1203/1993

Given i Helsingfors den 17 december 1993

Lag om ändring av lagen om räntestöd för hyresbostadslån

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs 14 § lagen den 19 december 1980 om räntestöd för hyresbostadslån (867/80) och

ändras 1 § 1 mom., i 2 § 1 mom. det inledande stycket samt 1 och 2 punkten, 3 § 1 mom., 4, 6 och 7 §§, 8 § 1 mom., 9 § 1 och 3 mom., 10 §, 12 § 1 mom. samt 13 och 15 §§,

av dessa lagrum 1 § 1 mom., i 2 § 1 mom. det inledande stycket samt 1 och 2 punkten, 3 § 1 mom. och 7 § sådana de lyder i lag av den 18 januari 1985 (62/85), 4 och 6 §§ sådana de lyder i lag av den 20 december 1991 (1657/91), 9 § 1 och 3 mom. sådana de lyder i lag av den 23 december 1992 (1483/92) samt 10 § och 12 § 1 mom. sådana de lyder i lag av den 20 juli 1992 (661/92), samt

fogas till 1 § ett nytt 3 mom. och till 2 § ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., som följer:

1 §

Av statens medel kan betalas räntegottgörelse för lån som depositionsbanker, kreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsanstalter eller kommuner beviljar för anskaffning, byggande och grundreparation av hyresbostäder. Dessa lån benämns i denna lag räntestödslån.


Vad denna lag stadgar om lån beviljade av kreditinstitut tillämpas också på lån beviljade av depositionsbanker, försäkringsbolag och pensionsanstalter.

2 §

Räntestödslån för byggande eller anskaffning av en hyresbostad kan beviljas, om inte annat framgår av 2 mom.

1) kommuner och samkommuner,

2) samfund som avses i 15 § 1 mom. 3 punkten aravalagen (1189/93) och som hyr ut bostäder på sociala grunder,


Om en hyresbostad förvärvas för att användas som hyresbostad av en person som inte är bostadslös, flykting eller zigenare eller som inte hör till en motsvarande speciell befolkningsgrupp, kan räntestödslån beviljas endast förutsatt

1) att det inte är motiverat att bygga bostäder på området i fråga när bostadsbehovet på lång sikt beaktas om inte låntagaren är en kommun eller ett bolag som en kommun de facto äger och

2) att det är förmånligare att förvärva bostaden än att bygga en motsvarande ny bostad.


3 §

De bostäder för vilka stöd beviljas skall vara ändamålsenliga för boende och funktionella med tanke på boendemiljön, och kostnaderna för byggnaden, anskaffningen eller grundreparationen samt för underhåll och boende skall vara skäliga. Nybyggnad och grundreparation skall basera sig på konkurrensförfarande, om inte statens bostadsfond av särskilda skäl beviljar undantag från detta. Miljöministeriet har rätt att meddela föreskrifter och anvisningar om vad som stadgas i detta moment.


4 §

Räntestödslånet uppgår till högst 90 procent av de godkända anskaffnings-, byggnads- eller grundreparationskostnaderna för hyresbostaden. Som byggnadskostnader kan även godkännas skäliga kostnader för anskaffandet av tomten. Statsrådet kan utfärda närmare bestämmelser om storleken av låneandelen.

6 §

Lån kan godkännas som räntestödslån inom ramen för den fullmakt att godkänna lån som fastställts i statsbudgeten.

Statsrådet kan fastställa de regionala grunderna och övriga grunder för användning av fullmakten att godkänna lån. Fullmakten att godkänna lån kan användas för de objekt som kommunen har förordat när de allmänna villkoren är uppfyllda.

Räntestöd enligt denna lag skall inriktas enligt bostadsbehovet inom olika områden och i olika kommuner.

7 §

Räntegottgörelse betalas för högst 20 låneår. Närmare bestämmelser om beloppet av räntestödet och om betalningstiden för räntestödet samt om minimilånetiden och de allmänna villkoren för räntestödslån utfärdas av statsrådet.

8 §

Statens bostadsfond beslutar om godkännande av lån som räntestödslån. Bostadsfonden skall kontrollera att de allmänna villkor om vilka stadgas i 3 § är uppfyllda när lån godkänns.


9 § Staten svarar för en kreditanstalts slutliga förluster av kapital och ränta på räntestödslån som beviljats för byggande, om förlusterna beror på gäldenärens insolvens, till de delar de medel som fås av säkerheten inte täcker de obetalda amorteringarna och räntorna på lånet. Statens ansvar gäller obetalda amorteringar och räntebetalningar som förfallit under den begränsningstid som avses i 10 § samt dröjsmålsräntor på dessa poster tills kreditanstaltens fordringar har betalts.


Ett räntestödslån som beviljats för byggande skall ha en av statens bostadsfond godkänd säkerhet, för vilken inteckningssäkerheten går före andra lån, eller en annan av statens bostadsfond godkänd säkerhet som ger lika god garanti, om inte låntagaren är en kommun eller en samkommun.


10 §

En bostad för vars anskaffning, byggande eller grundreparation räntestödslån har beviljats skall användas som hyresbostad. Denna förpliktelse upphör efter 10 år räknat från lyftandet av räntestödslånet första post (användningsbegränsningstid ), om betalningstiden för räntegottgörelsen med stöd av i 7 § avsett statsrådets beslut är högst 10 år. I annat fall upphör denna förpliktelse efter 20 år räknat från nämnda tidpunkt.

Statsrådet kan vid behov utfärda närmare bestämmelser om grunderna för valet av boende till en bostad som berörs av en användningsbegränsningstid på 20 år.

12 §

Har den som erhållit räntestödslån använt lånemedel för något annat ändamål än ett som avses i denna lag eller har han använt bostaden i strid med stadgandena i 10 § eller har han, då han ansökte om godkännande av lånet som räntestödslån, lämnat väsentligt oriktiga uppgifter eller hemlighållit omständigheter som väsentligt inverkar på godkännandet av lånet, kan statskontoret inställa betalningen av räntegottgörelse. I ovan nämnda fall och då bostaden eller äganderätten till aktier som berättigar till besittning av den överlåts mot vederlag till någon annan än en ägare som nämns i 2 § 1 mom. 1–6 punkten innan användningsbegränsningstiden har löpt ut, kan statskontoret förplikta låntagaren att helt eller delvis till staten återbetala den räntegottgörelse som staten har betalt för lånet.


13 §

Statens bostadsfond, statskontoret, kommunen och kreditanstalten skall övervaka att lånemedlen används för det ändamål som bestämdes då lånet godkändes som räntestödslån. Kommunen skall också övervaka att de användningsbegränsningar och grunder för valet av boende som avses i 10 § iakttas.

Kreditanstalten och den som erhållit räntestödslån är skyldiga att lämna statens bostadsfond, statskontoret och behörig myndighet i kommunen de uppgifter som behövs för fastställandet av huruvida räntestödslånet använts för det godkända ändamålet och enligt denna lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser samt huruvida lånevillkoren även i övrigt iakttagits.

15 §

I statskontorets beslut enligt 12 § får ändring sökas hos länsrätten genom besvär i den ordning som stadgas i lagen om ändrigssökande i förvaltningsärenden (154/50). Ändring i statens bostadsfonds och länsrättens beslut får inte sökas genom besvär.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. På räntestödslån som godkänts innan denna lag träder i kraft tillämpas dock fortfarande stadgandena i 6 och 7 §§, 9 § 1 mom. och 10 § lagen om räntestöd för hyresbostadslån sådana de lyder när denna lag träder i kraft.

Stadgandet i 3 § 1 mom. om konkurrensförfarandet skall tillämpas först ett år efter denna lags ikraftträdande.

RP 209/93
MiUB 14/93

Helsingfors den 17 december 1993

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Minister
Pirjo Rusanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.