bokslutsdagen eller senare, får den omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterade den dag fordringen eller skulden uppstod. Är fordringar eller skulder eller andra förbindelser i utländsk valuta genom avtal eller på något annat sätt bundna vid en bestämd kurs, får de omräknas till finsk valuta enligt denna kurs.

19 §

I bokslutet upptas räkenskapsperiodens inkomster som intäkter. Från intäkterna avdras såsom kostnader de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga utgifter får aktiveras i enlighet med vad som föreskrivs nedan.

Inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid får upptas som intäkt på grundval av tillverkningsgraden. Det täckningsbidrag som uppstår av prestationen skall härvid kunna förutsägas på ett tillförlitligt sätt. Affärsverket skall iaktta samma grund då alla inkomster som avses här upptas som intäkter.

Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som återstår vid räkenskapsperiodens utgång aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften eller det sannolika överlåtelsepriset för omsättningstillgångar vid räkenskapsperiodens utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock upptas såsom kostnad.

Anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar aktiveras och upptas under sin verkningstid som kostnader genom avskrivningar enligt plan.

Anskaffningsutgiften för lösa anläggningstillgångar vilkas sannolika användningstid är högst 3 år kan avskrivas i sin helhet det år då tillgångarna anskaffats.

Har övriga utgifter med lång verkningstid aktiverats, skall de avskrivas under sin verkningstid enligt plan.

Då utgifter med lång verkningstid registreras i bokslutet, skall utgifter som orsakats av forsknings- och utvecklingsarbete, marknadsundersökning och annan därmed jämförbar verksamhet, om de aktiveras, avskrivas med minst en femtedel per år, om inte en mindre avskrivning av särskilda skäl kan anses motsvara god bokföringssed.

Ett affärsverk får, om särskilda skäl föreligger, uppta avskrivningar som överskrider planen.

20 §

Från intäkterna avdras utöver vad som stadgas i 19 § de framtida utgifter som affärsverket har förbundit sig att betala och som sannolikt inte medför motsvarande inkomst samt de framtida förluster som kan anses uppenbara.

21 §

I bokslutet får göras nyanskaffningsreservering och övergångsreservering enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

22 §

Är det sannolika överlåtelsepriset för ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon annan därmed jämförbar nyttighet, som hör till anläggningstillgångarna, på bokslutsdagen varaktigt väsentligt högre än anskaffningsutgiften, kan i balansräkningen utöver den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften upptas en uppskrivning motsvarande högst skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften. På uppskrivningen får avskrivningar som avses i 19 § 4 mom. inte göras. Om en uppskrivning visar sig vara ogrundad skall den återföras.

Har värdet på anläggningstillgångar uppskrivits under räkenskapsperioden, skall ett belopp som motsvarar uppskrivningen avsättas till en uppskrivningsfond bland passiva. Fonden får endast användas för höjning av grundkapitalet. Vid återföring av uppskrivning skall det kapital som avsatts till en fond i motsvarande mån minskas med det belopp som återförs. Om grundkapitalet i ett affärsverk har höjts genom utnyttjandet av en uppskrivningsfond och det kapital som avsatts till fonden inte kan minskas med det belopp som återförs, skall ett motsvarande belopp upptas som en minskning av det övrigt egna kapitalet.

23 §

Resultaträkningen skall uppgöras så att av den framgår hur räkenskapsperiodens resultat har uppkommit.

I resultaträkningen skall för sig upptas de totala intäkterna eller omsättningen och övriga intäkter av rörelsen samt kostnaderna tillräckligt specificerade. Såsom en särskild intäktsgrupp upptas finansiella intäkter samt såsom särskilda kostnadsgrupper kostnader för rörelsen liksom finansiella kostnader, skillnader mellan avskrivningar som avdragits från intäkterna och avskrivningar enligt plan samt förändring i de frivilliga reserveringar som avses i 21 § och direkta skatter. Extraordinära intäkter och kostnader skall uppges särskilt i resultaträkningen.

I resultaträkningen eller i balansräkningen eller i bilagor till dem skall med specifikation enligt balansposter uppges de avskrivningar på anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid som dragits av från räkenskapsperiodens intäkter samt ges en redogörelse över grunderna för avskrivningarna enligt plan och förändringarna i dem. Avskrivningsplanerna och förändringarna i dem skall uppgöras i skriftlig form samt fogas till specifikationerna till balansräkningen. Avskrivningarna i bokföringen får inte överskrida de maximala avskrivningarna enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

Resultaträkningen uppgörs enligt schemat i bilaga 1. Resultaträkningen skall uppgöras mera i detalj än vad schemat utvisar, om detta är nödvändigt för att de faktorer som har påverkat utformningen av räkenskapsperiodens resultat skall framgå tydligare.

Resultaträkningen för verksamhet som enligt lag bedrivs inom ramen för statsbudgeten uppgörs enligt ett schema som statskontoret fastställer.

24 §

Det resultatutjämningsförfarande som avses i 19, 21 och 23 §§ får primärt användas endast i den mån detta är möjligt utan att räkenskapsperiodens vinst blir mindre än den som enligt statsbudgeten skall redovisas för staten.

25 §

I balansräkningen skall tillräckligt specificerat upptas bland aktiva den icke avskrivna delen av anskaffningsutgifterna för anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid samt värderingsposter och aktiverade anskaffningsutgifter för omsättningstillgångar samt finansieringstillgångar och placeringar. Bland passiva skall upptas eget kapital, skillnaden mellan avskrivningar som avdragits från intäkterna och avskrivningar enligt plan, obligatoriska och frivilliga reserveringar, värderingsposter samt det främmande kapitalet uppdelat i kort- och långfristiga skulder. Såsom långfristig betraktas en skuld eller den del av en skuld som förfaller till betalning efter ett år eller mera än ett år. Har affärsverket en fordran hos den till vilken verket självt står i skuld, skall fordran och skulden upptas i balansräkningen särskilt för sig. Räkenskapsperiodens vinst och vinsten för tidigare perioder upptas särskilt som ökning av det egna kapitalet och förlusten för tidigare perioder som en minskning av det.

Balansräkningen uppgörs enligt schemat i bilaga 2. Balansräkningen skall uppgöras mera i detalj än vad schemat utvisar, om detta är nödvändigt för att balansräkningsposterna skall bli tydligare.

Balansräkningen för verksamhet som enligt lag bedrivs inom ramen för statsbudgeten uppgörs enligt ett schema som statskontoret fastställer.

26 §

I resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem skall upptas

1) omsättningen fördelad enligt verksamhetsområde,

2) räkenskapsperiodens löner och det sammanlagda penningvärdet av de naturaförmåner som jämställs med penninglön samt pensionskostnader och övriga lönebikostnader,

3) ändringarna i anskaffningsutgifterna för anläggningstillgångar och andra utgifter med lång verkningstid specificerade enligt balansposterna så att anskaffningsutgiften vid räkenskapsperiodens början, ökningar och minskningar av den under räkenskapsperioden samt de ackumulerade avskrivningarna vid räkenskapsperiodens utgång uppges,

4) den icke avskrivna delen av anskaffningsutgifterna för maskiner och anläggningar som hör till anläggningstillgångarna,

5) värderingsposterna samt ökningar och minskningar av dem under räkenskapsperioden, specificerade,

6) ökningar och minskningar av det egna kapitalets poster under räkenskapsperioden, specificerade, samt beloppet av annat eget kapital i inledningsskedet,

7) pensionsavgifter för räkenskapsperioden och det belopp som inte har betalts till staten,

8) grunden för den kurs enligt vilken fordringar samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknats till finsk valuta, om inte den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen har tillämpats,

9) de aktier av olika slag som affärsverket besitter i bolag,

10) den finansiering som affärsverket får i statsbudgeten och som i bokföringen registrerats som utgiftsrättelse eller utgiftsöverföring,

11) den finansiering som i statsbudgeten har beviljats för verksamhet som enligt lag bedrivs inom ramen för statsbudgeten, antalet anställda i denna verksamhet samt de löner och arvoden som betalas till dem, samt

12) lån och understöd som beviljats affärsverkets verkställande direktör och övriga personal till fullt belopp och väsentliga uppgifter om lånevillkor och återbetalning.

27 §

Utöver vad som stadgas i 26 § skall ett affärsverk som hör till en affärsverkskoncern i resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem uppta

1) finansiella intäkter från dotterbolag eller finansiella kostnader som betalts till sådana bolag,

2) de sammanlagda beloppen av aktier, andelar och lånefordringar som hör till långfristiga placeringar, specificerade enligt dotterbolag,

3) lånefordringarna och andra betydande fordringar hos sådana bolag, vilkas aktier eller andelar affärsverket innehar, samt skulderna till dem, specificerade enligt balansposter,

4) för varje sådant till affärsverkskoncernen hörande bolag eller annat bolag av vars aktier eller andelar affärsverket besitter en betydande andel, namn, ägoandel samt räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt det senaste bokslutet, samt

5) de lån som affärsverket beviljat dotterbolag samt den borgen och annan säkerhet som affärsverket ställt för dotterbolag.

28 §

Bokslutet skall dateras och undertecknas av styrelsemedlemmarna och verkställande direktören. Har en styrelsemedlem eller verkställande direktören anfört avvikande mening om bokslutet, skall ett uttalande om denna bifogas bokslutet om han yrkar det.

Specifikationerna till balansräkningen skall dateras och undertecknas av dem som har uppgjort dem.

En revisor skall på bokslutet göra en anteckning om verkställd revision samt om, huruvida bokslutet är uppgjort i överensstämmelse med god bokföringssed.

Styrelsen och verkställande direktören skall bereda revisorn tillfälle att verkställa granskning i den omfattning som han finner behövlig samt ge de upplysningar och den hjälp som revisorn begär.

4 kap.

Affärsverkskoncerns bokslut

29 §

Ett affärsverk som bildar en sådan affärsverkskoncern som avses i 4 a § lagen om statens affärsverk skall uppgöra ett bokslut för affärsverkskoncernen och foga det till sitt bokslut. I affärsverkskoncernens bokslut skall ingå koncernresultaträkning, koncernbalansräkning och de uppgifter som skall lämnas i bilagor till dem. Koncernbokslutet skall uppgöras för affärsverkets räkeskapsperiod. Till koncernbokslutet skall fogas affärsverkskoncernens finansieringsanalys.

Vad som i 9 § 3 mom., 10 § 1 mom. och 12 § 2 mom. samt 28 § 1 och 3 mom. bestäms om affärsverks bokslut skall i tillämpliga delar iakttas i affärsverkskoncernens bokslut.

30 §

Affärsverkskoncernens bokslut skall uppgöras såsom ett sammandrag av affärsverkets och dotterbolagens resultaträkningar och balansräkningar samt de uppgifter som skall lämnas i bilagor till dem med iakttagande av god bokföringssed.

Koncernresultaträkningen skall utvisa affärsverkskoncernens resultat för räkenskapsperioden efter avdrag för koncernens interna intäkter och kostnader samt intern vinstutdelning och de andelar av dotterföretagens resultat som motsvarar utomståendes äganderätt. I resultaträkningen skall separat redovisas för koncernbidrag som ett dotterbolag till affärsverket gett och erhållit.

Koncernbalansräkningen skall utvisa koncernens eget kapital uppdelat i affärsverkets grundkapital, dotterbolagens bundna egna kapital, affärsverkets uppskrivningsfond, annat eget kapital för affärsverket och dotterbolagens fria egna kapital samt affärsverkets vinst eller förlust för räkenskapsperioden efter att det till affärsverkskoncernen hörande affärsverkets och dotterbolagens inbördes fordringar och skulder samt inbördes innehav och besittning av aktier avdragits och de andelar som utomstående äger i dotterbolagen har upptagits i balansräkningen som en särskild post.

Om bestämmelserna i 1 och 2 mom. på grund av affärsverkskoncernens sammansättning eller av någon annan särskild orsak inte kan iakttas när bokslutet görs upp, får avvikelse från dessa göras på det sätt som förhållandena kräver. För avvikelsen skall redogöras i koncernbokslutet.

Dotterföretagens bokslut skall före sammanställandet i mån av möjlighet ändras i enlighet med detta beslut.

31 §

I koncernresultaträkningen eller koncernbalansräkningen eller bilagor till dem skall utöver de uppgifter som avses i 30 § uppges

1) uppgifter om de dotterbolag som tagits med och de som inte tagits med i affärsverkskoncernens bokslut samt orsakerna till att de inte tagits med,

2) uppgifter om de redovisningsprinciper som iakttagits vid uppgörandet av affärsverkskoncernens bokslut, samt

3) för varje sådant bolag där det affärsverk som hör till affärsverkskoncernen eller något av dess dotterbolag antingen ensamt eller tillsammans med andra bolag som hör till samma affärsverkskoncern innehar en betydande ägoandel, namn, ägoandel samt beloppet av det egna kapitalet och räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt det senaste bokslutet.

32 §

Affärsverket skall sörja för att dotterbolaget lämnar affärsverket de uppgifter som behövs för en bedömning av affärsverkskoncernens ställning och för uträkningen av verksamhetens resultat. Affärsverket skall även sörja för att affärsverkets namn uppges i dotterbolagets verksamhetsberättelse.

33 §

I den berättelse över affärsverkskoncernens verksamhet som årligen skall lämnas till statsrådet skall ingå sådana för beräkningen av koncernens ställning och resultatet av dess verksamhet viktiga uppgifter för vilka inte behöver redogöras i affärsverkets eller dotterbolagens resultaträkningar, balansräkningar eller i bilagorna till dem, samt från koncernens synpunkt väsentliga händelser, även om de inträffat efter utgången av räkenskapsperioden.

Har ett affärsverk under räkenskapsperioden förvärvat ett dotterbolag, skall en redogörelse för detta lämnas i den berättelse som avses i 1 mom. I berättelsen skall dessutom uppges det genomsnittliga antalet anställda hos affärsverkskoncernens under räkenskapsperioden samt det sammanlagda beloppet löner som betalats till dem under denna tid.

34 §

I den berättelse som årligen skall inges till statsrådet över affärsverkskoncernens verksamhet skall om en sådan koncern (underkoncern) som avses i 1 kap. 2 § 3 mom. lagen om aktiebolag (734/78) och som affärsverkets dotterbolag bildar meddelas

1) underkoncernens omsättning och räkenskapsperiodens vinst eller förlust, samt

2) i fråga om varje till underkoncernen hörande bolag dess namn, antalet aktier som ägs av koncernen och andel av samtliga aktier.

5 kap.

Revision, fastställande av bokslutet och föredragningshandlingarna

35 §

Revisorerna skall för varje räkenskapsperiod avge en revisionsberättelse över affärsverkets och affärsverkskoncernens bokslut till ministeriet inom förvaltningsområdet, som utan dröjsmål därefter skall föredra bokslutet för statsrådet för fastställelse.

Då affärsverkets och affärsverkskoncernens bokslut föredras för statsrådet skall revisionsberättelserna fogas till de bokslutshandlingar som avses i 9 § 1 mom. och 29 § 1 mom. Specifikationerna till balansräkningen behöver inte fogas till föredragningshandlingarna.

36 §

I affärsverket och affärsverkskoncernen skall revisionen utföras i den omfattning som god revisionssed förutsätter.

I revisionsberättelsen skall ingå ett utlåtande om huruvida bokföringen är ordnad och skött i överensstämmelse med stadgandena och god bokföringssed, huruvida bokslutet är uppgjort i överensstämmelse med stadgandena och god bokföringssed samt om huruvida affärsverkets förvaltning är ändamålsenligt ordnand och om bokslutet med bilagor och redogörelse som tillställs statsrådet ger en riktig uppfattning om affärsverkets ekonomi samt om uppnåendet av de mål som riksdagen och statsrådet har ställt upp.

I revisionsberättelsen skall ingå ett utlåtande om huruvida revisorerna förordrar att bokslutet fastställs och att räkenskapsperiodens vinst används eller förlusten täcks i enlighet med styrelsens förslag.

Revisorerna har rätt att i berättelsen lämna också andra upplysningar som de anser böra bringas till statsrådets kännedom. Erinringar till affärsverkets styrelse och verkställande direktör skall antecknas i protokollet eller i någon annan handling som skall lämnas till styrelsen och vid behov till respektive ministerium för kännedom.

Vad som i 2–4 mom. sägs om revisionsberättelse skall i tillämpliga delar iakttas i den revisionsberättelse som skall avges över affärsverkskoncernens bokslut.

37 §

Är resultatet under affärsverkets räkenskapsperiod före bokslutsdispositioner väsentligt mindre än det av statsrådet fastställda resultatmålet. skall affärsverkets styrelse lämna en utredning i saken till ministeriet inom förvaltningsområdet. Ministeriet fogar härvid utredningen och sitt ställningstagande därtill till föredragningshandlingarna.

38 §

Konstaterar ministeriet eller affärsverkets styrelse att affärsverket inte har förutsättningar för en fortlöpande lönsam verksamhet, skall ministeriet föra saken till statsrådet. När verksamhetens lönsamhet bedöms skall beaktats de ersättningar som med stöd av 9 § lagen om statens affärsverk beviljas ett affärsverk för olönsamma uppgifter.

6 kap.

Bokföringsböcker och förvaring av bokföringsmaterial

39 §

Resultat- och balansräkningen samt en förteckning över använda bokföringsböcker skall införas i en balansbok som skall vara bunden eller bindas in omedelbart efter bokslutet och vars sidor eller uppslag skall numreras.

40 §

Registreringarna i bokföringen skall göras på ett tydligt och varaktigt sätt. En registrering får inte utplånats eller göras otydligt.

Registreringar i grund- och huvudbokföringen kan göras såsom mikroutskrift på film eller på något annat sätt som möjliggör läsning med förstoringshjälpmedel och, vid behov, skriftlig återgivning i vanlig läsbar form, om inte statens revisionsverk bestämmer något annat.

Registreringarna i grundbokföringen och specifikationerna till huvudbokföringen kan göras i maskinläsliga datamedier vilkas data vid behov kan återges skriftligt i vanlig läsbar form, om inte statens revisionsverk bestämmer något annat.

I bokföring enligt maskinell metod skall det sätt på vilket anteckningarna görs och sambandet mellan dem och resultat- och balansräkningen kunna konstateras utan att maskin används.

Beskrivningen av förfarandet vid maskinell bokföring innehåller en allmän beskrivning av datasystemet och en redogörelse för hur anteckningarna görs samt för registreringskedjan, in- och utmatningsmaterialet, granskningar och avstämningar för att säkra bokföringens riktighet och fullständighet, datalager samt förvaringen av bokföringsmaterialet.

41 §

Bokföringsböcker, kontoplaner, registreringsplaner, beskrivningar av förfarandet vid maskinell bokföring, bokföringsverifikationer, korrespondens som angår affärshändelserna och annat bokföringsmaterial får gallras ut enligt vad riksarkivet bestämmer.

7 kap.

Särskilda föreskrifter

42 §

Närmare föreskrifter om affärsverkens och affärsverkskoncernernas bokföring meddelas av statskontoret.

43 §

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1994.

Beslutet tillämpas första gången på bokföringen för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 1994.

Genom detta beslut upphävs statsrådets beslut av den 13 oktober 1988 om grunderna för statens affärsverks bokföring (866/88) jämte ändringar.

Helsingfors den 16 december 1993

Finansminister
Iiro Viinanen

Regeringsråd
Raija Isotalo

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING
Omsättning
Ökning (+) eller minskning (-) av produktlager +/-
Tillverkning för eget bruk (+)
Rörelsens övriga intäkter
Kostnader:
Material, förnödenheter och varor:
Inköp under räkenskapsperioden
Ökning (-) eller minskning (+) av lager +/-
Tjänster av utomstående
Personalkostnader
Hyror
Övriga kostnader -
Driftsbidrag
Avskrivningar på anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid -
Rörelsevinst (-förlust)
Finansiella intäkter och kostnader:
Dividendintäkter
Ränteintäkter av långfristiga placeringar
Övriga finansiella intäkter
Räntekostnader -
Övriga finansiella kostnader -
Avskrivningar på placeringar - +/-
Vinst (Förlust) före extraordinära poster, reserveringar och skatter
Extraordinära intäkter och kostnader:
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader - +/-
Resultat före bokslutsdispositioner och skatter
Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens +/-
Ökning (-) eller minskning (+) av frivilliga reserveringar +/-
Direkta skatter -
Räkensperiodens vinst (förlust)

Bilaga 2

BALANSRÄKNING

AKTIVA

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR
Immateriella tillgångar
Etablerings- och organisationsutgifter
Forsknings- och utvecklingsutgifter
Immateriella rättigheter
Övriga utgifter med lång verkningstid
Förskottsbetalningar
Materiella tillgångar
Jord- och vattenområden
Byggnader och konstruktioner
Maskiner och inventarier
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar
Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna och övriga långfristiga placeringar
Aktier och andelar
Lånefordringar
Övriga placeringar
VÄRDERINGSPOSTER
OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGSTILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar
Material och förnödenheter
Halvfärdiga produkter
Färdiga produkter/Varor
Övriga omsättningstillgångar
Förskottsbetalningar
Fordringar
Försäljningsfordringar
Lånefordringar
Resultatregleringar
Övriga fordringar
Värdepapper ingående i finansieringstillgångarna
Aktier och andelar
Övriga värdepapper
Kassa och banktillgodohavanden

PASSIVA

EGET KAPITAL
Grundkapital
Uppskrivningsfonden
från tidigare räkenskapsperioder)
Räkenskapsperiodens vinst (förlust)
RESERVERINGAR
Ackumulerad avskrivningsdifferens
Frivilliga reserveringar
Nyanskaffningsreservering
Övergångsreservering
Obligatoriska reserveringar
VÄRDERINGSPOSTER
FRÄMMANDEKAPITAL
Långfristigt
Lån från staten
Lån från penninginrättningar
Erhållna förskott
Leverantörskulder
Övriga långfristiga skulder
Kortfristigt
Lån från staten
Lån från penninginrättningar
Erhållna förskott
Leverantörskulder
Finansieringsväxlar
Resultatregleringar
Övriga kortfristiga skulder

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.